Kap. 7 BOSTÄDER, ARBETSPLATSER och SERVICE I BEBYGGD MILJÖ

Transkript

1 Kap. 7 BOSTÄDER, ARBETSPLATSER och SERVICE I BEBYGGD MILJÖ I kapitlet behandlas följande aspekter: -Stadsbyggnadsprinciper - planeringsbegrepp. -Befintlig blandad bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser. -Utredningsområde. -Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser. -Tillkommande bebyggelse på landsbygden och i mindre samhällen. -Skola och barnomsorg. -Vård och omsorg. -Verksamheter, handel och boendeservice/tjänster. -Befintliga service- och verksamhetskvarter. -Planerade områden för service- och verksamhetskvarter. Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande riktlinjer och förslag: Riktlinjer för områden redovisade på Plankarta Översiktsplan 2004 : Inom Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser bör: -områden lämpliga för förtätning inventeras. -trygghetsstudier göras av den offentliga miljön. Markanvändningen inom Utredningsområden bör av olika anledningar studeras särskilt. Inom Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser bör gatunätet med rutnätsstruktur eftersträvas. Service och arbetsplatser bör lokaliseras utmed huvudstråk. Den service och de arbetsplatser som avses förutsätts ha sådana egenskaper att de är möjliga att integrera med bostäder. Områdesbestämmelser bör övervägas för att säkerställa en önskvärd utveckling. Inom eller i närheten av Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser bör ej tillåtas sådana åtgärder som kan försvåra en exploatering av området. Inom Befintligt service- och verksamhetskvarter bör främst lokaliseras sådan service och verksamhet som ej är lämplig att integrera med bostäder (ytkrävande, transportintensiv, störande). Övrig service och verksamheter (som ej är störande för omgivningen) bör om möjligt integreras med bostäder. Till Planerade service och verksamhetskvarter bör främst lokaliseras sådan service och verksamhet som ej är lämplig att integrera med bostäder. Exempelvis, ytkrävande verksamheter med låg persontäthet, transportintensiva verksamheter eller särskilt störande verksamheter. Övrig service och verksamheter bör om möjligt integreras med bostäder. Inom eller i närheten av Planerade service och verksamhetskvarter bör ej tillåtas sådana åtgärder som kan försvåra en exploatering av området. Inom Fördjupning av översiktsplanen avses fördjupade studier göras för ställningstagande till lämplig markanvändning. 42

2 Övriga förslag och riktlinjer: Med hänsyn till bland annat tillgänglighet till service, natur- och rekreationsvärden samt kommunalekonomiska aspekter bör ny bostadsbebyggelse i första hand tillkomman inom områden som på Plankarta Översiktsplan 2004 redovisas som: -Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser. -Utredningsområde samt fördjupning av översiktsplanen förutsatt att studier visar det lämpligt. -Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser. -Befintliga mindre samhällen. -I andra hand i direkt anslutning till övrig befintlig bostadsbebyggelse (även äldre bebyggelselämningar av exempelvis torp, hus och gårdar). Vid planering och lovärende för bostadsbebyggelse på landsbygden utanför mindre samhällen bör bla den föreslagna bebyggelsens kommunalekonomiska konsekvenser belysas. I befintlig bebyggelse med skola och barnomsorg bör studier göras med avseende på skolans utemiljö / tillgång till grönytor. Även trafiksäkerhetssituationen bör uppmärksammas liksom upplevelsen av den yttre miljön ur ett trygghetsperspektiv. Planerad bebyggelse för skola / barnomsorg bör lokaliseras utmed huvudstråk för att skapa hög tillgänglighet. Planerad bebyggelse för vård och omsorg bör lokaliseras utmed huvudstråk för att skapa hög tillgänglighet. Grönskans betydelse bör särskilt uppmärksammas kring bebyggelse för vård och omsorg. En översyn av redovisningen av så kallad samlad bebyggelse bör göras. Befintliga detaljplaners aktualitet bör fortlöpande utvärderas för att stödja en effektiv service och bygglovhantering mm. Ängelholms kommun