Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar



Relevanta dokument
L = A Mx F. Gör barnen läsberedda! Språklek finns också på facebook.com/spraklek Min webbutik:

Engelska när man inte vill och kan

Rektor med vetande 15 mars 2017

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

CSL-dagen Susanne Duek

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ATT BYGGA ETT SPRÅK OM SPRÅKUTVECKLING 0 4 ÅR

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Att hantera två eller flera språk

Språksvårigheter och flerspråkighet

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Språkpsykologi/psykolingvistik

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Nätverk 1 28 september 2018

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Pragmatisk och narrativ utveckling

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Statens skolverks författningssamling

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

AEC 7 Ch av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Wendick-modellens signum

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Statens skolverks författningssamling

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Barn och elever med språkstörning

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Svenska som andraspråk åk 1

Tala, skriva och samtala

Terminsplanering för årskurs 7-9:

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Kursplanen i svenska som andraspråk

Specialpedagogiska seminarier

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Prövning i Moderna språk 1

Modell för en fungerande studiesituation

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Transkript:

Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt system i olika delar för tanke och kommunikation. a) språk utvecklas i historiska, sociala och kulturella sammanhang; b) språk, som regelstyrt beteende beskrivs av minst fem parametrar: fonologiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och pragmatiska; c) språkinlärning och språkanvändning påverkas av interaktion mellan biologiska, kognitiva, psykosociala och miljömässiga faktorer; d) effektiv språkanvändning kräver en bred förståelse för mänsklig interaktion inklusive ickeverbala ledtrådar, motivation och sociokulturella roller. (efter ASHA) Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter! Receptivt/impressivt Produktivt/expresssivt Astrid Frylmark, leg logoped 1

Metaspråklig förmåga! Receptivt/impressivt Produktivt/expresssivt Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter Ljudsystem Ca 40 språkljud, fonem, i vårt uttal. VOKALER: 1920 olika vokalljud i de flesta svenska dialekter. Bildningssättet varieras. KONSONANTER: Var och hur bromsas utandningsluften? Samartikulation! Förstås av familjen vid 3 år Förstås av utomstående vid 4 år Svårigheter med ljudsystemet Uppfatta vilka ljud som ingår i ord Lagra Plocka fram Programmera artikulationen Arbeta från ljudanalys till munmotorik Ljudsystemet förutsättning för läsning och enkel stavning Grammatik utveckling Ord = sats, oböjt. Måla, katt. Enkla böjningar (hästar, katter) Orden i en fras påverkar varandra: Han klättrar på stolen. Sen klättar han på stolen. Information följer med över satsbyte. Hundarna sover. Dom var trötta. Svårigheter med grammatisk utv. Varierar inte jollret Börjar inte bygga satser Böjer inte ord Böjer fel längre upp i åldrarna Förstår inte invecklade satskonstruktioner Placering av negation. Inte vill. Jag vill inte. Astrid Frylmark, leg logoped 2

Ord & begrepp utveckling Våra olika förråd av ord Enstaka ord. Övergeneraliserar, vovve kan vara alla djur! Fler ord, varierar sitt uttryck. Över under och sidoordnade begrepp. Hund är överordnat valp men sidoordnat katt. Ord vi använder när vi talar Ord vi använder när vi skriver Ord vi förstår när vi hör dem Ord vi förstår när vi läser dem Förgrening, förfining, utvidgning av ordförrådet beroende på intresse, yrke, läsvanor. 50 ord i veckan under skolåren Utvecklas hela livet. Svårigheter med ord och begrepp Förstå på djupet Känna igen Kanske känna igen Aldrig ha hört dogmatic infall blå och röda ögon Samspel (pragmatik) Enligt boken Svårigheter med social kommunikation: 1. Språk 2. Samtalsförmåga 3. Social kompetens 4. Välja och organisera information Pragmatiska svårigheter Språklig medvetenhet Sociala svårigheter Missar i förståelse Missar i förmedling av egna budskap Isolering Utanförskap Rasterna! Inte bara barn med autismspektrumstörning! Fonologisk Morfologisk grammatisk Lexikal Pragmatisk Fonemgrafem hör ihop i vårt skriftsystem Stavning, läsning av långa ord Ords nyanser och associationer Ordens och uttryckens varierande lämplighet Astrid Frylmark, leg logoped 3

