Uppmärksamhet minne och imitation

Transkript

1 Uppmärksamhet minne och imitation - om individuella skillnader hos barn med autism Mikael Heimann Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Fokus: Autism 1. Minne och uppmärksamhet 2. Imitation 3. MIR: Läsutveckling 1

2 1. Minne och uppmärksamhet Först en påminnelse om vad typiska spädbarn kan! Imitera ansiktsrörelser! Känner igen ansikten! Särskilja språkliga ljud! Känna igen en berättelse från före födseln! Reagerar om det sociala samspelet bryts eller inte är synkroniserat 2

3 Bakgrund Tidigare studier [Typiska barn] Minne och social kommunikation vid 1 år predicerade språknivå (Heimann m fl, 2006) Problem inom båda områdena predicerade en lägre utvecklingsnivå vid 4 år (Strid m fl, 2006) Bakgrund Barn med autismdiagnos? Hur är social kommunikation (främst samordnad uppmärksamhet) relaterat till språkutvecklingen? Är även minne (fördröjd imitation) relaterat till språkutvecklingen? 3

4 Minnesförmåga Olika slags minne Implicit Explicit Att mäta ickeverbalt explicit minne Fördröjd imitation Från 6-9 månader (eller tidigare?) Tidigt medvetet (?) minne (6m) 4

5 Och än tydligare vid 9m Heimann & Meltzoff, 1996 Fördröjd imitation - varför är det viktigt? Visar att barnet kan skapa en representation av omvärlden, lagra denna samt använda senare Gör barnet mindre beroende av här och nu Imitation (speciellt fördröjd) är viktigt vid inlärning Vi lär oss språk, sociala normer och regler genom att imitera andra Indikerar tidig form av händelseminne 5

6 Fördröjd imitation -autism Explicit minne Svårt att ta hänsyn till kontext Beroende av verbal förmåga Imitation Avvikande och mindre frekvent imitation Svårare med social imitation Användbart i kommunikation Dock: Imitation är mångfacetterad Sätt att mäta samt motivation påverkar! Samordnad uppmärksamhet När två personer samordnar uppmärksamheten mot ett föremål eller en händelse samt är medvetna om detta Utvecklas under första året 6

7 Film! Samordnad uppmärksamhet Pekar och tittar på föräldern Erbjuder ett föremål Sträcker ut handen för att få något Tittar växelvis på föremålet och föräldern Två olika beteenden Barnet initierar själv Barnet svarar på någon annans initiering 7

8 Samordnad uppmärksamhet - varför är det viktigt? Grundläggande för språkutvecklingen Vad är det att kommunicera? Lär sig ord i dessa situationer Vi kan dela uppmärksamhet (erfarenhet, tankar, känslor, mål ) Kopplar samman mig själv med andra Samband med senare språkutveckling och socialt beteende Samordnad uppmärksamhet -autism Färre sociala gester Mindre samordnad uppmärksamhet vid 18 månader innebar risk för senare autismdiagnos (CHAT) Brist på motivation (belöning)? Avvikande neurologisk utveckling? Minskar möjliga inlärningssituationer 8

9 Studien 20 barn med autismdiagnos Ålder: 5 år 7 mån (4½ 8½) Språklig ålder: 2 år 6 mån (1 5) Mental ålder: 3 år 9 mån (1½ 8) 23 barn med typisk utveckling Ålder: 2 år 11 mån Språklig ålder: 3 år Mental ålder: 3 år 2 mån Test - Early Social Communication Scales Mäter tre former av social kommunikation Samordnad uppmärksamhet Medvetenhet om att vi kan dela samma erfarenhet Reglera andra Ge något eller be andra att ge dig något eller ändra sitt beteende Samspel (social interaktion) Turtagning, att retas t ex 9

10 Autismgruppen Låg språklig ålder M = 1 år 4 mån Låg mental ålder M = 1 år 11 mån Hög språklig ålder M = 3 år 8 mån Hög mental ålder M = 3 år 1 mån Resultat för hela gruppen Skillnad mellan grupperna (autismgruppen lägre) Initiera samordnad uppmärksamhet Svara på samordnad uppmärksamhet Be om föremål eller hjälp Svara när någon ber om ett föremål Initiera samspel Svara på samspel Fördröjd imitation 10

11 Resultat för gruppen med lägre språk- och utvecklingsnivå Skillnad mellan grupperna (autismgruppen lägre) Initiera samordnad uppmärksamhet Svara på samordnad uppmärksamhet Be om föremål eller hjälp Svara när någon ber om ett föremål Initiera samspel Svara på samspel Fördröjd imitation men resultat för gruppen med högre språk- och utvecklingsnivå Ingen skillnad mellan grupperna Initiera samordnad uppmärksamhet Svara på samordnad uppmärksamhet! Be om föremål eller hjälp! Svara när någon ber om ett föremål! Initiera samspel! Svara på samspel! Fördröjd imitation (språklig ålder) Fördröjd imitation (mental ålder)! 11

