Fall 1:1 Kajsa 2 år På ögonklinikens telefontid ringer på förmiddagen en dagisfröken. Det verkar som hon är lite upprörd, möjligen också lätt oroad. Det framkommer att i morse lämnades Kajsa av en kraftigt försenad, svettig fader. Flickan var röd och kladdig i ögonen, vilket påpekades av fröken, men fadern försvann hastigt med "ingen fara" lämnat i dörren. Nu undrar man, eftersom ingen svarar hemma hos Kajsa (mamman nattsköterska) och pappan flugit till Stockholm enligt US växel, vad man skall göra. Den vänliga ögonsjuksköterskan lovar att ögonjouren genast skall titta. Fall 1:2 Jouren får följande uppgifter: Flickan var dagen före hängig och hostig, snorade en del. För övrigt frisk och glad tös. Temp 37,9 på dagis före avfärd. Ögonen perifert injicerade. Varkladdar i mediala ögonvrårna, ögonfransarna och i tårfilmen. Speglande hornhinnor. Iris och pupill ua. Röd reflex i genomfallande ljus.
Fall 3:1 Sture 78 år På ögonmottagningen återkommer en äldre man. Han har varit aktuell några gånger de senaste åren. Han har även sökt privatpraktiker för sina problem. De består i en närmast ständig irritation från ögonen. De svider och bränner. Känns torra, framför allt på morgnarna, då det också ofta sitter lite grus i ögonvrån. Trots det rinner ögonen kraftigt ibland, och då i situationer när något yttre irriterar, såsom tobaksrök, kyla och blåst. Fall 3:2 Vid undersökning finner Du: Visus hö 0,4 egen korrektion addition -2,5 sfäriskt (eg korr = +1,75 sf -0,75 cyl 160 ) vä 0,7 eg korr add -0,75 sf (eg korr = +1,5 sf -0,75 cyl 20 ) Tryck hö 22 mm Hg, vä 20 mm Hg. Ögonlocken ter sig lätt atrofiska, särskilt nära kanten och enstaka cilier saknas. Någon cilie lätt felställd. Ögonlockskanter är lätt rodnade med intorkat sekret i ciliebaser. Enstaka kärl i konjunktiva är något dilaterade. Speglande korneae med punktata defekter i epitelet nedåt. Ingen inre retning. Iris, pupill ua. Lätt kärnskleros, mest höger. Peripapillär atrofi, i övrigt ua. Viss grynighet i makula. Break up time (BUT) 5 sekunder.
Fall 5:1 Herbert 62 år På intensivvårdsavdelningen uppmärksammas du på en patient som ligger i respirator efter en njurtransplantation. Biträdet säger att patienten verkar så röd och kladdig i sitt högra öga. Ingen har tidigare lagt märke till ögat. Du observerar något som liknar ett infekterat sår på hornhinnan. Patienten, som är lantbrukare, är gift. Vid samtal med hustrun framkommer att Herbert inte haft några större ögonproblem, men att han tydligen kontrollerats vart eller vartannat år på ögonmottagningen. Makan minns också, att han varit på ögonmottagningen strax före njuroperationen. Detta stämmer inte riktigt med den vanliga rytmen. Fall 5:2 I ögonjournalen hittas: Årskontroller av tryck pga hereditet för glaukom (mor, äldre syster) och pseudoexfoliationer. Normala trycknivåer hittills. Senaste besök en vecka tidigare, då akut efter att ha fått slag av kosvans mot höger öga. Var då lätt irriterad. Vid undersökning fann man ett epitelsår på hornhinnan och behandlade med Chloromycetin.
Fall 7:1 Stig 68 år På mottagningen söker en lätt uppjagad man för plötslig blindhet höger öga. Jourhavande får fram att patienten sett bra hela sitt liv, men tyckt att det blivit allt besvärligare att köra bil i mörker. Undvikit detta sedan 5-10 år. I morse skav i vänster öga under läsning av Corren. Gnuggade ögat och upptäckte då att synen på höger öga var borta. Fall 7:2 Frisk man, inga mediciner, röker en ask per dag, mycket måttligt etyl. Visus hö P + L (Perception + Lokalisation) vä 0,6 i ordinarie rumsbelysning. 1,0 nästan felfritt med takbelysningen släckt Höger öga: blekt, retningsfritt yttre och inre. Kornea, främre kammare, iris, pupill ua. Lins helt grå, ingen röd reflex från fundus i genomfallande ljus. Vänster öga som höger, men lins med lätt kärnskleros och tunn bakre subkapsulär grumling. God insyn: papill och makula ua.
