ÅRSPLAN 214-216
Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 213-2-19, 15 Giltighetstid Beteckning Kategori Ansvarig handläggare Uppföljningsansvarig Tills ny årsplan beslutas KS213/132-41 Plan Ekonomichef Marie Hillman Ekonomichef Marie Hillman 2
INNEHÅLL Inledning...4 Styrsystem...4 Kommunens målstruktur... 4 Kommunens beslutade mål... 5 Vision... 5 Kommunövergripande mål... 5 Övergripande mål... 5 Strategiska mål... 5 Processmål... 6 Kommunens åtagande 214...7 Strukturerade medborgardialoger... 7 Inom planperioden införs servicegarantier... 8 Ökad utbildningsnivå... 1 Skapa goda förutsättningar för eget boende... 11 Aktivt folkhälsoarbete... 12 Attraktiv miljö... 13 Attraktivt boende... 14 Skapa förutsättningar för företagande... 15 Utveckla en säker och trygg kommun... 16 Attraktiv arbetsgivare...17 Budget 214-216...18 Planeringsförutsättningar... 18 Samhällsekonomi... 18 Kommunernas ekonomi... 19 Nytt utjämningssystem... 19 Budgetbeslut... 19 Budgetförutsättningar... 19 Resultatbudget... 2 Driftbudget... 2 Noter till resultat- och driftbudget... 21 Finansieringsbudget... 22 Balansbudget... 22 Investeringsbudget... 23 Specifikation till investeringsbudgeten... 23 Finansiella nyckeltal...24 God ekonomisk hushållning...26 Övergripande målsättning...26 Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning... 26 Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning... 27 Bilder: Ann-Mari Brengdahl & Jan Friberg 3
Inledning Årsplanen ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Från och med budgetår 214 utgår budgetarbetet ifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrsystemet. Enligt kommunallagen ska kommunen inför varje år upprätta en budget för närmast kommande år och en plan för de därpå följande två åren. Den 11 september 213 145 fattade fullmäktige beslut om budget och plan för åren 214-216. Den 19 november 213 181 fattade kommunfullmäktige beslut om justerad budget för finansförvaltningen och hemsjukvården. Vadstena kommuns ÅRSPLAN 214-216 ÅRSREDOVISNING 212 I november 213 beslutade respektive nämnd om sin budget och verksamhetsplan utifrån de ramar kommunfullmäktige beslutade. Styrsystem Den 21 november 212, 189 fastställde kommunfullmäktige ett styrsystem för Vadstena kommun. Syftet med styrsystemet är att tydliggöra de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. En del i kommunens styrsystem är att nå ett verksamhets- och kommunövergripande perspektiv på de processer som bedrivs. Kommunens målstruktur Kommunfullmäktige beslutar om de övergripande målen, politiska prioriteringar samt strategiska mål, medan kommunstyrelsen beslutar om processmålen. Övergripande mål Politiska prioriteringar Figur 1: Målstruktur Strategiska mål Processmål KF KS Nämndernas åtaganden utgår från såväl processmålen enligt kommungemensam nivå, som nämndernas egna verksamhets- och ansvarsområden. Nämndens åtaganden ska avse det kommande året men det kan även finnas åtaganden som sträcker sig över flera år. För att mäta åtagandena ska ett antal indikatorer kopplas till dessa. 4
Kommunens beslutade mål Vision Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige den 18 november 29, 126 och är följande: Vadstena livsmiljön för dig Livsmiljöbegreppet spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att Vadstena kommun ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Kommunövergripande mål Växande Vadstena Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Ekologiskt hållbart Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Demokrati och hållbarhet Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med medborgarkontor, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. God hushållning med resurser Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt. Övergripande mål Den politiska majoriteten ska redogöra för sina politiska prioriteringar under mandatperioden. Dessa politiska prioriteringar ska utgå från de övergripande målen och genomsyra alla verksamheter. Den 17 april 213 74, fattade kommunfullmäktige beslut om att följande mål ska vara det övergripande målet för innevarande mandatperiod: Växande Vadstena Strategiska mål De strategiska målen är en konkretisering av majoritetens politiska prioriteringar och ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Den 17 april 213 74, fattade kommunfullmäktige beslut om följande strategiska mål för innevarande mandatperiod: Bygga bostäder Skapa attraktivitet 5
