Venös tromboembolism och D-dimer



Relevanta dokument
Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland , Cecilia Jennersjö Öl

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

3.10 Diagnostiska strategier

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Klinisk lägesrapport NOAK

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

MEQ fall p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Uppföljning efter medicinsk abort

efter knä- eller höftledsoperation

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Från sämst till bäst i klassen

Behandling av Lungemboli IVA

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Vena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Nya metoder kritiskt granskade

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

BESLUT. Datum

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

Trombos under graviditetmortalitet

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Lungor - Lungemboli-riktlinjer

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

HCC-övervakning (surveillance)

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Venös insufficiens 2010

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli

Venös tromboembolism - akut handläggning

3.2 Klinisk diagnostik

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben?

Antikoagulation hos gravida. Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Hur fungerar AVK-läkemedel?

UpDate 2015 Djup ventrombos Lungemboli

Transkript:

Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24

Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual mortality rate in Europe (25 countries) 400 000 300 000 200 000 100 000 0 VTE 86,831 Breast cancer 63,636 53,599 Prostate cancer Transport accidents 5860 AIDS Cohen et al. Thromb Haemost 2007;98:756

Venös tromboembolism Djup venös trombos (DVT) Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli (LE) Fatal LE Pulmonell hypertension (Kronisk LE) Djup venös insufficiens och bensår (Posttrombotiskt syndrom)

Dagens budskap D-dimer viktigast för att utesluta DVT/LE D-dimer kanske bra vid sekundärprevention D-dimer ibland svårtolkad för vissa patienter D-dimer sparar tid och pengar för akutsjukvården

Två läkare fälls för missad LE Använde inte klinisk sannolikhet och D-dimer Läkartidningen 2003

Diagnostiska hjälpmedel 2013 Pulmonalisangio 10.000 kr DTLA ( spiral - CT) 5.000 Lungscintigrafi 2-4.000 Flebografi 3.000 Ultraljud ben (1-2 ben) 2-3.000 D-dimer ca 100 Klinisk sannolikhet -

Få patienter med misstänkt VTE har % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 DVT eller LE 1980 1988 1996 1998 2001 DVT LE H Bounameaux 2003

Flebo/US vid misstänkt DVT 2004 (Akuten SU Östra) 128 DVT bland ca 600 undersökta ben = 21% positiva = 79% negativa (ca 1.3 milj. Kr) FLEBOGRAFI - Hela SU/ÖS: 631 - Akuten Medicin.: 458 - Tekniska problem: 44 (10%) - DVT påvisad: 70 (17 %) ULTRALJUD - Hela SU/ÖS: 487 - Akuten Medicin: 141 - Problem: (?) - DVT påvisad: 58 (41%)

270 DTLA pga misstänkt LE Akuten SU-ÖS 2011 36 (13%) påvisade lungembolier 236 (87%) negativa DTLA (ca 1.2 miljoner kr)

Dagens utmaningar 2013 Att misstänka DVT och lungemboli på rätt patient kan spara liv Att utesluta DVT och lungemboli på ett enkelt sätt inkluderar D-dimer

Vad är sannolikheten för DVT?

Klinisk sannolikhet räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

D-dimer räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

D-dimer screening vid DVT? DD < 500 µg/l (27%) no treatment Vidas D-dimer DD > 500 µg/l Proximal venous US 3-month thromboembolic risk 2.6% (1.2-4.9) compared with 1.9% (0.4-5.4) for a normal phlebogram No DVT DVT (23%) treatment Consider clinical probability of DVT low-intermediate, (49%) no treatment high Phlebography (< 1%) Lancet 1999;353:190-195

D-dimer screening vid LE? J Thromb Haemost 2005;3:1926

Nationella riktlinjer i Sverige 2004

Diagnostikstöd vid misstänkt DVT Kliniska symtom/fynd Poäng Cancer (behandling senaste 6 mån) 1 Paralys, pares, nyligen gipsat ben 1 Immobilisering >3d el. större kir. senaste 4v 1 Lokaliserad ömhet djupa vensystemet 1 Lår och vadsvullnad 1 Vadomfång (> 3 cm jmf. med friska benet) 1 Pittingödem (endast symptomatiskt ben) 1 Ytliga kollateralvener, ej varicer 1 Tidigare diagnostiserad VTE 1 Alternativ diagnos lika eller mer sannolik - 2 > 2 = hög, < 2 = låg sannolikhet Wells, NEJM, 2003

