YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande över Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Bottenhavets vattendistrikt samt Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Bottenhavets vattendistrikt, diarienummer: 537-6976-12 Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna Ja Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna Ja Särskilda utmaningar i Bottenhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Länsstyrelsen anser att återställning av flottledsrensade vatten borde fått mer utrymme i sammanställningen eftersom det inom Dalälvens avrinningsområde är den påverkanstyp som sänkt den ekologiska statusen i störst omfattning. Dessutom har finansieringsfrågan för denna typ av åtgärder blivit ännu mer problematisk för oss. Pengarna som vi fick för biologisk återställning av försurade vatten drogs in i år och vi får inga pengar från Fiskefonden i vårt län. Det betyder att vi i princip inte har några pengar alls för sådana här åtgärder. Det blir då extra viktigt att dessa återställningsbehov lyfts fram som viktiga för utvecklingen i norra Sverige i exempelvis Landsbyggsprogrammet så att det kan finnas möjlighet att söka pengar där. Vi vill påpeka att även om Falu gruva delvis är sanerad (se sidan 24) så återstår fortfarande en hel del sanering och andra insatser i anslutning till Falu gruva. Vi anser att konsekvenserna av översvämningars koppling till miljökonsekvenser i vatten är otydlig. För att undvika påverkan på vattenmiljön i samband med översvämningar bör vikten av en bra samhällsplanering understrykas.
YTTRANDE 2 (6) Vi anser att det internationella och nationella arbete som behövs för att minska försurningspåverkan från transporter och industri bör prioriteras högre. Samverkan Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Länsstyrelsen anser att samverkan mellan de fem Vattenmyndigheterna förbättrats avsevärt under den andra förvaltningscykeln. Vi upplever dock att uppdragen som länsstyrelserna får fortfarande inte är tillräckligt genomtänkta och tydliga. Uppdagen ändras ofta under arbetets gång vilket leder till merarbete för vår del. Vi upplever även att de fem myndigheterna inte har riktigt samma målbild och inte alltid har tänkt igenom vad länsstyrelsernas leveranser ska användas till. Då vi ombeds att lämna synpunkter på olika dokument är det ofta inte tydligt hur dessa synpunkter beaktas i den fortsatta processen. Vi upplever ibland att vi påpekar samma saker om och om igen utan att det händer något. Det vore bra om det är tydligt om synpunkterna beaktats eller prioriterats bort i den fortsatta processen. Vi anser att Vattenmyndigheternas ambition att satsa på samverkan inom distriktet är bra men önskar att Vattenmyndigheten bör bli bättre på att möta länen där vi är i samverkansprocessen. Vissa län har en väl fungerande samverkan med vattenråd eller andra samverkanspartners medan andra län inte kommit lika långt. Distriktsgemensamma åtgärder för samverkan blir då ganska urholkade. Vi önskar att Vattenmyndigheten hade en mer stöttande och/eller inspirerande roll. Kanske bör istället samverkansplaner för varje HARO tas fram? Koordineringen mellan Vattenmyndigheterna, HaV, SGU och Naturvårdsverket upplevs fungera mindre bra. De olika centrala myndigheternas insatser upplevs inte vara koordinerade vilket i slutänden leder till att vi som ska utföra statusklassningar och förbereda underlag till åtgärdsprogram mm får sena och otydliga instruktioner. Detta leder till merarbete på grund av att exempelvis klassningar får göras om. Vi anser att Vattenmyndighetens satsning på Vattenråden är för blygsam för att de i realiteten ska kunna bedriva ett aktivt gräsrotsarbete. Ett årligt bidrag på 50 000 kr räcker inte utan då krävs stora insatser från engagerade eldsjälar för att få igång ett mer långsiktigt åtgärdsarbete.
YTTRANDE 3 (6) Övervakning Generella synpunkter: Länsstyrelsen anser att det är viktigt att skilja på kontrollerande och operativ övervakning. Den kontrollerande övervakningen bör mäta långsiktiga förändringar i vattenmiljön. Den operativa övervakningen bör mäta effekter av olika verksamheters påverkan. Det är otydligt vad Vattenmyndigheten egentligen avser med att övervakningen ska uppfylla vattenförvaltningens behov? Betyder det att endast de kvalitetsfaktorer och ämnen som omfattas av vattenförvaltningen bör mätas inom operativ övervakning? Vi anser att mätningar inom den operativa övervakningen ska utföras så att effekten i vattenmiljön kan följas på bästa sätt. Det betyder att om effekten av ett ämne bäst undersöks i sedimentmatrisen så bör övervakningen ske där och inte i vattenfas. Annars finns en risk att kvaliteten på den operativa övervakningen försämras. Däremot bör provtagningsmetoder och analysmetoder samordnas i så stor utsträckning som möjligt inom de olika typerna av övervakning för att få ett så jämförbart och kvalitetssäkrat dataunderlag som möjligt. Länsstyrelsen anser att det bör satsas mer på utvecklingen av nya program för nationell/regional övervakning som exempelvis omdrevsmätning av vattendrag liknade den som genomförs på sjöar istället för utveckling av modeller för att övervaka grupper av vattenförekomster. Vi ser inte hur den typen av modelleringar ska kunna hålla tillräcklig kvalitet. Vi har noterat att det är svårt att hålla ordning på en del åtgärder som genomförs, exempelvis Trafikverkets eller skogsbolagens byte av vägtrummor. Om det fanns krav på bättre dokumentation av genomförda åtgärder skulle det vara lättare för länsstyrelserna att planera inventeringar samt förbättra underlaget vid statusklassning. Vi anser att det är bra att datavärdskapet prioriteras. Vi anser dock att det fortfarande inte fungerar optimalt och att det fortfarande är svårt att hitta och extrahera data, speciellt då det gäller miljögifter. Vi anser att nyckeln till en bra egenkontroll är att villkoren omfattar den påverkan som verksamheten har på vattenmiljön. I dokumentet är det mycket fokus på tillsyn men en bra prövningsprocess är mycket viktig och att det görs en bra karaktärisering av utsläppen, inklusive organiska miljögifter. Utveckling av modeller för att få en heltäckande övervakning (se ovan). Fungerar samverkan på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Länsstyrelsen anser att samverkan på nationell och regional nivå kan förbättras väsentligt. Vi saknas ordentliga utvärderingar av övervakningsprogrammen, exempelvis trendvattendrag och
