ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under 2015, men också andra saker som vad RBUF:s politiska program ska vara och saker som rör Rädda Barnen. 1
Innehåll Sida 15. VERKSAMHETSINRIKTNING 2015 3 16. FÖRSLAG FRÅN FÖRBUNDSSTYRELSEN: FRIHET FÖR LOKALGRUPPERNA (STADGEÄNDRINGAR) 7 18. FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN: ETT BARNSLIGARE FÖRBUND 11 19. FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN: POLITISKT PROGRAM FÖR RBUF 13 20. MEDLEMSAVGIFT FÖR ENSKILDA MEDLEMMAR I RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND 16 21. MOTIONER 16 22. INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN 17 23. MOTIONER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE 17 2
15. VERKSAMHETSINRIKTNING 2015 Vad är en verksamhetsinriktning? Varje år väljer medlemmarna på förbundsårsmötet en verksamhetsinriktning. Då bestämmer vi vad förbundet ska rikta in sig extra mycket på under året. Förbundsstyrelsen har tagit fram två olika förslag på verksamhetsinriktning för 2015. Nu är det upp till er medlemmar att bestämma vilken av dem det ska bli! Förslag 1: Artikel 31 - Barns rätt till lek, vila och fritid Bakgrund Enligt Barnkonventionen är lek, vila och fritid rättigheter för barn. Det betyder att dom som bestämmer i Sverige måste se till att alla barn i Sverige kan leka, vila och ha en meningsfull fritid. Ändå får många barn i Sverige inte dom här sakerna. Det beror på flera olika saker. Några av dom är: Barnfattigdom Enligt Rädda Barnens rapport Ung Röst 2014 oroar sig 13 procent av alla barn i Sverige för sin familjs pengar. 8 procent har inte kunnat gå på fritidsaktiviteter på grund av att familjen inte har haft råd. Exempel på fritidsaktiviteter är att gå på en fotbollsträning eller gå på bio. Kostnader i skolan Skolan ska vara helt avgiftsfri. Trots det har skolan sagt till 43% av barnen att ta med sig 3
pengar till skolan. Be skolorna att inte göra så dyra aktiviteter som man inte kan betala, säger ett barn som intervjuas i rapporten Ung Röst 2014. Stress och press i skolan När det är stressigt i skolan blir det svårt att vila och ta det lugnt. Vuxna slutar oftast jobba när dom slutar för dagen, men barn har ofta läxor att göra efter skolan. 9 av 10 barn har känt sig stressade över skolan. Nästan 4 av 10 barn oroar sig för att inte klara skolan. Nästan 8 av 10 är stressade över sina betyg. Vad ska vi göra? Kunskapsspridning Sprida information till barn om rätten till lek, vila och fritid Samla in och sprida information om gratisaktiviteter på lov Direkt verksamhet med barn Hjälpa barn att anmäla när det är för stressigt och för mycket att göra i skolan Hjälpa barn som vill anordna egna fritidsaktiviteter för sig själva och andra barn Starta upp barnrättsklubben på fler ställen i Sverige Politisk påverkan Driva en kampanj där barns egna röster om rätten till lek, vila och fritid lyfts upp, med dom här politiska kraven: En helt avgiftsfri skola En läxfri skola Meningsfulla fritidsaktiviteter i kommunen 4
Förslag 2: Barns rätt att få bo i Sverige Bakgrund På grund av krig och andra svårigheter tvingas många barn fly från sitt hemland. En del söker skydd i Sverige. Vägen till Sverige Flykten till Sverige är oftast väldigt svår och farlig. Det beror på att det inte finns lagliga vägar in i Europa om en inte har visum eller uppehållstillstånd. Europa stänger dessutom sina gränser mot resten av världen mer och mer hela tiden. Det gör det ännu svårare att fly och söka skydd. Flera hundra människor dör varje år bara på sin resa över medelhavet. Barn som kommer ensamma utan sin familj har det extra svårt. Att få stanna eller inte Tyvärr får inte alla stanna i Sverige - och tvingas därför att leva gömda eller skickas tillbaka till farliga och otrygga platser. Som gömd eller på flykt är det som att en inte finns, och därför är det svårt att få allt det en behöver och har rätt till. Till exempel kanske en inte kan åka till sjukhuset när en är sjuk eller gå i skolan. Barns röster