Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom



Relevanta dokument
LP 2016 Läroämnen i samverkan

Gun Oker-Blom 1

GLP 2016 i fokus Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Modersmål och litteratur

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Lärokurs i svenska som andraspråk och litteratur åk 7-9. Lärokursens särskilda uppdrag

Lärare kan totta kai!

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Lahden kaupunki

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Kompetens som målet anknyter till

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

Inlärning av multilitteracitet med glädje

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Omgivningslära årskurs 3-6

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Den fria tidens lärande

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Information från. Information från

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Bildkonst årskurserna 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

MUSIK. Läroämnets uppdrag

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Självvärdering. Min mångsidiga kompetens. Carleborgsskolan i Nykarleby. Namn: klass:

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

Kodknäckaren Ett kollegieprojekt för genremedvetet lärande Annette Kronholm-Cederberg

I VILKA ÄMNEN OCH KURSER PASSAR VÄRLDEN 2O3O IN?

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Angående definition av skolbibliotek

SJÄLVVÄRDERING SURSIK SKOLA 2016 MIN MÅNGSIDIGA KOMPETENS

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Transkript:

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen

Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen och kopplingen till literacykompetens Öppna frågor

LP16 Elevens roll förändras - att göra tillsammans, - att vara delaktig - undersökande och skapande arbete Skolan som lärande organisation Världen förändras - miljö, globalisering, mobilitet, IKT, ekonomi, arbetsliv, teknik, Undervisningen förändras - synen på lärande - tvärfacklighet - samarbete och att skapa helheter Irmeli Halinen, Gun Oker-Blom Synen på allmänbildning förändras - nyckelkompetenser - mångsidighet, etik, hållbarhet, - förmåga att lära sig,

Att läsa sin värld "Every reading of the word is preceded by a reading of the world. Starting from the reading of the world that the reader brings to literacy programs (a social- and class-determined reading), the reading of the word sends the reader back to the previous reading of the world, which is, in fact, a rereading." -Paulo Freire, Pedagogy of the City (1993, translated by D. Macedo)

Ny värld- ny multi -läskunnighet En oändlig mängd information är tillgänglig på nätet speciellt för barn I fel händer kan informationen vara missvisande och t o m farlig Ständigt nya former av multilitteracitet dyker upp i den globaliserada världen Barn och unga måste få kunskap om den digitala världens möjligheter, utmaningar och risker de måste bli kritiska multiläsare

Kritisk läskunnighet, el literacy Enligt UNESCO = den viktigaste komponenten i multilitteraciteten Kritisk läskunnighet måste finnas med i alla läroplaner i alla skolor i världen Gamla metoder för läsinlärning duger inte längre i den digitala världen: barnen bloggar, spelar dataspel, skickar sms och facebookar etc hela fritiden

Multi-läsning vad innebär det? Multi-läskompetens Multi-literacy Monilukutaito Multilitteracitet Varje meningsskapande handling kan läsas, tolkas och förstås

Multilitteracitet Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att iaktta, läsa och tolka, samt producera alla slags tecken, symboler, texter, bilder etc. och kombinationer av flera text- eller symbolvärldar i alla slags medier i omvärlden Exempel: visual literacy, digital literacy, agricultural literacy, environmental literacy, musical literacy, spatial literacy etc

Multiliteracies ( begreppet lanserat av The New London Group) Linguistic literacy: språket som ett betydelseskapande system Visual literacy: bilder, sidlayout, skärmkomposition eller bildkomposition Audio literacies: musik, ljudeffekter Gestural literacies: kroppsspråk, sinnesförnimmelser Spatial literacies: miljön (environment) och det arkitektoniska rummet Multimodal literacies: en kombination av 2 el flera

Multimodalitet Multimodalitet handlar om att lärandet och all slags kommunikation alltid sker parallellt genom flera olika semiotiska resurser ( modes = teckensystem) eller teckenvärldar och dessutom numera i allt flera olika medier. Semiotik =teorier om tecken; semiotiken studerar tecken av en mängd olika slag, hur betydelser skapas och hur teckenkategorier förekommer i vårt medvetande då vi upplever vår omvärld.

Betoningar i LP 2016 Digitala verktyg i pedagogiskt syfte Lärmiljön vidgas- hela världen är ett läromedel Kreativa arbetsmetoder som använder hela människan; alla sinnen, hela hjärnan Multimodala arbetssätt 7 kompetensområden: bl.a. digital kompetens, kommunikativ kompetens, multilitteracitet

Multilitteracitet i LP 2016? I allmänna delen: kapitel 3- en av 7 centrala kompetenser Inför varje årskurshelhet: 1-2, 3-6, 7-9 I varje läroämne: Målen för läroämnena har hänvisningar till de centrala mångsidiga kompetenserna, ex: K 4 Läroämnenas funktion blir allt mer att utveckla de centrala kompetenserna hos varje elev

LP 2016 allmänna delen. Kapitel 3: Multilitteracitet i LP 2016 1 Med kompetens i multilitteracitet (K4) avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet./.../ Med texter avses här olika slag av meddelanden eller information som uttrycks med verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa.

Multilitteracitet i LP 2016, 2 Texterna kan tolkas och förmedlas till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring sig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden.

Multilitteracitet i LP 2016, 3 Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg.

Multilitteracitet i Lp 2016, 4 /.../ bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens - att lära sig att lära. I denna kompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt.

Multilitteracitet i LP 2016, 5 Den mångsidiga läskunnigheten ska utvecklas inom alla läroämnen via vardagsspråket till en behärskning av begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleverna ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer.

EXEMPEL: Mål för undervisningen i historia i årskurs 4 6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till Målen för undervisningen är att Betydelse, värderingar och attityder M1 väcka elevens intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande läroämne I1 I5 K1 K7 Att söka information om historia M2 vägleda eleven att känna igen olika historiska källor I1 I5 K1 K2, K4 K5, K7 M3 hjälpa eleven att inse att historisk information kan tolkas på olika sätt I1 I5 K1 K2, L4 L7 Att förstå historiska företeelser M4 hjälpa eleven att förstå olika sätt att dela in historien i epoker och att använda därmed relaterade historiska begrepp I1 I5 K1 K2, K3 M5 hjälpa eleven att förstå motiv bakom människans handlingar I1 I5 K1 K4, K6 K7

Mångsidig kompetens > 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne > MÅL FÖR LÄRANDE 7. Delaktighet och hållbar utveckling 6. Arbetslivskompetens och entrepenör- skap 5. Digital kompetens 3. Vardags- kompetens 4. Multilitteracitet

Mål och innehåll i Lp 2016; ex literacy i årskurs 1-2, modersmål Undervisningen ska bl.a uppmuntra och handleda eleven att (komprimering): vid läsinlärningen använda lässtrategier iaktta sin egen läsförståelse producera berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer lyssna till och själv läsa litteratur för barn och utveckla sitt läsintresse, samt använda bibliotek bekanta sig med barnkultur i olika former och själv producera kultur

) HUR ska vi undervisa med sikte på framtidskrav på läs- och skrivkompetens? Vår tids globala, föränderliga mångkulturella och samtidigt individualiserade samhällskultur är den verklighet barnen lever i och bör ges utrymme i skolan men HUR?? Hur får vi en meningsfull samverkan mellan de texter som produceras och läses i och utanför skolan?

HUR utvecklas multiläskunnigheten och kreativiteten? Kan vi tillsammans med barnen och ungdomarna hitta meningsfulla sammanhang där språk- och kulturmedvetande och identitet kan utvecklas? Musikalisk literacy?