Vem är jag utan cannabis?

Relevanta dokument
Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

En samling övningar för att komma igång med samtal

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Vem är jag utan cannabis?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Na6onellt självskadeprojekt

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Övning 1: Vad är självkänsla?

VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN?

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Evidensbaserat arbete i praktiken

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Killen i baren - okodad

Ett första cannabissamtal

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Kvalitetsredovisning

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Kan man bli sjuk av ord?

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Vem är jag utan cannabis?

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Öppenvård, handläggare

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hålla igång ett samtal

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Stöd och Beroendeteamet, Partille Att ge brukaren möjlighet och verktyg till att själv styra sin framtid

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

AVENYMODELLEN. En presentation Södra Avenyn

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

Återfallspreventiva samtal

Spridningsseminarium om arbetet mot cannabis i Trestad2 två Göteborgsstudier:

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Lär känna ditt ledarjag hjälp till självhjälp för ledare

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Ökat socialt innehåll i vardagen

Inskrivning text, IKM-DOK

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Halvtid - hur har det gått?

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum Utbildningscentrum

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Resultat brukarundersökning LSS boende

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Vi blir också äldre 14 november Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Transkript:

Vem är jag utan cannabis? Trestad2 - En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk och beroende av cannabis Russell Turner & Torbjörn Forkby

Mål med studien En beskrivning av metoden En bild av sammanhanget En process programteoreesk bild En framtagande av den implicita kunskapen hos behandlarna En förståelse för klienternas förändringsprocesser En bild av ugallet av behandling

En behandlingsstödd förändringsprocess Commonfactorsteori och behov av att förstå det verksamma som pågår under behandling (Wampold, 2001) Problem med att tillämpa EBPmetoder i praktiken (Storbjörk, 2014), men... Metod Kontext Metod Problem av ideologisk och traditionsdrivna behandling (Blomkvist & Wallander, 2004) behov av att behandlare titta kritisk på sig själv Behov av att identifiera kausala generativa förändringsmekanismer i socialt arbete/samhällsvetenskap (Pawson, 2013)

Inu. behandlingens svarta låda Behov (och undergrupper) Insatser Mo.va.onsfas Avvänjningsfas Återskapande av livet- fas Kortsik.ga u=all Långsik.ga u=all Äldre, långeds- missbrukare Längre moevaeonsfas (och längre behandlingsed) Svårare avvänjningsfas Åldersrelaterade frågor kring återskapande av livet Missbruk minskas/ kontrolleras Större sociala förändring- ar t.e.x. familjen De väletablerade Svårare moevaeonsfas (Ingen undergrupps- specifik informaeon) LäWare återskapande av livet- fas (Ingen undergrupps- specifik informaeon) (Ingen undergrupps- specifik informaeon) Psykologiska problem Beror på problemaeken Avvänjningsfas krävs samverkan FortsaW samverkan Psykologiska problem kan upplevas som värre utan cannabis FortsaW psykologiskt stöd Unga vuxna Hög ambivalens, mer edukaeva insatser Högre förekomst av skunk, spice mm. Kan gå läware, mer anhörigarbete (Ingen undergrupps- specifik informaeon) (Ingen undergrupps- specifik informaeon) Blandmissbrukare Mer komplex kartläggning av missbruk Beror på bland - missbruk Beror på bland - missbruk Missbruk minskas/ kontrolleras (Ingen undergrupps- specifik informaeon) De som har slutat Vad gäller återhållsamhet (Ingen insats) Klient anpassat stöd i drogfriheten, ÅterfallsprevenEonsprogrammet Olika ugallsmåw t.e.x. ÅP- strategier har övats T.e.x. klienten känner sig tryggare De som kommer från samverkans- partners Svårare moevaeonsfas (Ingen specifik informaeon) Kan vara svårare p.g.a. socialproblemaek. Eventuell samverkan. Mer fokus på den sociala situaeonen Större sociala förändringar Generella arbetssäf: t.e.x. konenuerlig individanpassning, alliansskapande, kombinaeon av insatser

Deltagande klienter i studien Tre behandlingsmowagningar (Centrum- Väster, Hisingen, Nordost) 60 personer följdes genom enkät (tre omgångar) 20 personer genom intervjuer (tre Ellfällen) 82 % män 77 % födda i Sverige 2/3 under trefo år 65 % hade själva tagit kontakt med behandlingsgruppen, 24 % genom närstående, 12 % från socialtjänsten 37 % hade Edigare genomgåw vård för drogproblem varav 61 % såg denna som delvis lyckad SkaWade sin moevaeon Ell förändring som mycket hög (9 på en Eogradig skala) 68 % i eget boende 93 % uppgav aw minst en stödjande personer i siw nätverk, genomsniw 2,6 personer 52 % genomgåw gymnasium, 23 % enbart grundskola 40 % inkomst av eget arbete, 45 % ekonomiskt stöd från socialtjänst/ försäkringskassa

