Tvärförbindelse Södertörn

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län gplan - Val av lokaliseringsalternativ, Projektnummer: 126

2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING Projektet - Tvärförbindelse Södertörn Projektmål Process Gestaltningsprogrammets syfte... FÖRUTSÄTTNINGAR....1 Landskapsanalys....2 Gestaltningsavsikter...6. Geometriska förutsättningar...7. Övrig planering...7 UTFORMNING UTVECKLADE RIKTLINJER Integrering med landskapet Geometrisk anpassning till natur- och stadslandskapet...8. Övergångar - möten med landskapets strukturer...8. Fragmentering och barriäreffekter...9. Visuellt buller Sammanhållet formspråk och arkitektur Resenärsperspektivet PLATSSPECIFIKA FRÅGOR Norra korridoren, E/E20 - stra Glömstadalen Norra korridoren, stra Glömstadalen - Flemingsberg/ g 226 Huddingevägen Norra korridoren, Flemingsberg/ g 226 Huddingevägen - Gladö kvarn Norra korridoren, Gladö kvarn - Lissma Norra korridoren, Lissma - / g Mellersta korridoren, stra Glömstadalen - Flemingsberg/ g 226 Huddingevägen Mellersta korridoren, Flemingsberg/ g Gladö kvarn Södra korridoren, Flemingsberg/ g Gladö industriområde Trafikverket Postadress: Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: Gestaltningsprogram Författare:.Arkitekter Sven Söderlind (TA), Lazar Lazic och Samuel Raitio, Ahlqvist & Almqvist arkitekter, samt Landskapsarkitekter Desirée Johansson (TA) och Erik Olsson, Tyréns.9 Södra korridoren, Gladö industriområde - Lissma Gång- och cykelväg SAMLAD BEDÖMNING GESTALTNING... 7 FORTSATT ARBETE... Foto och illustration: Tyréns / Ahlqvist & Almqvist arkitekter, om ej annat anges. Kartunderlag från Lantmäteriet Geodatasamverkan Dokumentdatum: Chaos-ID: 0A1000 Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket

3 1 SAMMANFATTNING Trafikverket planerar för Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg från E/ E20 till väg 7. gen ska binda samman de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge. Målsättningen är att Tvärförbindelse Södertörn ska vara utformad som en mötesfri motortrafikled med hastighet km/h. I planeringen ingår också komplettering av regional gång- och cykelväg mellan stadskärnorna. I lokaliseringsutredningen utreds lämpliga lägen för tvärförbindelsen. Tre korridorer som har valts i arbetsprocessen studeras närmare och jämförs. Gestaltningsprogrammet beskriver förutsättningar och mål för utformningsfrågor samt konsekvenser som olika lokaliseringar medför i gestaltningsavseende. Dessutom beskrivs övergripande principer och avsikter för gestaltningen. Bland dessa är de viktigaste att vägen fysiskt ska anpassas till stads- och naturlandskapet för att den ska upplevas som väl förankrad och minimera barriärer och fragmentering, men också att hänsynsmål kan leda till att vägen förläggs där den får mindre stöd av landskapet för att spara områden med höga värden. Dessutom ska det eftersträvas att trafikplatser och byggnadsverk som blir mycket visuellt påtagliga och komplexa om möjligt placeras i mindre exponerade lägen. Därtill ska resenärsperspektivet finnas med. Generella typlösningar för utformning av olika element i vägmiljön studeras inte i detta skede. I kommande planeringsfas när en av korridorerna har valts för fortsatt planläggning och en väglinje tas fram kommer också konkreta gestaltningsprinciper för väganläggningens olika delar att preciseras. Befintliga bebyggda miljöer följer tydligt de tre huvudvägarna E/E20; väg 226 och Nynäsvägen. Mellan dessa finns stora friområden som utgör delar av de gröna kilarna Bornsjökilen i väster och Hanvedenkilen i öster. Generellt gäller att utredningsområdet inkluderar betydande ytor med höga natur- och kulturmiljövärden, främst inom Hanvedenkilen med sitt omväxlande landskap av skogsklädda