bör fortlöpande ta ställning till om det finns någon anledning till att förvärva strategiskt viktiga områden för kommunens utveckling. Möjligheterna att göra utvecklingsstudier för profilering och yttre gestaltning av Befintlig serviceoch verksamhetskvarter bör utredas av kommunen i samarbete med verksamhetsutövare. Konsekvenser av rekommendationer ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Föreslagna studier av hur den yttre miljön upplevs ur trygghetssynpunkt kan leda till åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ett rikt socialt liv på gator, torg och parker mm. En positiv inställning till omvandling av fritidshusområden till permanentboende ökar förutsättningarna för att områdena skall kunna bebos och leva året runt. Genom studier av skolans utemiljö, med avseende på grönska och trygghet kan eventuella brister eller möjligheter identifieras och åtgärdas så att kommunen upplevs som mer attraktiv. Ekologiska konsekvenser: Förtätning inom befintlig bebyggelse minskar behovet att ta i anspråk tidigare oexploaterad mark i stadens utkant. Föreslagen lokalisering av ny bebyggelse till befintliga orter är resurseffektivt ur ekologisk synvinkel eftersom befintliga strukturer kan nyttjas. Genom lokalisering av bebyggelse för undervisning och vård utmed huvudstråk skapas bättre förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning vilket är positivt ur resurshushållningssynpunkt. Föreslagna områden för ny bostadsbebyggelse tar i anspråk befintlig jordbruksmark. Markarealen som kan användas för odling, biologisk produktion, minskar därmed. Fortlöpande aktualisering av detaljplaner och områdesbestämmelser kan juridiskt skydda värdefulla naturområden och andra ekologiska värden. Ekonomiska konsekvenser: Föreslagna studier av möjligheter att förtäta befintlig bebyggelse/inventering av impedimentytor, kan medföra effektivare utnyttjande av befintliga investeringar i infrastruktur mm. Föreslagen utbyggnad av kommunens fem större tätorter kan innebära effektivare utnyttjande av befintliga samhällsinvesteringar. En positiv inställning till omvandling av fritidshusområden till permanentboende kan innebära ökade kommunala utgifter för service och infrastruktur såsom vatten och avloppssystem, barnomsorg, omsorg mm inom dessa områden. Tillkommande spridd bebyggelse på landsbygden kan medföra kommunalekonomiska konsekvenser med avseende på ex skolskjuts, färdtjänst mm. 43

3 Den areella näringen kan komma att påverkas av ny bostadsbebyggelse såväl på landsbygden som i utkanten av tätorter. Förbättringar av eventuella brister i skolans utemiljö och omgivning kan innebära kommunala investeringskostnader. Samtidigt kan eventuella kommunala vårdkostnader förknippande med exempelvis trafikfarliga miljöer minimeras. Genom föreslagen aktuallitetsprövning av detaljplaner kan ärendehantering effektiviseras. En effektiv ärendehantering och service är viktig för Ängelholms kommun som attraktiv etableringsoch bostadsort. Stadsbyggnadsprinciper - planeringsbegrepp PBL 2 kap. 2 Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas till förhållandena i angränsande kommuner. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. Miljöbalken överträds. Agenda för staden utgår från sex grundläggande principer för stadens utveckling. Stadsmiljörådets agenda för att göra svenska städer ännu attraktivare att bo och verka i sammanfattas i följande punkter: -Staden är arena för demokratin -Stadens struktur är avgörande för en hållbar samhällsutveckling -Mångfald, komplexitet och vitalitet är stadens kännemärken -Gatan, torget och parken är stadens vardagsrum - Allemansrätten gäller också i staden -Successiv förändring ger staden kontinuitet och variation Trygghet Ur trygghetssynpunkt ger ett kontinuerligt gatunät med rutnätsstruktur (till skillnad från återvändsgränder) möjlighet till alternativa färdvägar, man kan lättare undvika miljö som känns obehaglig att passera. I ett kontinuerligt gatunät där både bilister, cyklister, gående mm färdas tillsammans (med trottoarer