Spridningsseminarium om arbetet mot cannabis i Trestad2 två Göteborgsstudier:

Transkript

1 Spridningsseminarium om arbetet mot cannabis i två Göteborgsstudier: Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Tjejer och cannabis Dokumentation från en konferens den 29 maj 2015 Storstädernas satsning mot cannabis

2 Maj Bjurving, Inledning Det som har varit speciellt med är det nära samarbetet med forskning Maj Bjurving, enhetschef Kunskapskällar n. Maj Bjurving hälsade välkommen. Hon är enhetschef på Kunskapskällar n, Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak. Under snart fyra år har Kunskapskällar n drivit, storstädernas gemensamma satsning mot cannabis (se faktaruta). Det som har varit speciellt med är det nära samarbetet med forskning. Som praktiker har vi nog aldrig haft så mycket och nära samarbete med forskarvärlden tidigare och det har varit väldigt spännande. Vi arrangerar spridningsseminarier tillsammans med Länsstyrelsen för att vi vill dela med oss av våra erfarenheter till kommuner och andra aktörer i Västra Götaland. g Vill du veta mer om och cannabis? Gå in på och Under åren satsar de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö gemensamt mot cannabis i projektet. finansieras av Socialdepartementet och tillkom i samråd med ANDT-sekretariatet, regeringens samordningsfunktion för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken. ligger i linje med den nationella ANDT-strategi och syftar till att motverka den höga cannabisanvändningen i storstäderna och den liberala attityden när det gäller cannabis. innebär en kvalitetsutveckling där olika metoder och insatser prövas. I ingår ett antal delprojekt inom förebyggande arbete, kompetenshöjande insatser bland de som arbetar med unga och inom vård- och behandlingsområdet. I Göteborg har ett tiotal olika delprojekt genomförts, exempelvis en kartläggning av cannabisanvändning i Göteborg, arbete för att motverka tobaksrökning (med tanke på kopplingen till cannabis), utbildning för olika yrkesgrupper som möter unga och utvecklingsarbete på Mini-Maria-mottagningarna och på Behandlingsgruppen för drogproblem. 2

3 Marina Johansson, Inledning Marina Johansson, ordförande i social resursnämnd i Göteborgs Stad. Skillnader i livsvillkor Marina Johansson, ordförande i social resursnämnd i Göteborgs Stad, inledde med att göra en koppling mellan dagens seminarium och det arbete som sker i Göteborg med fokus på skillnader i livsvillkor och hälsa i staden. Jag tycker att frågorna hänger ihop. Vi har kartlagt ner på väldigt små geografiska områden hur hälsa och livsvillkor varierar och det är inga roliga siffror. Göteborg är en segregerad stad och det syns när det gäller psykisk ohälsa, tillit, levnadslängd, hur stor andel barn som lever i långvarigt försörjningsstöd och så vidare. Men nu har vi startat ett långsiktigt arbete för att systematiskt minska skillnaderna. De här frågorna hänger ihop med cannabisanvändning för vi vet att många, men inte alla, av de ungdomar som testar har en social problematik med problem i skolan, psykisk ohälsa och så vidare. Eller så får man det när man har hållit på ett tag med cannabis. De två studierna som presenteras här idag visar på vikten av att förbättra metoder och att lära mer så att vi kan behandla, ge stöd och råd och förebygga att unga alls börjar. Marina uttryckte också oro över attityden gentemot cannabis i olika länder. Det finns en stor legaliseringsiver i världen, inte minst i USA. Där ser man tydligt hur ungas användning har ökat rejält och starka politiska och kommersiella krafter är i rörelse. Det är viktigt att Sverige står upp för den restriktiva narkotikapolitiken och att kommuner, landsting och regioner blir ännu skickligare på att förebygga, behandla och ge stöd. Kriget är inte förlorat och därför är så viktigt. Vi måste hela tiden bli bättre och skickligare på det vi gör för att legaliseringssidan inte ska vinna. Hon avslutade med att poängtera den betydelse som kan ha för de som arbetar i berörda verksamheter: Det är extra roligt på det sätt man gjort i med ett nära samarbete mellan anställda i kommunen, social resursförvaltning och universitetet. Det här är ett arbete som faktiskt får stor nytta och det utvecklar statusen i yrket. Får man vara med som anställd och skapa nytt lärande, kunskap och metoder så är det motiverande att jobba kvar och man kan också bli en viktig ambassadör. g 3

