för Särskolans enheter och fritids 2011-2012
3 (26)
5 (26) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 13 KARTLÄGGNING... 14 kön... 14 etnisk tillhörighet... 14 religion och annan trosuppfattning... 14 funktionshinder... 14 sexuell läggning... 14 könsöverskridande identitet eller uttryck... 15 ålder... 15 kränkande behandling... 15 MÅL... 16 ÅTGÄRDER... 17 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 20 RESURSER... 21 KOMMUNIKATION... 22 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 23
7 (26) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. INLEDNING
8 (26) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DEFINITIONER
9 (26) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER
10 (26) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. DISKRIMINERINGSGRUNDER
11 (26) LEDNINGSDEKLARATION Särskolan är en verksamhet där alla ska känna sig trygga och betydelsefulla. Vår värdegrund bygger på ett positivt lösningsinriktat förhållningssätt och en övertygelse om att varje elev utvecklas bäst genom en positiv självbild. Därför lägger vi stor vikt vid att stärka elevernas självkänsla och vilja till lärande. Allas lika värde är en grund som vi i alla lägen vill förmedla. Ingen på Särskolan ska bli utsatt för diskriminering eller mobbing. Vi accepterar heller inte någon form av våld, hot, trakasserier eller annan kränkande behandling. Särskolans värdegrund I skolan ska elevernas förutsättningar respekteras, all personal vet att eleverna har resurser till utveckling, värdefull erfarenhet och vilja och förmåga att lära. /Rektor Siv Enström Vision Alla ska känna glädje i att komma till skolan och känna sig trygga i skolans alla miljöer. Ingen ska känna sig kränkt eller diskriminerad. Vårdnadshavare ska känna förtroende för skolans personal och för verksamheten. LEDNINGSDEKLARATION
12 (26) UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER. Enligt förra årets likabehandlingsplan har ett antal åtgärder vidtagits. Vid personalens analys och bedömning av utfört arbete kan vi konstatera att de flesta åtgärderna har satts in precis som planerat. Åtgärderna har dessutom fått önskad effekt och vi har kommit mycket nära målen, i den mån målen var mätbara. Även årets kartläggning visar också att det skett förbättringar i riktning mot de mål enheterna hade. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
13 (26) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Eleverna på Särskolan har medverkat genom att svara på enkätfrågor. En del (kamratstödjarna) har även varit med att utforma enkätfrågor, gå igenom planen och granska de föreslagna åtgärderna och de främjande arbetena. De har även gett förslag på ytterligare åtgärder som kommer att beaktas vid årets likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna har också gjort en enkät och haft möjlighet att kommentera likabehandlingsplanen. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER
14 (26) KARTLÄGGNING KÖN Alla elever, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Kartläggningen visar inte att det finns några akuta behov när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden kön. Skolan arbetar dock löpande i den ordinarie undervisningen med frågor som rör vikten av jämställdhet. ETNISK TILLHÖRIGHET Alla elever, oavsett etnisk tillhörighet, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Kartläggningen visar inte att det inte finns några akuta behov när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Skolan arbetar dock löpande i den ordinarie undervisningen för att undvika rasism. Skolan ska informera elever och vårdnadshavare om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Alla elever, oavsett religion och annan trosuppfattning, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Kartläggningen visar inte att det inte finns några akuta behov när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden religion och annan trosuppfattning. Skolan arbetar dock i den ordinarie undervisningen för att undvika missförstånd eller fördomar kring religion och annan trosuppfattning. FUNKTIONSHINDER Alla elever på Särskolan har