ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK



Relevanta dokument
Moderna språk som modersmål

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Lahden kaupunki

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Studieguide Hej skolan!

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Arbetsplan - turkiska.

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Språkutvecklande arbetssätt

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Information om språkval - stödmaterial

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Lärare kan totta kai!

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Resultat av skolutvärdering vårterminen 2004

Ett val för alla VAD KAN JAG VÄLJA ELEVENS-VAL

Informationsbrev oktober 2015

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Särskild utbildning för vuxna

Kursplan för Moderna språk

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Gammal kärlek rostar aldrig

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Hur lär du dig svenska? En studie av några sfi-elevers syn på sin inlärning

om läxor, betyg och stress

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Visa vägen genom bedömning

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Evaluation Summary - CDT104 Grundläggande Webbdesign HT07 Dan Levin

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Grundskolans. Elevens Val

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Muntliga prov i svenska och bedömningen av dem

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Hur tycker du skolan fungerar?

Föräldrar är viktiga

Lär känna ditt ledarjag hjälp till självhjälp för ledare

Livet är enkelt att leva

Meine Familie und mein Freund Lukas

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Transkript:

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

2 En presentation av SPRINT för föräldrar och elever i grundskolan Den här skriften handlar om hur man lär sig språk. Den hänvisar till en möjlighet, som kan förverkligas i din skola genom Content and Language Integrated Learning (CLIL). Den beskriver hur man kan lära sig ämnen som t ex historia och geografi via ett annat språk än modersmålet. Jämfört med den traditionella undervisningen kan CLIL medföra att man bättre lär sig språk såväl som andra ämnen. De språkstuderande ges positiva upplevelser av det här kan jag. Att lära sig språk och att tillägna sig språk Det finns en mängd vetenskaplig litteratur och forskning som visar den roll relationen mellan tillägnandet av språk och förståelsen och inlärningen av språket spelar. Barn kan mycket väl tillägna sig flera språk när de används i hemmet. Detta är en av anledningarna till varför människor tror att vi lär oss språk bäst när vi är mycket unga. Äldre barn och vuxna får oftast undervisning i språk i en klassrumssituation eller genom program baserade på IT. Effektiv språkinlärning äger rum när människan får en möjlighet att anknyta det som lärs ut till det verkliga livet och verkliga livssituationer.

Naturliga sätt att lära sig och tillägna sig språk 3 Det finns visserligen många skillnader i hur hjärnan fungerar hos barn och vuxna. Men i detta sammanhang är det mest centrala de tillfällen vi har att tillägna oss språk. Det är här CLIL kommer in i bilden. Att unga barn har lätt att tillägna sig språk beror på att de finns i omgivningen och miljön runt dem. Ett språkklassrum däremot, där eleverna lär sig grammatik, där ordförråd berikas, där uttalet förbättras etc är sällan en naturlig inlärningssituation. Språkläraren kan jämföras med en arkitekt som bygger ett hus. Eleverna lär sig att bygga ett hus på papper men praktiken fattas. Eleverna ser inte helheten. De behöver förverkliga språket. Detta kan CLIL erbjuda. Språkundervisning sker i en naturlig omgivning där språk och handling hör ihop. Olika sätt att lära sig språk Alltför många lämnar skolan utan att kunna använda de språk de har offrat mängder av timmar för att lära sig. För vissa har språklektionerna varit njutbara, lätta och effektiva med alla övningar, grammatik mm. De har på detta sätt lärt sig språk som de har kunnat använda utanför skolan. Men för alltför många har dessa lektioner varit stora besvikelser, och i verkliga livet och i vardagen har de inte kunnat använda de språk de har lärt sig i skolan. Att vara bra och duktig i språk: handlar det om begåvning eller har man fått en möjlighet att lära sig? Varför är vissa människor naturligt begåvade i språk? Har andra människor problem bara för att de inte är det? Det nyfödda barnet har ett naturligt sätt att tillägna sig språk och från allra första början utgör det här naturliga sättet grunden för all mänsklig kontakt. Om man inte kommunicerar så mycket med ett barn kan det leda till en sen språkinlärning.