Fall 8:1 Bertil 59 år Arbetar som busschaufför. Vid synprövning på företagshälsovården har synskärpa hö 0,8 vä 0,2 uppmätts, varför remiss till ögonmottagning. Inga övriga ögonbesvär anges på remissen. Vid anamnesupptagningen säger sig Bertil tidigare ha sett bra och har själv inte märkt synnedsättning. Han är frånsett en ganska lindrig astma allmänt frisk. Fall 8:2 Vid undersökning på ögonmottagningen: Visus hö 0,8 utan korr, glas bättrar ej vä 0,2 utan korr, 1,0 (+1,0 sf) Pa hö 32, vä 40 mm Hg Kapselexfoliationer finns, linser i stort sett klara och ögonbotten visar papiller som på bild (övriga ögonbotten ua). Synfältsundersökning enligt Humphrey, se bilaga.
Fall 8:3 Höger öga: Vänster öga:
Fall 10:1 Asta 60 år Diabetes sedan 12 år. Insulinbehandlad sedan 5 år. Hypertonibehandling. Märkte igår att det högra ögonlocket hängde ned och täckte ögat. Såg dubbelt när hon lyfte på ögonlocket. Mår f ö helt bra. Fall 10:2 I status finner man högersidig blefaroptos. Höger öga står utåt-nedåt. Ögat kan abduceras, men i övrigt nästan inte röras alls. Vid försök att titta nedåt roterar höger öga inåt (i anteroposterior axel). Pupillerna är likstora och reagerar ua för ljus. Fotografiet illustrerar rörligheten hos en annan patient med samma motilitetsstörning. På bilden centralt tittar patienten framåt. De andra åtta bilderna visar ögonställningen när patienten försöker titta i resp blickriktning, dvs som när man sitter framför patienten och håller ett fixationsobjekt åt resp håll. (På bilden till vänster om mitten försöker pat titta åt höger).
Fall 12:1 Axel 49 år Axel söker akut på vårdcentralen efter att under dagen ha märkt kraftig synnedsättning på vänster öga. När Axel för ett par dagar sedan läste tidningen uppträdde flimrande, blixtrande fenomen i vänstra ögats synfält. Samtidigt märkte han en rörlig grumling med utseende som en fluga, vilken var belägen ganska centralt i synfältet. Axel trodde att han fått in något skräp i ögat, eftersom han tidigare under dagen slipat trä med sandpapper, men någon skavningskänsla märkte han inte. Ljusblixtarna försvann efter några timmar, men "flugan" har funnits kvar hela tiden och stört synen på ett irriterande sätt. Axel hade dock börjat vänja sig vid detta då han igår på morgonen märkte en nytillkommen skugga nedåt i vänstra synfältet. Denna skugga har därefter brett ut sig allt mer och har nu nått en sådan omfattning att Axel bara kan uppfatta föremål som ligger uppåt i synfältet. Någon värk i ögat har inte förekommit. Axel har sedan 14-årsåldern haft glasögon på grund av lätt närsynthet. På senare år tycker han att det har gått lättare att läsa om han tagit av sig glasögonen. Han är annars enligt vad han vet helt frisk. Blodtrycket har varit bra vid tidigare hälsokontroller. Fall 12:2 Vid undersökning med bl a direkt oftalmoskopi finner Du följande: Synskärpa höger öga: 1,0 med egna korrektionsglas. vänster öga: FR 2 m med egna korrektionsglas, andra bättrar ej. Tonus palperas u.a. Höger öga: Blekt. Cornea glatt, speglande. Medierna axialt klara. Ögonbotten: papill och macula u a. Vänster öga: Blekt. Cornea glatt, speglande. Pupillen vidgas med Mydriacyldroppar. Grumling med efterrörelse ses vid undersökning i genomfallande ljus. Ögonbottenreflexen ter sig gråaktig uppåt och normal nedåt. Ögonbotten: papill u a. Gråaktigt, vattrat utseende i macula och uppåt, så långt man ser med direkt oftalmoskopi. Nedåt ser ögonbotten mer normal ut. Du remitterar Axel till ögonklinik med preliminär diagnos.