och cykelbanor där det krävs) är gaturummet befolkat och man blir mer sällan lämnad ensam. Separata gång- och cykelstråk avskilda från bebyggelse och trafikerade/befolkade miljöer kan kännas otrygga efter mörkrets inbrott. Risken finns att de därför blir oattraktiva och kommunalekonomiskt ineffektiva. Den befintliga miljön bör utvärderas ur trygghetsperspektiv. Bebyggelseområden bör karakteriseras av: -Kontinuerligt gatunät med rutnätsstruktur. -Gång- och cykeltrafik i samma gaturum som övriga trafikslag. -Bebyggelse som är gestaltad så att tydliga offentliga gaturum bildas. Resurshushållning Ett kontinuerligt gatunät i rutnätsstruktur skapar förutsättningar för att trafiken kan köra den kortaste vägen mellan två punkter. Detta minskar det totala trafikarbetet och därmed behovet av nya vägar och gator. Även miljöbelastningen minskar. Fördjupning av översiktsplanen I översiktsplanen från 1991 finns fördjupningar för kommunens fem huvudorter. Dessa fördjupningar är nu inaktuella i vissa avseenden. För en hög handlingsberedskap bör reviderad fördjupningar av översiktsplanen göras för i första hand Flygplatsen och dess omgivning. Fördjupade studier bör även göras för kommunens fem huvudorter samt för Höja trafikplats, söder om Ängelholm, med omgivning. Områdesbestämmelser Som komplement till översiktsplan och detaljplan kan områdesbestämmelser användas. Områdesbestämmelser bör övervägas vid redovisade utbyggnadsområden för att garanter en önskvärd utveckling av områdena. Detaljplanelagd mark (röd), samlad bebyggelse (svart), grov översikt. 44

4 Detaljplanelagd mark En fortlöpande utvärdering av detaljplaners aktualitet är önskvärd för att kunna upprätthålla service vid bygglovgivning och planering. Samlad bebyggelse En översyn av samlad bebyggelse gjordes senast Under de tio år som gått sedan dess har viss ny bebyggelse tillkommit. Det kan därför finnas anledning att uppdatera redovisningen av samlad bebyggelse. Viss samlad bebyggelse har även övergått i detaljplan. Den på PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 redovisade Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser utgörs av bland annat samlad bebyggelse. Bygglovplikt Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om vilka åtgärder som kräver bygglov. Det finns möjlighet för kommunen att inom vissa områden minska eller öka den generella bygglovplikten. För ett område som utgör värdefull miljö kan den generella lovplikten utökas genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Kommunägd mark Mark - fastigheter - är till sin natur en platsbunden och begränsad resurs. Det är därför av stor vikt för kommunens utveckling att administrativa faktorer, exempelvis vem som äger viss mark, ej begränsar eller påverkar kommunens utveckling negativt. Ängelholms kommun äger mark i framför allt befintliga bebyggelsemiljöer (gator, torg, parker mm). Vid exploatering av tidigare obebyggda områden kan det vara en fördel om markägaren (kommun eller annan) är positiv till exploatering. I annat fall kan expropriation (tvångsinlösning) i vissa fall behöva tillämpas om en viss utveckling eftersträvas. Vid avtalsskrivning där mark berörs bör övervägas om det finns anledning att genom avtal försäkra sig om att en viss exploatering tillkommer inom en viss tid. Detta kan exempelvis göras genom att kommunen får möjlighet att köpa tillbaka viss mark om ej exploatering kommer till stånd inom viss tid. Det är angeläget att Ängelholms kommunen fortlöpande tar ställning till om det finns anledning till att förvärva strategiskt viktiga områden för kommunens utveckling. Befintlig blandad bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser De områden som här avses framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Områdena omfattar bland annat detaljplanelagd mark samt samlad bebyggelse. Resurseffektiv markanvändning genom förtätning Inom Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser är det av resursskäl angeläget att områden lämpliga för förtätning