12 Resultat - sammanfattning Hela gruppen Barn med autism använder och svarar på färre sociala gester samt har sämre minnesförmåga Lägre språklig och mental nivå Samma resultat som ovan Högre språklig och mental nivå Grupperna var lika bra! (Förutom initiering av samordnad uppmärksamhet) Resultat - sammanfattning Social kommunikation är inte lika svårt för alla barn med autism Minnesförmågan är mer beroende av den mentala utvecklingsnivån än av den språkliga Olika gruppjämförelser ger olika bild av hur barnens svårigheter ser ut 12

13 Slutsatser Subgrupper? Barn med autism utan svårigheter med social kommunikation utvecklar verbalt tal Låg språkålder: månader Hög språkålder: månader Brain bases... Maybe frontal processes (spec IJA?) Why Fr Cx imp: Encoding complex stimuli Inhibition Working memory Dual-task processing 13

14 Implications 1. Anterior - posterior model (Posner) Orienting = posterior (earlier) Regulating attention/voltional control = anterior 2. Areas? Fr Cx/limbic syst/motor syst Implications for autism? Deficit in both IJA and RJA, but IJA = more robust LF abn serotonin fmri: ToM linked to LF Also some evidence for abn parietal Thus maybe not singel modular process underlying attentional problem (or underlying probl w intention or ToM) (Mundy et al 2000) 14

15 2. Imitation och barn med autism A core deficit? Background Autism is a severe disability involving deficits in social relationships, language, behaviour and cognition. Problems within the social area are considered a core symptom in autism (e.g. Volkmar et al, 2004) Imitation also suggested as a core problem. But imitation is not a one-dimensional concept: It has an acquisitative function It has a communicative function It has a social function It depends on the type of action It is affected by motivation (do-as-me vs. spontaneous) Imitate vs. recognize being imitated 15

16 Imitation affects social motivation Sensitive to being imitated Children with autism are sensitive to interaction when they are being imitated (Dawson & Adams, 1984). Imitation of children with autism in a play situation, increased their social behaviour in a following still face period (Nadel et al., 2000). Imitation as intervention gave better effect than other forms of contingent response (Escalona et al.,2002; Field et al., 2001). Children with autism demonstrate capacities to imitate in rich and ecological valid settings where they can select models to imitate (Nadel & Aouka, 2006; p. 220) As shown in studies using Nadel s still face procedure: Nadel s still face procedure 1 st still face episode 3x3 minutes Double set of toys Exp still Child 9 y MA 30 mos Attention on objects! (Field et al., 2001; Nadel & Pézé, 1993) 16

17 Nadel s still face procedure Imitative interaction Exp imitates everything Child becomes socially motivated (Nadel et al., 2000; Escalona et al., 2002; Field et al, 2001) Nadel s still face procedure Contrasting with 2 nd still face Child now person oriented 17

18 Nadel s still face procedure End of still face. Reestablishing the relationship A happy ending! Finding 1 Social interest increased Social interest = Look + Request + Touch 18

19 Finding 2 Elicited imitation increased Imitation Contingent (Heimann, Laberg & Nordøen, 2006) Conclusion A mere 6 min intervention resulted in an increase in social interest Child s motivation changes (the other person comes into focus) Both distal and proximinal behaviors affected Social engagement lifts a person out of his egocentric take of the world (Hobson, this morning) Elicited imitation increases unlocks abilities not seen before? Children with autism are sensitive to being imitated. Repeated sessions of imitation might be an effective intervention strategy for children with autism. 19

20 Referenser Heimann, M., Strid, K., Smith, L., Tjus, T., Ulvund, S-E. & Meltzoff, A. N. (2006). Exploring the relation between memory, gestural communication, and the emergence of language in infancy: A longitudinal study. Infant and Child Development, 15, Strid, K., Tjus, T, Smith, L., Meltzoff, A. N. & Heimann, M. (2006). Infant recall memory and communication predicts later cognitive development. Infant Behavior and Development, 29, Strid, K., Tjus, T., Smith, L., Gillberg, C. & Heimann, M. (submitted). Social communication and recall memory in children with autism and typical development: relation to language and mental age. Strid, K., Tjus, T. Smith, L., Gillberg, C. & Heimann, M. (submitted). Pretending, playing and talking: Joint attention, recall memory and parents verbal comments in children with autism. 3. MIR: Läsutveckling 20

21 Kognitiv teori och multimedia: Inlärningsstöd för barn med autism CTLM (Moreno, 2006) 21

22 ...the direct practical implication of these...principles is that instructional technologies promote meaningful learning when they include essential verbal and nonverbal materials and learners are allowed to interact or reflect about the relationships between them with the help of structured personalized guidance (Moreno, 2006; p. 66). Setting up the Scene for Children with Autism: The MIR Approach MIR modellen innebär en kombination av tre metoder: Multimedia program innebärande omedelbar återkoppling av skriven text via animationer och tal. Samma semantiska innehåll presenteras i tre eller fyra olika modaliteter. Interaction (interaktion): Pedagogen blir en stödjande samtalspartner. Recasting. (att omforma): Pedagogen omformar det eleven säger eller producerar inom genom multimedia. Principen är enkel: Man ändrar den språkliga formen utan att förändra kärnbudskapet. 22