Fall 14:1 Maj 73 år Maj söker vårdcentralen på tidsbeställd mottagning på grund av bilateral synnedsättning. Maj har tidigare i livet haft god syn, men för ungefär ett år sedan märkte hon att synen på det vänstra ögat hade blivit betydligt sämre än tidigare. Eftersom det talas så mycket om gråstarr nuförtiden förmodade hon att det rörde sig om detta och sökte aldrig läkare för sina besvär. Höger öga var ju också bra. Den senaste månaden har dessvärre också detta öga börjat krångla: raka kanter på t ex lyktstolpar och hus har verkat förvridna och krokiga. Synskärpan har också försämrats så kraftigt att Maj fått svårt att reda sig i det dagliga livet. Läsning går inte alls. Maj behandlas sedan några år tillbaka för hypertoni och angina pectoris, men tycker trots allt att hon varit ganska frisk. Fall 14:2 Vid undersökning finner Du följande. Synskärpa : Närvisus: Ögontryck: Höger öga: 0,2 okorr, glas bättrar ej. Vänster öga: P + L. Höger: 18 pktr Vänster: Ej 24 pktr Höger öga: 20 mmhg Vänster öga: 18 mmhg Höger öga: Blekt yttre. Kornea glatt, speglande. Lätta perifera starrekrar ses i genomfallande ljus. Ögonbotten: se fotografi! Vänster öga: Blekt yttre. Kornea glatt, speglande. Grå reflex i genomfallande ljus på grund av tät katarakt.
Fall 16:1 John 48 år John vårdas på medicinska kliniken på grund av hypertoni. Han remitteras till ögonkliniken för konsultation. Följande hämtas från remissen: "48-årig man som inkommer med malign hypertoni. Blodtryck upp mot 260/180. Kraftig vänsterkammarhypertrofi, proteinuri och kreatininstegring. Tacksam för bedömning av ögonstatus". Fall 16:2 Remissvar: "Patienten är sängliggande, och får enl. uppgift ej sitta upp. Anger att synen subjektivt är som vanligt. Ögonen har lätt konjunktival injektion. Tonus palperas u a. Klar insyn. Ögonbottnar (dil): se foto!. Bedömning: Kärlförändringar med tecken till grav hypertoni. Ett tydligt sklerotiskt inslag föreligger liksom tecken på hypocirkulation". Fall 16:3 På given behandling sjunker blodtrycket. Vid den senaste undersökningen ca 1 år efter den första ögonkontrollen noteras följande: Korrigerad visus: H: 0,8, V: 0,7. Papillerna väsentligen normalt avgränsade. Artärerna fortfarande smala med breddökad reflexstrimma. En del lätta kaliberväxlingar och korsningsfenomen finnes. Inga blödningar eller exsudat ses. Makulae är lätt chagrinerade."
Fall 18:1 Uno 20 år Tidigare frisk. Sedan några dagar tilltagande värk i höger nedre ögonlock. Själva ögat är blekt, men nedre ögonlocket är svullet och rodnat. Fall 18:2 Man palperar en knappt ärtstor, mjuk men kraftigt ömmande resistens något medialt i höger nedre ögonlock. Gul på toppen. Insidan av ögonlocket är kraftigt injicerat.
Fall 20:1 Hilding 72 år Tar medicin för ett något förhöjt blodtryck, men är i övrigt frisk. Sedan flera månader haft besvär med tårflöde från bägge ögonen, ffa det högra. Får ideligen torka tårar från kinden. Ögonen känns irriterade och är röda. Fall 20:2 Vid undersökning finner man normal synskärpa. Bulberna och insidorna av ögonlocken är kraftigt injicerade, särskilt nedtill. Ögonlockskanterna har förlorat kontakten med bulben och står ut. Det finns en ökad tårsjö och på höger sida rinner tårarna ned på kinden.