4 Russell Turner, Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis Hur ser behandlingen ut? Russell presenterade en studie som han har genomfört i nära samarbete med behandlarna på Behandlingsgruppen för drogproblem i Göteborg. Hur kan forskningen bidra till att förbättra praktiken? har varit en central fråga för mig under projekttiden, sa Russell. Under tre år har han haft fokus på Behandlingsgruppen och hur de behandlar personer som använder cannabis: Vilken behandling ges? Hur ser behandlingen ut? Hur kan man utveckla och ta tillvara det som redan görs? Idén till studien kom ursprungligen från behandlarna själva. Något som gör studien unik i viss mån är att den tar ett samlat grepp och studerar behandlarnas och klienternas perspektiv samt resultaten av behandlingen. Det finns inte så mycket forskning om öppenvårdsbehandling som inbegriper samtliga dessa perspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka vad det är som fungerar i behandlingen och vilka metoder som används. Ambitionen har inte varit att avgränsa detta till att handla om en viss metod utan att försöka fånga helheten där det också finns så kallade gemensamma faktorer som påverkar: hur väl utbildad behandlaren är, hur man skapar en relation med mera. Syftet har varit att lyfta fram erfarenhetsbaserad kunskap ur praktiken för att tillvarata det goda som redan görs. En vägledande fråga i studien har varit hur man kan förstå klienternas upplevelser och val och de förändringsmekanismer som ligger bakom. Russell Turner, utvärderare och beteendevetare, FoU i Väst/GR. Jag erbjuder inga käcka lösningar men forskningen kan bidra till helheten: ambitionen har varit att väva ihop kunskap hos professionella, klienter och vad forskningen säger till en kunskapsbaserad praktik. För att få en bild av och kunna beskriva den behandlingsmodell som används i praktiken på Behandlingsgruppen genomfördes workshopar och djupintervjuer med behandlare. Det man ville beskriva var hur det går till i praktiken, inte bara vilka metoder som används, utan vad det är behandlarna gör i mötet med klienterna. För att få klienternas perspektiv på behandling följde man en grupp på 60 klienter under deras behandling, både kvantitativt och kvalitativt. Russell gjorde bland annat djupintervjuer med 18 klienter i början och slutet av behandlingen. Efter att ha samlat in material från både behandlare och klienter var ambitionen att koppla ihop de två perspektiven för att 4

5 Russell Turner, Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis förstå hur förändringsmekanismerna fungerar i praktiken i den process som klienterna genomgår hos Behandlingsgruppen. Denna process kan delas in i fem steg: 1. Att ta steget in i behandling När en person tar steget in på en behandlingsmottagning så har detta föregåtts av en process. Det kan finnas oro för vad som ska hända när cannabis försvinner från ens liv, oro över om man kan vara anonym och hur sekretess hanteras, oro/ ångest inför vuxenlivet och det återstår en rad identitets- och mognadsfrågor att brottas med. 2. Att skapa relation och mål Nästa steg handlar om att bygga en relation mellan klient och behandlare som präglas av ärlighet, tydlighet, förtroende och tillit. Här skapar behandlaren tillsammans med klienten personliga mål. För klienten är det viktigt att bli bemött för den man är, att kunna komma som man är och bli sedd som enskild individ. Klienterna i studien framhöll också att ett icke-dömande bemötande var viktigt. 3. Att omvärdera relationen till cannabis I det här skedet är det viktigt att klienten med stöd av behandlaren får möjlighet att ifrågasätta vad cannabis har betytt. Att testa en avvänjning är en viktig del i denna process. Efter avvänjning märker många att de blir klarare i huvudet. Det kan vara så att man inte ändrar sin attityd till cannabis men ser att drogen har förstört så mycket och står i vägen för att man ska kunna gå vidare med sitt liv. 4. Att skapa nya självbilder Behandlingen är inte slut direkt efter avvänjningen. Det finns mer att göra för att behålla den nivå av drogfrihet som har uppnåtts. Därför är det viktigt att hålla kvar klienten i behandling och skapa nya självbilder, jobba med självkänsla, förståelse, hur man klarar utmaningar och gå tillbaka till målet. En stor andel av klienterna har haft svåra uppväxtförhållanden och psykisk ohälsa är vanligt men många av Behandlingsgruppens besökare är relativt etablerade med jobb och bostad. När oro uppkommer är det viktigt att kunna hantera den utan att gå tillbaka till cannabis. 5. Att (om)skapa livet Många klienter kommer till Behandlingsgruppen med ett brett spektrum av olika problem som kan vara mycket individuella. En av alla utmaningar som klienten ställs inför är att hitta ett sätt att fylla tomrummet efter cannabis. Det handlar både om yttre saker som vad man gör på sin fritid men även inre faktorer som identitet. För några klienter handlar det om att skaffa ett nytt socialt liv eller omprioritera bland befintliga relationer, familj och vänner. I vardagen ligger en utmaning i att stå ut med det vanliga livet och vara nöjd med det. Allra svårast kan den här processen vara för de som aldrig haft jobb och/eller har svåra psykiska problem. Med de olika stegen i modellen bildas en ram för att förstå var klienten är. Har klienten svårt att omvärdera sin relation till cannabis? Att skapa en ny självbild? Eller är problemet att man gjort detta men behöver omskapa livet? Att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden exempelvis. Russell menar att genom att på det här sättet begreppsliggöra förändringsprocesser får man ett underlag för att reflektera över det man gör och möjlighet att se på arbetet med andra 5