höjder, småbrutet kulturlandskap, sjöar och historiska gårdar. Topografin är i synnerhet i de skogsklädda delarna mycket kuperad vilket utgör en utmaning i den geometriska anpassningen av vägen, men också odlingslandskapet har relativt småskaliga strukturer som på samma sätt kan vara svåra att kombinera med de väggeometriska kraven. De tre korridorerna, Norra, Mellersta och Södra korridoren sammanfaller i stora delar i början och slutet av sträckan. Från E/E20 till västra Glömstadalen i nordväst och mellan Lissmasjön och väg 7 i sydost är korridorerna lika. Skillnaden mellan korridorerna utgår från två olika lägen att passera Flemingsberg. Det norra, som är det genaste, går i en relativt rak sträckning genom stadskärnan och därefter i tunnel under Flemingsbergsskogen (Norra korridoren), medan det södra, som passerar Flemingsberg söder om Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, följs österut av en tunnelsträcka under Flemingsbergsskogen (Mellersta korridoren) eller ett ytalternativ i en vid båge runt Flemingsbergsskogen (Södra korridoren). Inom varje korridor finns ett antal studerade möjliga lösningar. Skillnaderna mellan dessa är ur gestaltningssynpunkt lika viktiga som skillnaderna mellan de tre korridorerna. Den nordvästra gemensamma delen Av de studerade alternativen vid E/E20 är samtliga mycket tekniskt komplicerade. Alternativet med en trafikplats i Masmo har en stor fördel gentemot de andra alternativen genom att den skapar förbättrade förutsättningar för stadsutveckling i norra Botkyrka. De gestaltningsmässigt svåraste delarna i förslaget utgörs av rampbroar till/från E/E20 norr. Studerade alternativ som nyttjar trafikplats Fittja riskerar att förvärra befintliga barriäreffekter inom stadsdelen. Den centrala alternativskiljande delen Norra korridoren inkluderar både ett ytläge i Glömstadalen och ett tunnelläge söder om Glömstadalen. De ger helt olika förutsättningar för stadsutveckling och gestaltning. I Flemingsberg visar inledande studier att passagen av väg 226 Huddingevägen i Norra korridoren kan kräva storskaliga vägkonstruktioner som är högt placerade för att kunna passera över stra stambanan, och som därmed blir mycket visuellt påtagliga. Lösningar med en passage under järnvägen har också studerats men är tekniskt komplicerade. Anslutningar mellan tvärförbindelsen och väg 226 skapar också barriärer i landskapet i östra Glömstadalen. Ur stadsplanesynpunkt är det mindre negativt att ha en upphöjd trafikplats söder om Flemingsbergs stadskärna (enligt Södra Figur 1.1 Översikt korridorer som studerats, Lantmäteriet Geodatasamverkan eller Mellersta korridoren) än inom stadsdelen (Norra korridoren) då den norra är i ett känsligare läge. I passagen av Flemingsbergsskogen utreds det i Norra och Mellersta korridoren att förlägga vägen till stora delar i tunnel, medan vägen i Södra korridoren går på ytan i en vid båge söder om skogen. Det senare alternativet innehåller därmed den största vägsträckan i ytläge med tillhörande anpassningar och hänsyn till landskapet. Den sydöstra gemensamma delen Från den punkt ett stycke väster om Lissmasjön där alla tre korridorerna sammanfaller är tvärförbindelsen tänkt att följa befintlig väg 29 fram till väg 7 i trafikplats. På sträckan är passagen mellan Lissmasjön och Granby en särskild utmaning på grund av det begränsade utrymmet. Utformningen av trafikplatsen vid Nynäsvägen ser i inledande studier ut att innehålla stora gestaltningsmässiga utmaningar och sammanfaller med en planerad korsningspunkt för regionala cykelstråk samt eventuellt en viltpassage. Samlad bedömning gestaltning I valet mellan de tre korridorerna är den Mellersta mest fördelaktig ur gestaltningssynpunkt genom att den har minst negativ inverkan på både stads- och landskapsmiljö.