Fall 22:1 Ulf 59 år Tidigare väsentligen frisk man som två veckor tidigare genomgått en övre luftvägsinfektion. För ca en vecka sedan begynnande smärtförnimmelser som lokaliserats till vänster öra. Sista 3-4 dagarna tilltagande svårigheter att röra vänster ansiktshalva. Har nu remitterats till dig som ögonjour av öronkollegan, då patienten primärt sökt där. Fall 22:2 Av öronremissen framkommer att patienten har diagnostiserats med Bell's pares. Utredning är påbörjad på öronkliniken. Man önskar bedömning av ögonstatus, då patienten har tilltagande skav och irritation i vänster öga. Synskärpa hö 1,0 okorr vä 0,5-0,7 okorr Hö öga blekt, retningsfritt yttre och inre Vä öga står öppet. Pat kan endast med yttersta volontära knipning täcka hornhinnan med övre ögonlocket, och då genom att bulben roterar uppåt. Ögat blandinjicerat, kornea aningen disig, delvis p g a grums i tårfilmen, och vid färgning finner man en mängd punktatadefekter i epitelet, särskilt nedåt. Kornealsensibiliteten ua. Ingen ljusväg. Iris, pupill ua. Röd reflex. Centrala fundus ua.
Fall 24:1 Emma 11 mån Redan 5 mån gammal söker Emma med benägen hjälp från sina båda föräldrar på sin barnavårdcentral. Man hade noterat rinnande ögon samt rikligt med var i ögonvrårna på båda sidor. En vikarierande distriktsläkare tolkade problemet som purulent konjunktivit och behandlade med kloramfenikoldroppar. Efter tillfällig förbättring åter besvär vid två tillfällen, men nu endast från höger sida. Överremitteras till ögonklinik under diagnos recidiverande ensidig konjunktivit. Föräldrarna får besked om att en tid bokats på ögonkliniken 5 veckor senare. Under väntetiden får Emma ånyo symtom från sitt högra öga och man söker akut på ögonklinikens jourmottagning. Fall 24:2 Man finner vid undersökning på höger sida en lätt svullnad i övre ögonlocket, sparsamt med pus i nedre fornix men, i övrigt normala förhållanden, så långt detta går att undersöka på Emma, som snällt sitter i pappas knä.
Fall 26:1 Johanna 15 år Söker akut en blåsig dag p g a plötsligt uppträdande svår skavningskänsla i höger öga. Hon är tidigare ögonfrisk. Fall 26:2 Synskärpan går ej att pröva på höger öga, eftersom patienten har så svårt att öppna det. Det är också svårt att inspektera ögat. Under korta glimtar uppfattar man att det är ganska rött. Tårarna rinner hela tiden. Synskärpa vä 1,0. Ögat är blekt och retningsfritt med klar och speglande cornea. Man ger en droppe Lidocain-Fluorescein i höger öga. Efter ca 30 sekunder kan Johanna öppna ögat och det känns lite bättre. Det skaver dock fortfarande när hon blinkar. Vid inspektion i spaltlampa ser man i övre delen av kornea flera vertikala rispor i epitelet. Risporna är lätt gulgrönfärgade. Man kan inte se någon främmande kropp.
Fall 28:1 Sture 42 år Metallindustriarbetare som under dagen svetsat. Kände hur något träffade vänster öga. Efter någon timme började det skava och irritera mer och mer. Söker nu efter arbetsdagens slut. Fall 28:2 Visus Hö 1,0 eg korr Visus Vä 0,8 eg korr Hö öga: blekt och oretat, klar och glatt cornea. Vä öga: Paracentralt kl halv fyra sitter en metallisk främmande kropp. Cornea i ö helt klar. Ögat är blandinjicerat. Klara medier axialt, centrala fundus ua. Droppbedövning (Oxibuprocain), varefter man med främmande kropps-instrumentet avlägsnar den främmande kroppen. Det kvarstår en mörkbrun tunn missfärgning.