När det kommer en familj som söker skydd i Sverige frågar en ofta bara dom vuxna i familjen varför dom har flytt. En lyssnar alltså inte på barnens anledningar. En tänker alltså inte på barnets bästa när en bestämmer vilka som får stanna i Sverige eller inte. Många får också vänta länge på att få veta om dom får stanna eller inte. Ofta har en börjat känna sig trygg och hemma, när en plötsligt får veta att en inte får stanna. Vad ska vi göra? Det finns en rörelse mot utvisningar av barn som leds och drivs av barn som flytt själva, men också deras klasskompisar och vänner. Det samlas in namn, ordnas demonstrationer och uppmärksammas i media och av kändisar. Rädda Barnens Ungdomsförbund måste stötta och vara till hjälp för barn som engagerar sig för det här, oavsett om dom är medlemmar eller inte. Kunskapsspridning Sprida information om flyktingbarns rättigheter och hur en kan hjälpa flyktingbarn när deras rättigheter kränks 5
T.ex. hur en kan kämpa emot utvisningar genom bland annat demonstrationer, insändare och namninsamlingar Direkt verksamhet med barn Stötta barn som kämpar för flyktingbarns rättigheter T.ex. barn som själva kämpar för att få stanna i Sverige, barn och deras kompisar som kämpar emot en utvisning av deras kompis. Vi kan t.ex. hjälpa med polistillstånd, utrustning, spridning av olika initiativ, debattartiklar. Politisk påverkan Driva en kampanj för att stärka flyktingbarns rättigheter med följande krav: Alla som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap (kallas också territorialprincipen) Barns egna asylskäl ska lyssnas på Aldrig genomföra deportationer av barn Ordlista Asyl = Att en får flytta till ett annat land för att en behöver skyddas från något farligt i sitt hemland Asylskäl = Anledningen till varför en behöver skydd Visum = Tillåtelse att resa in i ett land Utvisning = Att en inte får stanna i Sverige och måste lämna landet Deportation = Att en inte får stanna i Sverige och tvingas ut ur landet mot sin vilja Medborgarskap = Ett slags medlemsskap i ett land Uppehållstillstånd = Att en fått JA på sin ansökan om asyl, och får tillstånd att stanna i Sverige. Tillståndet kan vara både för en viss tid eller för alltid. Ett uppehållstillstånd är ett slags begränsat medborgarskap. 6
16. Förslag från förbundsstyrelsen: FRIHET FÖR LOKALGRUPPERNA (stadgeändringar) Stadgarna är våra regler för hur en gör olika saker inom RBUF. Bland annat förklarar dom hur många personer som sitter i förbundsstyrelsen, och vilka regler som gäller på förbundsårsmötet. Stadgarna har tidigare också bestämt regler för hur en lokalgrupp ska ser ut och lite hur den ska göra. Detta är något som förbundet egentligen inte får bestämma, utan alla lokalgrupper ska själva kunna bestämma hur de vill göra. Detta kallas för att ha självständiga lokalgrupper, och är något som ett förbund måste ha enligt regler från Myndigheten från Ungdoms- och Civilsamhällefrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). Vi får ungefär hälften av alla våra pengar från MUC, och för att inte de ska sluta ge oss pengar så måste vi ändra på våra stadgar så att lokalgrupper själva bestämmer sina stadgar. Förbundsstyrelsen har gjort ett förslag som ändrar alla de saker som vi har MUC har sagt att vi måste ändra, och det hittar du i ett speciellt häfte av FÅMhandlingarna. Där kan du se vilka saker vi har tagit bort (överstruket), vad vi har lagt till (understruktet) och vad som är kvar (vanlig text). Detta är ett väldigt krångligt och rörigt dokument, och om du inte är intresserad av stadgar behöver du inte läsa det. Om du tycker att stadgar är kul och intressant, men ändå inte förstår så vill vi gärna förklara för dig exakt vad vi ändrar på, och vi kommer ha en speciellt stund för detta på FÅM. Så oroa dig inte om du inte kan läsa exakt allt, eller förstår det, det kommer finnas tid att gå igenom allt. Det är dock väldigt viktigt att vi gör de här ändringarna, för annars kommer vi få bara hälften så mycket pengar som vi fick i år, och därför bara kunna göra hälften så mycket. Ändringar, och förslaget på vad vi ska bestämma, hittar du i det vita häftet! 7