Psykiska/beteendeproblem (%) Någon gång Senaste 6 månaden Sömnstörningar 80 62 63 Svårt aw förstå, minnas eller koncentrera sig 75 57 37 Allvarlig ångest 62 38 37 Allvarlig depression 57 32 37 Sociala fobier 42 30 18 HallucinaEoner 42 15 7 Allvarliga självmordstankar 38 15 23 Ätstörningar 38 25 20 Stora svårigheter aw kontrollera våldsamt beteende 32 15 18 Självskadebeteende 30 12 18 Tvångstankar 22 8 7 Även utan droganvändning

Stor andel av sökande hade allvarliga problem i sin uppväxtmiljö Tre problemområden 7% Fyra problemområden 2% Två problemområden 31% Inga "allvarliga" problem 33% EW problemområde 27%

Tid i behandling, planerade/oplanerade avslut 100 90 80 Andel (%) klienter 70 60 50 40 30 20 10 Planerat Oplanerat 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Behandlingslängd (mån) Hällen klienter avslutade oplanerat, 40 % på ew planerat säw. MedianEd i behandling 5,5 mån (genomsniw 7,4 mån) De som slutar oplanerat har i mycket högre grad kognieva svårigheter och Ell viss del har kommit Ell behandling på någon annans inieaev och/ eller har ångestproblemaek.

KraRig minskning av cannabisanvändningen 60 50 48 40 38 % klienter 30 29 33 Inskrivning Avstämning 20 19 Utskrivning 14 14 14 10 10 5 5 5 10 10 5 0 0 Dagligen 0 4-6 dagar/ vecka 2-3 dagar/ vecka 1 dag/ vecka eller mindre 0 Enstaka Ellfälle Inget bruk

FörbäFring på kogni.va funk.oner, men kvarstår 40 38 38 35 33 30 27 25 % klienter 20 15 13 19 13 Inskrivning Avstämning Utskrivning 10 5 5 5 0 Verbalt uwryck Planeringsförmåga Gestaltminne

Psykiska besvär minskade 80 70 67 60 52 52 % klienter 50 40 30 20 10 0 29 43 19 29 29 29 24 14 10 5 38 19 19 24 5 14 14 10 0 24 14 Inskrivning Under behandling Vid avslut

Övergripande modell av faser i förändringsprocessen AW ta steget in AW skapa relaeon och mål AW omvärdera relaeonen Ell cannabis AW skapa nya självbilder AW (om)skapa livet Hantera skuld och skam Installera hopp om förändring Förändring kan nya möjligheter Se bakom ywringen Tillit Ell arbetsrelaeon Undersöka och komma överens AW möta det man möter AW se den enskilde Se drogens verkningar NyW ljus på drogen i vardagen Stabiliserande faktor under tvivel Bistå i idenetetsskapande IdenEfiera och hantera känslor Upptäcka självbedrägeri Fylla tomrum Särskilja drog och person Finnas njutning och intressen Få igång livskral

AW ta steget in Behandlare Många när de kommer hit, så vill de pusta ut och känna aw här kan jag säga som det är. Här behöver jag inte ljuga, det är en väldig läwnad för många. Det funkar bra aw tänka aw det finns en logik, ew skäl Ell aw personer gör som de gör. Den logiken är möjlig aw jobba med. Sökande Min situaeon innan var väl, alltså man mådde jävligt dåligt liksom. Mycket stress och ångest och såhär jag måste bryta miw mönster men jag vet inte hur liksom. Finns det hjälp? Kan man få hjälp? Kommer jag bli sedd som en kriminell? Cannabis har varit min snuwefilt i allt egentligen liksom. Så aw både när jag mår dåligt, när jag har tråkigt, när jag går ut - alleng. Jag vill inte ha en grå vardag.

Skapa relaeon och mål Behandlare Det handlar om aw först få någons förtroende eller Ellit så aw de tänker aw det som jag säger är vikegt, för då blir det troligt om jag säger aw det här kommer aw bli bäwre. Jag tar räw gow om Ed på mig Ellsammans med den personen aw undersöka hela livssituaeonen och sen gör vi någon form av gemensam överenskommelse. Sökande Den här mowagningen har varit fantasesk, just aw man kan komma som man är och ta det på den nivån som man är. Jag gillar aw man diskuterar fram lösningar ihop, aw det är individuellt, aw det är mig behandlingen är riktad mot, som person, aw dom ser mig som individ. Det är ju första gången.

