Att arbeta fram till pensionsåldern

Att arbeta fram till pensionsåldern En kartläggning av äldre arbetstagare i en verkstadsindustri Författare: Kerstin Ohlsson Handledare: Martin Tondel, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Linköping Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor 2003-2005 Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Att arbeta fram till pensionsåldern En kartläggning av äldre arbetstagare i en verkstadsindustri Författare: Kerstin Ohlsson Handledare: Martin Tondel, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Linköping Oktober 2004 Abstrakt Syftet med studien var att göra en kartläggning av den äldre arbetstagaren i en verkstadsindustri, med avseende på hälsa, arbetsförmåga och möjligheter att arbeta fram till normal pensionsålder. En enkätundersökning gjordes därför på två verkstäder i en stor tillverkningsindustri. Enkäten konstruerades med bundna och öppna svar. Personerna i undersökningen var mellan 50 och 65 år. Totalt sextio metallarbetare erhöll enkäten och svarsfrekvensen var 78 procent. Resultatet visade att 94 procent av samtliga arbetade heltid, ingen arbetade deltid. Sjuttio procent av samtliga skattade sin fysiska hälsa till 7 eller mer på en skala mellan 1 till 10. Arbetsförmågan skattades och resultatet visade en ökad spridning med stigande ålder. Besvär från rörelseapparaten ökade med stigande ålder. Sextio procent av samtliga svarade att de inte tänker att arbeta fram till pensionsålder. Kortare arbetsdagar och lugnare arbetstempo uppgavs som förslag till möjliga åtgärder för att kunna arbeta fram till normal pensionsålder. Nyckelord (Äldre arbetstagare, pensionsålder, hälsa, arbetsförmåga,) Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Innehållsförteckning Introduktion.3 Bakgrund..3 Äldre i arbetslivet 4 Lagar och regler som innehåller perspektiv med avseende på ålder...7 Beskrivning av företaget...8 Syfte.9 Specifika frågeställningar. 9 Metod...9 Urval...9 Instrument..10 Genomförande..10 Etisk avvägning 10 Resultat.10 Arbetstider och sjukskrivning...11 Uppskattad fysisk, psykisk hälsa och arbetsförmåga..11 Besvär från rörelseapparaten. 14 Att arbeta fram till pensionsåldern.16 Diskussion.19 Metoddiskussion.......19 Resultatdiskussion 20 Referenser...24 Bilaga1 (1)..25 2

Introduktion I Sverige arbetar bara några få procent av Metallindustriarbetarförbundets medlemmar fram till den allmänna pensionsåldern, 65 år. De flesta har lämnat arbetslivet långt tidigare genom sjuk- och förtidspensioneringar (1). Den äldre manlige industriarbetaren är en typisk bild av en förtidspensionär. Han beskrivs som fysiskt utsliten av en tung arbetsmiljö och märkt av hårdare villkor tidigare under sin yrkeskarriär. Den äldre arbetstagaren är emellertid ingen homogen grupp ( 2). De individuella variationerna mellan människor i samma ålder är mycket stor. Olikheterna bland 55-65 åringars kapacitet, förmågor och intressen är stora, i många fall större än bland yngre ( 1). I en verkstadsindustri är det således intressant att i det systematiska arbetsmiljöarbetet beskriva en grupp äldre arbetstagare. I denna undersökning ges tillfälle att kartlägga behov och synpunkter som kan leda fram till anpassning med ökade möjligheter för de anställda att arbeta fram till pensionsåldern. Bakgrund Numera arbetar allt färre fram till 65 års ålder i Sverige. Ett år före den allmänna pensionsåldern är bara var fjärde person i arbete. De flesta i befolkningen har då helt lämnat arbetskraften via pensionering, sjukskrivning eller arbetslöshet. Genomsnittsåldern för att gå i pension år 2000 var 62 år (2). Kostnaderna för förtids- och sjukpension uppgick 1994 till 37 miljarder. Utvecklingen i Europa går mot en allt högre medelålder. Från år 2010 uppskattas nära 40 procent av befolkningen i Väst- och Nordeuropa att vara mellan 45 och 65 år. I Europa har det redan rests krav på att företag och arbetsmarknad ska ompröva sitt förhållande till de äldre anställda. Kraven innefattar utbildning, arbetsmiljö och arbetsorganisation (1). Inom de flesta europeiska länder förvärvsarbetar den äldre arbetskraften ännu mindre än i Sverige. Bara Island och Norge ligger högre än Sverige när det gäller personer över 55 år som förvärvarbetar (2). 3

Äldre i arbetslivet Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av sjukdom vilket gör det svårare att arbeta. Det finns ett biologiskt samband mellan sjukdom och ålder. Avgörande för hälsan är hur vi lever, vilken typ av arbete vi har och individuella olikheter. Varje människa är unik, en följd av individuella variationer (1). Alla iakttagelser påvisar betydande skillnader mellan individer i samma ålder. Årens börda väger inte lika tungt på alla (3). Det blir svårare att definiera normal funktionsförmåga högre upp i åldrarna därför att spridningen i funktionsförmåga mellan olika individer ökar med stigande ålder (1). I åldern 41-60 år är förändringar i cirkulationsorganen, rörelseorganen och sinnesorganen mest påtagliga. I cirkulationsorganen bestäms syreupptagningsförmågan. Den maximala syreupptagningsförmågan sjunker med stigande ålder beroende främst på ökad stelheten i hjärta och kärl (1). Lungornas ventilationsförmåga blir mindre effektiv. Den fysiska arbetsförmågan sjunker i medeltal 30 procent från 25 till 65 års ålder (4). Här ses dock stora individuella variationer. Faktorer som har betydelse är arv, kroppsstorlek, men även hur vältränad en person är. För att undvika trötthet under arbete bör man utnyttja högst 30-40 procent av den maximala syreupptagningsförmågan under en arbetsdag. Äldre personer överskrider lätt den gränsen. En av de viktigaste åtgärderna för att minska belastningen vid tunga arbeten är att skapa möjligheter att själv reglera arbetstakten. Då ges möjligheter att återhämta sig genom raster och pauser och därmed undvika att ackumulera trötthet (1). Med regelbunden fysisk träning kan konditionen bibehållas oförändrad i åldern 45-65 år (5). Rörelseorganens förmåga har stor betydelse för att klara av yrkesarbetet. Muskulär styrka, uthållighet, snabbhet och koordination är egenskaper som försämras med stigande ålder. Muskelstyrkan i ben och bål sjunker efter 50 år. Det är många äldre som har arbeten som innebär höga belastningar på rygg, muskler och leder (1). I tillverkningsindustrin är många arbeten utformade så att det sker en stor belastning på små muskelgrupper. Låggradiga, statiska belastningar på skuldra och nacke är vanliga. Ett sätt att begränsa olämpliga belastningar är att ange tidsgränser för maximal tid i monotont, repetitivt arbete (4). Besvär från rörelseapparaten ökar med ålder. Arbetsrelaterade förhållanden som oftast kopplas till utveckling av symtom i skulderregionen är arbete med höga armlyft. Om individen samtidigt arbetar med ett verktyg som en svets förvärras problemen. Högrepetitivt arbete har också i många studier visat ett samband med skulderbesvär (6). I en enkät från SCBs 4

arbetskraftsundersökningar tillfrågades män i åldern 55-65 år som arbetade i tillverkningsindustrin om besvär från rörelseapparaten. I undersökningen uppgav 46% av männen att de hade besvär minst en gång i veckan från axlar och armar. Trettiofem procent hade besvär från ländryggen minst en gång i veckan. Från höft, ben, knä och fot svarade 42% att de hade ont minst en gång i veckan (1). Med ökad ålder försämras sinnesorganen. Syn och hörsel har stor betydelse för att kunna genomföra sitt vanliga arbete. Hörselförsämring och buller gör det svårare för äldre att uppfatta tal och signaler i omgivningen. Det kan alltså vara svårare att genomföra och mer psykiskt påfrestande att utföra sitt vanliga arbete i en bullrig miljö. Synen försämras med åldern, detta har stor betydelse i många arbeten. Behovet av stark belysning ökar 2-3 ggr upp till 60 års ålder. Det blir även allt svårare att se på nära håll (1). Kroppens förmåga att anpassa sig till skiftarbete blir överlag sämre med stigande ålder. Framför allt är det svårare för äldre att få tillräckligt med sömn efter ett nattskift (7). Det psykiska välbefinnandet förefaller vara relativt stabilt över ålder för de personer som arbetar. En förklaring skulle vara att äldre personer upplever mindre stress i privatlivet. Självkänsla och självförtroende, som har nära samband med psykisk hälsa, tycks öka med åldern. (1) I många avseenden är den äldre arbetskraften mindre homogen än den yngre. Kroppskraften och snabbtänktheten är ett exempel på egenskaper som normalt avtar med åldern. Det sker inte lika snabbt för olika individer. I en undersökning av arbetsförmågan bland grupper av personer med samma yrke uppvisades betydligt större spridning i 60-årsåldern, i jämförelse med när samma människor studerades 10 år tidigare. Genomsnittligt sjönk arbetsförmågan något, men för en del sjönk den radikalt, för en del knappast alls. Livserfarenheten har för en del varit berikande för den yrkesmässiga prestationsförmågan medan för andra har livet sett annorlunda ut och kantats av olust och uppgivenhet både på arbetet och fritiden (2). Genomsnittligt antal sjukdagar för män i åldern 55-64 år var 25, 3 dagar 1986-98 (1). För män mellan 45-54 år var sjukfrånvaron 3,5 procent under en veckas mätning år 2000 i SCB:s arbetskraftsundersökning. Motsvarande sjukfrånvaro under en vecka för åldern 55-59 år var 4 procent, mellan 60 och 65 år hade sjukskrivningen ökat till 7 procent (2). 5

Den tekniska utvecklingen inom industrin har medfört omställningsproblem för den äldre arbetstagaren. Förr fanns i företagen ofta en reträttplats med mindre krävande arbetsuppgifter till exempel städning och vaktmästarsysslor. Numera utförs sådana arbeten av specialiserade entreprenadföretag (2). På Volvo Personvagnar i Torslanda startade 1994 på försök två särskilda senioravdelningar. På avdelningenfick anställda som var över 50 år och hade minst 15 års anställning eller medicinska hinder arbeta. Nittio procent av de som arbetade på avdelningen hade belastningsskador. Personalansvariga på Volvo anser att det är en lönsam strategi för företaget eftersom det är kostsamt att avtalspensionera gamla trotjänare. Den äldre arbetstagaren ses som en tillgång. Äldre anställda arbetar långsammare men å andra sidan slår de vakt om den höga och jämna kvalitén (8). I en rapport från Arbetslivsinstitutet belyses den äldre arbetskraftens villkor i arbetet, dess attityder till arbete och pensionering. Här beskrivs forskning kring enskilda individers bedömning och möjligheter att förvärvsarbeta fram till normal pensionsålder. I en grupp arbetsaktiva mellan 50 och 64 år, tror 60 procent av männen att de kommer att arbeta fram till normal pensionsålder. De har både god hälsa och god arbetsförmåga. På frågan om de ville minska arbetstiden under de sista åren före pensionering svarade 54 procent av männen att de kunde tänka sig detta. De som ville minska arbetstiden hade sämre hälsa och arbetsförmåga. I gruppen fanns ett intresse för att minska arbetstiden för att kunna ägna sig mer åt fritidsaktiviteter. De kan också tänka sig kortare arbetstid även om det medför lägre lön. Den fysiska belastningen upplevdes av männen som hög men endast ett fåtal upplevde sin hälsa som dålig ( 9). Att kunna avsluta sitt yrkesliv på ett sätt som känns tillfredställande har stor betydelse för den enskilde individen (10). Ett led i detta kan innebära olika typer av anställningsförhållanden, gradvis nedgång i arbetstid eller deltid före datumet för pensionering (1). I Finland verkar Juhani Ilmarinen som är Europas ledande forskare om äldre i arbetslivet. Ilmarinens forskning har lett till ett sätt att mäta arbetsförmågan, Work Ability Index. Han beskriver arbetsförmågan som ett hus med fyra våningar. De tre understa innehåller allt en människa kan, vill och orkar. Den översta våningen är arbetets krav, gemenskap och ledning. Arbetsförmågan (huset) rasar om de tre understa våningarna sviktar. (11). Företagets personalpolitik är grunden för att kunna arbeta strategiskt med åldersanpassning i verksamheten där en utarbetad policy när det gäller den äldre arbetskraften kan vara ett stöd för företaget i hanteringen av såväl enskilda som generella ärenden. I det systematiska 6

arbetsmiljöarbetet kartläggs risker och ohälsa. Antalet äldre, arbetstider, ohälsa är nyckeltal som ger en utgångspunkt i verksamhetens fortsatta arbete till att nå ett åldersanpassat företagsklimat (7). Lagar och regler som innehåller perspektiv med avseende på ålder I arbetsmiljölagen ges stöd för ett åldersanpassat arbetsmiljöarbete. I arbetsmiljölagens 2 Kap.1 framkommer att arbetsförhållanden ska anpassas till människornas olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Något som även bör beaktas är arbetstidens dygnsförläggning. I kommentaren framförs att en allsidig bedömning ska göras utav arbetsmiljön. Den innefattar även arbetets uppläggning, organisation och innehåll. Bedömningen måste ta hänsyn till att människor är olika och kan reagera olika på de arbetsmiljöer de arbetar. I 3 Kap. 3 framgår att arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd för att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar. I kommentarerna till lagen anges att arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till den anställdes särskilda förutsättningar, till exempel olika funktionsnedsättningar, ålder och yrkesvana (12). Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär för arbetsgivaren att fortlöpande planera, leda och kontrollera verksamheten. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Hänsyn ska tas till den anställdes särskilda förutsättningar för arbetet, exempelvis åldern. (13). Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. I de allmänna råden anges att målsättningen inom arbetslivet bör vara att det så långt som möjligt ska gå att vara kvar fram till normala pensionsåldern. Åldersförsämringar i syn, hörsel och muskelstyrka nämns, liksom att äldre kan ha speciella behov i samband med omorganisation av verksamheten och vid införande av ny teknik (14). 7

Under belastningsergonomins allmänna råd anges att strävan bör vara att de belastningsergonomiska förhållandena i alla olika yrken ska vara sådana att de möjliggör för flertalet arbetstagare att arbeta kvar i sitt yrke fram till ålderspension. Hänsyn bör tas till om arbetstagaren har otillräckliga fysiska förutsättningar i fråga om muskelstyrka, kondition eller kroppskontroll (15). I AFS 2000: 42 som handlar om arbetsplatsens utformning beskrivs i de allmänna råden att synförmågan försämras med stigande ålder. Detta medför bland annat att en äldre person behöver mer ljus än en yngre (16). Beskrivning av företaget Företaget är en tillverkningsindustri som producerar lastsbilshytter. Produktionen är uppdelad i fyra verkstäder: Press-, Kaross-, Måleri- och Monteringsverkstaden. Antalet anställda i företaget är 2300 personer varav 80 % arbetar i produktionen. Enkätundersökningen är gjord på Press- och Karossverkstaden. I Pressverkstaden startar hyttproduktionen med att plåtrullar klipps ned till rätta format för att sedan pressas till färdiga artiklar i pressverktyg. Arbetsuppgifterna består i materialhantering, omställning av maskiner och kvalitetskontroll. I Karossverkstaden svetsas plåtdetaljerna till en hyttstomme. Svetsning och hantering är i stor utsträckning automatiserat men en hel del manuellt svetsarbete återstår. Produktionen drivs i två-skift, viss produktion sker nattetid och utgörs då av ett arbetslag som ständigt arbetar natt. Idag arbetar 365 metallarbetare i de båda verkstäderna och medelåldern är 38,6 år. I ett avtal mellan företaget och fackföreningen Metall finns en överenskommelse att erbjuda avtalspension till de verkstadsarbetare som fyllt 62 år och som arbetat i företaget 30 år eller fyllt 63 år och arbetat 25 år. Avtalspensionen uppgår till 75% av den pensionsgrundade lönen fram till 65 års ålder. 8

Syfte Syftet med den här studien är att kartlägga den äldre arbetstagaren i en verkstadsindustri. Specifika frågeställningar Hur mycket och under vilka arbetsskift arbetar den äldre arbetaren? Är den äldre arbetstagaren sjukskriven? Hur uppskattar den äldre arbetstagaren sin fysiska hälsa, psykisk hälsa och sin arbetsförmåga? I vilken omfattning ses besvär från rörelseapparaten? Vilka möjligheter och hinder upplever den enskilde medarbetaren att arbeta fram till normal pensionsålder? Metod Urval Äldre arbetstagare är inget enhetligt begrepp i litteraturen. Enkätundersökningen är gjord på anställda i åldern 50 till 65 år. Samtliga sextio metallarbetare inom Press- och Kaross verkstaden födda 1939-1954 erhöll enkäten. Fyrtiosju personer svarade på enkäten. I gruppen 50-55 år arbetade 32 personer med en svarsfrekvensen på 72 % motsvarande 23 personer. Medelåldern var 52 år och anställningstiden på företagen var i medeltal 21 år. I gruppen 56-65 år arbetade 28 personer. Svarade gjorde 82 % av de tillfrågade. Medelåldern var 59 år och anställningstiden på företaget var i medeltal 26 år. Sammanlagda svarsfrekvensen var 78 %. Ett enkätsvar valdes att inte redovisas, då det var den enda kvinnliga medarbetaren i åldersintervallet 50-65 år. Således är de redovisade svaren från fyrtiosex manliga metallarbetare i en stor tillverkningsindustri. 9

Instrument Frågeformulär användes med bundna och öppna svarsalternativ. Enkäten gav i två frågeställningar även möjlighet till egna kommentarer. Som inledning skrevs att frågorna skulle besvaras utifrån dagens arbetssituation. Enkäten konstruerades efter frågeställningarna. Som stöd vid konstruktionen användes litteratur (2, 9,). En skala med avgränsade tal mellan 1 och 10 användes till att skatta fysik hälsa, psykisk hälsa och arbetsförmåga. Genomförande Muntlig information om projektarbetet gavs till verkstadschefer och produktionsledare vid en månadsinformationsträff 2004-01-25. De två huvudskyddsombuden på avdelningarna erhöll motsvarande informationen vid ett möte under samma vecka. I ett följebrev till enkätutskicket fick de anställda en presentation och beskrivning av syftet med arbetet. Utskick av följebrev, enkät och bifogat frankerat svarskuvert skedde med post till hemadressen i februari 2004. Svaren inkom efter ett påminnelse brev tom 2004-04-30. Etisk avvägning I urvalet arbetade endast en kvinna. Enkätsvaret redovisades inte då svaret ansågs kunna peka ut en enskild person. I följebrevet klargjordes att svaren skulle redovisas anonymt och de enskilda enkäterna endast vara tillgängliga för den projektansvariga företagssköterskan. Resultat I resultatet redovisas gruppen 50-55 år under benämningen yngre gruppen. Gruppen 56-65 år som den äldre gruppen och när hela gruppen redovisas anges samtliga. 10

Arbetstider och sjukskrivning. I enkätundersökningen framkom att 94 % av samtliga anställda arbetade heltid. Ingen arbetade deltid. Det är i gruppen äldre som tre personer angav pension eller sjukskrivning som nuvarande sysselsättning (tabell 1). Arbetstiden fördelades över fyra olika skifttider. Två skift var vanligast, 56 % av samtliga. I den äldre gruppen arbetade tre personer ständigt nattskift. Det var ingen skillnad i grupperna när det gäller att arbeta enbart dagtid (tabell2). Övertidsarbete per månad uppskattades under det senaste året. Av samtliga hade 27 arbetare övertid, varav 7 personer som ingick i den yngre gruppen och arbetade 16 timmars övertid eller mer (tabell3). Tabell 1. Nuvarande tjänstgöringsgrad och ndra arbetsförhållanden uppdelat på 50-55 respektive 56-65 års ålder. Samtliga personer i undersökningen anges även som procenttal. Ålder 50-55 Ålder 56-65 Totalt (n=23) (n=23) (n=46) (%) Heltid 23 20 43 94 Deltid 0 0 0 0 Pension 0 1 1 2 Deltidspension 0 1 1 2 Sjukskrivning 0 1 1 2 Tabell 2. Nuvarande arbetstidförläggning uppdelat på 50-55 respektive 56-65 års ålder. Samtliga personer i undersökningen anges även som procenttal. Ålder 50-55 Ålder 56-65 Totalt (n=23) (n=23) (n=46) (%) Dagtid 6 7 13 28 Endast kvällstid 1 2 3 7 2-Skift (dag-kväll) 16 10 26 56 Natt 0 3 3 7 Bortfall 0 1 1 2 Tabell 3. Uppskattat övertidsarbete per månad under det senaste året i de båda åldersgrupperna. Totalt anges även som procenttal. Ålder 50-55 Ålder 56-65 Totalt (n=23) (n=23) (n=46) (%) Ingen övertid 7 11 18 39 1-8 tim 9 8 17 37 9-16 tim 0 2 2 4 Mer än 16 tim 7 1 8 18 Bortfall 0 1 1 2 11

I enkäten framkom att andelen som var sjukskrivna inte skilde sig åt mellan de båda grupperna. Fem personer av samtliga hade varit långtidssjukskrivna (mer än 4 veckor) under det senaste året. Orsak till långtidssjukskrivningen uppgavs vara influensa, benbrott, axelskada och höftledsoperation. Endast tre personer uppgav att de hade varit korttidssjukskrivna (1-7 dagar) vid mer än 6 tillfällen det senaste året. Orsak till sjukskrivningen var förkylning och axelbesvär. Uppskattad fysisk, psykisk hälsa och arbetsförmåga Deltagarna skattade sin fysiska hälsa på en skala mellan 1och10, där 1 avsåg mycket dålig hälsa och 10 mycket bra hälsa (diagram1). Av samtliga uppgav 70 % att den fysiska hälsan var 7 eller mer. I gruppen äldre sågs en större spridning än bland de yngre. Tre personer från varje grupp uppgav att den fysiska hälsan var mycket bra, motsvarande maxtalet 10 på skalan( diagram 1). På samma sätt uppskattades den psykiska hälsan på en skala mellan 1och10. Av samtliga uppgav 91 % att den psykiska hälsan skattades till 7 eller mer på den 10 gradiga skalan. Ingen i gruppen yngre uppskattade sin psykiska hälsa under fem (diagram2). 12 10 8 6 Ålder 50-55 Ålder 56-65 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Uppskattad fysisk hälsa Diagram 1. Hur bedömer du ditt fysiska hälsotillstånd för närvarande? 12

12 10 8 6 Ålder 50-55 Ålder 56-65 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Uppskattad psykisk hälsa Diagram 2. Hur bedömer du ditt psykiska hälsotillstånd för närvarande? Deltagarna skattade sin arbetsförmåga på en skala mellan 1och10, där 1 motsvarade att inte kunna arbeta alls och 10 att arbetsförmågan är som allra bäst. I gruppen yngre skattade alla utom en sin arbetsförmåga till 8 eller mer. Gruppen äldre skattade sin arbetsförmåga mellan 3 och 10. Det var sex personer i den äldre gruppen som bedömde sin arbetsförmåga till 5 eller mindre. Härvidlag sågs en ökande spridning med stigande ålder (diagram 3). 12 10 Antal 8 6 4 2 Ålder 50-55 Ålder 56-65 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Uppskattad arbetsförmåga Diagram 3. Anta att din arbetsförmåga, då den är som bäst värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle du då ge din nuvarande arbetsförmåga? 13

Besvär från rörelseapparaten Besvär från rörelseapparaten ses uppdelade i tre huvudgrupper. Ett större antal personer i den äldre gruppen angav dagliga besvär från någon del av rörelseapparaten. Av samtliga hade 73 % aldrig eller några gånger i månaden besvär från axlar, armar, händer (diagram 4). Hälften av samtliga uppgav att de aldrig hade besvär från ländryggen. I gruppen äldre uppgav 26 % att de hade besvär från ländryggen varje dag (diagram 5). Även andelen med besvär från höft, ben och knä var högre i äldregruppen. Endast fem personer i den äldre gruppen hade aldrig besvär från höft, ben, knä. I denna äldre grupp hade 35 % ont varje dag (diagram 6). 12 10 8 6 4 2 0 Ålder 50-55 Ålder 56-65 Uppskattade besvär Aldrig, nästan aldrig Några gånger i månaden Några gånger i veckan I stort sett varje dag Diagram 4. Har du haft besvär (smärta/värk/obehag) från axlar/armar/händer de senaste 12 månaderna? 12 10 8 6 4 2 0 Ålder 50-55 Ålder 56-65 Uppskattade besvär Aldrig, nästan aldrig Några gånger i månaden Några gånger i veckan I stort sett varje dag Diagram 5. Har du haft besvär (smärta/värk/obehag) från ländrygg de senaste 12 månaderna? 14

12 10 8 6 4 2 0 Ålder 50-55 Ålder 56-65 Uppskattade besvär Aldrig, nästan aldrig Några gånger i månaden Några gånger i veckan I stort sett varje dag Diagram 6. Har du haft besvär smärta, värk, obehag) från höft, ben, knä fot knä de senaste 12- månaderna? Att arbeta fram till pensionsåldern. Under rubriken att arbeta fram till pensionsåldern följde påståenden som besvarades med ja eller nej. Därefter gavs möjligheter att med egna ord beskriva sina egna förväntningar och farhågor fram till pensioneringen (bilaga 1). Endast 5 personer av de äldre trodde att de skulle arbeta fram till pensionsåldern. I gruppen yngre svarade 57 % att de troligen skulle arbeta fram till pensionsåldern (diagram 7). Av samtliga svarade 60 % på att de inte kommer att arbeta fram till pensionsåldern. I de egna kommentarerna tar ett flertal upp att de är berättigade till avtalspension (bilaga1). Det var 44 % av de äldre som tyckte att det egna arbetet är allt för kroppsligt ansträngande för att kunna arbeta fram till pensionsåldern. På motsvarande påstående svarade 3 personer av de yngre nej (diagram8). Högt arbetstempo, stress och skiftarbete angavs som orsak. Stressen och bundenheten är ett problem som växer år från år (bilaga 1). Av samtliga förväntade 81 % att de skulle erbjudas avtalspension (diagram9). Efter ett långt och slitsamt arbetsliv sågs pensionen som ett sätt att kunna få vara frisk och kunna njuta av egna fritidsysselsättningar (bilaga1). Av de som besvarade enkäten uppgav 52 % av samtliga att kortare arbetsdagar skulle underlätta att arbeta fram till pensionsåldern. Kortare arbetstid och slippa de långa kvällarna var förslag som framkom i egna kommentarer (bilaga1). 15

Ålder 50-55 Ålder 56-65 4% 21% 43% Ja 57% Nej Ja Nej Bortfall 75% Diagram 7. Jag kommer troligen att arbeta fram till normal pensionsålder Ålder 50-55 13% Ålder 56-65 17% 44% 87% Ja Nej 39% Ja Nej Bortfall Diagram 8. Mitt nuvarande arbete är allt för kroppsligt ansträngande för att jag ska kunna fortsätta till normal pensionsålder. 17% Ålder 50-55 83% Ja Nej Ålder 56-65 9% 13% 78% Ja Nej Bortfall Diagram 9. Jag hoppas på erbjudanden från min arbetsgivare för att kunna gå före normal pensionsålder, sk avtalspension. 16

Ålder 50-55 4% 22% Ålder 56-65 43% 35% Ja Nej Bortfall Ja Nej Bortfall 61% 35% Diagram 10. Kortare arbetsdagar skulle underlätta för mig att arbeta fram till normal pensionsålder Ålder 50-55 Ålder 56-65 22% 17% 78% Ja Nej 30% 53% Ja Nej Bortfall Diagram 11. Jag kan tänka mig en kombination av deltidspension och yrkesarbete under de sista åren. I de påståenden som besvarades med instämmer eller instämmer inte, kunde de tillfrågade uttrycka varför många lämnar arbetslivet före normal pensionsålder. Därefter gavs tillfälle att med egna ord beskriva, varför många lämnar arbetslivet före normal pensionsålder. Tre fjärdedelar av samtliga svarade att äldre har sämre fysisk hälsa och att de därför lämnar arbetslivet före normal pensionsålder (diagram12). I kommentarerna skrevs också att många har arbetat i dålig arbetsmiljö under ett långt arbetsliv, utslitna. Av samtliga ansåg 78 % att det saknades möjligheter för äldre att arbeta i lugnare tempo (diagram 14). Avsaknaden av omplaceringsplatser och även stress, låg bemanning och linebundenhet beskrevs i de egna kommentarer som orsaker till att många lämnar arbetslivet före normal pensionsålder. Av de äldre ansåg 91 % att det saknas deltidsarbete för äldre (diagram 15), av samtliga instämde 89 procent. 17

Ålder 50-55 30% Instämmer 26% Ålder 56-65 Instämmer Instämmer inte Instämmer inte 70% 74% Diagram 12. Äldre har sämre fysisk hälsa och lämnar därför arbetslivet före pensionsåldern. Ålder 50-55 Ålder 56-65 26% 17% Instämmer Instämmer Instämmer inte Instämmer inte Bortfall 74% 30% 53% Diagram 13. Äldre har sämre mental/psykisk hälsa och lämnar arbetslivet före normal pensionsålder. Ålder 50-55 17% 4% Instämmer Ålder 56-65 9% 13% Instämmer Instämmer inte Instämmer inte Bortfall Bortfall 79% 78% Diagram 14. Möjlighet att arbeta i ett lugnare tempo saknas för äldre. 18

Ålder 50-55 9% 4% Instämmer Ålder 56-65 9% Instämmer Instämmer inte Instämmer inte Bortfall Bortfall 87% 91% Diagram 15. Möjlighet till deltidarbete för äldre är för få. Diskussion Metoddiskussion I enkätundersökningen fastställs den äldre arbetstagaren till åldern 50-65 år. Redovisningen delar upp samtliga deltagare i en yngre grupp 50-55 år och en äldre grupp 56-65 år. Åldersintervallerna är inte lika och används för att kunna redovisa två till antal personer lika stora grupper. Olika åldersintervall kan ge en misstolkad bild av spridningen. Avsikten har inte varit att statistiskt säkerställa grupperna, utan istället ge en generell bild av den äldre arbetstagaren. Urvalet av äldre arbetskraft på företaget begränsas till två verkstäder. Verkstäderna redovisas här tillsammans. Genom att göra kartläggningen på avdelningsnivå skulle resultatet kunna belysa specifika frågeställningar utifrån arbetsmiljön. Antalet äldre ansågs vara för lite på de olika avdelningarna. I undersökningen används ett frågeformulär med bundna och öppna svarsalternativ. Enkätens bundna svar konstrueras med klara avgränsningar. I resultatredovisningen går det lätt att utläsa svaren utifrån de olika alternativen. Genom att använda helt öppna svar kunde svaren ha gett en mer nyanserad bild. Det är däremot svårare att redovisa sådana svar och risken för bortfall kan öka då osäkerheten över frågeställningen leder till att några hellre väljer att avstå. De öppna svarsalternativen väljs att redovisas i helhet, då dessa ger en bild av en metallarbetares åsikter och tankar. Svarsfrekvensen på 78 % av samtliga tillfrågade får anses som bra. Ett högre deltagande kunde möjligen ha uppnåtts om enkäten delats ut personligen. Olika 19

skifttjänstgöring och utspridd geografisk verksamhet förhindrade att informationen om enkäten gavs till var och en. Att skatta den egna fysiska/psykiska hälsan och arbetsförmågan på en 10-gradig skala kan upplevas som svårt. Resultatet kan uttryckas olika utifrån personlighet. Självskattande skalor används alltmer i olika sammanhang. I denna enkät ses uppskattad arbetsförmåga vara av stor betydelse för att kunna arbeta fram till pensionen. Resultatdiskussion I enkätundersökningen framkommer att ingen av de anställda arbetar deltid samtidigt som 89 % av samtliga anser att det saknas möjligheter att arbeta deltid. Detta är samstämmigt med Arbetslivsinstitutets rapport där 54 % ville minska arbetstiden fram till pensionsåldern. I Arbetslivsrapporten framkom att de kunde tänka sig kortare arbetstid även om det medförde lägre lön (9). Jag anser att ekonomiska villkor och konsekvenser för den enskilde arbetstagaren är viktiga frågor som måste ges utrymme i frågan om att arbeta deltid. Deltidarbete i en industri ger möjligen ett merarbete för arbetsledningen att organisera och leda arbetet. På Press o Kaross är arbetet linebundet och beroende av att alla i arbetslaget finns på sina positioner hela arbetsdagen. Delad arbetsdag mellan två personer som arbetar deltid ser jag som en alternativ lösning. Över hälften av personerna i enkätundersökningen arbetar två skift. Det är lika många i de båda åldersgrupperna som arbetar dagtid. Tre personer i den äldre gruppen arbetar nattskift. Hellberg fastställer i boken; Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv att kroppens förmåga att anpassa sig till skiftarbete blir överlag sämre med stigande ålder. Framför allt är det svårare för äldre att få tillräckligt med sömn efter ett nattskift (7). I enkätundersökning framkommer ändrade arbetstider/skift som förslag till åtgärder för att kunna arbeta längre. I arbetsmiljölagen ges stöd för att anpassa arbetstidens dygnsförläggning. Flera på Press och Karossverstäderna anger stress och högt tempo som orsak till att lämna arbetslivet före pensionsåldern, kan det rentav vara lindrigare att arbeta på kväll och natt? Rehabilitering och arbetsanpassning (AFS 1994:1) ger arbetsgivaren ett ökat ansvar för den äldre sjukskrivne arbetstagaren. I SCB.s arbetskraftsundersökning ökade sjukskrivningen med 20

åldern (2). I enkätundersökningen skiljer sig inte det uppgivna antalet sjukskrivningsdagar mellan åldersgrupperna. Är enkätundersökningen gjord på en överlevnadsgrupp? Är det trotjänare/ lojalitet som gör att de äldre arbetar vidare trots att de har ont och inte ha full arbetsförmåga? Har några redan blivit sjukpensionerade eller arbetar de på annan verksamhet inom företaget? Av samtliga tillfrågade skattar 70% att deras fysiska hälsa är 7 eller mer. I gruppen äldre ses en ökad spridning jämfört med den yngre där svaren är mer samlade i övre delen av skalan. Sex personer i den äldre gruppen bedömer sin arbetsförmåga till 5 eller mindre. Åstrand har visat att den fysiska funktionsförmågan minskar med åldern. Framför allt ses en ökad spridning mellan olika individer med stigande ålder (4). I enkätundersökningen beskriver flera en önskan om att få vara friska, medvetna om ett samband mellan ålder och sjukdom. Aronsson konstaterar ett biologiskt samband mellan ålder och sjukdom men betonar de individuella skillnaderna (1). I enkätundersökningen på Press och Karossverkstäderna framkommer att i den äldre gruppen finns både starkare individer, överlevare eller svagare, utslitna. Jag anser att en tidig identifiering av arbetstagare med nedsatt fysisk/psykisk hälsa ger möjligheter till att individuellt anpassa arbetsuppgifter. Därmed undviks ökande sjukdom och förtida pensionsavgång. I AFS 1994:1 (14) ges stöd till arbetsanpassning. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ges förutsättningarna för att aktivt arbeta med en god arbetsmiljö för alla. I enkätundersökningen skattar 91% av samtliga att sin psykiska hälsa till 7 eller mer. Detta är samstämmigt med litteraturen, där framkommer att för de personer som arbetar ses självkänsla och självförtroende öka med åldern (1). I en undersökning av arbetsförmågan från Statistiska Centralbyrån, framkom att arbetsförmågan sjönk något med stigande ålder och framförallt spridningen var betydligt större i 60-årsåldern (2). På samma sätt visar enkätundersökningen en ökad spridning av skattad arbetsförmågan med stigande ålder. I tillverkningsindustrin är många arbeten belastande för kroppen. I enkätundersökningen på Press och Kaross ses att besvär i stort sett varje dag från samtliga kroppsdelar ökar i den äldre gruppen. Höft, ben och knä besvär synes öka med åldern. I den äldre gruppen har 48 % besvär minst en gång i veckan. Gruppen överensstämmer med SCB:s arbetsundersökning (1). 21

Vilka möjligheter/förslag ser den enskilde arbetstagaren i enkätundersökningen till att arbeta fram till pensionsåldern? Kortare arbetsdagar skulle underlätta anser 52% av samtliga. I den yngre gruppen kan 78 % tänka sig att kombinera deltidspension och yrkesarbete under de sista åren. Mindre stress, slippa linebundenheten, lättare arbetsuppgifter framkommer i kommentarerna. Att arbeta fram till pensionsåldern måste se utifrån tre olika perspektiv; individen, företaget och samhället. Kan och önskar den enskilde individen arbeta till 65 år? Enkätundersökningen visar i skattad arbetsförmåga att varje individ har olika förutsättningar för att kunna arbeta fram till 65 år. I enkätundersökningen svarar 60 % av samtliga att de inte kommer att arbeta fram till normal pensionsålder. I den yngre gruppen hoppas 83 % att få ett erbjudande om avtalspension. De ekonomiska förutsättningarna i en avtalspension ger möjligheter för dem som arbetat länge i företaget att själva välja en tidigare pensionering, fritidssysselsättningar prioriteras. Kan och önskar företaget att arbetstagarna tjänstgör fram till 65 år? I ett systematiskt arbetsmiljöarbete med åldersanpassning kan företaget utifrån generella och individuella utgångspunkter ge förutsättningar för den äldre arbetskraften. Att ta vara på den äldre arbetstagarens erfarenheter och kunskaper samt samla den stora kompetensen som finns i denna grupp ger företaget vinster i form av en stabil och pålitlig arbetskraft. Är det kostsamt för företaget med avtalspensioner? En fråga som uppkommer är när de som arbetat i företaget under 20 år och är 60 år. Vilken möjlighet till fortsatt arbete finns då när avtalspension inte gäller för denna grupp. Kan och önskar samhället påverka arbetstagaren att jobba fram till 65 år? I arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets författningssamlingar ges förutsättningar till ett åldersanpassat arbetsliv. Med tanke på de alltmer ökande kostnaderna för förtids- och sjukpensioneringarna är det av stor betydelse för att i framtiden klara välfärden. Den äldre arbetskraften behövs också för att klara en kommande arbetskraftsbrist. 22

Referenser 1. Aronsson G, Kilbom Å. Arbete efter 45: historiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet. Helsingborg: AB Boktryck; 1996. 2. Olsson H. Den äldre arbetskraften. Temarapport 2002:1 från prognosinstitutet. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 2002. 3. de Beauvoir S. Ålderdomen. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB; 1970. 4. Åstrand I. Arbetsfysiologi. Stockholm: Nordstedts Förlag; 1990. 5. Illmarinen J. Agning Workers. Occupational & Environmental Medicine 2001; 58: 546-552 6. Marklund S. Arbetsliv och hälsa 2000. Helsingborg: AB Boktryck; 2000. 7. Hellberg A red. Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv. Solna: Arbetsmiljöverkets publikationsservice; 2004. 8. Prevent. Fördel 50+: om värdet av kompetens och erfarenhet. Ljungby: Joma-Tryck AB; 2001. 9. Nylèn L, Torgen, M. Under vilka förhållanden vill äldre personer yrkesarbeta? Arbetslivsrapport nr 2002:2. Stockholm: Arbetslivsinstitutet: 2002. 10. Grahn M-L. Hur ska vi orka till 65?: en kvalitativ studie om äldre medarbetares villkor i arbetslivet på Landskrona Lasarett. Lund: Serviceenheten Sociologiska instutitionen; 2003. 11. Ekelöf E, Kindeberg U. Grått guld: om nio nordiska arbetsplatser som tar tillvara de erfarna. Stockholm: Arbetsmiljöforum; 2002. 12. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket. Solna: Arbetsmiljöverkets publikationsservice; 2003. 13. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Solna: Arbetsmiljöverkets publikationsservice; 2001. 14. Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). Solna: Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice; 1994. 15. Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Belastningsergonomi (AFS 1998:1). Solna: Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice; 2001. 16. Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Arbetsplatsens utformning (AFS 2000: 42). Solna: Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice; 2001. 23

Bilaga 1 (1) Beskriv med egna ord ditt arbete fram till pensionering. Förväntningar och farhågor. 50-55 år För nuvarande känns allt bra men man vet aldrig vad som kommer att hända om ett par år Jag hoppas jag kan jobba till 62 år. Jag har inga farhågor det hjälper inte Vill ha ständig dagtidsjobb Jag hoppas förstås att man ska klara att arbeta tills pensionering, men med ont i armarna, nacke och rygg plus det hårda tempot, stressen och låg bemanning undrar man ibland hur länge man orkar Det vet jag inget om. Ett jobb som inte är linebundet med en normal arbetstakt och slippa dom långa kvällarna. Hoppas få vara frisk och utöva mitt stora intresse för golf Kortare arbetstid. Att kroppen inte orkar till slut Som jag känner idag är det inga problem att arbeta till pensionering. Det jag är mest orolig för är mitt knä. Även ländryggen kan jag känna av ibland. Jag är berättigad till avt.pension vid 62 års ålder, eftersom jag då varit anställd mer än 30 år i företaget. Jag har ingen aning om hur min arbetssituation kommer att förändras, därför kan jag inte beskriva den fram till pension Hoppas att jag får fortsätta att vara frisk så att jag kan jobba som vanligt fram till pension. 56-65 år Bara bra Avtalspension vid 62 år Enl. avtal med mellan metall-företaget kan de som varit anställda i 30 år få avtalspension vid 62 års ålder. Jag kanske jobbar längre än 62 år men knappast till 65 år. Det är svårt för mej att se så långt fram i och med att jag har ont varje dag, så jag tar en dag i taget. Min förväntan är att få avtalspension. Vill kunna njuta av och vara frisk vid pensioneringen 24

Jag har ett arbete jag klarar av lätt ännu så länge inga större besvär. Stressen och bundenheten är ett problem som växer år efter år. Jag har varit på företaget i 32 år och börja se slutet på mitt yrkesverksamma liv. Man få ta en dag i taget Att få vara frisk till pensionering. Att arbetsplatsen finns kvar. Svårt att få ett nytt arbete vid hög ålder. Jag tror att det blir tungt, för det finns inga lätta arbetsuppgifter kvar. Som det är nu måste man ha skolor och vara ung för att få det. Man tar dåligt vara på våra 40 år på företaget. Med lämpliga arbetsuppgifter skulle jag jobba på företaget till pensionsdagar. Företaget är i många avseende en bra arbetsplats. Hoppas orka fram till avt. pension. Tungt! Om avtalet rivs upp, kommer jag att sjukskriva mej ofta för min värk. 65 år = för länge. Mina nuvarande arbetsuppgifter är nog vad jag klarar med min nacke. Det tar ett par timmar på morgonen innan jag leatt till mig. Tungt och monotont. Nacke axlar rygg tar mycket stryk 25