Den fonologiska medvetenheten Tre områden Arbeta individuellt eller i liten grupp. För skolbarnen, koppla ihop fonologisk medvetenhet med de synliga bokstäverna. Tydliggör sambanden mellan tal och skrift. Arbeta på fonemnivå med skolbarnen, rim och ramsor hör till yngre åldrar. Stavelseträning förbättrar enligt forskning inte fonologisk medvetenhet, men fonologisk medvetenhet förbättrar stavelsemedvetenhet. Samordna med annan språklig träning. som jag anser extra viktiga i mötet med barn och elever Motivation och mental närvaro Den narrativa utvecklingen Flerspråkighet = möjlighet, inte problem Berätta tillsammans Hur man kan berätta när man är 6 år förutsäger läsförståelsen när man går i högstadiet Berätta tillsammans, nu Uppmuntra språklig lekfullhet och kreativititet! Muntligt och skriftligt! För svenska som andra språk, all svenska, svenska för elever med språkliga svårigheter. FLERSPRÅKIGHET Majoriteten av världens barn växer upp i flerspråkig miljö Vart femte barn i Sverige Många problem som skylls på flerspråkighet har att göra med sociala förhållanden Språkstörning och dyslexi = problem på båda språken Jämför inte med enspråkig utveckling. Jämför i stället barnet med sig själv över tid. Skillnader Hos barn som utvecklar två språk kan man se vissa skillnader jämfört med enspråkig utveckling: vissa ord på modersmål, andra på skolspråket grammatiska egenskaper kan påverka det andra språket skador på modersmålet påverkar alltid inlärning av nytt språk (Goldstein, GildersleeveNeumann 2012) Astrid Frylmark, leg logoped 4

Två nivåer på det nya språket BICS Basic Interpersonal Skills ytflyt, vardagsspråk tar två år under idealiska förhållanden CALP Cognitive Academic Language Proficiency för studier, tar 57 år att komma i nivå med enspråkig under idealiska förhållanden För studier behövs båda dessa former av språkbehärskning (Cummings 1984) Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter L = A Mx F AVKODNING LÄS FÖRSTÅELSE STAVNING SKRIFTL. UTTRYCKS FÖRMÅGA Astrids vidareutveckling av Scarborougs läsmodell Tunmer & Gough 1986 M.FL. Avkodning Poor comprehenders Förståelse Dyslexia Garden variety poor readers MOTIVATION Mentalt närvarande och fokuserad med påkopplat engagemang SPRÅKFÖRSTÅELSE Bakgrundskunskap (fakta, begrepp) Ordförråd (bredd, precision, associationer etc.) Verbalt resonerande (inferenser, metaforer etc) Kunskap om skrift (skriftbegrepp, genrer) Läsning med fokusering, flyt och behållning, där ordigenkänning och läsförståelse integreras. ORDIGENKÄNNING Fonologisk medvetenhet (stavelser, fonem etc.) Avkodning (alfabetisk princip, fonem/grafemsamband) Direktavläsning (av vanligt förekommande, välkända ord) Astrid Frylmark, leg logoped 5

Slutsats: Hela språket hela tiden Hela språket hela tiden Upplev tillsammans gemensam uppmärksamhet. Kom ihåg och återuppliva. Lyssna och berätta. Samtal tar tid. Flera turer! Berätta inspirera! Rätt böcker på rätt sätt = skatter. WEBBADRESSER www.frylmark.net (mina kurser och material) www.ordaf.net (förlag) www.spraklek.se (för föräldrar och andra intresserade) Facebook: spraklek Nyhetsbrev Twitter: AstridFrylmark Astrid Frylmark, leg logoped 6