Fall 30:1 Markus 14 år Spelar innebandy. När han skall täcka ett skott studsar bollen på hans klubbskaft och träffar höger öga med stor kraft. Det gör mycket ont, Markus faller ihop och är nästan borta en stund. Kan först inte öppna ögat på ett tag, men när det går igen är synen mycket dimmig. På distriktsläkarmottagningen strax intill sporthallen konstaterar man att synen på höger öga är mindre än 0,1 (vä 1,0). Höger öga är lätt rodnat och iris ser påtagligt mörkare ut jämfört med vänster. Höger pupill ses och verkar lite större än vänster, men rör sig vid ljusinfall direkt och konsensuellt. Fall 30:2 Markus skickas direkt till ögonläkarjouren. Under färden till och under väntetiden på ögonklinikens akutmottagning klarnar synen något. Det molvärker fortfarande och hela tiden i ögat. Ögonlocken har svullnat upp en hel del. Synskärpa Hö: 0,7 okorr, 1,0 med stenopeiskt hål. Vä: 1,0 okorr. Ögontryck hö: 20 mmhg Ögontryck vä: 15 mmhg Hö öga: Måttlig ögonlockssvullnad med antydd blåfärgning av kanterna. Lätt blandinjektion. Kornea klar. Hyphaema med höjd ca 1,5 mm i nedre kammarvinkeln. Ljusväg med mycket rikligt med korn i främre kammaren. Kornen tycks skifta i rött. Pupillen antytt oregelbunden med oval form, längsaxeln horisontellt, lätt mydriasis, något dålig effekt i pupillsfinktern. Ingen synlig sfinkterruptur eller irisbasdialys. Disig insyn men papill och makula bedömes ua. Inga säkra perifera förändringar. (Se bild) Vä öga: blekt och oretat, främre delar, medier, fundus centralt ua.
Fall 32:1 Daniel 23 år Kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han ser suddigt på höger öga sedan en dag med lätt obehag bakom höger öga. Vid undersökning finner man: S HV 1,0 okorr Tryck HV 18 Pupiller likstora. Reagerar normalt för ljus. Ögonbottnar: papiller normalt avgränsade, normal färg, maculae ua. Färgsinne något defekt höger öga. Fall 32:2 Återkommer efter 2 dagar. Har blivit sämre. Upplever smärta bakom höger öga som förstärks vid ögonrörelser. Känner sig i övrigt frisk. S H Handrörelser V 1,0 okorr Tryck H 17 V 19 Pupillreaktioner går ej att bedöma då Daniel redan fått pupillvidgande droppar. Synfält enl bif schablon! Ögonbottnar status quo. (Var god se bild av höger papill)
Fall 32:3 Höger öga Blinda fläcken Vänster öga
Fall 34:1 Karl-Erik 77 år Insjuknar plötsligt med svaghet i vänster arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. En vecka efter insjuknandet konsulteras ögonkliniken. Följande status noteras: S HV 1,0 egen korr (+2,0 sf). Pa HV 12 mm Hg. Ögonen retningsfria, inga nämnvärda linsgrumlingar. Normala pupillreaktioner. Papiller normalt avgränsade med små centrala exkavationer. Artärer är generellt något smala och har breddökad reflexstrimma. Inga blödningar. Retina överallt intilliggande. Synfält enl. bifogad schablon! Karl-Erik får veta att han inte ser åt vänster sida och att han därför inte skall köra bil. Han skrivs hem från neurologen.
Fall 34:2 Synfältet presenteras såsom patienten ser. Patientens synfält åt höger representeras till höger i bilden, likadant för vänster. Fixationspunkt centralt. Höger öga: Vänster öga:
Fall 34:3 Karl-Erik 77 år Vid kontroll hos sin vanliga doktor för blodtrycket (170/90) diskuteras frågan om bilkörning. Det framkommer att Karl-Erik kör bil regelbundet. Han behöver bilen för att komma till sin sommarstuga i Horn. Pat menar att hans erfarenhet av bilkörning kan kompensera hans synfältsdefekt. Han "kör ju i alla fall mycket bättre än många unga snorvalpar". Dessutom är det ju åt vänster han ser dåligt och från höger kommande fordon som har förkörsrätt. Ny undersökning på ögonmottagningen visar helt oförändrat status. Vad säger du till Karl-Erik?