6 Russell Turner, Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis glasögon. Vad fungerar bra? Vad är värt att ta tillvara? Finns det något att vara självkritisk mot? Det finns möjligheter och begränsningar i öppenvården ni behöver inte kunna allt. En klient som behöver mer ingående psykoterapi kanske någon annan i samverkan kan ge ett bättre stöd? Eller om klienten behöver mycket stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Modellen hjälper till att synliggöra vilka kompetenser som redan finns i organisationen och vad som kan behövas. g Jag tar rätt gott om tid på mig tillsammans med den personen att undersöka hela livssituationen och sen gör vi någon form av gemensam överenskommelse. Jag gillar att man diskuterar fram lösningar ihop, att det är individuellt, att det är mig behandlingen är riktad mot, som person, att dom ser mig som individ. Det är ju första gången Nu behöver jag nåt nytt att mata hjärnan med liksom. För det var, det var min hjärnföda på nåt sätt, fast dödföda verkligen. Mitt främsta mål är ju att hitta nånting annat i livet. Läs mer Studien sammanfattas i rapporten Vem är jag utan cannabis? En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis. Ladda ner från eller 6

7 Mattias Gullberg, Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! Mattias Gullberg, auktoriserad socionom, leg psykoterapeut, handledare i psykosocialt arbete, Mini-Maria i Göteborg. Syftet med den studie som Mattias genomfört var att få en bild av hur användning av cannabis under tonårstiden påverkar unga tjejers liv och sociala relationer. Elva djupintervjuer gjordes med tjejer som rökt mycket cannabis. De var mellan 16 och 28 år när intervjuerna gjordes men fokus för intervjuerna var deras upplevelser under tonårstiden. Vid tiden för intervjuerna var de drogfria. Med något undantag har de intervjuade tjejerna haft en bekymmersam uppväxt, främst relaterat till skola, problem i familjen eller individuella svårigheter som ångest. Cannabis kommer in i de här tjejernas liv när de är unga och testar saker. De droger som förekommer i de här sammanhangen är främst alkohol och cannabis och de jämförs jämförelsen med alkohol är allstädes närvarande. Tjejerna menar att cannabis är ett säkrare berusningsmedel än alkohol eftersom det sistnämnda är lätt att överdosera. Om de säger till oss att du dricker ju alkohol och vi svarar det är en annan sak, då har vi förlorat dem. Vi måste problematisera vårt förhållande till alkohol och det ställer stora krav på oss som samhällsarbetare. Tjejerna använder cannabis i rekreationssyfte, ingen gör det för att skada sig själv. Ingången är att man vill ha det lite gött. När vi drar på om att cannabis är för jävligt och ungdomarna får information i skolan att de kommer att dö om de testar, så känner de inte igen sig. Det är en tonårslek när man tes- 7