23 Fler grundläggande antaganden: Försenad språkutveckling orsakas av multipla faktorer (Language delays are produced by multiple factors.) Olika faktorer påverkar utvecklingen för olika barn (Different factors can operate in individual cases.) Processeringskapaciteten påverkar dialogen med viktiga andra och bidrar till förseningen. (Processing capacities influence the interactive dialogue with important partners and contribute to the observed delay.) Elevens nuvarande språkliga förmåga måste utmanas (Children's current knowledge of language structures needs to be challenged by appropriate new input.) Flera hindrande förutsättningar konvergerar vanligen och upprätthåller därmed en negativ utveckling. Exakt vilka dessa hindrande förutsättningar är kan variera från barn till barn. (Combinations of conditions need to converge, so called tricky mixes, in order for language delayed processes to continue and these mixes may be very different among individual children.) MIR ger stöd för utveckling genom att skapa förutsättningar för att samordnad uppmärksamhet (joint attention) etableras mellan eleven och den vuxne pedagogens och elevens samtal kring intressanta händelser (omformulering) intermodal överensstämmelse mellan text, animationer, tal och tecken. snabbt skapande lekfullhet (det som händer är kul) att det är barnet som ar initiativet (vilket i kombination m snabb återkoppling ökar motivationen) 23

24 MIR: Evidens Göteborgsstudierna: Ca 100 barn: Autism, dyslexi, ADHD, CP, Down, döva barn samt TB. 2 sessioner/vecka Sessionslängd: min/session Total interventionslängd: 2-4 månader (Heimann et al., 1993, 1995; Tjus et al., 1998, 2001, 2004) MIR: Multimedia Omega - IS 200 ord > 2000 meningar Kan kombinera verb, substantiv, prepositioner, konjunktioner och adjektiv Kan skapa händelser med intressant innehåll Barnets skapande i fokus Från enstaka ord till berättelser Öppen arkitektur kan justera existerande material såväl som lägga in nytt (Heimann, Lundälv, Tjus & Nelson, 2004) 24

25 MIR: Multimedia Likartat semantiskt innehåll presenteras I tre olika modaliteter inom 20 sekunder! Text Tal Animation MIR: Multimedia Tre nivåer 1. Skapa 2. Testa 3. Editera Tre språk 1. Svenska 2. Norska 3. Engelska (Heimann, Lundälv, Tjus & Nelson, 2004) 25

26 MIR: Multimedia Omega-is, ett mycket mångsidigt, anpassningsbart och tillgängligt program Heimann, M., Lundälv, M., Tjus, T., & Nelson, K. (2004) MIR: Multimedia Omega-is, ett mycket mångsidigt, anpassningsbart och tillgängligt program Heimann, M., Lundälv, M., Tjus, T., & Nelson, K. (2004) 26

27 MIR: Interaction Multimedia Elev Lärare MIR: Forskningsresultat Kognition, språk och emotion Läsning och fonologi Processeringsförmåga Kommunikation 27

28 MIR: Forskningsresultat Barn med autism: Ökning i fonologisk medvetenhet (ökning per mån; n = 13) Autism Förmätning MIR Intervention Uppföljning Interventionslängd: 2 4 mån. Intensitet: 2 sessioner/vecka (Tjus et al., 1998). MIR: Forskningsresultat Barn med autism: Ökning i läsförmåga (ökning per mån; n = 13) Autism 2 0 Förmätning MIR Intervention Uppföljning Interventionslängd: 2 4 mån. Intensitet: 2 sessioner/vecka (Tjus et al., 1998). 28

29 MIR: Forskningsresultat Ökning av läsförmåga utöver existerande specialundervisning (ökning per mån; n = 52) Förändring + - +/- 13 barn m autism barn med hörselnedsättnig barn m dyslexi/adhd barn med utv.försening Andra studier Barcelona, Spanien: Undersökt hur strategin kan hjälpa barn med grava funktionshinder (Basil, C. & Reyes, S. (2003). Acquisition of literacy skills by children with severe disability. Child language teaching and therapy, 19 (1), 27-48) Bergen, Norge (pågående): Jämförelse mellan olika strategier: Top-down vs. Bottom-up (Helland, Helgesen Ofte & Hugdahl : Ut med Språket ) Växjö; Sverige: Jämförelse mellan Omega och Reading Recovery (Jönsson, L., Svensson, I., & Tjus, T. (2006). Hur utvecklas läsförmågan med lästräningsprogrammen Omega-IS och Reading Recovery. Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1) 29

30 Varför tror vi MIR är effektivt? MIR skapar en kontext som ger stöd för inlärning MIR reducerar sociala krav MIR påverkar samspelet (interaktionen) MIR möjliggör samordnad uppmärksamhet MIR ökar relevant information MIR minskat irrelevant information MIR stöder arbetsminnet Summa summarum: Påverkar lärande och motivation positivt MIR: Forskningsresultat 30

31 MIR: Forskningsresultat 31