17. Förslag från förbundsstyrelsen: MÅLVÄRDEN FÖR STRATEGIN 2014-2016 Förra förbundsårsmötet bestämde medlemmarna att styrelsen skulle ta fram målvärden på Strategin 2014-2016. Vad är då ett målvärde? Ett målvärde är en siffra som är ett mått på någonting viktigt i organisationen, t.ex. antalet aktiva medlemmar eller antalet lokalgrupper. Det är dit man vill sträva för att ta organisationen framåt. Medlemmarna bestämde detta för att det är viktigt att kunna se tydligt om strategin har fungerat eller inte. Styrelsen har därför tittat på olika viktiga siffror och jämfört dem med tidigare år i RBUF. Vi har kommit fram till 3 saker: 1. Även om det är intressant att mäta många saker så är det viktigt att vi inte har för många målvärden som mäter olika saker. Detta beror på att det tar mycket tid från dom anställda att mäta alla saker. Det är därför bättre om det bara finns 5 tydliga mått som vi utgår ifrån. 2. De 5 viktigaste måtten bör mäta två olika saker totalt. De två första måtten tittar på organisationen som helhet, hur stora vi är och på hur många stälen i Sverige vi finns. De tre andra måtten mäter hur vi har utvecklat våra verksamheter. 3. Faktum är att det är väldigt svårt att uppskatta var vi kommer vara 2016. Ingen vill heller att styrelsen eller kansliet ska stirra sig blinda på just måtten och därför inte tänka på resten av verksamheten, organisationen och medlemmarna. Därför föreslår vi att vi inte bestämmer några mål, utan bara mått. På så sätt kan man ändå följa om vi har gått framåt eller bakåt, om vi har växt eller krympit. Om medlemmarna ändå vill ha mål så finns ändå ett förslag från förbundsstyrelsen. 8
Måtten är: Antal medlemmar på FÅM Antal lokalgrupper Metoder för Direkt verksamhet för barn Barn nådda av Kunskaps- spridningen Aktiviteter som är Politisk påverkan av barn 2006 76 eller oklart 12 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2007 76 eller oklart 20 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2008 46 17 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2009 48 16 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2010 Oklart 14 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2011 62 14 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2012 42 14 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2013 58 16 Mått finns ej Mått finns ej 31 2014 Mål: 65??? Mål: 45 9
Om vi vill ha mål, föreslår vi följande mål: Antal medlemmar på FÅM Antal lokalgrupper Metoder för Direkt verksamhet för barn Barn nådda av Kunskaps- spridningen Aktiviteter som är Politisk påverkan 2014 55 18 3 300 45 2015 70 20 6 350 55 2016 85 23 9 400 65 Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att vi ska utgå ifrån måtten ovan när vi mäter om strategin 2014-2016 har uppnåtts 10
18. Förslag från styrelsen: ETT BARNSLIGARE FÖRBUND Sammanfattning Förbundsstyrelsen tycker att vissa ord som används inom RBUF är väldigt vuxniga och tråkiga, och vill byta ut dem mot andra ord. Dom nya orden ska vara lätta att förstå och göra det roligare att engagera sig inom RBUF. Vi vill vara en barn och ungdomsorganisation med barn och unga, och därför vill vi också anpassa vårt språk. Vi vill att förbundsårsmöte ska heta barnrättskongress. Varför? Det har under våren pratats om att vi inom RBUF ofta använder svåra och krångliga ord när vi beskriver saker. Därför har förbundsstyrelsen tittat på hur vi kan bryta vuxennormen och använda ord som är bättre för oss som förbund. Ett ord vi har börjat tittat på är förbundsårsmöte eftersom det är ett ord som ofta används och alla medlemmar får höra. Det här är bara en början i arbetet att få förbundet mer anpassat för barn och ungas egen organisering, och ett arbete som kommer fortsätta under de närmaste åren. Om en har några egna idéer och förslag på vilka ord som behöver bytas ut eller ändras kommer det finnas