Fall 1:kommentar Kajsa 2 år Akut bilateral konjunktivit, sannolikt av viral genes med sekundär bakteriell infektion. Rekommendation om tvättning och sköljning av ögonen. Om infektionen kvarstår efter 5-7 dagar eventuell behandling med Fucithalmic x 2 eller Kloramfenikol x 4 i vardera ögat i c:a en vecka. Föräldrarna får råd beträffande hygien och dagisvistelse. Rekommendationer från ögonkliniken är att det är ok med dagisvistelse vid konjunktivit, då smitta redan skett innan symtom uppstår.
Fall 3:kommentar Sture 78 år Kronisk blefarit är ett inte helt ovanligt tillstånd. Förekommer hos såväl unga som äldre patienter, inte sällan i association med Acne Rosacea. Tillståndet beror på en inflammation i Meiboms körtlar med sekundär tårfilmsdysfunktion och kan kallas Meibomian Gland Dysfunction (MGD). Behandlingsrekommendation är ögonlocksmassage, där man masserar ögonlockskanter med fuktad bomullspinne, gärna efter omslag med ljumma kompresser på ögat för att öppna upp körtelkanalerna. Tårersättningsmedel rekommenderas för att ersätta den dåliga tårfilmen. På marknaden finner man en rad olika droppar med olika viskositet och fettinnehåll. Patienter brukar hänvisas till apoteket för hjälp med rekommendationer. Bäst är förskrivningar utan konserveringsmedel, eftersom detta (vanligen bensalkonklorid) är cytotoxiskt, och därför kan försvåra besvären. I vissa fall kan det krävas behandling med lokal antibiotika och steroid. I allvarligare fall brukar tetracykliner förskrivas, som kan lindra inflammationen i körtlarna.
Fall 5:kommentar Herbert 62 år Djup keratit orsakad av kollagenasbildande Pseudomonas Aeruginosa hos patient med kornealt trauma. Nedsatt immunförsvar. Behandlingen visade sig vara otillräcklig. Var man på ögonmottagningen medveten om att patienten var aktuell för immunosuppression? Keratiter skall alltid skötas av specialist och behandlas efter odling företrädesvis med såväl lokal som systemisk antibiotika. En allvarlig keratit av detta slag kan orsaka en endoftalmit som i tillägg kan kräva intraokulära injektioner av antibiotika.
Fall 7:kommentar Stig 68 år Stig opererades på sitt högra öga och fick en intraokulär lins. Han undrar nu om han kan bli opererad på sitt vänstra öga.
Fall 8:kommentar Bertil 59 år Diagnosen blir exfoliationsglaukom höger öga. P g a patientens astma inledes behandling med Betoptic x 2 i höger öga. Denna droppe är relativt selektiv för 1 receptorer. Då denna ej har tillfredställande effekt, kompletterar man med pilokarpin. Bertil klagar då över att det skymmer. Pilokarpin bytes därför ut mot Trusopt (topikal karbanhydrashämmare), som ej har effekt på pupillen. Bertil har upprepade tryck över 30 mm Hg på det vänstra ögat, varför -blockare insättes även där. Trycket är välreglerat på vä öga med denna behandling. Bertils framtid som busschaufför diskuteras.
Fall 10:kommentar Asta 60 år Asta befanns ha en total högersidig oculomotoriuspares med engagemang av samtliga fem av N III's innerverade muskler. Det är inte ovanligt med isolerade eller kombinerade kranialnervspareser hos diabetiker. Det är alltså en störning i cirkulationen till nerven. Spontan utläkning är regel. Asta blev också bra spontant och efter 2-3 månader var hennes ögonmotilitet helt normal. Kan Asta köra bilen till torpet efter sitt akuta besök på ögonmottagningen? Vad betyder det om pupillfunktionen är störd? Störd på vilket sätt?