inventeras. Inom Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser finns områden som antingen kan slås samman med befintlig, eller bilda ny, kvartersmark. En förutsättning är att marken ej har något värde ur allmän synvinkel. De områden där detta är möjligt bör inventeras. Exempel på förtätning är tidigare oinredda vindar som inreds för bostäder samt fritidsbebyggelse som omvandlas till året-runt boende. Under en 20-årsperiod antas de områden som i Översiktsplan 2002 benämns Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser årligen kunna rymma 10 nya bostäder. Fritidshusbebyggelse Nya fritidshusområden bör ej tillkomma inom Ängelholms kommun. Befintliga fritidshusområden kan omvandlas till permanentboende. Något samlat planeringsunderlag som redovisar permanentboende respektive fritidsboende finns ej i dagsläget. Ett sådant planeringsunderlag, grundat på exempelvis den adress personer är folkbokförda på, skulle vara värdefullt i kommunens planeringsarbete avseende bland annat förtätningspotential. Upplåtelseform Antal % Allmännyttan ,7 Övriga hyresrätter ,8 Bostadsrättsförening ,8 Villa med äganderätt ,0 Uppgift saknas 111 0,6 Varav småhus ,4 Varav flerbostadshus ,6 Totalt Bostadsutbudet i Ängelholm kommun (SCB 1999). 45

5 Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser. De områden som här avses framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Den service och de arbetsplatser som här avses förutsätts ha sådana egenskaper att en integrering med bostäder är möjlig. Exempelvis skola, barnomsorg, vård, tjänsteföretag, kontor och begränsad detaljhandel. Tillkommande bostadsbebyggelse föreslås lokaliseras till platser med hög tillgänglighet till bland annat kollektivtrafik, andra människor (socialt kapital), offentlig infrastruktur såsom trafiksäkra vägar, avlopp, vatten, skola, bibliotek, övrig service, gatubelysning, cykelvägar etc. för att utnyttja redan gjorda investeringar på ett resurseffektivt sätt. Behovet av kostsamma och resurskrävande nyinvesteringar kan på så sätt minimeras. Samtidigt ökar underlaget / möjligheterna för befintlig service. Genom att undvika att exploatera områden med höga natur och kulturvärden kan dessa bevaras och öka boendekvalitén i kommunen. Det är viktigt att åtgärder ej tillåts i, eller i närheten av, utbyggnadsområdena som kan försvåra exploatering av områdena. Av denna anledning bör så kallade områdesbestämmelser övervägas för utbyggnadsområdena. Det är viktigt att främja en bebyggelseutveckling som innebär en integrering av boende, service och arbetsplatser. I bebyggelsemiljöer som är befolkade hela dygnet finns större möjlighet att känna trygghet. Dessutom ger befolkade boendemiljöer ökat underlag för service. Översikt utbyggnadsområden, utredningsområden mm. 46

6 Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser, utredningsområden (utr), fördjupade studier av översiktsplanen (föp). Område Ängelholm Yta bostäder (hektar) Integrerbar service, arbetsplatser mm (hektar) Antal bostäder (10 bostäder / Hektar) Antal personer (2 personer / bostad) Centrala frågor att studera / tidplan för klart planarbete. Skälderviken (föp) Fördjupning av översiktsplanen / Om 5-10 år Havsbaden - Parallelltrapetsen Utbyggnad av västkustbanan? / Inom 5-10 år Havsbaden - Dahlström Park Naturvärden, geoteknik / Inom 5 år Ärrarp (utr) 15 0, Flygbuller / Inom 5 år Adolfsfält (utr) Flygbuller, arkeologi / Inom 5 år Karlslund (utr) Flygbuller, ägoförhållanden / Efter 10 år Kroneslätt Djurhållning / Inom 5 år Kulltorp Ägoförhållanden / Efter 10 år Järnvägsstationen (utr) ja ja?? Se kommentar på följande sida / Inom 5 år Södra Ängelholm (utr) 50 ca Se kommentar på följande sida / Inom 5 år Flygplatsen (föp) ja ca 50?? Se kommentar på följande sida / Inom 5 år Trafikplats Höja (föp) 50? ca ? 1000? Se kommentar på följande sida / Om 5-10 år Söder om Ängelholm (föp) 100? 20? 1000? 2000? Se kommentar på följande sida / Om 5-10 år Vejbystrand: Södra området Övergripande struktur, djurhållning /Inom 5 år Södra området (utr) 2, Norra områden (två) Övergripande struktur /Inom 5 till mer än 10 år (etappvis) Norra området (utr) 7? 