chans under årets förbundsårsmöte att både berätta vilka ord som är svåra och att hitta på och besluta om nya förslag på vad det kan kallas. Okej, men vad ska vi kalla det då? Förslaget som förbundsstyrelsen föreslår är att förbundsårsmöte istället ska kallas för barnrättskongress. Vi tror att den här ändringen kommer göra att det inte känns som ett så stort steg att gå på årsmötet och att det inte känns så vuxnigt och strikt. Det finns inte heller någon regel som säger att vi måste kalla saker för vuxen-orden, och därför tror vi att det kan stärka oss som barn och ungdomsorganisation att ha ett roligare namn. Vi tror också att fler personer kan känna sig hemma med våra olika dokument och texter om de är lättare att förstå. Att byta namn på det här ordet är bara det första steget i att våga vara barnsligare inom förbundet. Barnslig är något fint och bra, och vi tycker att vi hellre är barnsliga än vuxniga. Vi hoppas också att yngre barn kan tycka att RBUF är roligare om vi inte har så tråkiga namn på saker. 11
Eftersom att det inte finns någon regel som säger att vi måste ha tråkiga och vuxniga namn på saker kan vi helt enkelt bara byta dom till roligare. Vi kommer dock behöva gå igenom våra styrdokument och stadgar och se till att det står rätt ord där, men det tar förbundsstyrelsen hand om under hösten. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att i framtiden kalla förbundsårsmötet för barnrättskongress Att ändra detta på alla ställen där förbundsårsmöte nämns i förbundets styrdokument, policies, stadgarna och externa dokument 12
19. Förslag från styrelsen: POLITISKT PROGRAM FÖR RBUF MAKT ÅT BARN OCH UNGA - BARNRÄTTSPOLITISKA KRAV Vilka vi är Rädda Barnens Ungdomsförbund är ett förbund där alla från 7-25 år kan vara medlemmar. Vi är ett förbund av barn och unga för barn och unga. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund som kämpar för barnets rättigheter. Vi kämpar för att att barns egna politiska krav samt Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, ska tas på allvar och respekteras. Vi är ett politiskt förbund som vet att barn är en viktig del av samhället precis som alla andra. Barn är experter på sin egen situation och vad som behöver göras för att förbättra den. Idag är samhället uppbyggt så att barn inte har makt och inflytande, och systematiskt blir utsatta för diskriminering på grund av sin ålder. Hög ålder ses som bättre än låg ålder. Det gör det svårt för barn och unga att bli lyssnade på, bli tagna på allvar och få makt att förändra sina liv. Vi kallar detta åldersmaktsordningen, och det är väldigt viktig fråga för oss. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar. Vi är inte framtiden, vi är nu! Vad vi tycker Det här är Rädda Barnens Ungdomsförbunds politiska program. Det här är vad vi tycker är de viktigaste sakerna just nu för att få ett bättre samhälle för barn och unga. Det här är dock inte det enda vi tycker, men det är vad vi har valt att fokusera på under 2014-2016. Barns rättigheter i Sverige Vi kräver att: Barnkonventionen ska bli svensk lag 13
Regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan för barns rättigheter Barnombudsmannen ska ha möjlighet att driva individuella fall av kränkningar av barns rättigheter Sverige ska skriva under det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen, som handlar om att barn ska kunna klaga till FN (Förenta nationerna) när våra rättigheter kränks Makt och inflytande Vi kräver att: Rösträttsåldern sänks till 16 år som ett första steg Kommuner och landsting ska inrätta lokala barnombudspersoner för att lyfta fram barns åsikter, kunskap och erfarenheter Kommuner låter barn delta aktivt i avgörande beslut och förarbeten i frågor som rör barn och unga Barn och unga ska ges samma möjligheter som vuxna till att delta och påverka beslut, och deras åsikter ska väga lika tungt De som arbetar direkt med barn och/eller har ansvar för barnfrågor inom kommunen ska ges utbildning i och ha kompetens inom