4 Med andra ord, alla barn har en medfödd kapacitet att lära sig språk. Möjligheterna att lära sig att utveckla denna kapacitet är det avgörande.viktigast är hur vi gör när vi undervisar och kommunicerar i språk. Är då vissa människor mer språkligt begåvade? Det kan självfallet så vara. Några av oss är ju duktigare än andra i till exempel musik, sport och teckning. Barn är olika. Olika sätt att undervisa Barn lär sig på många olika sätt. De personliga variationerna är stora. Skolor har stora svårigheter att förverkliga olika sätt att undervisa. Ofta väljs en kompromiss för att kunna ha upp till 30 elever i samma klassrum oberoende av vilket ämne som undervisas. Barnen har olika bakgrund, olika behov och olika intressen. Det kan därför hända att skolans sätt att undervisa dessa barn inte passar alla lika väl. Detta påverkar dem i alla ämnen, speciellt i matematik och i språk. Genom att införa CLIL kan skolan erbjuda flera elever bättre möjligheter att utvecklas i språk. Vad är då CLIL? CLIL erbjuder alla barn en möjlighet att använda språk på ett naturligt sätt. De glömmer att de studerar språk genom att koncentrationen ligger på ämnesundervisningen. Man kan t ex i klassen ha en skolvecka med ett tema och runt detta tema bygger man både språk- och ämnesundervisning. På det viset har man två målsättningar. Man har blandat språk- och sakundervisning. Av den anledningen kallas också CLIL för dubbelfokuserande undervisning.

utan hur vi använder det vi kan SPRINT 5 Det handlar inte så mycket om vad vi kan Man kan göra detta på många olika sätt. Barn som är åtta år gamla kan t ex ha 30 minuter språk i form av en språkdusch per vecka. De sjunger och leker på ett annat språk. 13-åringar kan ha hälften av undervisningen i ett ämne eller mera på ett annat språk. Man har nått goda resultat genom att använda många olika typer av CLIL. Det framgår tydligt att även en liten del av CLIL kan ge yngre barn möjlighet att lära sig både andra språk och olika ämnen. Varför CLIL? För att lära oss t ex att spela piano eller att sparka fotboll måste vi sammanföra både handling och tänkande i våra hjärnor. Detta stämmer också in på språkinlärningen. CLIL ger barnen möjlighet att samtidigt som de lär sig ett ämne utveckla sina språkkunskaper. Vi ser på språket Att kunna språk är mycket mera än att kunna ord och grammatik och att kunna tala perfekt. Språkundervisningen omges av många myter och för barnens bästa borde vi frångå vissa av dessa myter. Ett litet barn kan kommunicera med bara några ord. Vi behöver inte vänta tills vi klarar av ett språk perfekt innan vi vågar använda det. Vi bör använda språket som verktyg i kommunikationen och tala så tidigt som möjligt.

6 Att använda CLIL kan göra detta möjligt. Det kan lära eleverna att se positivt på sig själva. Även en mera anspråkslös användning av CLIL kan öppna vägen mot en bättre utveckling för barnen. Hemligheten är att förverkliga de positiva attityder som barn antagligen har till språk och att använda denna motivation för att nå bästa möjliga resultat i inlärningen av språk och andra ämnen. Språkmekanismerna är komplicerade. Få av oss kan använda sitt första språk effektivt i alla slags situationer. Detta beror på att språket har många nyanser. Att lära sig ett språk är en sak, men att lära sig att använda olika nyanser i olika sammanhang är något helt annat. Människor som talar samma språk talar inte det på samma sätt. Deras individuella kunskaper skiljer sig avsevärt. Vi har dessa kunskaper inte för att vi är naturligt begåvade och utan vidare kan allting, utan för att vi har fått möjlighet att lära oss olika nyanser och varianter. Det avgörande är tron på människans vilja att lära och strävan efter kunskap. Språket och tänkandets kunskap Hjärnan har en enorm kapacitet för språkinlärning, vilket vi ofta underskattar när det gäller barnets förmåga i detta avseende. Om barnet lär sig språk, utvecklas det i tänkandets process.vi måste förstå att möjligheten att Ökat självförtroende använda många olika språk, även i mer anspråkslös - lust att lära omfattning, har en positiv inverkan på barns tankeprocess. Att se samma fenomen ur olika vinklar ger impulser i skilda riktningar. Med andra ord om barn kan uttrycka sina tankar med mera än ett språk har de nytta av detta i sina studier. CLIL erbjuder alltså inte bara en språklig kompetens: barnen arbetar på ett annat språk och detta påverkar också deras tänkande. De lär sig att utveckla sitt tänkande. CLIL erbjuder barnet en aktivitet i samband med språkinlärningen.