7? 70? 140? Se kommentar på följande sida Strövelstorp: Område nordväst Inom 5 år Område nordost Vägtrafikbuller / Efter 10 år Centralt område Vägtrafikbuller / Inom 5 år Sydligt område Vägtrafikbuller / Om 5-10 år Munka Ljungby Övergripande struktur /Inom 5 till mer än 10 år (etappvis) Utrednngs område 1-10* 20* Se kommentar på följande sida / Om 5-10 år Hjärnarp (totalt) Vägtrafikbuller från E6:an / Inom 5 till mer än 10 år (etappvis) Skepparkroken / Björkhagen (totalt Djurhållning / Inom 5-10 år Höja (totalt) Om 5-10 år Össjö Om 5-10 år Margretetorp Om 5-10 år Ausås (utr) Se kommentar på följande sida / Om 5-10 år Summa (utan fördjupningar och utredningsområden) Fördjupningar och utredningsområden ca 120 ca ca 270 mer än 100 ca 2700 ca 5400 Förtätning 10/år 20/år 47

7 För att främja tillkomsten av attraktiva och välfungerande bebyggelsemiljöer bör gatunät med traditionell rutnätsstruktur och tydliga gaturum eftersträvas. De olika gatulänkarna i rutnätet bör gestaltas såsom huvudgator respektive lokalgator. I ett gatunät med rutnätsstruktur kan olika trafikslag ges olika tillgång. Exempelvis kan genomfartstrafik med bil begränsas genom gatans utformning. Service och arbetsplatser bör lokaliseras utmed huvudgata / huvudstråk och i bottenvåning av flervåningshus utmed huvudgata. Övergripande exploateringstal som används i Översiktsplan I Översiktsplan 2004 antas att befolkningsökningen i Ängelholms kommun som högst kommer att vara ca 300 pers / år i snitt under de kommande 20 åren. Varje hektar utbyggnadsområde beräknas rymma ca 10 bostäder (vid uppförande av flerbostadshus är denna siffra högre). Varje bostad beräknas i snitt rymma två personer. Siffrorna i tabellen på föregående sida är exempel på vad som skulle kunna rymmas i områdena. Bebyggelse i mindre samhällen på landsbygden tillkommer. Utredningsområde / fördjupade studier av översiktsplanen De områden som här avses framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel samt nedan. Områden i anslutning till flygplatsen / Skälderviken. I en fördjupning av översiktsplanen studeras flygplatsen med omgivning. Banförlängning, ny tåghållplats/station, väg- och bebyggelsestruktur är viktigafrågor. Kan området för gamla tvärbanan användas för t ex golf? För områdena Ärrarp, Adolfsfält och Karlslund råder osäkerhet med avseende på flygbuller. Ur planeringssynpunkt / bebyggelse bedöms väg 1710, från i norr väg 1704 till i söder Klippanvägen utgöra en naturlig gräns för Ängelholms stads bebyggelseutveckling norrut. (KS 190, , Dnr ). I centrala Ängelholm / stationsområdet med omgivning redovisas ett utredningsområde beläget nära centralstationen. Idag används området främst för olika verksamhet, varav några mindre personintensiva. Under programsamråd om Översiktsplan 2004 har det framförts synpunkter om att flytta kommunens Tekniska service/förråd till annat ställe och etablera någon form av högre utbildning inom det aktuella området. Markanvändning för stationsändamål, service, kontor utbild- 48 Ur resurshushållningssynpunkt är det angeläget att viss mark utnyttjas för tätare bebyggelse, exempelvis sådan mark som har goda förutsättningar för att kunna kollekning, boende mm bör studeras vidare. Södra Ängelholm mellan Kungsgårdsleden, Kullavägen och järnvägen Ängelholm-Åstorp är föremål för en fördjupad studie. Vid en översiktlig bedömning kan området rymma exempelvis 500 bostäder samt viss service och verksamhet. Området föreslås byggas ut etappvis under en längre period. Trafikplats Höja med områdena Rönnesfält/Skörpinge är belägna utanför Kungsgårdsleden i förhållande till staden. Gestaltningsprogram bör upprättas i samarbete med Vägverket för att studera vägen och dess koppling till omgivningen. Vid en översiktlig bedömning kan området rymma exempelvis cirka 500 bostäder samt viss verksamhet mm. Närheten till trafikplats Höja bör utredas ytterligare. Trafikbuller/boendekvalité bör särskilt utredas. Fördjupning av