4 2 INLEDNING 2.1 Projektet - Tvärförbindelse Södertörn Trafikverket planerar för Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg från E/ E20 till väg 7. gen ska binda samman de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge. Målsättningen är att Tvärförbindelse Södertörn ska vara utformad som en mötesfri motortrafikled med hastighet km/h. I planeringen ingår också komplettering av regional gång- och cykelväg mellan stadskärnorna. Dessutom föranleder planeringen kompletteringar av, och anslutningar till, lokalvägnätet. 2.2 Projektmål För att Södertörnskommunerna (Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö) ska ges möjlighet att växa i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) måste åtgärder vidtas gällande infrastrukturen. Kommunikationerna genom Södertörn är bristfälliga och tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge är otillräcklig. De bristande kommunikationerna begränsar etablering av nya bostäder och verksamheter vilket medför att tillväxten i regionen inte utvecklas enligt regionala och kommunala mål. Tvärförbindelse Södertörn har därför uppsatt följande mål: Funktionsmål: -Förbättra tillgängligheten för kollektivtrafiken till och mellan Skärholmen/ Kungens kurva, Haninge Centrum och Flemingsbergs rese. -Förbättra tillgängligheten och attraktiviteten med cykel mellan de regionala stadskärnorna inom Södertörn. -Förbättra tillgängligheten till viktiga målpunkter för cykel samt till angränsande regionala cykelstråk. -Förbättra tillgängligheten för tung trafik inom Södertörn samt till angränsande huvudvägnät. -Förbättra tillgängligheten för bil till och mellan Södertörns regionala stadskärnor samt förbättra kapaciteten till angränsande huvudvägar. -Avlasta vägnätet in mot Stockholm Hänsynsmål: -Systematiskt arbeta med att begränsa klimatpåverkan och energianvändning från byggande, drift och underhåll av väganläggningen. -För att skapa god boendemiljö ska vägen utformas så att negativ påver kan av buller, luftföroreningar och barriärer, begränsas. -gförbindelsen ska förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. -Intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer ska minimeras. Inte minst målet om god boendemiljö och det sist listade hänsynsmålet ställer stora krav på vägutformning och lokalisering. Förutom bebyggda miljöer består utredningsområdet till stor del av mark med höga miljövärden, bland annat stora riksintressen för friluftsliv, Natura-2000-områden, ett flertal naturreservat och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. 2. Process gplan tas nu fram för Tvärförbindelse Södertörn med status Samrådshandling Val av lokaliseringsalternativ och syftar till att finna den, utifrån projektmålen, sammanvägt bästa lokaliseringen av den nya vägen. Arbetet har inletts med en bred översiktlig studie av möjliga vägsträckningar eller korridorer, av vilka tre korridorer efter utvärdering har valts ut för fortsatt utredning. Processen syftar till att en av dessa korridorer ska kunna väljas för framtagande av vägplan. 2. Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsarbetet syftar till att alla de åtgärder som tillsammans skapar den nya vägen ska ges en medveten och samordnad form som gör att vägen blir väl förankrad i sin miljö, bidrar till stads- och landskapsmiljöernas lokala funktion samt blir estetiskt tilltalande både för de som använder den och för de som upplever den utifrån. Trafikverkets riktlinjer anger att transportinfrastruktur ska utgöra en arkitektonisk helhet där alla ingående delar ska gestaltas med omsorg och vara förebildlig. Gestaltningsfrågor inkluderar allt från detaljutformning av vägutrustning och byggnadsverk, till landskapsanpassning, resenärsupplevelse och stadsplanefrågor. I innevarande skede ligger tyngdpunkten på hantering av landskaps- och stadsplanefrågor. Förutsättningar för dessa beskrivs också i den framtagna Landskapsanalysen och delvis i projektets Socialkonsekvensbeskrivning (SKB) som bland annat beskriver hur vägens placering påverkar sociala samband och förutsättningar för service och handel. Gestaltningsarbetet inleds med att intentioner för gestaltningen formuleras i PM Gestaltningsavsikter. Det har utgångspunkt i inledande landskapsanalys och inventering av förutsättningar. Gestaltningsavsikterna anger vad som ska uppnås i gestaltningsfrågor medan gestaltningsprogrammet anger hur det ska uppnås. Dock bör det tydliggöras att också gestaltningsprogrammet i detta skede har relativt allmänt formulerade mål. Med utgångspunkt från de slutsatser som kunnat dras i utredningsarbetet, kan dels vissa principer för utformning anges, och dels, då förutsättningarna är alltför osäkra, pekas själva utmaningarna för det kommande gestaltningsarbetet ut. I kommande skede tas ett nytt gestaltningsprogram fram med mer preciserade utformningsprinciper. Gestaltningsfrågorna har delvis olika inriktning i olika skeden. I lokaliseringsutredningen studeras varken detaljutformning eller typutformning, i stället fokuseras framför allt på alternativskiljande aspekter. I det ingår att säkerställa möjligheterna att skapa goda arkitektoniska lösningar i senare skede för respektive alternativ samt att, för alternativen åtskiljande förutsättningar att uppnå det, beskrivs. Möjligheten att anpassa vägen till natur-, kultur- eller stadslandskapet i olika delar beskrivs för alternativen. I vissa kritiska punkter görs fördjupade studier för att säkerställa att goda lösningar är möjliga. Förutom att lokaliseringsutredningen beskriver alternativskiljande konsekvenser, effekter och möjligheter i ett brett perspektiv, utförs lokaliseringsarbetet med aktiv medverkan av arkitekter och landskapsarkitekter för att ge de olika alternativen bästa möjliga förutsättningar.