8 Mattias Gullberg, Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! tar på liknande sätt som många av oss har testat alkohol och nikotin och när vi gjorde det var det lite spännande. Cannabis är ett sätt att profilera sig, en lätt identitet att ta till sig, det finns kläder, musik etc och man får kompisar på vägen och man gör något som går emot de vuxna. Det finns en enorm lockelse med cannabis och det är att det lockar med gemenskap. Istället för grupptryck borde vi prata om gemenskapslängtan. Cannabis lockar på ett sätt som till och med slår ut alkohol. Det råder en lekfull tonårsstämning över första gången som tjejerna använder cannabis och deras upplevelser varierar. Några pratar om den första fantastiska jointen medan andra kräks, få ont i huvudet och måste gå hem. En del upplever både och de både kräks och har kul. När de testar första gången är det vanligt att de är berusade av alkonol testar man cannabis så dricker man också alkohol. Några upplever att cannabis är ångestlindrande men huvudsyftet är att ha kul. Det är inte självdestruktivt, det är kul. Vi som möter de här ungdomarna måste ställa om hur vi tänker kring detta. När tjejerna så småningom blir vanerökare sker stora förändringar i deras liv. Jobbiga familjeförhållanden blir än värre, skolan fungerar generellt inte och man byter umgänge. Men tjejerna lär sig att leva med cannabis, att hitta sin dos, få rätt langare och så vidare. Cannabis blir en drog bland andra droger, tjejerna dricker också alkohol och ju längre de håller på, desto större är sannolikheten att de börjar med andra droger också. Det gör det komplext när vi ska hjälpa dem. Det har visat sig i ett annat -projekt där man tittat på Mini-Marior i Sverige och varför ungdomar återfaller. En viktig orsak är att man dricker för mycket alkohol. Så det finns väldigt täta samband mellan alkohol och cannabis. Fasen som kommer efter ruset är en fas som kan komma veckovis för mig, kan känna att det sitter kvar ett slags rus, ett rus som när man varit på semester, att man lever lite på resan om man kan säga så. Andra negativa erfarenheter av cannabis som tjejerna själva beskriver är obehag och empatibrist, att den sköna känslan uteblir efter ett tag, att man upplever att man har svårt att känna med andra och detta är särskilt kopplat till familjen, att man blir passiv samt att kognitiva funktioner, hälsan, tidsuppfattningen och minnet försämras. I takt med tiden förvärrades besvären. I den andra vågskålen återfinns positiva erfarenheter som att cannabis dämpar ångest, ger ökad aktivitet under rus, är bra mot tonårsproblem och botar känslan av ensamhet. Flera av tjejerna berättar att deras föräldrar länge missar vad som händer eftersom de har fullt upp med jobb, nya familjekonstellationer etc. Cannabis blir en del i en frigörelseprocess som lägger ett raster mellan tonåringen och föräldern som ungdomen behöver ha. Men samtidigt finns en skam för att man håller på med något som är olagligt. Skammen är särskilt kopplad till syskonen, enligt flera av tjejerna. Vi säger till ungdomarna att det är bättre att prata med dina föräldrar men det är jättejobbigt! Säger vi det måste vi hjälpa dem att göra det. Flera tjejer beskriver sig som pojkflickor när de var yngre och att tillvaron förändras när de röker. Cannabiskulturen erbjuder öppningar där våra vanliga könsroller begränsar. Att som tjej röka lika mycket som en kille kan exempelvis vara statusfyllt. Tjejerna vittnar också om hur de behandlas annorlunda av samhället jämfört med killar. Varför kan de hålla på så länge? Ingen av dem är straffad eller ens gripen. Varför? Därför att vi behandlar dem annorlunda! Vi problematiserar inte tjejers bekymmer på samma sätt som killars. Exempelvis berättar tjejerna om hur de har burit runt på knark ute på stan men polisen griper bara deras killkompisar. Att börja med cannabis är enkelt för det är billigt, lätt att få tag på och man får ett generöst bemötande och blir ofta bjuden. Tjejerna finansierar drogen genom sin månadspeng, sparade pengar, snatteri, småkriminella aktiviteter, extra- och heltidsarbete, genom att tjata till sig pengar eller genom att hjälpa till hemma. Det egna ansvaret för finansieringen skapar en känsla av kontroll, ingen av tjejerna är beroende av att någon förser dem med knark. Ingen har blivit ilurad cannabis, man söker sig aktivt till det och tackar aktivt ja. De här tjejerna har själva bestämt om sina liv, ingen annan har dikterat deras villkor. Detta är nog det svåraste för oss 8