Omvärdera rela.onen.ll cannabis Behandlare Cannabisen är värst på säw och vis. Det är nästan den enda drogen som tar själen från människan. Det tar så mycket hjärnfunkeoner, du kommer offside väldigt snabbt. Om du har rökt i Eo år och hal den bäste kompisen jointen, så kan du inte säga aw du aldrig mer ska röka. Men vad du kan göra? Gå igenom dewa, sex veckor, träffa mig två gånger i veckan. Och då lovar jag dig, säger jag, aw du kommer tänka annorlunda om sex veckor. Sökande Jag svävar inte iväg med mina egna tankar och siwer och nickar liksom fast jag egentligen inte lyssnar. Och det har varit ew problem innan. Man blir sjukt jävla passiv och aw man är nöjd med det. Nu är jag liksom 25 år gammal, jag måste börja tänka på en framed, och aw jag vill ha en framed.

AF skapa nya självbilder Behandlare Så kan jag fungera som stöd Ell den person som sagt aw hen inte skall röka mer. Jag håller kvar och påminner om samtalet som vi hade när personen var bestämd och moeverad. Jag symboliserar det och ger det min röst. Det handlar väldigt mycket om självkänsla, och självbild och hur man ser på sig själv, om man klarar av utmaningar och aw man inte är lika rädd längre och man känner aw man är mer medveten om, har mer makt över sig själv. Sökande Jag har fåw mycket mer koll på miw känslomässiga liv än vad jag hade innan. Och aw försöka vara neutral i det och inte låsa sig fast vid en känsla eller en tanke. Man får lära sig aw vara mer accepterande. Jag känner väl aw jag lurar mig själv. Jag är väldigt liksom, tänker på vem är jag och vad vill jag, tänker på livets stora frågor. Men jag känner aw jag kommer inte komma fram Ell nåneng om inte jag är klar i huvudet. Hur ska jag hiwa mig själv i denna dimma?

AW omskapa livet Behandlare "AW de måste hiwa någoneng aw fylla det [tomrummet] med. Och då bollar man: vad är du själv intresserad av? Är det någoneng i diw liv som du känner aw det här skulle jag vilja göra nu? Och så försöker man moevera Ell någon förändring "För [klientens] del handlar det mycket nu om idenetet. Vem är jag utan rökat? För han menar aw rökat har påverkat hans sel, kläder. Men så pratade vi om det, för han hade någon tanke om aw om jag nu slutar med cannabis, ska jag då sluta klä mig såhär då också? Det är klart aw jag kan för det är jag" Sökande "Nu behöver jag nåt nyw aw mata hjärnan med liksom. För det var, det var min hjärnföda på nåt säw, fast dödföda verkligen. MiW främsta mål är ju aw hiwa nåneng annat i livet. Jag vill i alla fall, jag vill kunna vara lycklig och glad och trivas med miw liv utan aw gräs ska behöva vara en del av det. "Man hiwar andra saker aw göra liksom. Innan när jag kom hem från jobbet och så, då sawe man ju sig bara under fläkten liksom och sedan lyssnade på musik eller nåneng och sen så var den dagen över. Men ja, maten, umgänget, träning, fixa saker i lägenheten som behövs fixas. Man gör ärenden som man behöver göra, man skjuter inte upp saker."

Förändringsmekanismer Summering och innebörden Fem steg process, idealtypisk men ett sätt att förklara gemensamma processer (som kan vara hinder och möjligheter) Underlag för att reflektera över sin egen behandlingsmodell En ram för att förstå var klienten är i sin behandling och vilka processer som kommer härnäst (och hur man skulle kunna stödja dessa) Komplexiteten i öppenvårdsbehandlingsarbete: den höga tillgängligheten (dvs bred klientgrupp) behov av hög kompetens nivå (ex vis om avvänjning, psykoterapeutisk metoder vid ångest och kognitiva svårigheter) Behov av traditionellt socialt arbete (att omskapa livet)

Common factors i psyoterapi Trovärdiga vägar Understödja hopp Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig Understödjande sociala sammanhang Yrkesskicklighet hos behandlare Hållbar allians för förändring, Relationen: inkännande och adekvat - viktig under viss period och för vissa ändamål Tilltro till den egna modellen Tilltro till behandlare Någon form av sammanhållande rational i behandlingen Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, 2001. The Great Psychotherapy Debate.

Rapporter för beställning eller nedladdning: Behandlares perspektiv på metod och förhållningssätt Vem är jag utan cannabis? En studie om behandling för personer med beroende av cannabis. Russell Turner russell.turner@socwork.gu.se Torbjörn Forkby torbjorn.forkby@grkom.se