ett eller flera funktionshinder. Oavsett funktionshinder och diagnoser ska alla elever ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Det är också viktigt att de har förståelse för båda varandras och sitt eget funktionshinder och kan hitta strategier för att kompensera bristande förmågor. Kartläggningen visar inte att det finns några behov av åtgärder när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden funktionshinder. SEXUELL LÄGGNING Alla elever oavsett sexuell läggning, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Kartläggningen visar inte att det finns några akuta behov när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden sexuell läggning vi behöver dock arbeta för att eleverna ska använda ett vårdat språk och inte använda ord som anknyter till sexuell läggning på ett nedlåtande sätt. Personalen behöver KARTLÄGGNING
15 (26) också reflektera över sitt sätt att tala om familj, kärlek och sex så att det inte alltid utgår från ett heteronormativt perspektiv. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Alla elever, oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. Kartläggningen visar inte att det inte finns några akuta behov när det gäller frågor som rör könsöverskridande identitet eller uttryck. ÅLDER Alla elever, oavsett ålder, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i skolan. På Särskolan har vi bara åldersintegrerade klasser och vissa elever har gått om en årskurs eller börjat första klass vid 8 års ålder. Därför har vi på ett naturligt sätt möjlighet att hantera dessa frågor. Kartläggningen visar inte att det finns några behov när det gäller frågor som rör diskrimineringsgrunden ålder. KRÄNKANDE BEHANDLING Det förekommer kränkningar och fula ord mellan elever och från elever till vuxna. Kartläggningen visar att det finns vissa behov när det gäller frågor som rör kränkande behandling. Vi behöver få eleverna att använda ett vårdat språk och ta ännu mera hänsyn till varandra. KARTLÄGGNING
16 (26) MÅL Verdandi, skola och fritidsklubb: Eleverna ska känna trygghet i kamrat- och personalgruppen och veta hur de ska agera om de behöver hjälp/stöd av en kamrat eller vuxen. Åkra, skola och fritidshem: Vi-känslan mellan grundskolan och särskolan ska öka ytterligare och vi ska i den mån det går ge varandra möjlighet delta i varandras aktiviteter. Alla ska också känna till skolans ordningsregler och åtgärdstrappan. Gysinge, skola och fritidsklubb: Uppehålls rummet ska fortsätta vara en trygg plats där det råder en lugn och vänlig atmosfär. Eleverna ska visa hänsyn mot varandra och använda ett vårdat språk. Samarbetet med grundskolan ska förbättras. MÅL
17 (26) ÅTGÄRDER Personalen på Särskolan lyfter alltid fram elever på ett positivt sätt genom att påtala styrkor, intressen och förmågor. Detta gör för att skapa en positiv bild av varje individ. Vi uppmärksammar de elever som är positiva till kamraterna och lyfter fram vad de gör för bra saker mot varandra. Vi förstärker socialt korrekta beteenden. Vi använder seriesamtal och sociala berättelser med vissa elever och även i storgrupp, för att lyfta korrekta beteenden. Vissa elever har samtal med beteendevetare. I alla situationer har personalen ett förhållningssätt som förmedlar att alla människor har samma rättigheter/värde, oavsett grupptillhörighet. I särskolan samarbetar vi ofta över klassgränserna vilket också skapar bra tillfällen till ökad gemenskap. Dessutom kommer följande främjande arbete att genomföras under läsåret. Verdandi, skola och fritidsklubb: Fortsatt samarbete med andra skolor. Utåtriktat arbete för att vara en del i samhället. Ömsesidigt utbyte i form av att vi bjuder in olika aktörer till skolan och gör besök hos andra. Praktik på arbetsplatser, skolor och daglig verksamhet. Åkra, skola och fritidshem: Mixade grupper Grundskola/Särskola i olika ämnen, platser i matsalen m.m. Hjälpa elever att känna igen all personal genom fototavla. Gysinge, skola och fritidsklubb: Vi har kill- och tjejsnack, under ca 5 veckor i taget. Då blandar vi alla våra klasser. Vi har en 3-årsplan över SO och NO. Moral- och etikdiskussioner. Vi gör olika aktiviteter som sammansvetsar våra elever, t.ex. friluftsdagar, skolresa, nobelfest, halloweenfest och vi deltar i det kommunala kulturutbudet. ÅTGÄRDER
