Kulturverkstan Vårterminen Överlevnadsstrategier för filmproduktion i Västsverige - en studie med utgångspunkt i exemplet GötaFilm

Transkript

1 LIA IV rapport Anna Håkansson Kulturverkstan Vårterminen 2002 Överlevnadsstrategier för filmproduktion i Västsverige - en studie med utgångspunkt i exemplet GötaFilm

2 Innehållsförteckning 1.English abstract s Inledning s Bakgrund s Frågeställning s Metod s Mina arbetsuppgifter s Samarbeten s GöteborgsDramat s Goodpartners s Film i Väst s EU s Svenska Filminstitutet s Svenska Producentföreningen s Profilering s Samhällsengagemang s Dokumentär s Kvalitet s Sammanfattning s Länkar s Adresser s. 11 2

3 Överlevnadsstrategier för filmproduktion i Västsverige- en studie med utgångspunkt i exemplet GötaFilm 1. English abstract I have spent half a year at GötaFilm, one of the most important film production companies in Gothenburg. In this report I have been trying to make up a picture of GotaFilm works. I have been trying to describe the different strategies of survival that makes GotaFilm the quite successful produktion company it is today. I have among other things, described the different co- operations which GotaFilm is involved in. I have been trying to analyze the strategies of the company to create an outer picture showing a company that is engaged in the world surrounding it. This engagement is, for me, the heart of the company. Together with good relations, experience and the ability to select all this make GotaFilm a production company of genuin quality films. 2. Inledning Jag kom till GötaFilm för att undersöka med vad en av de viktigaste kuggarna i det västsvenska filmundrets maskineri egentligen smörjs. Jag föreställde mig att jag skulle få ta del, och förhoppningsvis bli del, av en bransch präglad av glamour, en bransch där producentens roll är att vara rik och mäktig à la Hollywood anno Det har ju trots allt varit en del prat om det svenska filmundret de senaste åren, där visserligen Trollhättan och Film i Väst varit i centrum, men där även GötaFilm spelat en betydande roll, med succéer som bland andra Det nya landet bakom sig. Det minsta jag förväntade mig var med andra ord, åtminstone en Peter Aalbeck- Jensen, redo med sexistisk kommentar och en fet cigarr i mungipan. Min besvikelse över GötaFilm blev med andra ord påtaglig då modest var det första passande ord jag kom att tänka på för att beskriva deras kontor. Producenten, Christer Nilson, imponerar visserligen i längd och i skapandet av välformulerade meningar, men var gömde han cigarren och the private showroom? 3. Bakgrund- GötaFilm GötaFilm är ett filmproduktionsbolag beläget i Konstepidemin vid Linnéplatsen i Göteborg. De producerar kort, lång- och dokumentärfilm för både film och TV och har god renommé som produktionsbolag och skapare av kvalitetsfilm. GötaFilm bildades 1989 i samband med filmen Kurt Olsson- filmen om mitt liv som mig själv. Bland övriga produktioner kan nämnas långfilmerna Sommaren, i regi av Kristian Petri och Rusar i hans famn regisserad av Lennart Hjulström, samt dokumentärprojektet Tre dagar i Europa. GötaFilms senaste produktioner är långfilmen Bäst i Sverige av Ulf Malmros och Peter Birro, och dokumentären Repetitioner, som skildrar Lars Noréns arbete med pjäsen 7:3. Bäst i Sverige har biopremiär sista augusti i år och Repetitioner kommer förmodligen att visas på SVT inom en relativt snar framtid. Under min tid var det framförallt två projekt som arbetet på GötaFilm kretsade kring. Det första var Detaljer, den första spelfilm som görs efter manus av Lars Norén. Detaljer kommer att regisseras av Kristian Petri och inspelningen kör igång redan i slutet av maj. Den kommer framförallt att spelas in i Stockholm, men även i Italien och givetvis i Trollhättetrakten. Det andra projektet var Smala Sussie, efter manus av Petteri Nuottimäkki och i regi och manusbearbetning av Ulf Malmros. Den börjar 3