9 Mattias Gullberg, Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! behandlare att ta till oss. Vi ser dem oftast som offer. Men de driver sitt eget projekt, och är aktiva agenter i sina egna liv. För tjejerna innebär cannabis en möjlighet att skapa sig en trygg plats som man själv styr över och känna frihet från den begränsande tjejnormen. Å ena sidan finns en smygande känsla av kontrollförlust men å andra sidan en motivation att återta kontrollen. Att återta kontrollen är också något som motiverar tjejerna när de sedan bestämmer sig för att sluta. Detta sker i regel i samband med en kris, krisen är den utlösande faktorn till förändringsvilja. Sedan tar det lång tid att sluta. Det behövs långtidsbehandling av olika slag parallellt och i samverkan. Behandlingen kan pågå under flera år även om den inte är lika intensiv under hela perioden. För att svara mot de här tjejernas behov behöver man tänka på en rad faktorer när behandlingen utformas: Snäll en sak vi ska ta fasta på! Behandlaren behöver vara det. Det ska vara tjejernas agenda som styr och behandlaren behöver tänka långsiktigt. Det är viktigt att intressera sig för meningsskapande dialoger och inte bara det som varit. Behandlingen behöver vara kunskapsbaserad och man kan behöva byta perspektiv allteftersom. Multifaktoriell behandling behöver vara tillgänglig under hela processen, den måste samordnas med andra vårdgivare och vara individualiserad inte bygga på generella antaganden och program utan anpassas till den unika personen och situationen. Baserat på tjejernas erfarenheter avslutade Mattias med några pekpinnar : Ni får absolut inte behandla tjejer och killar olika på grund av er egen syn på manligt och kvinnligt! Förstå att tjejer och killar missbrukar alkohol och narkotika och agera utifrån denna kunskap! Professionella behöver förstå att tjejer är inblandade i försäljning av narkotika och agera utifrån denna kunskap! Utgå inte ifrån att tjejer som missbrukar narkotika är offer eller i beroendeställning till en man! g De hade pratat om det i skolan som om GÖR DET INTE DU KOMMER ATT DÖ! Snälla, rara lärare, överdriven ni så mycket kommer hälften av oss att testa bara för att vi förstår att ni överdriver hm Hon (hennes lillasyster) ska inte må dåligt över mig, det är jag som ska ta hand om henne, jag ska vara förebild för henne, så det har varit lite jobbigt men nu har hon sagt att hon är stolt. Läs mer Studien sammanfattas i rapporten Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! Ladda ner från eller 9

10 Ulla Kungur, Avslutning Vilka tankar tar du med dig från den här dagen? Martina Sveibert, handledare, Aktivitetscenter, Svenljunga Det här med förändringsmekanismer känner jag igen i det arbete vi gör. Jag blev påmind om de olika stegen och det kändes lite som en bekräftelse på det vi gör: hur vi jobbar med de vi träffar och hur svårt det kan vara att till exempel bryta vissa relationer. Johan Benstorp, biträdande enhetschef, Lilla Torps Akutenhet, Gryning Vård Vi måste bli bättre på att beforska praktiken och få stöd för det vi gör. Även om något verkar fungera så kan vi inte ta det för givet. Det är en ekonomisk fråga men det handlar också om att vi måste ha en grund för det vi gör och respekt för klienter som befinner sig i en utsatt position. Det har varit fyra spännande år Ulla Kungur, Kunskapskällar n i Göteborgs Stad, är övergripande projektledare i Göteborg för : Det har varit fyra spännande år och vi har genomfört ett tiotal -projekt i Göteborg med inriktning mot förebyggande arbete, stödjande insatser och vård och behandling. Glöm inte att det under det här året finns möjlighet för stadsdelarna i Göteborg att anlita oss för kompetensutveckling! Lennart Rådenmark, drogsamordnare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Det är mycket värdefullt att vi vid denna Trestadsatsning precis som vid den förra delar med oss av kunskap och erfarenhet. Frågor om hur vi bemöter och utformar behandling och prevention är inte begränsade till Stockholm, Göteborg och Ulla Kungur, projektledare Kunskapskällar n och Lennart Rådenmark, drogsamordnare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Malmö. Alla andra bör också ta del av de här erfarenheterna som nu finns beforskade, studerade och sammanställda i olika forskningsrapporter och det kommer fler! Jag vill också avslutningsvis poängtera en viktig lärdom som dagens båda föreläsare talat om: cannabis och narkotika är en sak men glöm inte bort alkoholen! g 10

