Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1
Föreläsningens innehåll 1. Våld och psykiska symtom - traumasymtom. 2. Upptäckt av våldsutsatthet. 3. Vad kan professionella göra för att skydda och stödja? 2
Vad är ett trauma? En händelse som innebär död, allvarlig skada (eller hot om detta) ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. Grundtryggheten slås sönder, världen rämnar, känsla av kontrollförlust. Omvärlden uppfattas som hotfull. 3
Enstaka trauman exempelvis: Bilolyckor Naturkatastrofer Plågsamma medicinska ingrepp 4
PTSD Post Traumatic Stress Disorder Återupplevande Undvikande Förändring i tankar och känslor Överspändhet (American Psychiatric Association DSM 5) 5
Komplexa trauman exempelvis: Sexuella övergrepp Barnmisshandel Bevittnande av våld i hemmet Fysisk och psykisk omsorgssvikt (t.ex. psykiska störningar eller missbruk hos föräldrar) 6
Förekomst och insatser för våldsutsatta barn 10 % av alla barn upplever våld i familjen enstaka gångar, 3-5 % upprepade gångar (Annerbäck, 2010; Janson 2011) Barn i socialt utsatta miljöer löper större risk att drabbas av familjevåld Utredning och stöd för våldutsatta barn och kvinnor inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är bristfällig (Maria Eriksson, 2006, Broberg och Almqvist, 2012, Inspektionen för vård och omsorg, 2015). 7
Våld utanför familjen Våld från kamrater (Doris Nilsson, Linköpings universitet) Nätmobbning (Sofia Berne, Psykologiska institutionen Gbg) Kriminalitet Krig och flykt 8
Konsekvenser i samband med våldsutsatthet skolbarn och tonåringar Psykiska symptom; aggression, ångest, depression, traumasymtom, självmordstankar, försök till självmord Koncentrations- och minnesvårigheter Fysisk hälsa; blåmärken, skelettskador, bukskador, skallskador Alkohol/drogmissbruk, kriminalitet 9
Ensamkommande flyktingbarn Vanligt med upplevelser av våld och förlust Risk för psykisk ohälsa och psykiatriska symtom Remitteras sällan till sjukvård (Tine Jensen, NKVTS; Ehrenholt o Yule, GB; Stretmo & Melander, GR) 10
Flyktingbarnteamet - ensamkommande (56 remisser) 2011-2013 Barnens hjälpbehov Antal % Flykt och asylprocess 52 93 Sömnsvårigheter 50 89 Kroppsliga besvär 43 77 Nedstämdhet 42 75 Vardagen i Sverige 34 61 Koncentrationssvårigheter 27 48 Traumasymtom 30 54 11
Alla får inte psykiska symptom efter våldsupplevelser - vad skyddar? Goda sociala relationer fungerande nätverk. God omsorgsförmåga hos föräldrar, trygg anknytning. Tidigare gynnsamma livsvillkor, socialt och materiellt. Individuella faktorer: begåvning, lätt att tycka om. 12
13
14
Upptäckt, skydd och stöd av våldsutsatta barn. Vad bör göras? 15
Lärare Grundläggande utbildning om partnervåld och barnmisshandel och andra typer av våld utanför familj med fokus på upptäckt. Konsultation hos skolpsykolog för att möjliggöra en optimal inlärningssituation för barn med psykiska symtom och beteendeproblem. Inkludera lärare i åtgärdsprogram. 16
Elevvårdspersonal Utbildning om partnervåld och barnmisshandel och andra typer av våld utanför familj med fokus på upptäckt och stöd. Grundutbildning om trauma. Erbjud stödjande samtal över tid till barn som har en svår livssituation. Hjälp att skydda barnet mot eventuella negativa reaktioner från föräldrar vid anmälan till socialtjänst. Använd Västbus. 17
Ledning och organisation Utbildningsinsatser om våld. Rutiner för åtgärder när våld mot barn upptäcks. Teamarbete mellan yrkeskategorier inom skolan. Rutiner för introduktion av barn med erfarenheter av krig och flykt 18
Slutsatser Våld mot barn i och utanför familjen är inte ovanligt. Barn med flyktingbakgrund är en riskgrupp. Rutiner för skydd, upptäckt och skydd av våldsutsatta bör finnas på skolan. Stödjande insatser i vardagsmiljön har stor betydelse för barnen. 19
Referenser American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5 ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Association. Annerbäck, E. M., Wingren, G., Svedin, C. G., & Gustafsson, P. A. (2010). Prevalence and Characteristics of Child Physical Abuse in Sweden Findings From a Population-Based Youth Survey. Acta Pædiatrica, 99(8) Broberg, A., Almqvist, K., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, L., Sharifi, U.,... Iversen, C. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering. Gothenburg: Department of Psychology. Ehntholt, K. A. Y., W. (2006). Practioners review: Asessment and treatment of refugee children and adolescents who have experienced war-related trauma. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47(12), 1197-1210. Eriksson, M. (Ed.). (2006). Mäns våldsutövande barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Stockholm: Näringsdepartementet. Finkelhor, D., Ormrod, R. K., & Turner, H. A. (2007). Poly-victimization: A neglected component in child victimization. Child Abuse & Neglect, 31(1), 7-26. Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013. Retrieved 08/09, 2015, from http://access.edita.se/optimaker//interface//stream/mabstream.asp?filetype=1&orderlistmainid=4416&printfileid=44 16&filex=6636373389120 Janson, S., Jernbro, C., & Långberg, B. (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning. Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet. Jensen, T. K. (2010). Enslige mindreårige flyktingers psykiske helse - en litteraturstudie. Tidskrift for Norsk Psykologforening, 47, 812-817. Johansson, K. (2007). Kan man bli sjuk av ord. En studie om psykisk barnmisshandel och omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007. In B. R. I. Samhället (Ed.). Växjö. Nilsson, D. K., Gustafsson, P. E., & Svedin, C. G. (2012). Polytraumatization and Trauma Symptoms in Adolescent Boys and Girls: Interpersonal and Noninterpersonal Events and Moderating Effects of Adverse Family Circumstances. Journal of Interpersonal Violence, 27(13), 2645-2664. Socialstyrelsen. (2001). Barnmisshandel - att förebygga och åtgärda. Slutbetänkade från Kommittén mot barnmisshandel. Stockholm. Stretmo, L., & Melander, C. (2013). Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp: FoU i Väst. Göteborgsregionens kommunalförbund. Barnombudsmannen. (2012a). Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. Fritzes. Stockholm. Johansson, K. (2007). Kan man bli sjuk av ord. En studie om psykisk barnmisshandel och omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007. (Ed.). Växjö. Swedish Pupils Suggested Coping Strategies if Cyberbullied: Differences Related to Age and Gender. Ann Frisén, Sofia Berne, Lina Marin. Scandinavian Journal of Psychology, Volym 55, Nummer/häfte 6, Sidor 578 584 2014 20