Processmål Processmålen ska utgå från de strategiska målen. Den inre processen ska ge förutsättningar för genomförande av sju externa processer. Den 12 juni 213, 167 fattade kommunstyrelsen beslut om följande processmål och indikatorer för innevarande mandatperiod. Process Processmål Indikator Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Strukturerade medborgardialoger Inom planperioden införs servicegarantier Ökad utbildningsnivå Skapa goda förutsättningar för eget boende Aktivt folkhälsoarbete Finns eller ej? Finns eller ej Fler med eftergymnasial utbildning Finns eller ej Förbättrad folkhälsa Miljö och samhällsbyggnad Attraktiv miljö Attraktivt boende Genomförd omgestaltning Nybyggda alternativ Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Utveckling och förvaltning av organisationen Skapa förutsättningar för företagande Utveckla en säker och trygg kommun Attraktiv arbetsgivare Lokaler och byggklara tomter Upplevd ökad trygghet jämfört med 211 (medborgarundersökning) Ökad medarbetarnöjdhet Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning 6
Kommunens åtagande 214 Utifrån de strategiska målen och processmålen har nämnderna beslutat om åtaganden. Dessa åtaganden blir kommunens samlade åtaganden för kommande budgetår. Strukturerade medborgardialoger Den dialog som förs med medborgarna måste vara meningsfull och utgå ifrån ett verkligt intresse av att vilja veta vad medborgarna tycker i en viss fråga. Att medborgaren blir en medspelare i utvecklingen av vår kommun. Det kan både handla om att se det som en rättighet för medborgarna att delta i beslut som rör den kommun vi lever i, eller som en möjlighet för att göra egna val eller som en utmaning att ta eget ansvar. Medborgaren blir en medspelare i samhällsutvecklingen. Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun. Det handlar också om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten. Indikator Finns eller ej? För att det ska bedömas som medborgardialog i processmålets syfte ingår inte de regelbundna kontakter kommunens personal har med brukare eller anhöriga utan här avses särskilt arrangerade dialoger med särskilda syften. Åtagande Utveckla dialogen med medborgarna Ansvarig kommunfullmäktige Utveckla arbetssättet/delaktigheten för ledamöterna kommunfullmäktige Etablera ett företagsråd med representanter från de större företagen kommunstyrelse Genomföra träffar med föreningar, myndigheter och andra organisationer fritids- och teknisk nämnd Årliga enkäter i lovärenden till alla lovsökande samt utvärdering bygg- och miljönämnd Att främja och utveckla kulturlivet för alla invånare i Vadstena kommun genom strukturerade medborgardialoger kulturnämnd Att främja demokratin genom samverkan inom och utanför nämndens verksamhetsområde barn- och utbildningsnämnd 7
Inom planperioden införs servicegarantier En servicegaranti talar om vad kommuninvånarna kan förvänta sig av kommunens service och tjänster. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad du kan förvänta dig av oss. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. Exempel på servicegarantier är: rätt att få besked om bygglov eller ekonomiskt bistånd inom en viss tid, att barn får barnomsorgsplats och att alla barn över sex år har rätt att delta i sommarsimskola. Indikator Finns eller ej? Har vi infört eller påbörjat arbetet med att införa servicegarantier. Åtagande Införa servicegarantier inom kommunstyrelsens område Ansvarig kommunstyrelse Komplett ansökan om parkeringstillstånd handläggs inom fyra veckor fritids- och teknisk nämnd Rationell hantering av lov- och planärenden bygg- och miljönämnd 85 % av inkomna och kompletta lovansökningar ska vara behandlade inom 6 veckor bygg- och miljönämnd Minst 15 servicegarantier ska införas inom socialnämndens verksamhetsområde under planperioden socialnämnd 8
Ökad utbildningsnivå Processmålet höjd utbildningsnivå handlar bland annat om att ungdomarna ska få en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och att deras föräldrar ska vara trygga i utvecklingsmöjligheterna. En av kommunens viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Utveckla stöd till företagare när det gäller mottagande av praktik/sysselsättningsplatser och introduktion till nyanlända. Indikator Fler med eftergymnasial utbildning Kan följas genom reguljär statistik. Processmålet handlar också om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till bra skolgång och därmed bidra till att vara attraktiv för inflyttare. Åtagande Att främja och utveckla kulturlivet för alla invånare i Vadstena kommun Ansvarig kulturnämnd Att erbjuda barn och elever ett ökat musikutbud kulturnämnd Att biblioteket blir kommunens centrum för kultur genom ökad tillgänglighet kulturnämnd Att alla barn och elever blir godkända och uppnår godkända mål i alla ämnen barn- och utbildningsnämnd Att ge tidigt stöd i samverkan för varje kommuninvånare kulturnämnd barn- och utbildningsnämnd Att utveckla vuxenutbildningen barn- och utbildningsnämnd 1