11 Marina Johansson, Varför är en viktig satsning? Varför är en viktig satsning? Marina Johansson, ordförande i social resursnämnd i Göteborgs Stad och kommunalråd (S) I storstäderna är det fler som använder cannabis och det är i stort sett den drog ungdomar använder om de använder narkotika. Jag tycker också att är ett spännande sätt att arbeta där alla inte gör samma sak utan vi lär av varandra. Det är speciellt i Göteborg att anställda själva inom behandlingsverksamheterna har funderat över och tagit initiativ till vad de vill beforska. Projektet har befunnit sig mellan verkligheten och forskningen och den varianten av lärande tror jag på. Det är viktigt att få kompetensutveckling och ny kunskap om förebyggande arbete, behandling och så vidare för ett ökat lärande men den här typen av satsning ökar också statusen i yrket. Jag hoppas att det går att hitta andra sätt att fortsätta den här sortens lärande, att praktiker möter forskning och att vi inte tappar det. Det blir ett sätt för anställda att skapa nytt lärande. Det är väldigt motiverande och är man med själv ökar chansen att bättre kunna och vilja ta tillvara resultaten. Det föder också en stolthet. Det är viktigt att Sverige står upp för en restriktiv narkotikapolitik och att vi jobbar på med att utarbeta nya metoder, förbättra och öka kvaliteten i det som redan görs och arbeta ännu mer förebyggande. Och är ett led i detta. Vilka tankar tar du med dig från den här dagen? Joel Smedberg, socialsekreterare, Mini-Maria Väster Vi behöver skapa legitimitet för det vi gör. Det som känns bra med rapporterna som de har pratat om här idag är att vi får höra från klienter och behandlare och inte bara forskning. Det är jättebra när forskning och praktisk förankring visar på samma bild. Esmail Moloudi, socionom på Behandlingsgruppen Nordost i Göteborgs Stad Den ena studien har vi varit med i och det som känns unikt med den är att behandlare formulerar sin kunskap i praktiken. I projektet annonserade vi efter deltagare och då hittade folk till oss. Jag hade önskat att vi kunde annonsera varje termin och visa mer för allmänheten att vi finns och berätta att man får vara anonym och att det är gratis för då kommer fler till oss. Jag önskar att vi kan fortsätta med forskning och utveckling i själva arbetet och det gäller inte bara i Göteborg utan andra behöver det också. Soraya Zarza Lundberg, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Jag tyckte om studien om Behandlingsgruppen just för att man annars aldrig tar klientens perspektiv. Tyvärr betraktar samhället missbrukare som en klump knarkare istället för att se dem utifrån det individuella perspektivet. Det var också bra att tjejer lyftes fram men våra unga män som dör av en överdos behöver också hjälp. Vi ska inte göra det till en genusfråga. Jag känner också att vi behöver tänka om i Sverige för det finns ett systemfel: vi investerar mer än många länder i Europa men vi har en högre dödlighet. Jag hade önskat en dialog om detta och att vi för en gångs skull tittar på andra europeiska länder. 11

12 Vill du veta mer? Rapporter och annat material från : Publikationer, dokumentationer och filmade föreläsningar om cannabis: Vem är jag utan cannabis? En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Standing up! Stödgruppsverksamhet för anhöriga till personer med drogproblem Björn Andersson, Anette Skårner Tjejer och cannabis eller en oväntat lång semester! Mattias Gullberg Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg, Mattias Borg, Mikael Dahlberg, Catharina Davidsson, Alexander Holmstedt, Kari Kainulainen, Katarina Magnusson, Maria Wallander och Oskar Williamsson. Russell Turner och Torbjörn Forkby Ett pilotprojekt i Göteborgs Stad inom 1 Storstädernas satsning mot cannabis Storstädernas satsning mot cannabis Storstädernas satsning mot cannabis Storstädernas satsning mot cannabis Förebygg.nu den november 2015 En konferens med fokus på det förebyggande/främjande/brottsförebyggande arbetet i Sverige när det gäller alkohol, narkotika, tobak och doping. Under den andra dagen finns ett särskilt fördjupningsspår om cannabis. Läs mer på Kontaktpersoner Ulla Kungur, Kunskapskällar n i Göteborgs Stad E-post ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se, tel , Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen i Västra Götalands län E-post Lennart.Radenmark@lansstyrelsen.se, tel , Ulrika Ankargren, Länsstyrelsen i Västra Götalands län E-post Ulrika.Ankargren@lansstyrelsen.se, tel , Storstädernas satsning mot cannabis Text: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR. Foto: Niklas Maupoix. Layout: Maja Milch Sabelsjö, FoU i Väst/GR. 12 Rapportnummer 2015:35 ISSN X