18 (26) Vi är aktiva på alla idrottstävlingar i Västmanlands handikappidrottsförbund. Vi håller regelbundna elevråd som förbereds i respektive klass. Vi har en kamratstödjargrupp som träffas regelbundet tillsammans med grundskolans kamratstödjare. Åtgärd Uppföljning Ansvarig Verdandi Rollspel Våren 2012 personalen Sociala berättelser Våren 2012 personalen Uppmuntra och berömma veckans elev Lära eleverna att agera funktionellt Våren 2012 Våren 2012 personalen personalen Åtgärd Uppföljning Ansvarig Åkra Samarbete med Eva Larssons klass Samarbete med lågstadiet Samma rasttider som grundskolan Elevens val tillsammans med grundskolan Samarbete kring idrotten med grundskolan Våren 2012 Våren 2012 Våren 2012 Våren 2012 Våren 2012 Margareta Daniel Schemaläggare Daniel Anna T ÅTGÄRDER
19 (26) Åtgärd Uppföljning Ansvarig Gysinge Hemlig vän Våren 2012 Olov En datorfri rast varje vecka Våren 2012 Kristina Språkvård Våren 2012 Ewa Kamratstödjare Våren 2012 Anna N ÅTGÄRDER
20 (26) RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Åtgärd vid akuta situationer Uppföljning Dokumentation Enligt vår åtgärdstrappa ska en följande turordning användas då en elev byter mot skolans ordningsregler eller har ogiltig frånvaro. 1. Tillsägelse elt. Allvarssamtal 2. Kontakt med hemmet 3. Möte på skolan 4. Elevvårdskonferens där rektor deltar 5. Skolteamet 6. Kontakt tas med externa instanser, tex socialtjänst eller BUP RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
21 (26) RESURSER Särskolan har haft flera konferenser då likabehandlingsarbetet diskuterats. Vid enstaka tillfällen har vikarie satts in så att ordinarie fritidspersonal kan delta på träffarna. Vi har även avsatt tid för att diskutera förhållningssätt, ordningsregler och åtgärdstrappan. Vi har en anställd beteendevetare som leder arbetet. RESURSER
22 (26) KOMMUNIKATION en kommer i år att även finnas i en lättläst upplaga som vi trycker upp i broschyrformat. Planen kommer även vara tillgänglig på vår hemsida och varje lärare går igenom planen med sina elever vid terminsstart. Vid varje utvecklingssamtal har vårdnadshavare möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter på planen. KOMMUNIKATION
23 (26) UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Likabehandlingsarbetet följs upp och utvärderas varje läsår, bland annat i samband med konferenser i slutet på läsåret. Arbetet med likabehandling Årsplanering Augusti Gå igenom planen i hela personalgruppen; klargöra de nya målen och planerade åtgärder. Ansvarig: rektor En förenklad version skrivs i broschyrform och skickas hem till alla elever. Ansvarig: Magdalena/Anna + klasslärarna Klasslärarna går igenom planen, alt. broschyren med eleverna. Ansvarig: klasslärarna September Lämna in planen till förvaltningen. Ansvarig: rektor Oktober FN-dagen Ansvarig: Klasslärare år 6 November onsdag v.46 Schemabrytande temadag för hela skolan: Barnkonventionen, vänskap, demokratiska värderingar och återkoppling till målen i likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna samma em. Konferens med terminsavstämning: Är vi på rätt väg? Ansvarig: rektor Februari Gemensam konferens kring likabehandlingsfrågor. Ansvarig: rektor Mars Enkätundersökning för alla elever. Ansvarig: Magdalena/Anna Slutet av mars: Schemabrytande temadag för hela skolan: Vänskap, demokratiska värderingar och återkoppling till målen i likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
24 (26) April Konferens med utvärdering av de likabehandlingsarbete vi gjort, fjolårets mål och åtgärder vi genomfört. Ansvarig: rektor Kartläggningsarbete genom analys av enkätsvar, intervjuer, elevråd mm. Ansvarig: Magdalena/Anna Frågeformulär till föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Ansvarig: Magdalena/Anna + klasslärarna Maj Juni Konferens med diskussioner utifrån kartläggningsresultatet, sätta upp nya mål. Ansvarig: rektor Revidering av likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA