ARBETSPLAN 2015/2016



Relevanta dokument
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Antagen av kommunfullmäktige

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Lokal arbetsplan 2010/2011

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Statens skolverks författningssamling

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Lokal arbetsplan 2010/2011

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling och främjande av likabehandling 2019

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teamplan Ugglums skola F /2012

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Lokal arbetsplan Läsåret

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

2. Övergripande mål och riktlinjer

Arbetsplan för Mörbyskolan med mål för läsåret 13/14

Likabehandlingsplan för läsåret

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

Enkät i gymnasieskolan

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Hem- och konsumentkunskap inrättad

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Lokal arbetsplan Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Stockholms läns landstings Personalpolicy

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Sofiaskolan

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Kunskap. Mål Alla elever kan läsa, skriva och räkna när de lämnar skolår 2.

Humanistiska programmet (HU)

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

2.1 Normer och värden

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Kungsgårdens skolas arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras.

SKOLPLAN 11 jan 2008

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Årskurs 2-enkät Kurt Westlund

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

ARBETSPLAN 2015/2016 VISION Variation Delaktighet Trivsel Värmdö gymnasium ska vara en skola som kännetecknas av variation och flexibilitet, en skola där elever och personal upplever delaktighet, där olikhet ses som en tillgång och där alla trivs. På Värmdö gymnasium ska elever och personal känna sig sedda och uppskattade. Alla ska få det stöd de behöver. Värmdö gymnasium ska vara en skola som alla är stolta över. HUVUDUPPGIFT Gymnasieskolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Skolan ska sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skolan ska dessutom förmedla och förankra grundläggande värden. Undervisningen ska utgå från individens behov och bedrivas i demokratiska former. Eleverna ska delta i planeringen av den dagliga undervisningen. 1

VÄRDEGRUND Genus Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att elever blir medvetna om de strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män som finns i samhället och att dessa strukturer kan förändras. Det är skolans uppgift att leda det förändringsarbetet och genusperspektivet bör därför genomsyra all undervisning. Mångkultur Det är en viktig uppgift för skolan att arbeta med värdegrundsfrågor kopplade till integration och mångkultur. Alla på skolan ska visa varandra respekt i samtal och bemötande oberoende av bakgrund, tro, kön eller sexuell läggning ha förståelse för att vi är olika och har rätt att ha olika åsikter ställa upp för varandra, verka för god sammanhållning och för en skola fri från rasism, mobbning, trakasserier och diskriminering reagera mot alla former av diskriminerande och råa kommentarer och tilltal inse att överenskomna regler måste följas av alla inse att rättigheter förutsätter skyldigheter. 2

ARBETSSÄTT Variation Flexibelt lärande Elever fungerar olika vid inlärning. Skolans undervisning måste därför varieras för att tillgodose elevers olika lärstilar. Lärare och elever ska ha frihet att prova nya sätt att inhämta kunskap, såväl med ny teknik som med hjälp av kreativa organisatoriska lösningar. Eleverna måste tillägna sig metoder som möjliggör en fortsatt självständig utveckling, de måste lära sig hur man söker och skaffar ny kunskap samt löser problem. Av timtiden för kurserna, läggs 80 % ut på schemat. Resterande 20 %, förlagda till tisdagar, planeras gemensamt av elever och lärare vid terminsstart. Tiden utnyttjas på det sätt som lärare och elever kommer överens om, exempelvis till: Ämnesövergripande projekt Studiebesök Stöd och handledning Ämnesfördjupning Planering tillsammans med elever Olika sätt att organisera undervisningen bör provas liksom olika pedagogiska modeller. Regelbundna kontakter med omvärlden bör där så är möjligt integreras i ordinarie undervisning. Eleverna förbereds därigenom för såväl högre studier som arbetsliv. Ledmotiv Ledmotiv är ett sätt att organisera det pedagogiska arbetet i riktning mot en större helhet. Syftet med att utforma ledmotiv är att sammanföra och kommunicera läroplansmål, programmål och kursmål skapa en tydlig kunskapsprogression utveckla elevens förmågor. Läroplan Examensmål Kursmål LEDMOTIV Kompetens för fortsatta studier Demokratisk kompetens Livskompetens För att ge eleverna en större helhetsbild och bättre överblick i komplexa frågor bör delar av ämnen och kurser studeras i projektform i enlighet med övergripande mål. Inom varje ledmotiv kan mål från olika kurser och ämnen sammanföras i meningsfulla arbetsområden med en medveten kunskapsprogression. De projekt som genomförs bör ligga så nära autentiska frågeställningar och livsfrågor som möjligt. Genom att arbeta ämnesövergripande kan man i undervisningen integrera sådana livs- och samhällsfrågor som annars inte naturligt hör hemma i ett enskilt ämne. Ett samarbete mellan lärare ger eleverna en större helhetssyn och djupare kunskaper. 3

Studion Skolan bedriver ett väl organiserat arbete med att upptäcka elever med inlärningssvårigheter och erbjuda dem hjälp. För elever i årskurs 1 genomförs vid läsårets början diagnostiska test för att elever i behov av stöd snabbt ska kunna erbjudas hjälp. Biblioteket Skolbiblioteket är en del av skolan och riktar sig till elever och lärare. Skolbiblioteket utgör en gemensam resurs av medier och information och ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotekarierna stöttar det pedagogiska arbetet som utvecklar elevers förmåga att söka, hantera och förhålla sig till information på ett källkritiskt och vetenskapligt sätt. Varje elev ska ha minst två ämnesövergripande projekt per läsår kopplade till ledmotiv. Minst 100 elever från Värmdö gymnasium få möjlighet att i någon form göra studiebesök utomlands. Resor ska ske med minsta möjliga klimatpåverkan. Om flygresa måste användas ska full klimatkompensation erläggas. Minst 80 % av eleverna ska i elevenkäten ange att undervisningen är varierad. Delaktighet Arbetslag Värmdö gymnasium är organiserat i tre enheter: EkS, EsNT och NS. Inom varje enhet finns arbetslag kring inriktningarna där lärarna har huvuddelen av sin undervisning. Gemensam konferenstid avsätts för arbetslagsmöten. Lärarnas arbetsplatser organiseras efter arbetslag. Aktivt elevinflytande Framgångsrika studier underlättas av att elever ges inflytande över innehåll samt arbets- och redovisningsformer och att de även får möjlighet att utvärdera varje kurs. Gemensamma aktiviteter av elever för elever såsom elevkårsarbete, elevskyddsarbete, skolidrottstävlande och andra trivselskapande åtgärder ska uppmuntras och underlättas. Mentorsråden är en möjlighet för eleverna att påverka sin utbildning och öka sin demokratiska kompetens. Timplaner, scheman och kursernas detaljplanering utformas så att ämnesövergripande projekt möjliggörs och elevernas arbetsbelastning blir så jämn som möjligt. Lärare och elev ska under kursens gång ha en sådan dialog att elever vet hur de ligger till kunskapsmässigt och att de vet vad som krävs för att nå sina personliga kunskapsmål. Elevskyddsombuden ska ha organiserade möten med skolledningen. För varje klass utses representanter till respektive enhets pedagogiska forum som träffas två till fyra gånger per läsår. Vid den årliga elevenkäten i åk 2 ska minst 80% instämma i påståendena: 4

VI ELEVER KAN INOM KLASSENS RAM PÅVERKA HUR VI ARBETAR PÅ LEKTIONERNA ELEVERNAS SYNPUNKTER TAS TILLVARA PÅ ETT BRA SÄTT MINA LÄRARE INFORMERAR MIG UNDER KURSENS GÅNG OM HUR JAG LIGGER TILL. Trivsel Värmdö gymnasium ska vara en attraktiv arbetsplats för elever och personal, en skola dit man går med glädje. Klassrumssituation ska präglas av arbetsro där lektioner börjar i tid och där alla är närvarande. Den gemensamma värdegrunden måste ständigt hållas levande. Särskild tid avsätts för Livskunskap i årskurs ett och alla mentorer får ett gemensamt material att arbeta utifrån. Syftet är att arbeta med ledmotivet Personlig utveckling och hälsa. Livskunskapen schemaläggs men betygssätts inte. Alla har ett personligt ansvar att bidra till trivseln på skolan. Elever förväntas bidra till den gemensamma trivseln genom att exempelvis inte rita på bänkar och bord samt att alltid kasta sitt eget skräp i papperskorgarna. Mentor och elever för under läsåret en återkommande dialog om skolans värdegrund utifrån likabehandlingsplanen. Vid den årliga elevenkäten i åk 2 ska 100% av eleverna instämma i påståendena: JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ MIN SKOLA MINA LÄRARE BEMÖTER MIG PÅ ETT POSITIVT SÄTT Resultat från elevenkät i åk 2 Vid den årliga elevenkäten i åk 2 nåddes förra läsåret nedanstående genomsnittliga resultat. Resultatet mellan de olika inriktningarna varierade avsevärt. et är att varje inriktning når minst angiven nivå. Påståenden från elevenkäten Resultat 2014/2015 2015/2016 Jag känner mig trygg på min skola 97% 100% Mina lärare bemöter mig på ett positivt sätt 79% 100% Kvaliteten på undervisningen är hög 78% 100% Det är variation på arbetssätten i undervisningen 52% 80% Vi har möjlighet påverka arbetet under lektionerna 31% 80% Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till 50% 80% Utvecklingssamtalen med min mentor känns meningsfullt 41% 80% Det är arbetsro på lektionerna 48% 80% 5

Bilaga Ledmotiv 2015/2016 ES NT EkS 1 Kommunikativ förmåga Att kunna kommunicera i tal och skrift och använda svenska, engelska och estetiska uttryck för lärande och begreppsutveckling. Kommunikativ förmåga Att kunna kommunicera i tal och skrift och använda svenska, engelska och matematik för lärande och begreppsutveckling. Kommunikativ förmåga Att kunna kommunicera i tal och skrift och använda svenska, engelska och andra språk för lärande och begreppsutveckling, 2 Miljö och hållbar utveckling Förstå hur människa och miljö påverkar varandra, förvärva en ekologisk grundsyn och verka för en hållbar utveckling. 3 Demokrati och etik Utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och göra medvetna etiska ställningstaganden. 4 Historiskt och kulturellt perspektiv Analysera, förstå och förklara människan och hennes verksamhet ur historiskt och kulturellt perspektiv. 5 Det egna lärandet Reflektera över och skaffa sig insikt i det egna lärandet, lärande i grupp samt utveckla kompetens för högre studier. 6 Hantverk och grundläggande metoder för problemlösning Använda olika grundläggande metoder, tekniker och material inom det estetiska verksamhetsområdet. 7 Kreativitet Utveckla ett personligt uttryck genom konstnärligt skapande. 8 Personlig utveckling och hälsa Utveckla kunskap om och främja den egna fysiska, psykiska och sociala hälsan och personutvecklingen. Miljö och hållbar utveckling Förstå hur människa och miljö påverkar varandra, förvärva en ekologisk grundsyn och förstå betydelsen av en hållbar utveckling. Demokrati och etik Utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och göra medvetna etiska ställningstaganden. Historiskt och globalt perspektiv Förstå människan, hennes villkor och verksamhet ur historiskt, idéhistoriskt och globalt perspektiv. Det egna lärandet Reflektera över och skaffa sig insikt i det egna lärandet, ansvarstagande och samarbetsförmåga samt utveckla kompetens för högre studier. Analytiskt och kritiskt tänkande - ett naturvetenskapligt förhållningssätt Söka information, formulera problem, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, analysera samband samt föreslå lösningar. Kreativitet Utveckla förmågan att se möjligheter, lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Personlig utveckling och hälsa Utveckla kunskap om och främja den egna fysiska, psykiska och sociala hälsan och personutvecklingen. Miljö och hållbar utveckling Förstå hur människa och miljö påverkar varandra, förvärva en ekologisk grundsyn och verka för en hållbar utveckling. Demokrati och etik Utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och göra medvetna etiska ställningstaganden. Olika perspektiv på individ och samhälle i tid och rum Analysera samhällets struktur, maktförhållande och konflikter ur t ex historiskt, globalt, lokalt, ekonomiskt och genusperspektiv. Det egna lärandet Reflektera över och skaffa sig insikt i det egna lärandet, lärande i grupp samt utveckla kompetens för högre studier. Analytiskt och kritiskt tänkande - ett vetenskapligt förhållningssätt Söka information, formulera problem, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, analysera samband samt föreslå lösningar. Kreativitet Utveckla förmågan att se möjligheter, lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Personlig utveckling och hälsa Utveckla kunskap om och främja den egna fysiska, psykiska och sociala hälsan och personutvecklingen. 6