YTTRANDE 4 (6) sjöar på nationell nivå, för att exempelvis undersöka representativitet för olika vattentyper. Sådana analyser är nödvändiga för att kunna utveckla bra och ändamålsenlig kontrollerande övervakning där den nationella och regionala övervakningen kompetterar varandra. Vi anser att nationella program även bör utvecklas för att övervaka de areella näringarna jordbruk och skogsbruk på ett bra sätt. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Länsstyrelsen anser att skillnaderna mellan kontrollerande och operativ övervakning och vilka som ansvarar för dessa olika typer bör tydliggöras (se generella synpunkter). Kartläggning och analys Länsstyrelsen anser att det är bra att vattenförekomstindelningen ses över. Den senaste justeringen av ytvattenförekomsterna upplevs dock snarast gjort skillnaderna mellan länen större. Länen har prioriterat lite olika då det gäller vilka förekomster som ska tas bort respektive läggas till. Detta borde skötas centralt. Vi anser att indelningen av grundvattenförekomsterna är för grov. Det är mycket stora förekomster vilket ger en felaktig bild till allmänheten av problemen i våra grundvatten. Indelningen bör skötas centralt av SGU. Vi anser att bedömningsgrunder för andra matriser än vatten bör prioriteras då det gäller bedömning av prioriterade- och särskilt förorenande ämnen. Som Vattenmyndigheten påpekar är verifieringen av ytvatten med avseende på prioriterade ämnen bristfällig. Detta kan dock inte prioriteras utan att medel för provtagningar skjuts till då dessa analyser är mycket kostsamma. Vi anser att det är mycket prioriterat att arbeta med KMV vatten. Eftersom arbetet är så försenas ser vi en stor risk att detta arbete inte kommer att hinna utvecklas under denna cykel. Länsstyrelsen anser inte att nationella och distriktsanpassade modeller för kartläggningsarbetet framåt. För att ta fram en tillräckligt bra källfördelningsanalys, bördefördelning och sedan åtgärdsförslag behövs insatser på en mycket finare skalnivå. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör?
YTTRANDE 5 (6) Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen anser att en metodik/handledning för att fastställa undantag och KMV bör prioriteras. Det finns beskrivet som en prioriterad fråga i remissen men vi är oroade över att arbetet inte kommit igång ännu. För att göra en bra bedömning behövs ett bra underlag och även tid för länen att ta fram detta underlag. Att fastställa undantag är en betydelsefull pusselbit i arbetet med vattenförvaltningen och innan den finns på plats haltar hela processen. Det bör vara tydligt för verksamhetsutövare och myndigheter hur detta ska gå till och vem som förväntas göra vad. Att fastställa undantag är även en viktig del för att kunna prioritera bland åtgärder och åtgärdsobjekt på ett bra sätt. Åtgärdsprogram Länsstyrelsen anser att Vattenmyndighetens ambition att tydligare koppla styrmedelsåtgärderna till fysiska åtgärder är bra. Vi anser även att geografiskt mindre åtgärdsområden är ett steg i rätt riktning. Kommunerna för ofta fram synpunkter att åtgärderna som de ser ut i gällande åtgärdsprogram är för generella och otydliga. De känner inte alltid att åtgärderna är deras eftersom de inte är relevanta/prioriterade för deras geografiska område. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Länsstyrelsen anser precis som Vattenmyndigheten att det är viktigt att koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till det nationella övergripande miljöarbetet på ett tydligare sätt. Vi får ibland synpunkter att det är svårt att hålla koll på alla olika åtgärdsprogram som kommer och ännu svårare att prioritera bland åtgärder. Det är därför viktigt att det är tydligt hur alla dessa åtgärdsprogram förhåller sig till och knyter an till varandra. Det är olyckligt för miljöarbetet om det upplevs som att de olika produkterna inte strävar mot samma mål. Vi anser även att redovisningen av åtgärdsarbetet bör synkroniseras så mycket som möjligt. Nu är redovisningen av vattenförvaltningen i februari och miljömålsarbetet på senhösten. Detta leder till en massa onödigt merarbete för länsstyrelserna som flera gånger under året måste leverera/uppdatera redovisningar till olika myndigheter, som egentligen vill veta samma sak men ha det redovisat på olika sätt. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Mycket sparsamt. Förvaltningsplanen är så övergripande att den inte fyller någon funktion i det mer detaljerade åtgärdsarbetet. Den kan användas ibland som en bra beskrivning/information om
YTTRANDE 6 (6) vattenförvaltningsarbetet till intressenter/aktörer som inte har så mycket kunskap om vattenförvaltningen. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Bottenhavets vattendistrikt Är miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad på en bra nivå? Lämna yttranden på behovsbedömningen. Har vi tagit med rätt planer och program? Länsstyrelsen saknar kopplingen till miljömålsarbetet på nationell och regional nivå. Vi saknar Kalkningsplanerna och deras koppling till åtgärdsprogrammet. Har vi gjort avgränsningarna på en bra nivå? Per-Erik Sandberg Ann-Louise Haglund