Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP
Nyanlända elever - en heterogen grupp Gemensamt är att alla har varit i Sverige mindre än fyra år. Kan vara barn till arbetskraftsinvandrare, studenter, flyktingar, asylsökande, papperslösa eller ensamkommande barn och unga. En del elever kommer från studievana hem andra från hem med begränsad erfarenhet av utbildningssystemet. Tidigare skolbakgrund varierar stort elever kan ha en avsaknad av formell skolgång, sporadisk skolgång, halvdagsskolgång, privat skolgång. Undervisningen kan ha skett på modersmålet eller på ett annat skolspråk. Upplevelser före ankomsten till Sverige, familjens möjligheter att stanna i landet och hälsotillstånd påverkar också studiesituationen.
Nationella provet i historia åk 9 vt 2013 Bakgrund Huvudman Totalt Antal Antal Andel (%) av elever som gjort betygs elever elever provet poäng som F E D C B A gjort provet Sammanvägt provresultat Totalt 24 552 22 358 16,5 26,0 23,2 19,2 9,1 6,1 11,2 Totalt exkl.nyinvandrade elever 23 829 22 037 16,1 26,0 23,3 19,3 9,2 6,1 11,2 elever födda utomlands inv. före 2004 885 809 21,9 25,2 25,1 15,3 7,7 4,8 10,3 inv. 2004 el. senare 1 741 1 205 37,8 27,6 17,4 10,5 3,9 2,8 7,7 Nyinvandrade elever 723 321 44,2 26,8 15,0 8,1 3,7 2,2 6,9 Föräldrarnas högsta utbildning Förgymnasial 1 250 968 43,0 27,9 17,3 8,1 2,2 1,7 6,9 Gymnasial 10 421 9 436 22,2 31,6 22,7 15,1 5,8 2,5 9,8 Eftergymnasial 12 351 11 650 9,2 21,4 24,0 23,6 12,5 9,4 12,7 Kommunala skolor 20 697 18 753 17,6 26,9 23,2 18,5 8,6 5,3 10,9 Fristående skolor 3 855 3 605 10,6 21,6 22,7 22,9 11,8 10,3 12,6
Skolverkets insatser för att stödja mottagandet av och skolgång för nyanlända elever 2013-2016 Skolverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå hur ett kartläggningsmaterial och ett särskilt bedömningsstöd i svenska kan utformas för att stödja och följa upp nyanlända elevers kunskaper. Ta fram och sprida informationsmaterial på olika språk över det svenska utbildningssystemet (2014). Ta fram ett kartläggningsmaterial i samarbete med olika lärosäten som ska ge stöd i skolans arbete med att planera undervisningen för nyanlända elever (2013-?). Ta fram ett bedömningsmaterial i svenska för att ge lärare stöd i språkutvecklingen (2016). Erbjuda kompetensutvecklingsinsatser för både rektorer och lärare framför allt gällande språkoch kunskapsutveckling hos nyanlända elever (2013-2014). Under 2014-2016 anordna fortbildningsinsatser som rör ex. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen.
Uppdrag från Skolverket
Steg 3 Inte obligatoriskt Olika lärosäten ansvarat för framtagning av kartläggningsmaterial för olika ämnen: Samhällsorienterande ämnen: Malmö, Karlstad och Uppsala Historia Religionskunskap Samhällskunskap Geografi Malmö Malmö och Karlstad Karlstad Uppsala
Steg 3 Kartläggningsmaterialets användning Ska kunna användas inom ramen för den ordinarie undervisningen Ett flexibelt material Ska kunna användas oberoende av organisation: hur man lokalt valt att organisera mottagandet av nyanlända vilken erfarenhet man har av att ta emot nyanlända tillgång man har till studiehandledare/modersmålslärare Ska kunna användas oberoende av: elevens tidigare erfarenhet av skolgång passa elever från olika länder och miljöer
Steg 3 Kartläggningsmaterialets utformning Materialets utformning : utforskande uppgifterna ska finnas i en kontext som eleven är förtrogen med uppbyggt kring ett samtal brett för att sedan fördjupas så långt som möjligt utifrån elevens förutsättningar koppling i materialet till kursplaner i Lgr 11 resulterar i en ämnesprofil där det framgår vilka elevens styrkor är och vilka områden som eleven bör utveckla
Utmaningar Samordning? Vilken nivå i kunskapskraven skulle observeras? Vilka begrepp skulle vi använda oss av? Hur vi skulle förhålla oss till ämnesbegrepp i respektive ämne? Grafisk utformning? Användarvänligheten under kartläggningstillfället? Hur man skulle kunna överföra informationen i ett observationsschema vidare till en ämnesprofil? Hur skulle ämnesläraren utifrån ämnesprofilen kunna planera sin undervisning?
Var hamnade vi? Kunskapskrav motsvarande E-nivå utan värdeord. Begreppen i observationsschemat och ämnesprofilen blev så småningom gemensamma för historia, religion, samhällskunskap och geografi. Ämnesbegreppen valde vi att i hög grad exkludera från observationsschemat. Ämnesbegreppen noteras istället separat i de fall eleven uppvisat förståelse för och/eller själv använt sig av ämnesspecifika begrepp under själva observationen. Den grafiska utformningen har utvecklats utifrån synpunkter från de lärare som använt kartläggningsmaterialet med fokus på användarvänlighet.
Steg 3 Upplägg Materialet bygger på progressionen, förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr11 (åk 1-3, 4-6 och 7-9) och består av ett uppgiftshäfte och en lärarhandledning. Utgångspunkt för observation motsvarar E-nivå exklusive värdeorden. Inte progression utan område som eleven arbetat med t ex 4-6 eller 7-9. Sammanlagd tid per ämne ca 70 minuter av ämneslärare och studiehandledare/modersmålslärare/tolk på elevens starkaste språk SO utgår från förmågorna NOT utgår från det centrala innehållet
Ex uppgift Historia
Forts Ex Historia
Från observation till observationsschema och ämnesprofil
Efter kartläggningen (SO) planering inför undervisningen Hur skulle du utifrån resultatet av kartläggningen planera fortsatt undervisning för eleven? Lärarröster: Materialet möjliggör för eleverna att visa sina kunskaper. Det är också ett material som eleverna har uppskattat och det stärker dem att få visa sina kunskaper. När lärare får syn på elevers kunskaper förändras bilden av dem och påverkar lärares förväntningar på dem. Lärare skrev i utvärderingen att materialet gjorde det lättare att individanpassa undervisningen. Vissa av lärarna menade att de skulle ta avstamp i det eleven visat kunskap om för att förstärka detta. Andra menade att de skulle börja med områden eleven inte kände till alls för att öka elevens referenskunskap. Jag skulle börja med att allmänt arbeta med de färdigheter som är grunden i den svenska skolan, diskutera, visa åsikter, reflektera.
Slutsatser lärarutvärderingar Kartläggningsmaterialet ger lärarna möjlighet att se eleven och känna av styrkor och svagheter Kartläggningen ger läraren möjlighet att ompröva tidigare förgivettaganden Kartläggningsmaterialet ger lärarna i ämnet tankar om olika strategier för fortsatt undervisning Eleven får en inblick i vad som ingår i ett ämnes kunskapskrav