4 spelas in i september i år, strax efter premiären av Bäst i Sverige. Utöver dessa projekt pågick manusutveckling av åtminstone tre andra långfilmsprojekt, Audrey Ford, Spanska Skuggan och Veteranerna. Dessutom låg ett antal dokumentärfilmsprojekt i sin vagga samt en novellfilm av en ung, nyutexaminerad filmare, Joakim Blendulf. GötaFilms centralgestalt är Christer Nilson, han är bolagets chef och producent. Christers bakgrund består av arbete som mellanstadielärare innan han blev den förste teaterproducenten på Backa teatern i Göteborg. Efter det arbetade han som markandschef på Göteborgs Stadsteater. Hans inträde i filmbranschen var som frilansande produktions- och inspelningsledare på en rad filmproduktioner. Helena Möller utgör den enda fast anställda under perioderna mellan produktioner, hon utför administrativt arbete, men arbetar även som produktionsledare. Under min sista tid på GötaFilm beslutades dock att anställa en ny, ekonomiskt kunnig person som även ska tjäna som Christers sekreterare. Övriga anställda är dock knutna till GötaFilm på frilans bas. Min handledare var Olle Wirenhed som varit på företaget i ca fem år. Hans senaste uppdrag för GötaFilm var att arbeta som produktions- och postproduktionsledare för Bäst i Sverige. 4. Frågeställning Jag har alltid varit intresserad av film och efter mina universitetsstudier besitter jag en omfattande teoretisk kunskap i ämnet. Vad jag däremot inte har haft tillgång till är kunskap om hur filmbranschen fungerar i praktiken. För mig kändes det därför självklart att lägga min sista period av lärande i arbete på ett västsvenskt filmproduktionsbolag. GötaFilm framstod som mest intressant på grund av det brinnande engagemang de visat för samhällsfrågor i sina produktioner. Min intention med att söka mig till GötaFilm var alltså från början att få en insikt i hur just en så utpräglad projektledarroll som filmproducentens fungerar. Att rent konkret lära känna arbetsmetoder och bransch, att skapa kontakter och få erfarenhet av något för mig i princip helt nytt. GötaFilm intresserade mig också för att det är ett så pass väletablerat och framgångsrikt filmproduktionsbolag, trots sin ringa storlek och faktiska belägenhet i Sveriges andra största stad. Det har med andra ord funnits många intressanta trådar för mig att nysta i, men ur detta svårutredbara kluster har följande frågeställningar blivit tydliga: Vad utgör de mest kännetecknande metoderna och arbetssätten för en producent inom film- och TV produktion? Hur har GötaFilm, trots sin relativa litenhet och sin geografiska placering, lyckats skapa sig ett utrymme i svensk filmproduktion? Vilka är de essentiella orsakerna till GötaFilms framgång? För att sammanfatta dessa frågeställningar har jag använt mig av rubriken, Överlevnadsstrategier för filmproduktion i Västsverige- en studie med utgångspunkt i exemplet GötaFilm. För det är trots allt överlevnad det i slutändan handlar om och det givetvis inte bara för GötaFilm utan för alla produktionsbolag och 4

5 kulturproducenter som försöker etablera sig i Västsverige. Det finns, enligt den uppfattning jag hunnit bilda mig, inte mer pengar i filmbranschen än någon annan kulturell verksamhet, framförallt inte under perioderna mellan de olika projekten. GötaFilms position har erövrats genom användandet av just de överlevnadsstrategier jag tänkt ägna denna rapport åt att redogöra för. Strategier som jag tror att både jag och andra kulturprojektledare kan lära sig mycket av. 5.0 Metod Jag har försökt att, trots min mer eller mindre ytliga involvering i så gott som alla, under min tid pågående projekt, hålla en iakttagande distans. Jag har närvarat enligt ordinarie arbetstider, dvs till 18.00, alla dagar utom fredagar som jag ägnat åt uppsummering och reflektion. Jag har fört dagboksanteckningar över det arbete jag har utfört och har ofta haft en sekreterarroll vid möten. Genom att ha tagit upp mötesanteckningar har jag också kunnat minnas det som avhandlats bättre. Jag har närvarat vid både interna och externa möten och fått en god inblick i hur saker och ting styrs. Jag kom in på GötaFilm i något av en mellanperiod, Bäst i Sverige var i efterproduktionsfasen och de två nya produktionerna saknade ännu finansiering och produktionsbeslut var ännu inte fattat. Trots detta tror jag att det var en bra tid att komma till GötaFilm eftersom det just nu en spännande tidpunkt att komma in i filmbranschen. Samtidigt som det går bättre för svensk film än någonsin tidigare talas det parallellt om en ny svensk filmkris. 5.1 Mina arbetsuppgifter Jag har följt med de anställda på allt från Guldbaggegalor till möten med höjdare på SVT. Jag har varit med om allt från att bli kallad Lilla gumman och att koka otaliga koppar kaffe till att genomföra research för dokumentärfilmer och arbeta med EUansökningar. Det har med andra ord varit en bergochdalbana mellan kvalificerade och okvalificerade uppgifter. Jag uttryckte tidigt en önskan om att få ansvara för ett eget, avgränsat projekt för att ha möjlighet att behålla någon slags röd tråd och relevans i mina arbetsuppgifter. Detta blev det emellertid en smula si och så med. Innan jag lärde mig arbetssätten var det givetvis svårt för mig att driva egna projekt inom ramen för verksamheten. Dessutom var Olle, min handledare, rätt stressad på grund av efterproduktionsarbetet med Bäst i Sverige. För att inte tala om Christer som ju har det övergripande ansvaret för företaget. Än var det hjälpa till med filmvisning i container, än var det beställa nya kopior av filmer för att skicka iväg till festivaler världen över. Det var mycket svara i telefon, avvärja ivriga praktikant- eller skådespelaraspiranter eller helt enkelt vidarebefordra samtalet till någon annan. Visst var det, en ganska underlig situation att befinna sig i. Samtidigt handlade det om uppgifter som någon måste göra. Jag var redan innan jag påbörjade min praktik medveten om att filmbranschen i allmänhet använder sig av oavlönade praktikanter som avlöser varandra. Både Olle och Helena har kommit in den vägen och den gängse uppfattningen verkar vara att det är det som krävs för att komma in i branschen. Det företogs dock en del åtgärder för att mina arbetsuppgifter skulle ha relevans. I utvecklandet av dokumentäridéer fick jag möjlighet att komma med egna förslag utifrån de ramar Susanne Reich angett i sin idé om en ny stor dokumentärsatsning på SVT. Jag gjorde även research inför en idé som de drivande bakom GötaFilms 5

6 kommande dokumentärredaktion, Lars Schmidt och Lars Winkler, föreslagit. Idén handlade om att följa kvinnliga personvalkampanjsdelegater i den kommande valrörelsen. Min research gick ut på att jag träffade representanter från nästan alla partier och genomförde filmade intervjuer med dessa. Tyvärr väckte denna idé inget gensvar på SVT, som trodde att det skulle produceras tillräckligt många dokumentärer på detta tema. Detta trots att jag luskat reda på något så originellt och medialt som en centerpartistisk riksdagskandidat som ligger på spikmattor samtidigt som hon pratar om sina politiska idéer. Själv tyckte jag att det vore intressant att skildra Maria Hanseblads arbete med de hemlösas tidning Faktum och träffade henne för en intervju. Vi hade ett mycket spännande samtal om den rådande situationen i Göteborg. Jag vidarebefordrade anteckningarna från detta mötte till Reich som i skrivande stund ännu inte gett besked. Jag har även haft ett slags projektledarroll för Joakim Blendulfs novellfilmsprojekt där jag hjälpt honom med att kolla inspelningsplatser, etc. Joakim Blendulf är även castingansvarig för Smala Sussie och även där har jag assisterat honom i sökandet efter- och provfilmandet av skådespelare. 6. Samarbeten GötaFilms kanske viktigaste överlevnadsstrategi är samarbeten. Man samarbetar för pengarnas skull, men framförallt för idéerna och kreativiteten. Jag kommer att redogöra för några av de samarbeten som jag uppfattat som essentiella för GötaFilm. De flesta av dess samarbeten är även är avgörande för övrig svensk filmproduktions fortlevnad. 6.1 GöteborgsDramat GötaFilms kanske viktigaste samarbete de senaste åren är det som inleddes under 2000 med TV- produktionsbolaget, MTV Produktion. Syftet med samarbetet, som går under namnet GöteborgsDramat, är att film och TV ska ge varandra mervärde och att producera fem nyskrivna TV- serier och långfilmer under tre år. Samarbetets startskott var en stor manustävling där vinnaren fick en prissumma på kronor. Två av de övriga bidragen fick möjlighet att utveckla sina manus för filmproduktion med GöteborgsDramat som producent. Två av dessa tre vinnande bidrag är fortfarande på banan, om än med nya, vilket är anmärkningsvärt, mer etablerade författare. Audrey Ford av Claes Fürstenberg och Anna Fredriksson är den produktion, som tillsammans med Spanska Skuggan av Åke Edwardsson, kommer att dra igång redan nästa år. Göteborgsdramats första färdiga produktion är Bäst i Sverige. GöteborgsDramat kom till efter ett initiativ av Brittmo Bernardsson på Business Region Göteborg. Hon anordnade frukostsamtal där kulturproducenter kunde träffas, vilket representanter från MTV respektive GötaFilm just gjorde. Min uppfattning är den att GötaFilm rent krasst såg ytterligare en finansiär i MTV. Jag tror att MTV i sin tur såg samarbetet som en möjlighet att få del av GötaFilms status som producent av kvalitetsfilm, men kanske även som ett sätt att ta sig in i den mer seriösa filmbranschen. Dessa syften kanske kan verka ovidkommande, men för mig är det intressant att MTV, med sina mer lukrativa intressen, överhuvudtaget gav sig i lag med GötaFilm. Detta visar ju på att kulturellt kapital faktiskt har ett reellt värde, ett värde som både resulterar i rent kapital och en inte alltför oansenlig maktposition. 6

7 Samarbetet med GöteborgsDramat innebar även ytterligare samarbetsavtal. Sandrew Metronome åtog sig distributionen av de filmer som skulle produceras och TV4 slöts till samarbetet för distribution av eventuella TV serier. I vår blev det också klart att GöteborgsDramat erhållit ett så kallat slatebidrag från EUs utvecklingsfond, MEDIA programmet. Slatebidraget är ett slags projektutvecklingsbidrag på en million kronor per år i tre år framåt. 6.2 Good Partners Good Partners är ett samarbete med Bo-Erik Gybergs produktionsbolag Levande bilder. Det var från början tänkt att detta samarbete skulle leda till samproduktioner, men det har ännu inte skett. Mycket beror detta på Bo-Eriks arbete som rektor för Högskolan för fotografi och film. Anledningen till att jag nämner Good partners i detta sammanhang är att företaget är en del av Göteborgsdramat och att Bo-Erik Gyberg är en av samarbetets nyckelpersoner. 6.3 Film i Väst Film i Väst (FiV) har varit delaktiga i majoriteten av de svenska filmer som producerats de senaste åren. Kravet för att FiV ska gå in som samproducent är att delar av filmen ska spelas in i, och använda sig av arbetskraft från den region som FiV tillhör, det vill säga Västra Götalands regionen, exklusive Göteborgs stad. Detta kan många gånger resultera i rätt absurda konsekvenser. Till hösten spelas inte mindre än två filmer in i Dals Ed och Bengtsfors i Dalsland, två städer som man knappast förknippar med stjärnglans. FiV finansieras till största delen av utvecklingsbidrag från EU och filmproduktionen har mycket riktigt genererat både pengar och arbetstillfällen till denna del av Sverige. För att Göteborg skulle kunna bli del av detta skulle Göteborgs Stad behöva gå in i FiV med pengar. Enligt de diskussioner jag tagit del av ligger detta inte längre särskilt långt bort. Det skulle givetvis resultera i en drastisk ökning av Göteborgs chanser att bli Sveriges ledande centrum för filmproduktion. 6.4 EU EU har en nyckelposition i finansieringen av den svenska filmen. Utöver finansieringen av Film i Väst som ju möjliggör en stor del av svenskfilmproduktion finansieras mången europeisk kvalitetsfilm av medel från Eurimage, Eus stora filmfond som är del av det stora MEDIA programmet. MEDIA ger även bolagsstöd till GötaFilm. Under min tid på GötaFilm deltog jag bland annat i ansökandet av Eurimage pengar till Detaljer. Genom sin resa till Berlin filmfestival fick Christer kontakt med ett italienskt produktionsbolag vid namn Sintra. Dessutom fanns kontakt redan knuten med Moonlight Production i Köpenhamn. Dessa kontakter utgjorde stommen i ansökan då kraven är att filmen samproduceras av minst tre EU-länder. För mig var det spännande att vara på GötaFilm under denna ansökningsperiod, då jag sällan varit med om något så snårigt och byråkratiskt. Underligt nog gick ansökan inte igenom. Personligen trodde jag faktiskt att Lars Noréns och Pernilla Augusts namn skulle vara tillräckliga för att radera alla eventuella tveksamheter. 7

8 6.5 Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet (SFI) fördelar filmstöd till så gott som alla svenska filmprojekt som går igenom deras hårda krav. Stöden fördelas av filmkonsulenter som sitter två till tre år i taget. Långfilmskonsulent Niklas Rådström, som går av sin konsulenttjänst till sommaren har en gammal, god relation med GötaFilm. För ett antal år sedan producerade GötaFilm Tala- det är så mörkt i regi av Suzanne Osten med manus av Niklas Rådström själv. Rådström var även den som räddade Detaljer projektet efter Eurimages nej. Han såg till att SFI går in med de extra miljoner som behövs för att filmen ska kunna fullbordas. Visst skulle det kunna var lätt att utifrån detta faktum måla upp en rafflande konspirationsteori där unga, alternativa filmare, som saknar relationer till Filmhuset, utesluts ur bidragssystemet. Jag väljer dock att skriva att det handlar om, visserligen ofta gamla, men alltid goda, relationer. 6.6 Svenska Producentföreningen Christer Nilson är en av ledamöterna i Svenska Producentföreningen, filmproducenternas intresseorganisation. Detta har, under min tid på GötaFilm, haft en viss betydelse, då diskussionerna kring finansieringen av svensk film varit ovanligt hetlevrade. Dessa diskussioner har kretsat kring det intecknade publikrelaterade stödet (PRS). Det paradoxala i att detta stöd plötsligt tagit slut är att det beror på att svensk film gått för bra. Stödet delas ut i efterhand och baseras på antalet sålda biobiljetter. Eftersom intäkterna från var tredje såld biobiljett gått till svensk film de senaste, framgångsrika åren, har alla stödpengar redan delats ut. Inga nya pengar kommer till förrän vid avtalsperiodens utgång Producentföreningen har givetvis satt ett hårt tryck på kulturminister Marita Ulvskog att finna en lösning på denna fråga. Christer har deltagit i debatten med hull och hår. Under min tid på GötaFilm uttalade han sig i både GP, Aftonbladet, DN och Filmkrönikan, samtidigt som han deltog aktivt i de seminarier, som kretsade kring denna känsliga fråga, under Filmfestivalen. Att producentföreningen har en viss makt råder det ingen tvekan om. Att Christer och hans kollegor erbjudits denna stora plats i media är ett tecken på det. 7.0 Profil En annan av GötaFilms viktiga överlevnadsstrategier handlar om profilering. GötaFilm består av en tight grupp medarbetare som alla har liknande politisk uppfattning. Här gör man inte enbart film för att nå ut till en stor publik utan film för filmens skull. Man är trots sin litenhet, kvalitetsmedvetna, samhällsengagerade och nytänkande något jag kommer att gå närmare in på under nedanstående punkter. 7.1 Samhällsengagemang GötaFilm har, sedan sin tillkomst, visat ett starkt samhällsengagemang, framförallt i arbetet mot rasism. Detta tror jag till stor del bidragit till GötaFilms nationella och internationella status. Under den tid jag var på GötaFilm fick jag personligen möjlighet att bidra till denna profil. Detta skedde i samband med att GötaFilms dokumentär De älskande i San Fernando av Peter Torbiörnson blev inbjuden till Docaviv, en dokumentärfilmfestival i Tel Aviv. Filmens producent, Elisabeth Lee, som flyttat till England intog snabbt en kritisk inställning och tyckte att vi borde dra tillbaka filmen. Eftersom ingen annan hade tid tog jag, efter samråd med Christer, på mig detta ansvar och skrev ett brev till 8

9 festivalen. För mig var brevet en oerhört enkel gest. Jag bad att filmen skulle dras tillbaka, och gav alternativet att brevet skulle läsas upp innan varje visning om tillbakadragandet inte var möjligt. Skälen jag angav var givetvis de fruktansvärda illdåd som riktats mot det palestinska folket. Brevet uppmanade Sharon att återuppta fredsförhandlingarna och uttryckte slutligen en förhoppning om fred. Några dagar senare läser jag i Expressen och Svenska Dagbladet hur sista visningen av filmen ställts in. Huvudsponsorerna för festivalen, Israels motsvarighet till Svenska Spel, hotade nämligen att dra in prissumman på motsvarande kronor om filmen visades en sista gång. Då hade brevet redan lästs upp två gånger innan de två första visningarna och innehållet var, enligt artikeln, något som politiserat festivalen, vilket tydligen inte var önskvärt. Festivalens ledning uttalade sig och sade att det var föredömligt att ta ställning och att även kritiska, Israeliska filmare hindrats i sitt arbete. Publiken hade reagerat mycket kraftigt och skrikigt censur när de fick redo på anledningen till inställandet av filmen. I artikeln var angivet Torbiörnsson skrivit brevet, som i själva verket var undertecknat av Christer och skrivet av mig. För mig var detta, visserligen i det stora hela, obetydliga bidrag, min viktigaste lärdom ifrån tiden på GötaFilm. Det handlar i grunden om att film är politik och att film påverkar. Det handlar också om vikten att faktiskt låta sina åsikter återspeglas i det man faktiskt gör, något GötaFilms framgångar är ett bevis för. Alla grupper verkar dock inte omfattas av detta samhällsengagemang. Jag föreslog ett samarbete med en filmare som ofta behandlar den problematik som homosexuella grupper utsatts och utsätts för, och möttes av oförståelse. Det var givetvis förvånande för mig, då GötaFilm, som jag redan nämnt, så ofta tagit ställning för andra förtryckta grupper. Dessutom tror jag att den profil av politisk korrekthet, som jag här beskrivit som en av GötaFilms främsta fördelar, kan te sig falsk om den gör skillnad mellan människor. 7.2 Dokumentär GötaFilm har tidigare producerat en hel del dokumentärer, framförallt med hjälp av två tidigare anställda, Carl Javér och Anders Berggren. De gjorde bland annat den uppmärksammade dokumentärserien Sjukhuset för GötaFilm. I samband med slutförandet av denna produktion bröt de sig dock loss och skapade ett eget bolag, Dokumentärfilm AB, som ligger ett stenkast från GötaFilms kontor. GötaFilm har ändå behållit intentionen att fortsätta med dokumentärproduktion. I somras spelade de in Tre dagar i Europa, som skildrar händelserna under EU-toppmötet i Göteborg. Metoden man använde sig av stammar från en av den brittiske dokumentärgurun, Colin Lukes, idéer. Den går ut på att man använder sig av ett stort antal små filmteam i skildrandet av en händelse. På så sätt kan man också skildra den ur många, sinsemellan olika perspektiv. I denna satsning använda man sig också sig av unga, nyligen färdigutbildade filmare. På så sätt förenade man möjligheten att ge dem en möjlighet till arbete och erfarenhet med chansen att snappa upp unga begåvningar. Det finns även planer att starta upp en dokumentärredaktion på GötaFilm. Först med en fast redaktion skapas en kontinuitet och möjlighet att föra en pågående diskussion kring möjliga ämnen för nya dokumentärer. Under min tid åkte Christer till London 9