Sociala dimensioner 7 CLIL är inte något nytt. Tvärtom, det har använts i århundraden. I samhället har det alltid behövts medborgare som kan tala flera språk. Sammanfattning Vi har läst och hört hur samhället förändras och hur samarbetet mellan europeiska länder ökar. Världen krymper och vi måste behärska flera språk. Genom CLIL kan ungdomar utveckla sin kapacitet att använda språk och har nytta av detta i sina nuvarande och kommande liv.

Vanliga 8 Frågor och svar Frågor och svar Fråga: Kan det faktum att du lär dig ytterligare ett språk skada de första språkstudierna? Svar: När vi använder CLIL ser man mycket ingående på barnets första språkinlärning. Den är följaktligen mycket viktig. Vi bör även komma ihåg att det inte bara är fråga om att lära sig ett annat språk utan dessutom att utveckla den språkliga förmågan i det första språket när man integrerar innehåll och språk. När barn lär sig ett nytt språk kan det helt naturligt under en tid förekomma att ord och ljud från det andra språket lånas in i det första. Detta är en naturlig process; man kallar det för interference. Forskningen talar om interimspråk. Fråga: Kommer mitt barn att lära sig innehållet lika bra som om hon/ han studerade enbart på sitt första språk? Svar: Svaret är ja, även om inlärningsprocessen kan ta längre tid, speciellt i början. Det är t o m möjligt att det slutliga resultatet kan bli bättre när ytterligare ett språk används. Fråga: Om mitt barn inte är så bra i språk som de andra barnen i klassen? Svar: I alla klassrum finns barn som lär sig olika. Men i klassrum där CLIL - metoden används, använder barnen språket aktivt och de kan lära även från varandra under lektionerna. Fråga: Bör mitt barn ha en bakgrund i språket, eller bör familjen ha bott utomlands eller ha vänner inom den språkgruppen? Svar: Ja. Det finns fördelar med att ha bakgrund i språket, men det är inte nödvändigt.

Fråga: Blir mitt barn tvåspråkigt om hon/han deltar i CLIL? Svar: Många anser att en tvåspråkig person kan tala två språk som om de vore hennes/hans modersmål. Men man kan kunna språk på många olika sätt. Man kan t.ex. tala ett språk, men skriva och läsa på ett annat. 9 Fråga: Är det möjligt att mitt barn får arbeta mera och utsätts för mera stress om hon/han går i CLIL? Svar: Det är mycket möjligt att CLIL klassen kan verka mera krävande och att arbetet där är mera tröttsamt innan barnen vänjar sig. Men det är skolans uppgift att se till att man håller en acceptabel arbetsnivå. Och i all undervisning finns det ju både roliga och mindre roliga moment. Fråga: Var ligger föräldrarnas ansvar i CLIL? Svar: Föräldrarna bör delta aktivt i processen hela vägen från början till slut. De ska dela barnens vardag och lyssna på barnen. Och det viktigaste: hemmet skall förstärka det första språket. Fråga: Bör föräldrarna kunna tala CLIL språket? Svar: Nej.Tänk på barn som lär sina föräldrar ett nytt språk! Fråga: Tänk om jag inte kan hjälpa mitt barn med läxorna? Svar: Läxorna ges i första hand på ett sådant sätt att barnen klarar av dem själva. Barnet kan också kontakta en klasskamrat vid behov. Problemen löses i skolan. Fråga: Kostar det mera att ha mitt barn i CLIL klass? Svar: Det beror på hur skolan organiserar frågan, men om du vill stödja CLIL - språkets utveckling hemma skulle det kunna innebära en extra kostnad. Fråga: Vilka är då CLIL lärare? Svar: Man har kunnat konstatera att de bästa CLIL - lärarna talar majoritetens språk som sitt modersmål och CLIL språket som sitt andra språk. Anledningen till detta konstaterande är att lärarna på så sätt själva har insikt i hur barnen lär sig sitt första språk.

10 Fråga: Använder lärarna elevernas första språk om eleverna inte förstår sammanhanget? Svar: I de flesta CLIL klasser används två språk, majoritetsspråket och CLIL språket. Det viktigaste innehållet undervisas på första språket och först därefter i själva bearbetningen kommer det andra språket in. Fråga: Kan man säga att CLIL uppmuntrar till ett mångkulturellt samhälle? Svar: CLIL genomförs på ett språk, men lär barnen att se på språkinlärningen i en vidare dimension. CLIL kan också väcka intresse hos barn för att tillägna sig andra språk och intresse för språk överhuvudtaget. Om ett barn har ett hemspråk som inte talas så mycket i barnets omgivning, kan CLIL leda till större uppskattning av hemspråket! Deltaga aktivt och intresserat under processend helagångs.

11

12