Fall 12:kommentar Axel 49 år Axel remitteras till ögonklinik u d suspekt näthinneavlossning vänster öga. Remissvar: "Det föreligger en vänstersidig näthinneavlossning med utbredning i periferin mellan kl 9 och 3. Avlossningen engagerar makula. Perifert kl 12 finnes en hästskoruptur. Operation utföres i narkos med cerklage, vitrektomi, endolaser och gasinjektion (0,6 ml 100 % SF (svavelfluorid)) via pars plana. Postoperativt magläge. Vid kontroll noteras intilliggande näthinna. Fortsatta kontroller hos oss". Att diskutera: Näthinneavlossningens uppkomstmekanismer, symtombild och behandling. Hur är prognosen beträffande Axels synförmåga på vänster öga? Krävs några särskilda åtgärder beträffande höger öga?
Fall 14:kommentar Maj 73 år Maj remitteras till ögonklinik på misstanke om exsudativ ( fuktig ) makuladegeneration. Fluoresceinangiografi, ICG och OCT visar subpigmentepitelial (occult) kärlnybildning belägen kring och under fovea. Tillståndet bedömes vara tillgängligt för anti-vegfbehandling. Med hänsyn till den besvärliga situation som Maj råkat i utföres vänstersidig kataraktextraktion med implantation av IOL i bakre kammaren. Postoperativt blir visus på detta öga 0,8. En del drusen föreligger i makula. Prognosen för det andra ögat motsvarar en risk av 8-10% per år (enl 5 års studier). Att diskutera: Patogenes vid makuladegeneration. Behandlingsmöjligheter. Vad är drusen?
Fall 16:kommentar John 48 år Att diskutera: Patogenes och grad av hypertonibetingade ögonbottenförändringar. Kan man hos en person som samtidigt lider av hypertoni och diabetes bedöma vilket av tillstånden som orsakar ögonbottenförändringar med exsudat och blödningar?
Fall 18:kommentar Uno 20 år Hordeulum, dvs en infektion, i en eller flera cilietalgkörtlar. Vageln incideras och tömmes med hjälp av bomullspinnar. Kloramfenikolsalva eller fucithalmic under ett par dagar.
Fall 20:kommentar Hilding 72 år Ektropion senile. För det mesta rör det sig om ett slappt involutionsektropion. Felställningen åtgärdas med förkortande ögonlockskirurgi i lokalanestesi.
Fall 22:kommentar Ulf 59 år Vid fascialispares föreligger en rubbning av enheten ögonlock-tårfilm-bulb med stor risk för uttorkningsskada av hornhinnan. Vid mycket lätta pareser kan det räcka med att göra patienten uppmärksam på att problemet föreligger och att förebygga med volontär blinkning 2-3 gånger i minuten. Så snart kornea visar epiteldefekter (detta är allra vanligast) får patienten sveda och obehag. Lätta pareser kan behandlas med salvlager - ex oculentum simplex - 3-5 ggr per dygn, mot slutet kanske enbart till natten. En så uttalad pares som Ulfs måste behandlas med urglasförband - "fuktig kammare" tills funktionen kommer åter. Efter 3 mån var patienten återställd. Skulle inte detta inträffa kan en enkel och i första hand temporär behandling vara lateral tarsorafi, varvid man syr ihop ögonlockskanterna.
Fall 24:kommentar Emma 11 mån En ensidig recidiverande konjunktivit talar för en lokal förändring som predisponerar. Vänd ögonlock och leta efter skräp! Andra orsaker kan vara ett försvårat tårflöde, och hos ett spädbarn blir första misstanke persisterande membran i tårgången. Här hjälper tålamod - membranet som normalt öppnas strax före partus, eller ofta nog under förlossningen, brukar öppna sig relativt snart efter partus, majoriteten inom tre månader. För att påskynda öppningen brukar man rekommendera tårsäcksmassage. Under tiden kan renande droppar behövas. Tårvägssondering tillgripes tidigast vid c:a 9 mån ålder om stoppet då fortfarande kvarstår. Det är inte nödvändigt att behandla sekundär konjunktivit med antibiotika, ofta räcker det att skölja ögonen. Emma blev bra redan efter två dagars kompression av höger tårsäck. Mamman berättade att plötsligt "var det som om något brast" och flickan har härefter inte haft problem med var i något öga.
