Språkstörningar hos vuxna



Relevanta dokument
Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Kommunikation efter stroke

Demens: Hur påverkas den språkliga förmågan? Per Östberg Docent, universitetslektor, leg. logoped

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Nationell konferens i Logopedi november 2010

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts Kommunikationsförmåga

Samband mellan anhörigskattning och logopedisk bedömning vid afasi

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21

Vad är afasi? Swedish

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Jubileumssymposium Ellika Schalling

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Utvärdering av logopediska insatser riktade mot anhöriga till personer med afasi

Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus på närstående

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Kursutvärdering Förvärvade tal, språk och sväljstörningar 1, VT17

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

Riktlinjer fo r va rdval logopedi

Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna

LOGB41, Klinisk undervisning och färdighet, 6 högskolepoäng Clinical and Generic Skills, 6 credits Grundnivå / First Cycle

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits

Logopeders bedömning av funktionell kommunikation hos personer med afasi

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Stillasittande & ohälsa

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Mål i mun? Om språkliga svårigheter och sväljsvårigheter vid demenssjukdom Skånska demensdagen oktober 2018

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Sydöstra sjukvårdsregionen

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

LOGOPEDI Uppdaterat Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium. Period 1

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Med och utan hemträning Titel en utvärdering av hörförståelseträning vid afasi

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Allmänhetens kunskap om afasi ett svenskt stickprov. Public awareness of aphasia a Swedish sample

Stadens insatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn

LOG 410 Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna, 14 poäng

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Jämförelse och utvärdering av bedömningsmaterial inom kommunikationspartnerträning vid afasi

Logopedisk läs- och skrivutredning och Effekten av talsyntes hos personer med lässvårigheter

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

Utbildningsplan för Logopedprogrammet, 160 poäng

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Riktlinjer fö r vå rdvål lögöpedi

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Kommunikativ intervention vid Alzheimers sjukdom

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits

Transkript:

Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1

Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid två eller fler personer med; talare, lyssnare, åhörare; även fler roller, t.ex. student och lärare Sociala processer Språk används för att göra något socialt (skvallra, lösa problem, utbilda och lära osv.) Gemensam handling Språkbrukare skapar gemensamma aktiviteter: talar och lyssnar tillsammans, i samverkan med varandra 2014-06-23 Namn Efternamn 2

Språkförmågan bygger på samverkande hjärnområden Hickok & Poeppel (2007) 2014-06-23 Namn Efternamn 3

Språkstörningar hos vuxna Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. Downs syndrom) Förvärvade språkstörningar Stroke Traumatisk hjärnskada Demenssjukdomar Afasi Högerhemisfärskada 2014-06-23 Namn Efternamn 4

Hur vanligt är det i Sverige? Psykisk funktionsnedsättning: ca 2% av befolkningen (Sonnander, 2005) Traumatisk hjärnskada: ca 5000 fall årligen (Andersson et al., 2003) Stroke: ca 30 000 insjuknar årligen (Riks-Stroke, 2012) 80% är över 65 år dvs. 6000 är under 65 år En tredjedel har afasi i akutskedet (Laska et al., 2001) 43% har fortfarande afasi efter 18 månader (Laska et al., 2001) 20% uppger talsvårigheter efter tre månader (Riks-Stroke, 2012) 55% av dessa hade haft kontakt med logoped för bedömning eller behandling (Riks- Stroke, 2012) Stor variation mellan landstingen: från 35% i Västerbotten till 69% i Östergötland Demens: ca 69 000 personer insjuknar årligen (Marcusson et al., 2011) 2014-06-23 Namn Efternamn 5

Bedömning av afasi Funktion: kan bedömas tillförlitligt Standardiserade afasibatterier och fördjupade test av specifika språkförmågor (t.ex. benämning) Aktivitet & delaktighet: finns + under utveckling ANELT (Blomert et al., 1994; Ruiter et al., 2011) Assessment for Living with Aphasia (ALA; Simmons- Mackie et al., 2014) Omgivnings- och personfaktorer: under utveckling Bedöma kommunikationspartners förmåga att ge stöd i samtal (Kagan et al., 2004; Jakobsson, 2011) Framtida utveckling: samma instrument i ekvivalenta språkversioner, flerspråkighet 2014-06-23 Namn Efternamn 6

Intervention: afasi efter stroke (Brady et al., 2012) Logopedisk intervention bättre än ingen intervention? Signifikant bättre funktionell kommunikation, språkförståelse och uttrycksförmåga med logopedisk intervention Logopedisk intervention bättre än socialt stöd och stimulans? Oklart evidensläge största studien visade ingen klar skillnad i funktionell kommunikation Är vissa typer av logopedisk intervention effektivare än andra? Intensiv behandling (7-20 timmar per vecka) effektivare än lågintensiv (signifikant bättre funktionell kommunikation, skrivförmåga, afasins svårighetsgrad) Men: Fler bortfall bland intensivbehandlade 2014-06-23 Namn Efternamn 7

Kommunikationspartnerträning (Simmons-Mackie et al., 2010) 31 utvärderade studier Drygt hälften undersökte träning av både personen med afasi och en kommunikationspartner; knappt hälften enbart kommunikationspartner The results of this systematic review indicate that a skilled communication partner is able to facilitate and support the communication of people with aphasia and should be considered as a method of providing environmental support and communication access. 2014-06-23 Namn Efternamn 8

Logopedi och demenssjukdom Bedömning: kroppsstruktur och funktion t.ex. samband mellan språkliga funktionsprofiler och neuropatologiska undertyper av frontotemporala demenser (Rademakers et al., 2012); atypiska former av Alzheimer (logopen progressiv afasi) Aktivitet och delaktighet: Memory wallets (Bourgeois, 1990, 1992, 1993) 30 bilder och meningar om: Bekanta personer Platser Händelser Gav förbättrad kommunikation med ingen eller begränsad systematisk träning Viss interventionseffekt kvarstod upp till 30 månader utan ytterligare träning Inga minnesmappar tappades bort under studien Risk för negativ inverkan om närstående använde hjälpmedlet för att kontrollera användarens försämrade förmågor Omgivning: Samtalsbaserad intervention dialogcoaching (Steiner, 2010) 2014-06-23 Namn Efternamn 9

Framtida utveckling Bättre screeningmetoder Fler ekvivalenta språkversioner av bedömningsinstrument Högre power i interventionsstudier Samtalsbaserad intervention Logopedisk intervention och neurofarmakologi, neurostimulering? Mer tillämpning inom kognitivt-kommunikativa störningar, t.ex. demenssjukdom Prevention av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)? 2014-06-23 Namn Efternamn 10