Skapa goda förutsättningar för eget boende Ett bra boende är en viktig pusselbit i människors grundtrygghet, detta oavsett ålder eller andra förutsättningar, ungdomar när de önskar eget boende, äldre som önskar bo kvar i eget boende. Indikator Finns eller ej? Bedömer vi att behoven är tillgodosedda? Åtagande Bostad ska kunna erbjudas i Vadstena, oavsett funktionsnedsättning och andra individuella behov Ansvarig socialnämnd Beslut om bistånd till särskilt anpassad bostad och kontaktfamilj ska verkställas inom lagstadgad tid socialnämnd 11
Aktivt folkhälsoarbete Med folkhälsa avses att stärka hälsan hos en befolkning genom att till exempel arbeta preventivt med folkbildning och att förhindra ohälsosam livsstil. Folkhälsoarbete är systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor i syfte att uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Därtill ingår arbete för att ge kunskap om och underlätta hälsosamma levnadsvanor. Kommunen kan stödja samverkan mellan offentliga, privata och ideella verksamheter som bidrar till det gemensamma folkhälsoarbetet genom nätverk av olika slag. Indikator Förbättrad folkhälsa Uppföljning görs genom officiell statistik. Åtagande Genomföra folkbildningsaktivitet inom folkhälsa Ansvarig kommunstyrelse Söka samverkan med barn- och utbildningsnämnden för att andelen elever i grundskolans år 7-9 som äter skollunch ska öka kommunstyrelse Tillhandahålla motions- och fritidsanläggningar fritids- och teknisk nämnd Att biblioteket blir kommunens centrum för kultur genom ökad tillgänglighet kulturnämnd Att främja hälsoarbetet genom samverkan inom och utanför nämndens verksamhetsområde kulturnämnd barn- och utbildningsnämnd Att ge tidigt stöd i samverkan för varje kommuninvånare barn- och utbildningsnämnd socialnämnd Att ge barn och ungdomar en meningsfull och varierad fritid barn- och utbildningsnämnd Arbete som bedrivs inom samtliga enheter ska ha fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser samt att insatserna ska tillgodoses i så hög utsträckning som möjligt på hemma-plan socialnämnd 12
Attraktiv miljö Med attraktiv innerstadsmiljö avses att ge förutsättningar för en innerstadsmiljö som är attraktiv för både medborgare och besökare. Det kan handla om att vårda, bevara men även utveckla vissa delar för att öka attraktiviteten. Det handlar om gestaltning av befintlig miljö men även omgestaltning av till exempel genomfarten när den nya förbifarten är klar. Indikator Genomförd omgestaltning Är omgestaltning gjord? Åtagande Under 214 inleda arbetet med en fördjupad översiktsplan för Vadstena stad Ansvarig kommunstyrelse Utveckling av Birgittastranden fritids- och teknisk nämnd Fortsatt utbyggnad gång- och cykelvägar fritids- och teknisk nämnd Planera och genomföra ombyggnad av Stora torget, Rådhustorget samt Storgatan fritids- och teknisk nämnd Översyn av stadsmiljöprogram ska ske bygg- och miljönämnd 13
Attraktivt boende Attraktivt boende innebär att alla medborgare ges möjlighet till boende som för dem uppfyller kriterier för god boendemiljö. Det innebär att medborgare har ett boende som är anpassat för deras behov och önskemål vad det gäller närhet till kommunal service och andra faciliteter. Indikator Nybyggda alternativ Antal nybyggnationer av småhus, lägenheter och bostadsrätter. Åtagande Genomföra dialoger med byggbolag Ansvarig kommunstyrelse Etablera en exploateringsgrupp kommunstyrelse Utbilda Vadstenaambassadörer, under 214 kommunanställda och elever, under 215 övriga vadstenabor kommunstyrelse Genomföra minst en marknadsföringskampanj riktad till potentiella inflyttare kommunstyrelse Planera och exploatera nya bostadsområden fritids- och teknisk nämnd Planberedskap för olika boendeformer i olika lägen och för verksamheter: minst 1 villatomter i olika lägen, minst 2 flerbostadstomter, verksamheter: 2 hektar, varav byggklara tomter: 1 hektar Information om användning av alternativa energikällor ska öka och utvärderas bygg- och miljönämnd bygg- och miljönämnd 14
Skapa förutsättningar för företagande Att skapa förutsättningar för företagande i kommunen kan innebära att aktivt söka upp företag som letar orter att etablera sig på. Kommunen kan ha beredskap för nyetablering av företag genom att snabbt kunna bereda de önskemål som eventuella nya företag och nyetableringar efterfrågar. Ett kontaktnät i kommunen ökar förutsättningarna för nya företag att få god kontakt med kommunen såväl som med det lokala näringslivet. Indikator Lokaler och byggklara tomter Antal lokaler och byggklara tomter Åtagande Under 214 besluta om ny turism- och näringslivsorganisation Ansvarig kommunstyrelse Planera och exploatera nya bostads- och industriområden fritids- och teknisk nämnd 15