5 Skärholmen-Kungens kurva FÖRUTSÄTTNINGAR Gömmaren Skärholmen-Kungens kurva Masmo De förutsättningar för gestaltning som översiktligt beskrivs här avser den befintliga fysiska miljön där vägen kommer att finnas samt de tekniska och geometriska krav som ställs på vägen. De anger hur mycket utrymme vägen kräver och i vilken grad den kan anpassas till landskapet. Landskapets egenskaper omfattar omvänt värden att bevara liksom möjligheter att med anpassningar, stödja vägens förankring i landskapet. Fittja Glömsta Alby Masmo Grantorp Flemingsberg Alby Albysjön Tullinge.1 Landskapsanalys Huddinge Södertörn kännetecknas av östra mellansveriges uppbrutna sprickdalslandskap med tydliga nivåskillnader mellan höglänta, skogsklädda bergoch moränmarker och långsträckta, uppodlade sprickdalar. Sprickdalarna går i ett kryssliknande system och utgör till stor del naturliga gränser mellan landskapstyperna. I stora drag breder de större sammanhängande slutna skogarna ut sig på höjdpartierna, medan det småbrutna odlingslandskapet öppnar upp sig i dalgångarna. Visättra Flottsbro Stensättra n Flemingsberg Balingsta Grantorp Flemingsbersgskogen Tumba Tullinge Tumba n Sundby Gladö kvarn Orlången Länna industriområde Vidja Visättra Stensättra Björksättra ge ä ev ing dd Hu ynäsvägen Glömsta ge vä e ing dd Hu Huddinge Gömmaren AlbyHallunda sjön 22 Flottsbro /E Fittja E Flemingsbersgskogen Gladö g2 Balingsta Sundby Lissma Orlången 9 Vidja Gladö kvarn Ekedal Björksättra Bruket Haninge Länna industriområde g2 Gladö Ådran 9 Haninge Lissma Nynäsvägen 22 /E E Nynäsvägen Hallunda Ekedal Paradiset Haninge Bruket o Paradiset Tornberget sterhaninge 7 g 7 Ådran I utredningsområdet kan man tydligt avläsa närheten till Stockholm och 1900-talets radiella tätortsutbyggnad utmed nord-sydliga kommunikationsleder med en stadsväv åtskild av de gröna kilarna Bornsjökilen och Hanvedenkilen. De topografiskt mest markanta skillnaderna mellan berg och dal finns i områdets västra del vid Myrstuguberget och Flottsbro, där förkastningsbranter stupar ned i Alby- och Tullingesjön. Centralt i området reser sig Hanvedens höglänta skogsplatå med Tornberget, som är den högsta punkten i Stockholms län. Österut sker övergångarna från urbergets blandskogsbeklädda sluttningar mer gradvis mot de uppodlade dalgångarna kring sjön Orlången. Sprickdalslandskapet erbjuder långa siktlinjer och utblickar i de öppna dalgångarna samt uppe på höjdpartierna. Detta är tydligt i Flottsbro, Glömstadalen, Flemingsbergsviken och dess våtmarksområde, Visättradalen, Sundby, Balingsta och Lissmadalen. Den agrara bebyggelsen är framförallt lokaliserad till brynzonerna i nära koppling till det gamla vägsystemet i dalgångarna. Tätortslandskapet växlar i karaktär mellan hög och låg täthet med en blandning av bostadsområden och urbana verksamheter som speglar olika tiders planeringsideal. En utförligare beskrivning av landskapet finns i den särskilda landskapsanalys som tagits fram i arbetet med val av lokaliseringsalternativ. 7 Skogslandskapet g I sydväst breder de större sammanhängande skogsområdena ut sig som är delvis sammankopplade med skogsområdena norrut. De stora sammanhängande skogarna utgör värdefulla livsmiljöer för en stor mångfald av växter och djur, många med höga krav på orördhet. Skogslandskapet är även betydelsefullt för tätortsnära rekreation med möjlighet till upplevelse av tystnad och avskildhet från stadslivet. sterhaninge Koordinatsystem: SWERE SWEREF99 E F Koordinatsystem: SWERE SWEREF99 E F Teckenförklaring nförklaring Utredningsområde Vattenyta Tätortslandskap Sluten bebyggelse Fritidsbebyggelse Småbrutet odlingslandskap Barr- och blandskog Höghusbebyggelse gar Öppen mark utan skogskontur Åker Koordinatsystem: SWERE SWEREF99 E F Datum: Vatten m. diffus strandlinje Datum: km Regional stadskärna Skogslandskap Järnväg Teckenförklaring nförklaring 2 Annan öppen mark Industriområde Lövskog Tätortslandskap Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Figur.1. Översikt karaktärsområden landskap L18_Landskapsanalys_markanvandning Vattenyta Sluten bebyggelse Fritidsbebyggelse Lantmäteriet, Geodatasamverkan Utredningsområde L18_Landskapsanalys_markanvandning Småbrutet odlingslandskap Barr- och blandskog Höghusbebyggelse gar Öppen mark utan skogskontur Regional stadskärna Låghusbebyggelse Åker Skogslandskap Annan öppen mark Låghusbebyggelse Industriområde Vatten m. diffus strandlinje Järnväg Lövskog Karaktär Skogslandskapet är kuperat och varierat med raviner och rasbranter som övergår i blandskogsbeklädda urbergsluttningar och barrskogsklädda höjdplatåer med stor andel berg i dagen. Insprängt i skogslandskapet finns en mosaik av sjöar och våtmarkskomplex. Datum: Karaktären skiljer sig åt mellan de skogar som ligger på platåområdena och km Lantmäteriet, Geodatasamverkan L18_Landskapsanalys_markanvandning

6 de mer låglänta partierna. Platåskogarna utmärks av tunna jordlager med magra karga hällmarks-tallskogar på bergshöjderna och örtrika barrskogar med myr- och mossmark i sänkorna. De låglänta skogsområdena med tjockare jordlager och näringsrikare marker präglas av barr- och lövskogar med inslag av fuktiga sumpskogar. I skogslandskapet finns flera större områden skyddade som naturreservat. Hanvedens höjdplatå med Paradisets naturreservat är Huddinge kommuns största sammanhängande skogsområde och ett av Stockholmsregionens viktigaste storskogsområden. Skogslandskapet är i huvudsak glest bebyggt med framförallt småhusbebyggelse i anslutning till sjöar och skogsbryn. Vissa områden är helt fria från bebyggelse och större vägar. De höglänta delarna av skogsmarken har förhistoriskt brukats extensivt för säsongsvisa bosättningar. Huvuddelen av skogsmarken har fungerat som utmark till angränsande byar och herrgårdar, vilket avspeglas genom många torp och det småskaliga vägnätet som ansluter till den omgivande jordbruksbygden. Det småbrutna odlingslandskapet Det småbrutna öppna odlingslandskapet är kopplat till ett korsande system av sprickdalar som löper mellan de höglänta skogsområdena. Dalgångarna erbjuder långa utblickar, vilket underlättar möjligheten att orientera sig i och få en visuell förståelse för landskapet. Mest framträdande är den långa sprickzonen som löper från Albysjöns strand i nordväst genom Glömstadalen, via sjön Orlången till Lissmadalen i sydöst. Det långa sprickstråket möter flera mindre tvärgående dalgångar. Odlingslandskapet präglas av formrikedom och lång brukningskontinuitet. Det mosaikartade, småbrutna odlingslandskapets varierade landskapsbild med hög historisk läsbarhet och rik hävdgynnad flora utgör en resurs för rekreation och upplevelser. Karaktär Dalgångarna och sjösystemen bildar öppningar i det sammanhängande, slutna skogslandskapet. Större, öppnare dalgångar finns i väster kring Hågelby, Älvesta och Hamra i Botkyrka och i öster kring Haningebygden. Utmed sjön Orlången bildar odlingslandskapet mer avgränsade landskapsrum som öppnar sig mot sjösystemet. Det småbrutna odlingslandskapet karaktäriseras av en mosaikartad växling mellan öppna odlingsmarker, hagmarker, betade fuktängar och ädellövdungar. Det finns gott om småbiotoper och landskapselement i form av åkerholmar, lövrika skogsbryn, alléer, diken, artrika gräsmarker och småskaliga grusvägar som skapar variation och formrikedom och som också bidrar till ekologiska spridningsvägar. Dalgångarna utgör förhistoriska centralbygder med lång bosättnings- och odlingskontinuitet, vilket avspeglas av rika fornlämningsmiljöer. Stora delar av dagens odlingslandskap har formats av de stora jordegendomar som tydligt strukturerat markanvändning, bebyggelsemönster och det lokala vägnätet. Ett flertal herrgårdsmiljöer ligger ståndsmässigt placerade i anslutning till sjöarna. Det omgivande odlingslandskapet utmärks av alléprydda infartsvägar och ett rikt inslag av gamla, grova ekar och andra ädellövträd. Kring Orlången framträder bland annat Stensättra, Sundby, Björksättra och Balingsta med tillhörande park- och trädgårdsanläggningar, storskaliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder. Ett finmaskigt, småskaligt vägnät länkar samman herrgårdsmiljöerna med underlydande gårdar och torp i skogsmarken. I flera fall har närheten till staden och dess gradvisa tillväxt under 1900-talet inneburit en exploatering av det herrgårdsanknutna odlingslandskapet. Flera herrgårdsmiljöer ligger därför numera integrerade i tätorterna utmed områdets kommunikativa huvudstråk. För landskapsbilden är Visättras smala dalgång och Stensättras öppna marker värdefulla. Dalgången mellan Gladö kvarn och upp mot Ågesta samt Lissmadalen erbjuder en liknande landskapsbild med mosaikartat, öppet odlingslandskap. Tätortslandskapet Huvuddelen av stadsbygden i utredningsområdet följer de tre större vägarna E/E20 (Södertäljevägen), väg 226 (Huddingevägen) och Nynäsvägen, som utgår radiellt från Stockholm, samt de järnvägar som följer dessa stråk: Röda linjens tunnelbana längs E/E20, stra stambanan som tätt följer väg 226 och Nynäsbanan utmed Nynäsvägen. Karaktär Vid E/E20 utgörs bebyggelsen i hög grad av bostadsområden från miljonprogrammet, grupphusbebyggelse från 1970-talet och framåt, samt av handelsområdet Kungens kurva. Huvuddelen av bostadsbebyggelsen är tillkommen under en relativ kort tidsperiod från 1960-talet och framåt. Stadsmiljöerna utmed väg 226 domineras av villastadsmiljöer, men även av miljonprogramsbebyggelsen i Flemingsberg där också det mycket stora Karolinska universitetssjukhuset Huddinge finns tillsammans med viss industri och den senare tillkomna högskolebebyggelsen. I villastadsmiljöerna finns inslag av grupphusbebyggelse och trädgårdsstad i form av radhus och gruppbyggda villor. Dessutom finns mellanformer av villastäder och fritidshusområden. Två kommuncentra finns också längs väg 226: Huddinge som i järnvägsstationens närhet har en mer urban karaktär med högre täthet och funktioner, och Tumba som har liknande egenskaper. Stadsmiljöerna utmed Nynäsvägen har utvecklats på ett jämförbart sätt som bebyggelsen längs väg 226 och E/E20. Här finner man en mix av villastäder, grupphusbebyggelse och miljonprogramsområden samt industrioch handelsområden i Länna, och Handen. I Handen finns också Haninges kommun med en delvis tätare stadsmiljö. Ytterligare bebyggelse finns inbäddade i de gröna kilarna i form av fritidshusområden som i varierande utsträckning omvandlats till villastäder. Bland dessa är Gladö kvarn vid Kvarnsjön och Vidja vid sjön Orlången de största. Äldre bebyggelse i form av historiska gårdar finns inom hela utredningsområdet i anslutning till odlingsbara marker som nämnts i föregående avsnitt. Med undantag för dessa äldre gårdar och tillhörande torp är huvuddelen av den befintliga bebyggelsen tillkommen på och 2000-talet..2 Gestaltningsavsikter De gestaltningsavsikter som togs fram i anslutning till det inledande arbetet med landskapsanalysen sammanfattas nedan. Oavsett om den nya vägen löper i naturmiljö, kulturlandskap eller stadsmiljö är det en övergripande avsikt att vägen ska bli en integrerad del i sin miljö. gens geometri ska anpassas till sin omgivning inom olika karaktärsområden för att stödja, och stödjas av, natur-, kultur- och stadslandskapet. Med utgångspunkt från landskapsanalysen ska väg kunna förläggas på mark, på bro eller i tunnel med anpassade sidoområden. Övergångar mellan sträckor av de olika typerna ska upplevas som naturliga och vara tydliga och lätta att avläsa. Lokalisering av vägen och utformning av trafikplatser med tillhörande ramper ska väljas med målet att minimera begränsning av stadens och landskapets funktioner på grund av att ytor skärs av, görs otillgängliga eller att stads- och landskapsrum delas upp och fragmenteras. Det ska eftersträvas att vägens storskaliga vägstrukturer utformas så att det visuella bullret begränsas och att de ges en linjeföring som blir tydlig och enkelt avläsbar i stads- och landskapsmiljön. Ett sammanhållet formspråk ska finnas för det inre vägrummet, dvs. det som upplevs av resenärerna på vägen men för övriga delar ska en mer platsanpassad utformning tas fram. gen ska placeras och utformas med hänsyn till dem som färdas på den, med avseende på visuella intryck, igenkänning, blickpunkter och orienterbarhet. Gestaltningsfrågorna ska utvecklas och bevakas kontinuerligt under Tvärförbindelse Södertörns skeden och inkluderar allt arbete som utförs från lokaliseringsutredning till produktion. 6

7 . Geometriska förutsättningar De gestaltningsmässiga förutsättningarna styrs i hög grad av de tekniska och geometriska kraven på vägen. Vid 100km/h ska vägen ha en minsta horisontalradie på 700 m. Minsta konvexa vertikalradie ska vara 9000 m och minsta konkava vertikalradie 00 m. Högre hastighet kräver större radier och vice versa. gens fysiska bredd utgör också en viktig gestaltningsmässig förutsättning. Det är inte fastlagt hur många körfält som kommer att krävas och det kan variera mellan delsträckor. Om vägen utförs med 2+2 körfält blir den ca 20 m bred och med + körfält ca 27 m bred. Beroende på hur vägen inpassas i landskapet tillkommer sidoytor för diken, slänter, bergskärningar, bullerskydd med mera.. Övrig planering Förutom alla de krav som ställs på anpassning till befintliga miljöer föreligger i utredningsområdet omfattande planering från kommunerna, men också andra större infrastrukturprojekt som Förbifart Stockholm, ombyggnad av väg 226 och stra stambanan i Huddinge samt Spårväg Syd. Många av dessa projekt både påverkar och påverkas av Tvärförbindelse Södertörn. Den regionala gång- och cykelvägen kan bli ca m bred. Vid förläggning intill Tvärförbindelsen krävs en skiljeremsa vars bredd är beroende på hastighet och fordonsmängder på bilvägen. Se vidare under.10. Dessutom kommer Tvärförbindelse Södertörn att föranleda behov att komplettera det lokala vägnätet på vissa sträckor. Figur.2 Exempel på vägsektion för +-väg Figur. Exempel på vägsektion för gång- och cykelväg med lokalväg Figur. Exempel på vägsektion för 2+2-väg 7