10 tillsammans med Lasse Winkler och Lasse Schmidt för att än en gång träffa Colin Luke och låta sig inspireras till nya idéer. Det finns också ett intresse utifrån för att GötaFilm ska fortsätta med dokumentärproduktion. Hannes Råstam på Dokument Inifrån visade sig intresserad av ett samarbete och Susanne Reich på SVT efterlyste dokumentärer som skildrar unga kvinnor i Västsverige. Intresset av att göra dokumentärfilm är långt ifrån lukrativt, men jag tror att den är ett av de viktigaste sätten för GötaFilm att behålla kontakten med sin omvärld och samtid. 7.3 Kvalitet GötaFilms största tillgång stavas kvalitet. Uppfattning att GötaFilm producerar kvalitetsfilm är vida spridd. Men, vad består då denna kvalitet av? Med risk att låta som Stig Larsson, som ju, vilket är intressant i det här fallet, faktiskt både skrivit manus och regisserat för GötaFilms räkning, vill jag ändå gå vidare med denna fråga. Detaljer, är ett spännande exempel. Det innehåller alla element som lägger grunden för en sann konstfilm. Manus baseras på två pjäser av Lars Norén, en man som brukar betraktas som vår störste, samtida dramatiker både av kritiker och publik. Kristian Petri har gjort sig känd för sina kontemplativa havsbandsskildringar, både dokumentärt, som i Fyren och i spelfilm, som i Sommaren. De fyra huvudrollerna spelas av inga mindre än Pernilla August, Micke Nyqvist, Jonas Carlsson och Rebecka Hemse, alla med liknade kvalitetsproduktioner bakom sig. Här finns alla förutsättningar för att skapa en riktigt vacker och välspelad film. Detta trots att manuset, i mina ögon, är genomgående klyschigt, brackigt och gubbigt. Givetvis oerhört välskrivet, men likväl. Jag tror faktiskt att filmen kommer att bli bra. Den kommer att ses av en kulturintresserad publik från övre medelklassen. En publik som kommer att befästa GötaFilms status som produktionsbolag av kvalitetsfilm en gång för alla. Men kvalitet skapas kanske bara om det åtminstone finns en gnutta självdistans. Den biten står GötaFilms andra, kommande produktion för,smala Sussie. Ulf Malmros har i manuset, som det ser ut idag, skrivit in en mängd metaberättelser som ger gliringar till den svenska filmbranschen. I ramberättelsen presenterar en man en filmidé för en lagom skeptisk producent. Mannens berättelse innehåller inte direkt de klassiska element som skulle kunna utgöra grunden för en bra film. Det finns dock ett lukrativt intresse, då den utspelar sig i centrum av Film i Västs möjliga finansieringsområde. På producentens kontor hänger konstfilmsaffischer och porträttet är en tydlig blinkning till Christer Nilson. Det finns alltså en öppenhet och distans på GötaFilm som jag tror är förutsättningen för att man ska kunna fortsätta göra riktigt bra film. 10

11 8. Sammanfattning GötaFilm navigerar skickligt bland samproducenter, filmkonsulenter, distributörer och kulturministrar. Det handlar givetvis främst om urval, goda kontakter och erfarenhet, egenskaper som man knappast föds med. Det har krävt sina år för GötaFilm att nå den position företaget har idag. Att renodla en så positiv yttre bild av en verksamhet är något som både kräver medvetenhet, distans och gemensamma visioner. Det är ur alla dessa begrepp, den ack så viktiga, kvalitetsstämpeln stammar. Jag hoppas att jag genom denna rapport har kunnat förmedla några av de framgångsrika överlevnadsstrategier som bolaget använder sig av. Jag har i alla fall kunnat lära mig en hel del. 9. Länkar Adresser Handledare: Olle Wirenhed GötaFilm AB Göteborg tel mobil olle@gotafilm.se 11