Utveckla en säker och trygg kommun Att utveckla en säker och trygg kommun kan innebära ett samarbete kring säkerhetsfrågor mellan kommunens sektorer och mellan kommunen och andra myndigheter och intresseorganisationer. Det kan också innebära att skapa utomhusmiljöer med bra belysning, öppna ytor och annat skadeförebyggande arbete såsom bra cykeloch gångvägar, säkra övergångsställen, farthinder samt breda trottoarer och god snöröjning. Indikator Upplevd ökad trygghet jämfört med 211 (medborgarundersökning) Mätbart i jämförelse mellan 211 och 213. Åtagande Under 214 genomföra en trafiksäkerhetskampanj riktad till barn Ansvarig kommunstyrelse Att ge barn och ungdomar en meningsfull och varierad fritid barn- och utbildningsnämnd 16
Attraktiv arbetsgivare Att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära att arbetsgivaren ger förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete i verksamheterna. Det kan vara att erbjuda kompetensutveckling och annan utveckling för personalen. Det kan också vara att aktivt arbeta med frånvaro och ohälsotal. Indikator Ökad medarbetarnöjdhet Mäts med medarbetarenkät. Indikator Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning Resultat av urval vid tjänstetillsättning. Åtagande Öka produktionen av positiva pressreleaser Ansvarig kommunstyrelse Öka andelen nöjda medarbetare utifrån resultat i medarbetarenkäter kommunstyrelse Genomföra minst en gemensam rekryteringsinsats tillsammans med övriga arbetsgivare i kommunen kommunstyrelse Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer socialnämnd 17
Budget 214-216 Arbetet med budget 214-216 började med en gemensam budgetupptakt den 13 december 212. Då samlades politiker från respektive parti, samtliga chefer samt övrig personal som är involverad i budgetprocessen. Planeringsförutsättningar Till uppstarten togs de s.k. planeringsförutsättningarna fram. Syftet med dokumentet är att utgöra grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är också att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Omvärldsbevakning är den del av planeringsförutsättningarna där man följer omvärlden i relation till den egna kommunen. Nyckeltalsjämförelser är ett bra och effektivt stöd i att analysera och skapa förutsättningar till organisationens styrning. Det ska leda till att kommunen relaterar sig till omvärlden och sätter sig själv i ett större sammanhang samt vilka goda exempel som finns att lära av m.m. Detta bidrar till ett bredare beslutsunderlag som skapar större förutsättningar för en mer långsiktig hushållning med resurserna. Samhällsekonomi Inför budgetuppstarten var inte stämningsläget bland svenska hushåll och företag så bra. Pessimismen hade blivit mer uttalad i stora delar av ekonomin. Det fanns dock flera skäl som talade för att svensk ekonomi hade förutsättningar att kunna växa snabbt. Räntorna var rekordlåga samtidigt som den privata sektorns finansiella sparande uppvisade betydande överskott. Problemen i omvärlden hopade sig och euroområdet var fortsatt skuldtyngt. Ett år senare finns det en försiktig optimism. Det visar sig också i de prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting tar fram för skatteunderlagets utveckling. Skatteunderlagsprognos SKL, april 213 SKL, augusti 213 SKL, oktober 214 213 3,4 3,3 3,5 214 3,2 3,2 2,9 215 216 217 4, 4,5 4,6 Tabell 1 Skatteunderlagsprognos, SKL cirkulär 13:53, 213-1-1 4,7 5,3 5,6 5, 18
Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästa alla verksamheter. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. SKL ser i sin ekonomirapport från oktober 213 att resultat för de allra flesta kommuner väntas blir starka även 213 till följd av återbetalning från AFA Försäkring. Utan återbetalning blir resultatet väsentligt lägre och många kommuner skulle då sannolikt redovisa underskott. Men inför 214 blir marginalerna knappa. Längre fram mot 216-217 ser det ut som Sverige har en normal konjunktur. Nytt utjämningssystem Nästa år träder det nya utjämningssystemet i kraft och kommer att innebära stora förändringar för många kommuner. För Vadstenas del innebär det ökade intäkter i storleksnivån 1-2 mnkr kronor per år. I fullmäktiges budgetbeslut i november 213 har hänsyn tagits till detta. Budgetbeslut Budgeten för år 214-216 som fullmäktige beslutade om 11 september 213, 145 byggde på den skatteprognos som SKL presenterade i april 213. Styrsystemet möjliggör att kommunfullmäktige kan fatta beslut om att justera finansbudgeten i november om senare prognoser eller annan information visar förändringar. Prognosen som kom i augusti visade oförändrad bedömning avseende 214 men förbättringar för såväl 215 som 216. Information om att det blir förändringar i skatteutjämnings-systemet och att befolkningen haft en positiv utveckling vägdes också in i beslutet att ta fram ett förslag på justerad budget. Kommunfullmäktige tog beslut om den justerade budgeten på kommunfullmäktiges sammanträde den 19 november 213, 181. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 214 215 216 Utdebitering 21,58 21,58 21,58 Folkmängd 1/11 året innan 7 364 7 31 7 332 Inflationspåslag, procent 1,3 1,5 1,8 Internränta, procent 2,5 2,5 2,5 19