översiktsplanen föreslås tas fram inom 5-10 år. Söder om Ängelholms tätort på båda sidor om Helsingborgsvägen redovisas område där fördjupade studier bör göras avseende exploatering. områdena redovisas med bakgrund av flygbuller i tätortens norra delar. Ett mindre industriområde vid Roslunda i nordvästra Ängelholm redovisas som utvecklingsområde. Området innehåller bland annat en betongfabrik och en korvfabrik vilka båda på sikt bör omlokaliseras till verksamhetsområde beläget längre från bostäder. Området bör på sikt rymma bostäder samt icke störande service/ verksamhet. Söder om Magnarps by redovisas ett utredningsområde för bostadsbebyggelse. Särskilda studier om rekreations- och friluftsliv krävs. För ställningstagande krävs även studier av kulturmiljövärden. En fördjupad studie över Vejbystrand/Magnarp är under utarbetande. Mellan Rönne å och trafikplats Rebbelberga redovisas ett utredningsområde med bakgrund av diskussion om framtida markanvändning inom området. I östra Vejbystrand, redovisas ett utredningsområde där särskilda studier krävs om natur- och rekreationsvärden, närhet till fjärrvärmeanläggning, verksamheter mm. I norra Munka Ljungby vid Hålan redovisas ett mindre utredningsområde för bostadsbebyggelse. Frågor som behöver studeras är bland annat naturvärden, flygbuller och trafikförsörjning. I Ausås redovisas två mindre utredningsområden som bör studeras som alternativ om exploatering blir aktuell i samhället. I nordvästra Björkhagen redovisas ett utredningsområde där exploatering kan bli aktuell. Särskild hänsyn bör tas till områdets roll som grönkil och buffert mellan Björkhagen och Magnarp. Området är belägen innanför befintlig bebyggelse i förhållande till kusten. Mellan Erikslunds trafikplats och Strövelstorp redovisas utredningsområde för verksamheter (m h t pågående planarbete).

8 Tillkommande bebyggelse på landsbygden och i mindre samhällen PBL 2 kap. 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa, 2. jord-, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Sammanfattade riktlinjer redovisas i början av detta kapitel. För att bland annat utnyttja och stärka befintlig service och infrastruktur föreslås tillkommande bostadsbebyggelse i första hand lokaliseras till: - Område med befintliga blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser (förtätning) - Planerad blandad kvartersbebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser - Utredningsområde samt område för Fördjupning av översiktsplanen där utredning visar det lämpligt. (se PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 för avgränsning). Övrig tillkommande bostadsbebyggelse på landsbygden föreslås: -i första hand lokliseras i direkt visuell och funktionell närhet till Befintliga mindre samhällen som framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN i andra hand i direkt anslutning till övrig befintlig landsbygdsbebyggelse (även äldre bebyggelselämningar av exempelvis torp, hus och gårdar). 49

9 Tabell till karta med orter på föregående sida Tätorter (över 200 personer) Ängelholm Munka Ljungby Strövelstorp Björkhagen / Skepparkroken Vejbystrand Margretetorp Hjärnarp Svennstorp Nr Småorter ( personer) 0 Ausås 1 Bjärlyckehus 2 Gånarp 3 Höja 4 Södra Varalöv 5 Lerbäckshult 6 Ljungabolet 7 Nybygget 8 Lyckorna / Ryet 9 Backarna 10 Skäldehus (Axtorp) 11 Spannarp 12 Starby 13 Stavershult 14 Tostarp / Toarp 15 Össjö Vad gäller Gårdar får befintlig gård med högst ett bostadshus kompletteras med ytterligare högst ett bostadshus för att underlätta generationsboende. Detta förhållningssätt till ny bebyggelse på landsbygden syftar till att bland annat: -Stärka och utveckla det befintliga sociala livet. -Stärka och utveckla de kulturhistoriska bebyggelsevärdena. -Stärka och utveckla befolkningsunderlaget för service mm. -Utnyttja redan gjorda offentliga investeringar såsom gatubelysning, vatten och avlopp, gator mm. För tillkommande bebyggelse på landsbygden är det viktigt att de rekommendationer som återfinns för respektive sektorsintresse i översiktsplanen beaktas samt att den föreslagna bebyggelsens kommunalekonomiska konsekvenser särskilt beaktas. I kommunens landsbygdssamhällen finns förutsättningar för starka sociala nätverk. En utveckling av dessa sociala kvalitéer förutsätter att tillkommande bebyggelse lokaliseras i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen. (Den historiska sönderslagningen av byarna vid laga skifte är ur social synvinkel tveksam). Mindre samhällen (under 50 personer) 0 Vemmentorp 1 Härninge 2 Humlarp 3 Norra Varalöv 4 Mardal 5 Magnarps strand 6 Magnarp 7 Tullstorp 8 Ugglehult 9 Nedre Århult 10 Äspenäs 11 Hålshult 12 Kollebäckstorp 13 Bäckadal 14 Sjöborg 15 Boarp 16 Hunseröd 17 Aggarp 18 Bassholma 19 Brekille 20 Lönnhässle 21 Ekeröd 22 Lärkeröd 50

10 Skola och barnomsorg I kommunen finns barnomsorgslokaler, grundskolor, vuxenskola, gymnasieskola, Banskolan samt Ängelholms högre utbildning, mm. Tillgänglighet -Trygghet Lokaler för undervisning och barnomsorg utgör viktiga målpunkter för såväl personal som elever/barn. Därför är god tillgänglighet till sådan bebyggelse viktig. God tillgänglighet kan bland annat uppnås genom att bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse längs huvudstråk samt gestaltas så att miljön upplevs som trygg att vistas i. På vidstående karta framgår grundskolor årskurs 1-6. Dessa elever har rätt till skolskjuts om de bor längre än 2 kilometer från skolan. Skolskjuts innebär en kostnad för kommunen. Om nya bostäder uppförs mer än 2 kilometer från grundskolor kan elevantalet som kräver skolskjuts komma att öka (och därtill kopplade kostnader). Trafiksäkerhet Utvecklingen inom skolan går i riktning mot valfrihet att välja vilken skola man vill. Detta innebär att elevernas väg till skolan är svår att förutsäga. För att erbjuda en så trafiksäker skolväg som möjligt krävs att hela trafiknätet är trafiksäkert. Grönytor Skolans tillgång till grönytor är viktig (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999) och bör därför inventeras och säkerställas. Det är viktigt att den yttre miljön kring skolor ej är utformad på ett sätt som medför att den upplevs som otrygg. Befintlig bebyggelse för skola / barnomsorg Område med befintlig bebyggelse för skola / barnomsorg ryms inom beteckningen Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser och framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Planerad bebyggelse med skola / barnomsorg Område med planerad bebyggelse för skola / barnomsorg ryms inom betäckningen Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser och framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Kap. 7 Bostäder, Arbetsplatser och Service i Bebyggd miljö Utifrån de utbyggnadsområden för bostäder som redovisas i översiktsplan 2004 kan en ökning av antalet barn (och därtill kopplat ökat lokalbehov) främst antas kunna uppstå i kommunens huvudorter. Vid en eventuell omvandling av fritidsbebyggelse på Hallandsåsen till permanentboende kan antalet barn förväntas öka. Vård och omsorg I Ängelholms stad finns bland annat sjukhus, vårdcentral samt två vårdcentraler. Distriktssköterskemottagning finns i Ängelholm, Skälderviken, Vejbystrand, Hjärnarp, Munka Ljungby och Strövelstorp. Tillgänglighet - Trygghet Bebyggelse för vård och omsorg utgör viktiga målpunkter både för vårdtagare och personal. Därför är god tillgänglighet till sådan bebyggelse viktig. God tillgänglighet kan bland annat uppnås genom att bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse längs huvudstråk samt gestaltas så att miljön upplevs som trygg att vistas i. Tendensen inom äldrevården är en fokusering på vård i hemmet yttre hemtjänst i stället för på olika institutioner. Detta leder till ett begränsat behov av nya lokaler. Befintliga servicehus i kommunens fem huvudorter utgör baser för hemvårdspersonal varifrån arbetet utgår. Vårdgivning i hemmet kräver att personalen transporterar sig till och från de olika vårdtagarna. Detta kräver resurser med avseende på tid och transportmedel samt miljöpåverkan genom utsläpp från