Nationella riktlinjer i Sverige 2004

Diagnostikstöd vid lungemboli Cancer beh. senaste 6 mån eller palliation + 1 (poäng) Immobilisering > 3d eller kir. inom 4 veckor + 1.5 Kliniska tecken på DVT + 3 Tidigare verifierad DVT/LE + 1.5 HR > 100/min + 1.5 Hämoptys + 1 LE > sannolik som alternativa diagnoser + 3 Wells 2001. låg: 0 1, måttlig: 2 6, hög: > 7 Wells 2000. låg: < 4, hög: > 4 Wells. et al. 2001

Låg klinisk sannolikhet Neg D-dimer Utesluter DVT/LE

Speciella patientgrupper och D-dimer

Lång symtomduration Kv 50 år. Akutmott. Smärta och palp.öm vä vad. Började för 10 dgr sedan. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer Liatest < 0.5 (neg DD pga lång symtomduration?) DD ska tolkas med försiktighet vid symtom > 14 dgr Br J Haematol 2004;124:15

Heparinbehandling Man 70 år. VC under gårdagen pga vadsmärta och svullnad. Bedömdes som hög sannolikhet och fick LMH 10000E Kommer idag till akutmott. Tolkas som låg sannolikhet. D-dimer neg. Kan heparin ha givit falskt neg DD? Låg sannolikhet och fulldos heparin bör genomgå objektiv undersökning Låg sannolikhet och AVK bör genomgå objektiv undersökning

Recidivtrombos/LE? Kv 30 år. Akutmott. Hållsmärta och dyspne. DVTbeh. för 4 mån sedan. Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Kan neg DD säkert utesluta LE?) DD kan användas vid recidivtrombos. Något lägre NPV

Ålder och D-dimer? Man 84 år. Akutmott. Vadsmärta och lindrig bensvullnad. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos äldre pat.?) DD kan användas vid hög ålder men andelen falskt pos ökar Cut-off för DD bör justeras upp?

Sjukhusvårdad och D-dimer? Man 64 år inlagd pga magtarmsjukdom/cancer?. Efter 6 dagar plötslig andfåddhet. LE? Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos sjk.husvårdad pat.?) Låg sannolikhet och neg DD kan användas även bland sjukhusvårdade men lägre NPV

Graviditet och D-dimer? Man 24 år söker för vadsmärta och bensvullnad Wells PTP = 1p (låg sannolikhet?) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar vid graviditet?) DD kan variera kraftigt under hela graviditeten. Vissa avskriver DVT i första trimestern vid låg sannolikhet och neg DD. Vi avråder i Gbg.

Problem vid D dimer Falskt positiva? ålder > 70 sjukhusvårdade malignitet infektion blödning, trauma graviditet Falskt negativa? små distala DVT små lungembolier anamnes >7 dgr nedsatt fibrinolys fibrinolyshämmare typ av D-dimeranalys

Svagheter med D-dimer Flera olika metoder Stor variation mellan lab. Svårt jämföra kliniska studier Trombstorlek, pat.s ålder, symtomduration mm. Olika cut-off? Metodval och svar i samråd lab/kliniker

D-dimer bra på att avskriva akut trombos men kan D-dimer förutsäga recidiv?

D dimer riskfaktor för recidiv? DD pos DD Neg AVK stopp NEJM, 2006; 355: 1780

Fortsatt behandling vid pos D-dimer? VKA stopp (4 v) Normal No VKA (n=342) 1 st idiopatisk VTE Ddimer VKA (n=108) VKA 3 mån n = 608 Recidiv n = 5 (0.8%) ökad R Ej VKA (n=87) NEJM, 2006; 355: 1780

Recidiv VTE enligt D-dimer och Waran D-dimer Recurrence * (%) Negative Positive No VKA VKA 6.2 15.0 2.9 Recurrence (% annual) 4.4 10.9 2.0 p = 0.02 p = 0.02 NEJM 2006;355:1780 * Average follow-up 1.4 yr

VTE recidiv och D-Dimer D dimer Yes Recurrence No Total 500 18 102 120 PPV 15% < 500 24 361 385 Total 42 463 505 Sens 43% NEJM, 2006; 355: 1780 - Sensitivity and PPV low - Some patients recur during 4 week wait after stop VKA

Slutsatser D-dimer D-dimer kan vid låg klinisk sannolikhet utesluta kliniskt relevant lungemboli och proximal DVT D-dimer kan inte utesluta distal DVT men har vid låg klinisk misstanke ändå mycket högt negativt prediktionsvärde Hög D-dimer hos öppenvårdspatient med symtom på VTE = hög sannolikhet för VTE D-dimer för bedömning av behandling och recidivrisk?

Slutsats: Klinisk sannolikhet och D-dimer reducerar kostnader och väntetider vid misstänkt DVT/LE