19 (29) Resultatbudget 19 (29) Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Intäkter 116 9 85 56 89 893 87 215 86 117 Kostnader -433 151-424 69-445 251-444 911-447 992 Avskrivning -13 257-13 197-14 481-16 322-17 129 Verksamhetens nettokostnader -33 399-352 327-369 839-374 18-379 4 Skatteintäkter Not 1 Bokslut 281 212 97 Budget 289 213 23 Budget 297 214 165 Plan 31 215 466 Plan 326 216 854 Generella Intäkter statsbidrag och utjämning Not 2 116 66 9 39 85 68 56 452 89 74 893 259 87 69 215 976 86 68 117 176 Finansiella Kostnader intäkter -433 2 365 151-424 2 69 34-445 1 665 251-444 1 599 911-447 1 533 992 Finansiella Avskrivningkostnader -13-875 257-13 -2 197 59-14 -2 481 44-16 -5 322 441-17 -6 129 757 Resultat Verksamhetens före extraordinära nettokostnader poster -33 18 497 399-352 5 33 327-369 839 846-3742 18 582-379 1 4 82 Skatteintäkter Extraordinära intäkter Not 1 281 97 289 23 297 165 31 466 326 854 Extraordinära Generella statsbidrag kostnader och utjämning Not 2 66 39 68 452 74 259 69 976 68 176 Finansiella intäkter 2 365 2 34 1 665 1 599 1 533 Finansiella Årets resultat kostnader 18 497-875 5-2 33 59-2 846 44 2-5 582 441 1-6 82 757 Resultat före extraordinära poster 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Avstämning Balanskravet Extraordinära intäkter Årets resultat enl balansräkningen 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Extraordinära kostnader -avgår realisationsvinster -1 12-845 -845-845 Årets resultat efter balanskravsjustering 17 485 4 485 1 1 737 1 82 Årets resultat 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Medel till resultatutjämningsreserv -1 5 Avstämning Balanskravet Medel från resultatutjämningsreserv Årets resultat enl balansräkningen 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Årets balanskravsresultat 6 985 4 485 1 1 737 1 82 -avgår realisationsvinster -1 12-845 -845-845 Årets resultat efter balanskravsjustering 17 485 4 485 1 1 737 1 82 Medel till resultatutjämningsreserv Bokslut 212-1 Budget 5 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Medel Kommunfullmäktige från resultatutjämningsreserv -779-843 -893-9 -99 Valnämnd Årets balanskravsresultat -16 985-74 485-464 1-11 737 1-182 Driftbudget Överförmyndare -677-582 -785-797 -799 Kommunala revisorer -623-697 -78-717 -727 Kommunstyrelse -36 768-31 499-37 578-36 898-35 774 Kulturnämnd Bokslut 212-6 26 Budget 213-6 334 Budget 214-7 417 Plan 215-7 373 Plan 216-8 887 Barn- Kommunfullmäktige och utbildningsnämnd -142-779 29-135 -843 969-138 -893 18-133 -9 437-13 -99 69 Socialnämnd Valnämnd -117 91-1 -12 584-7 -13-464 453-132 113-1 -134 164-1 Fritids- Överförmyndare och teknisk nämnd -28-677 12-29 -582 617-28 -785 786-28 -797 42-28 -799 63 Bygg- Kommunala och miljönämnd revisorer -2-623 745-3 -697 512-3 -78 84-3 -717 744-2 -727 884 Kommunstyrelse -36 768-31 499-37 578-36 898-35 774 Summa nämnder och styrelser -336 11-329 644-348 996-344 391-342 286 Kulturnämnd -6 26-6 334-7 417-7 373-8 887 Finansförvaltning Not 1-3 354 598 334 974 349 842 346 973 353 88 Barn- och utbildningsnämnd -142 29-135 969-138 18-133 437-13 69 Summa 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Socialnämnd -117 91-12 584-13 453-132 113-134 164 Fritids- och teknisk nämnd -28 12-29 617-28 786-28 42-28 63 Bygg- och miljönämnd -2 745-3 512-3 84-3 744-2 884 Summa nämnder och styrelser -336 11-329 644-348 996-344 391-342 286 Finansförvaltning Not 1-3 354 598 334 974 349 842 346 973 353 88 Summa 18 497 5 33 846 2 582 1 82 2 Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se
2 (29) Noter till resultat- och driftbudget Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Not 1 Skatteintäkter Skatteintäkter 275 424 29 859 298 761 31 43 326 854 Skatteväxling kollektivtrafik 2 32 6 Mellankommunal utjämn. hemsjukvård 127 63 Skatteavräkning 3 353-2 229-1 723 Summa 281 97 289 23 297 165 31 466 326 854 Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 43 573 48 751 53 647 49 869 5 92 Kostnadsutjämning 6 38 2 426 7 224 7 171 7 193 Regleringsbidrag 3 6 3 312 1 561 1 12-941 Strukturbidrag 766 76 763 LSS-utjämning -3 88-1 831-1 818-1 823 Kommunal fastighetsavgift 12 759 13 83 12 892 12 892 12 892 Summa 66 39 68 452 74 259 69 976 68 176 Not 3 Finansförvaltning Finansiella intäkter 1 386 1 95 95 95 Finansiella kostnader -875-2 59-2 44-5 441-6 757 Ränta VA-anläggningar VA-nämnd 979 1 34 715 649 583 Pensionskostnader -8 585-1 786-11 327-1 531-11 329 Löneökningsanslag -13 555-1 56-15 664-2 35 Kapitalkostnader nya investeringar -4 899-6 642-9 4-11 13 Interna ränteersättningar 5 949 6 653 5 791 6 78 7 64 KS:s anslag för oförutsedda kostnader -3-5 -5-5 Friskvård -65-65 -65 Övrigt 8 338 24 41 41-435 Förväntad intäktsökning 2 131 Summa 7 192-22 78-21 582-33 469-41 942 Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se 21
21 (29) 21 (29) Finansieringsbudget Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Den löpande verksamheten Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Årets resultat 18 497 5 33 846 2 582 1 82 Justering Den löpande för avverksamheten och nedskrivning 13 257 13 197 14 481 16 322 17 129 Årets Reavinst resultat 18-1 12 497 5-845 33-845 846 2-845 582 1 82 Justering Upplösning för statlig av- och infrastruktur nedskrivning 13 257 44 13 44 197 14 44 481 16 44 322 17 44 129 Ökning/minskning Reavinst (-) pensionsskuld -1 227 12-845 71-845 432-845 188 481 Ökning/minskning Upplösning statlig infrastruktur (-) avsättning -1 271 44-11 44 44 44 44 Ökning/minskning Medel från verksamheten (-) pensionsskuld före förändring av rörelsekapital 3 227 138 7 71 832 15 432 354 18 188 687 28 481 852 Ökning/minskning (-) avsättning -1 271-11 Ökning Medel från (-)/minskning verksamheten (+) kortfristiga före förändring fordringar av rörelsekapital 3-4 226 138 7 832 15 354 18 687 28 852 Ökning (-)/minskning (+) exploateringstillgångar -229 Ökning Ökning +)/minskning (-)/minskning (+) (-) kortfristiga kortfristiga skulder fordringar -4 4 226 926 Ökning (-)/minskning (+) exploateringstillgångar -229 Medel från den löpande verksamheten 3 69 7 832 15 354 18 687 28 852 Ökning +)/minskning (-) kortfristiga skulder 4 926 Medel från den löpande verksamheten 3 69 7 832 15 354 18 687 28 852 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -12 425-54 97-56 947-53 96-48 36 Försäljning Investeringsverksamheten av materiella anläggningstillgångar 6 333 Förvärv Förvärv av av finansiella materiella anläggningstillgångar anläggningstillgångar -12 425-54 97-56 947-53 96-48 36 Försäljning Försäljning av av materiella finansiella anläggningstillgångar anläggningstillgångar 6 333 2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Medel från finansieringsverksamheten -5 892-54 97-56 947-53 96-48 36 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 2 Medel från finansieringsverksamheten -5 892-54 97-56 947-53 96-48 36 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 32 7 43 8 48 5 36 875 Amortering Finansieringsverksamheten av långfristig fordran 1 1 1 1 1 Nyupptagna Amortering av lån skuld -1 32 7 43 8 48 5 36 875 Amortering av långfristig fordran 1 1 1 1 1 Medel från finansieringsverksamheten -9 99 32 71 43 81 48 51 36 885 Amortering av skuld -1 Medel från finansieringsverksamheten -9 99 32 71 43 81 48 51 36 885 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 16 974 31 7 17 272 19 489 32 726 Likvida Årets kassaflöde medel vid årets slut 31 7 17 272 19 489 32 726 5 13 Likvida medel vid årets början 16 974 31 7 17 272 19 489 32 726 Förändring av likvida medel 14 726-14 428 2 217 13 237 17 377 Likvida medel vid årets slut 31 7 17 272 19 489 32 726 5 13 Förändring av likvida medel 14 726-14 428 2 217 13 237 17 377 Balansbudget Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Tillgångar Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Anläggningstillgångar Tillgångar 174 661 182 924 258 425 295 598 326 365 Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur 174 1 661 56 182 1 924 12 258 9 425 68 295 9 598 24 326 8 365 8 Bidrag Omsättningstillgångar till statlig infrastruktur 83 1 365 56 68 1 198 12 78 9 53 68 93 9 77 24 111 8 31 8 Omsättningstillgångar Summa 268 83586 365 261 68242 198 346 78635 53 397 93915 77 446 111196 31 Summa Eget kapital och skulder Eget Eget kapital kapital och skulder 268 586 165 434 261 242 178 911 346 635 179 757 397 915 182 339 446 196 193 141 - Eget därav kapital årets resultat 165 18 434 497 178 13 911 477 179 846 757 182 2 582 339 193 1 82 141 - därav därav resultatutjämningsreserv årets resultat 18 497 13 477 846 2 582 1 82 - Avsättning därav resultatutjämningsreserv för pensioner 16 646 18 78 16 562 17 65 18 29 Andra Avsättning avsättningar för pensioner 16 11 646 18 78 16 562 17 65 18 29 Långfristiga Andra avsättningar skulder 11 1 69 845 76 5 124 155 161 3 Långfristiga Kortfristiga skulder skulder 73 1 69 816 73 845 816 76 73 5 816 124 73 155 816 161 73 3 816 Kortfristiga Summa skulder 268 73586 816 272 73352 816 346 73635 816 397 73915 816 446 73196 816 Summa 268 586 Panter och ansvarsförbindelse Pensionsåtaganden Panter och ansvarsförbindelse 196 691 272 352 211 64 346 635 24 46 397 915 22 487 446 196 21 57 Borgensåtaganden Pensionsåtaganden 196 165 691 5 211 165 64 5 24 165 46 5 22 165 487 5 21 165 57 5 Borgensåtaganden 165 5 165 5 165 5 165 5 165 5 22 Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX Vadstena kommun 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se