Fall 26:kommentar Johanna 15 år Övre ögonlocket everteras. På insidan finner man en liten främmande kropp som bortplockas med hjälp av en fuktad bomullspinne. Därefter är skavningskänslan borta. För att inspektera övre fornix krävs dubbelevertering. Salva plus förband.
Fall 28:kommentar Sture 42 år Corp(us) al(ienum) corn(eae). De främmande kropparna är varma och bränner snabbt fast. Efter ett fritt intervall kommer obehagen. När corpen lyfts ut från kornea ses ofta värmekoagulerad äggvita under den, ett brännmärke som en rund ring. När man skall ta bort skräp på cornea bör man ta stöd med sina händer på patientens huvud. Skräp som inte är fastbränt kan ofta torkas bort med en koksaltfuktad bomullspinne. Fastbränt skräp borttages med det s k främmande kropps-instrumentet. Den bruna ringen i stromat är betydligt svårare att avlägsna i det akuta läget Man kan antingen använda en kornealfräs (typ tandläkarborr) och försiktigt avlägsna kvarvarande rost, eller skrapa försiktigt med främmande kroppsinstrumentet. Har man inte tillgång till instrument, kan man lägga in Kloramfenikol/Fucithalmicsalva i ögat. Nästa dag går det betydligt lättare att med det reguljära främmande kroppsinstrumentet avlägsna den bruna ringen. Recept Kloramfenikol salva x 3/Fucithalmic x 2 i 3-4 dagar. Förband känns ofta behagligt. Återbesök vid behov. Skräp som suttit en tid ger ofta upphov till en inre retning genom att toxiska substanser frisätts. Vid kraftig ljusväg med rikligt med korn kan man ordinera cycogyl för att lätta på ciliarspasmen.
Fall 30:kommentar Markus 14 år Bulbkontusion. Man bör alltid utfråga patienten om skadan så detaljerat att man kan se skadeförloppet framför sig. Detta underlättar för att bedöma vilka effekter den kan ha gett upphov till. Man skall också relativt utförligt direkt dokumentera den i journalen, eftersom det många gånger blir aktuellt med olika läkarintyg, såsom rätts- och försäkringsintyg. Ta gärna ett foto! Det finns en lång rad komplikationer som kan uppkomma sekundärt till ett trubbigt våld mot ögat, en del direkt, men även sent i förloppet kan bekymmer uppträda. Ofta ses skador i främre och bakre segmentet samtidigt. Många kombinationsmöjligheter - "ingen skada är den andra riktigt lik". Markus fick behandling med kortisondroppar och cykloplegi. Trycket kontrollerade regelbundet vid återbesök och blödningen resorberades spontant. Efter fyra veckor gjordes en avslutande undersökning med maximalt vidgad pupill med granskning av näthinnan som bedömdes u.a.
Fall 32:kommentar Daniel 23 år Den snabbt isättande synnedsättningen, retrobulbär smärta, centralskotomet, det nedsatta färgsinnet, åldern, förloppet och den normala synnerven talar för retrobulbär optikusneurit. (Inflammationen engagerar synnerven bakom synnervsinträdet) Några punkter att diskutera: Var undersökningen vid första tillfället tillräckligt ingående? Vilka övriga undersökningar som kan göras på ögonmottagningen föreslås som komplettering? Bör man göra datortomografi? Skall patienten utredas vidare på annan klinik? Sjukskrivning? Behandling? Kontroller? Diagnos? Förlopp? Prognos på längre sikt?
Fall 34:kommentar Karl-Erik 77 år Denna typ av patient är mycket vanlig. Körkortsförordningen lämnar ingen möjlighet till undantag från förbud mot framförande av motorfordon. Eftersom körkortet har ett stort värde som legitimationshandling kan man i första hand upplysa patienten om att körkortskungörelsens synkrav inte längre uppfylles och att patienten inte längre, enligt gällande lagar, får köra bil. En anteckning om den gjorda överenskommelsen görs i journalen. Bryter patienten överenskommelsen måste trafikverket omedelbart underrättas för indragning av körkortet. Varför har patienten lässvårigheter?