barnrätt, barnkonventionen samt olika former för inflytande, deltagande och makt för barn och unga Barn i särskilt utsatta situationer ska få mer makt över sin egen situation: Större hänsyn ska tas till barns egna asylskäl och barnets bästa vid asylprocesser Juridiska processer ska anpassas efter, och hänsyn ska tas till, barns mognad snarare än ålder. Barn ska alltid kunna uttrycka sina åsikter på sina egna villkor, och aldrig behöva anpassas till vuxenvärldens processer 18-årsgränsen för att ändra sitt juridiska kön ska tas bort Normkritik och icke-diskriminering Vi kräver att: Inget barn ska utvisas Diskrimineringsombudsmannen ska behandla fler fall av diskriminering på grund av låg ålder Inget barn ska diskrimineras på grund av sin eller sina vårdnadshavares ekonomiska ställning Kommuner ska ha ett brett utbud av kostnadsfria aktiviteter Skolan och dess aktiviteter ska alltid vara kostnadsfria Skolan ska vara mer normkritisk: 14
Ordlista Det ska finnas tysta rum för alla typer av religionsutövning i skolan, men att obligatorisk undervisning och skolavslutningar ska vara fria från religiösa inslag Könsidentitet och ålder ska ingå i skolans likabehandlingsplan Skolpersonal och skolmyndigheter utbildas i normkritik, diskrimineringsgrunderna och hur de påverkar samhället Åldersmaktsordningen = Att vuxna får bestämma mer och ses som bättre än barn i samhället Nationell handlingsplan = En plan som gäller hela landet, där man skriver ner vad och hur man ska göra för att lyckas med något Tilläggsprotokoll = En extra del till Barnkonventionen som länder kan välja att skriva under för att göra det bättre för barn Lokala barnombudspersoner = En person som finns till för barn och ungdomar i en kommun och som jobbar med att lyfta fram barn och ungas perspektiv och åsikter när det ska bestämmas saker Barnombudsmannen = En grupp som kollar hur Sverige följer Barnkonventionen och jobbar med att lyfta fram barn och ungas åsikter och erfarenheter Diskrimineringsombudsmannen = En grupp som kollar att Sverige följer diskrimineringslagen och hjälper personer som blivit diskriminerade Asyl = Att man får flytta till ett annat land för att en behöver skyddas från något farligt i sitt hemland Asylskäl = Anledningen till varför man behöver skydd och söker asyl Asylprocess = De olika stegen som en går igenom när en vill ha asyl Juridisk process = Olika steg en följer när någon till exempel brutit mot en lag Juridiskt kön = Vilket kön det står att man har i olika dokument, till exempel på passet Könsidentitet = Vilket kön man känner sig som Likabehandlingsplan = En plan där man skriver ner hur en ska se till att alla behandlas lika och känna sig trygga och välkomna Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att anta* det politiska programmet Makt åt barn och unga barnrättspolitiska krav *Att anta = att bestämma att det här dokumentet ska användas, träda i kraft 15
20. MEDLEMSAVGIFT FÖR ENSKILDA MEDLEMMAR I RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND Dom flesta av RBUF:s medlemmar är också medlemmar i Rädda Barnen. Detta beror på att vi delar medlemsregister, och för att vi vill att vi alla ska tillhöra Rädda Barnen-rörelsen. Men det går också att vara medlem i bara RBUF. Därför behöver vi varje år bestämma vad medlemsavgiften för detta ska vara. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att medlemsavgiften för enskilda medlemmar ska vara 0 kr 21. MOTIONER Motioner är förslag från medlemmar. Tyvärr har det inte kommit några förslag i år. Därför bestämmer vi ingenting på den här punkten. 16
22. INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN Här bestämmer vi ingenting utan vi bara lyssnar på Rädda Barnens information. 23. MOTIONER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE I stadgarna står det att den här frågan måste tas upp på förbundsårsmötet. Men nästa gång det är dags för att lägga motioner är inte förrän våren 2016. Därför tycker vi inte att vi borde bestämma någonting än. 17