22 (29) Investeringsbudget Bokslut 212 Budget 213 Budget 214 Plan 215 Plan 216 Kommunstyrelse -3 177-4 2-1 5-1 5-1 5 Kulturnämnd -352-3 -3-3 -55 Barn- och utbildningsnämnd -2 6-2 75-2 -2 1-3 5 Socialnämnd -1 19-61 -1 36-1 11-1 46 Fritids- och teknisk nämnd -5 956-47 685-51 66-48 95-47 85 Bygg- och miljönämnd -127 Summa nämnder och styrelser -12 654-54 87-56 947-53 96-54 86 Specifikation till investeringsbudgeten 214 215 216 Kommunfullmäktigeprojekt Bredband -1-1 -1 Ombyggnad genomfart -3 5-1 5-3 IT infrastruktur -51-35 -35 Infart Kronoängen -3 5-3 5 Exploatering nya områden -6-4 5 Skollokalsprojekt -28 8-28 5-26 875 Summa fullmäktigeprojekt -33 81-35 45-39 225 Nämndprojekt Kommunstyrelse -5-5 -5 Kulturnämnd -3-3 -55 Barn- och utbildningsnämnd -2-2 1-3 5 Socialnämnd -1 36-1 11-1 46 Fritids- och teknisk nämnd -18 85-14 5-9 625 Bygg- och miljönämnd -127 Summa nämndprojekt -23 137-18 51-15 635 Summa -56 947-53 96-54 86 Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB www.vadstena.se 23
Finansiella nyckeltal Förändring av kostnader och intäkter Balanskravsavstämning Förändring i % 212 213 214 215 216 212 213 214 215 216 Verksamhetens nettokostnader -1,9 6,2 5,4 1,1 1,3 Årets resultat, mnkr 18 479 11 222 846 2 582 1 82 Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning 1,6 3,7 3,1 2,4 3,8 Avgår reavinster -1 12-845 -845-845 Balanskravsresultat 17 485 1 377 1 1 737 1 82 En sund ekonomisk utveckling speglas av att nettokostnaderna inte ökar i snabbare takt än vad skatteintäkterna gör. Prognosen för 213 visar att kostnaderna har en snabbare ökningstakt vilket också gäller 214. Från och med 215 gäller det omvända. Investeringsvolym Investeringsvolym, netto mnkr Nettoinvesteringar/ avskrivningar, procent 213 36,1 276 Vadstena har haft en låg investeringsnivå under en rad år. Investeringsbehovet är däremot stort och för kommande år finns en starkt utökad investeringsbudget. Framförallt är det budget för skollokaler och tillagningskök. Finansiering av investeringar Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr 212 12,7 95 212 31,8 213 24,3 214 56,9 392 214 15,5 215 54, 331 215 18,9 216 54,9 321 216 27,9 Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2, med undantag för år 24 då ett underskott uppstod. Underskottet återställdes med överskotten för 25 och 26. Soliditet Procent Soliditet, exkl ansvarsförbindelse Soliditet inkl ansvarsförbindelse Tillgångsförändring Förändring eget kapital 212 61,6-12 9,2 12,6 213 67,6 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen visar en minskning beroende på att tillgångarna ökar i snabbare takt än eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen visar däremot en förbättring. Eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen är negativ men i och med att ansvarsförbindelsen minskar något så minskar differensen. Tillgångarna ökar kraftigt till följd av ökade investeringar. Förändringar av eget kapital påverkas av årets resultat vilket förbättras under planperioden. -13-2,7 6,8 214 51,2-8 32,7,5 215 45,3-6 14,8 1,5 216 42,8-2 12,1 6, Självfinansieringsgrad, procent 25 67 27 35 51 Långfristiga skulder Om självfinansieringsgraden har ett värde under 1 betyder det att kommunen inte fullt ut finansierar sina investeringar med egna medel. Följer investeringarna kommande år den av fullmäktige beslutade investeringsbudget kommer kommunen att behöva ta upp lån. Kostnader för ränta på dessa lån finns upptagna i driftredovisningen. Procent Lån Periodiserad reavinst per den 31 december 212 1 69 213 Kommunens behov av investeringar under kommande år gör att behovet av att låna åter blir aktuellt, vilket gör att de långfristiga skulderna ökar. Lån som skulle ha tagits upp 213 har blivit flyttade till 214 med anledning av att investeringar i ny förskola har skjutits framåt något i tidplanen. 845 214 76 5 215 124 155 216 161 3 24
Kommunalskatt Pensionsåtagande 212 213 214 215 216 inkl löneskatt, tkr 212 213 214 215 216 Kommunal skattesats, Vadstena 2,83 21,33 21,58 21,58 21,58 Ansvarsförbindelse 196 691 211 64 24 46 22 487 21 57 Efter en rad av år med oförändrad skattesats har det under senare år varit förändringar av olika slag. 212 skedde en skatteväxling med 42 öre till följd av att kollektivtrafiken fördes över till landstinget. 213 beslutade majoriteten att höja skatten i Vadstena med 5 öre. 214 skatteväxlar kommuner och landsting i Östergötland för hemsjukvården vilket ger kommunerna 25 högre skatt och landstinget 25 öre lägre skatt. Avsättningar pensionsskuld 16 646 2 23 21 265 21 694 22 55 Totalt 213 337 231 87 225 671 224 181 224 12 Prognosen för kommunens pensionsåtaganden bygger på KPA:s prognos från augusti 213. Den visar en sänkning av ansvarsförbindelsen medan det är en ökning för avsättning. Avsättningen är den skuld som finns redovisad i balansräkningen och där förändringen mellan åren bokförs som en kostnad i driftbudgeten. 25
God ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Det står också att: fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget Skapar utrymme för oförutsedda händelser och risker. Vid planering av kommunens ekonomi måste resultatnivån säkerställa att utrymmet finns för oförutsedda händelser och risker. Överskott behövs även för att skapa förutsättningar att göra investeringar med egna medel. Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden kommer målet att uppfyllas endast år 217. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Den 19 november 213 18 beslutade kommunfullmäktige om följande mål för god ekonomisk hushållning. Övergripande målsättning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Nivå för årets resultat 1. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 7 miljoner kronor (ca 2 procent) av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Nivå för eget kapital och/eller soliditet 2. Kommunens eget kapital ska vid utgången av 214 vara minst 17 miljoner kronor och ska därefter inflationssäkras. 3. Kommunens soliditet enligt blandmodellen ska öka eller hållas oförändrad. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse ska på sikt vara större än noll. Eget kapital, mnkr Förändring, procent Inflation, procent Måluppfyllelse under planperioden 214 178 215 18 Eget kapital är vid 214 års utgång mer än målet föreskriver. Därefter ökar eget kapital med 1,5 respektive 6, procent. 215 är förändringen lika stor som förväntad inflation medan 216 innebär en större förändring. Målet beräknas därför att uppnås under planperioden. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, d. v. s. det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångarnas och skuldernas förändring. Soliditet enligt den lagstiftade blandmodellen innebär att pensionsförpliktelserna före år 1997 inte räknas med bland skulderna i balansräkningen. 1,5 1,5 216 191 6, 1,8 26
Soliditet exkl. pensionsförpliktelser, procent 214 51,2 215 45,3 216 42,8 Krav på förvaltningar 7. Samtliga övergripande organisatoriska enheter ska hålla tilldelade budgetar. Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, procent Måluppfyllelse under planperioden -8-6 -2 Att den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten hålls i ekonomiska termer är ett krav för att övriga riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska kunna hållas. Soliditeten minskar och målet uppfylls inte under planperioden. Utvecklingen för soliditet inkl. pensionsförpliktelser är däremot positiv. Nettokostnadsutveckling 4. Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella bidrag och kommunalekonomisk utjämning gör. Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsutvecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till intäkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande, nämligen att verksamhetens nettokostnader på sikt inte kan öka snabbare än kommunens skatteintäkter. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället. 214 har kommunen ett budgeterat resultat på 1 tkr så det finns inte utrymme för någon nämnd att äska om tilläggsanslag. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål: 1. Den totala sjukfrånvaron i Vadstena kommun ska minska. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället. 214 215 216 Förändring verksamhetens nettokostnader 5,4 1,1 1,3 Förändring intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning 3,1 2,4 3,8 Måluppfyllelse under planperioden Målet uppfylls inte under 214 men däremot under såväl 215 som 216. Nivå för skattesats 5. Kommunens verksamhet ska bedrivas inom ramen för en oförändrad skattesats. 6. Kommunens relativa skattesats ska inte öka i förhållande till den genomsnittliga skattesatsen i Östergötland. Kommunens skattesats har inverkan på attraktiviteten för boende och inflyttning. Måluppfyllelse under planperioden Kommunen planerar inte någon förändring i skattesatsen och därför bör målet om oförändrad skattesats uppfyllas. Målet om kommunens relativa skattesats beror på andra kommuners beslut och därför kan inte måluppfyllelsen bedömas vid budgettillfället. 27
Vadstena kommun 592 8 Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL 143-15 FAX 143-151 9 E-MAIL vadstena.kommun@vadstena.se www.vadstena.se