transporter. Några kommunala undersökningar har ej gjorts med avseende på olika bebyggelsestrukturers (spridd bebyggelse, landsbygdssamhällen, tätorter) resursbehov av hemtjänst. En mer spridd bebyggelse, på exempelvis landsbygden, kan genom längre avstånd antas kräva större transportresurser än en koncentrerad bebyggelse. Ny spridd bebyggelse på landsbygden kan därmed antas öka samhällets kostnader för transporter med koppling till vård och omsorg. Det grönas betydelse Utsikt över grönska har en positiv effekt på sjuka personer då det kan bidra till att man tillfrisknar fortare (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999). Det är därför viktigt med exempelvis träd kring bebyggelse för vård och omsorg. Befintlig bebyggelse för vård och omsorg Område med befintlig bebyggelse för vård och omsorg ryms inom betäckningen Befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser och framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Planerad bebyggelse för vård och omsorg Område med planerad bebyggelse för vård och omsorg förutsätts i huvudsak rymmas inom betäckningen Planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser vilken framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN

11 Verksamheter, handel och boendeservice / tjänster God tillgänglighet till dagligvaror är viktigt. Om personer med exempelvis nedsatt rörlighet kan nå livsmedel i kommunen utan att behöva stöd från samhället i form av hemtjänst kan samhällets utgifter omfördelas eller minskas. Någon särskild studie av tillgängligheten till dagligvaror har ej gjorts. Av avgörande betydelse för affärers fortlevnad är de enskilda människornas val. Genom att handla i den lokala affären förbättras förutsättningarna för dess fortlevnad. Någon specifik studie av tillgängligheten till vardagens boendeservice såsom bibliotek, bank, post, frisör, café mm har ej gjorts i kommunen. Studier bör göras av tillgängligheten till vardagens dagligvaruhandel och boendeservice vad avser olika transportmedel och med avseende på den yttre miljöns utformning ur ett trygghetsperspektiv. Beroende på vad konsumenten efterfrågar kan handel kategoriseras i: Vardagshandel Mängdhandel Urvalshandel Sällanköpshandel Baslivsmedel (dagligvaror) Dagligvaror i större mängder veckoslutsinköp Skor, kläder, stort varuutbud som kan jämföras mellan flera butiker Bilar, radio & TV mm Geografiskt kan handel generellt delas in i: -Externhandel -Centrumhandel -Lokala centrum/ stadsdelscentrum -Kvartersbutiker/ närbutiker 52

12 Tillgänglighet Verksamheter, handel och boendeservice / tjänster utgör viktiga målpunkter både för de anställda och för kunder. Därför är god tillgänglighet till sådan bebyggelse viktig. God tillgänglighet kan bland annat uppnås genom att bebyggelsen lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse längs huvudstråk samt gestaltas så att miljön upplevs som trygg att vistas i. Bebyggelseområden där bostäder och verksamheter kan blandas / integreras förbättrar förutsättningarna för att skapa miljöer som upplevs trygga och är befolkade och lever under en så stor del som möjligt av dygnets timmar. Bebyggelseområden där bostäder och service kan blandas eller integreras skapar genom korta avstånd förutsättningar för en hög närhet / tillgänglighet till service och tjänster. Olika miljöer Olika verksamheter kräver olika miljöer såsom: - Startmiljöer eller Leva-vidare-miljöer där billiga lokaler kan vara en nödvändig förutsättning. -Livskraftiga företag kan kräva nybyggnadsområden, olika stora för olika företag. Profilering av verksamhetsområden kan därför krävas. Olika kategorier av företag kan samlokaliseras till olika områden: -Personintensiva / kontaktintensiva områden -Profilområde / klusterområde i skyltläge -Blandområden -Område för verksamhet som är miljöstörande -Transportintensiva områden Utvecklingsstudier med avseende på exempelvis förtätning, verksamhetsförändring och fysisk upprustning av miljön kan ge positiva effekter såsom resurseffektivare markanvändning, ökat fastighetsvärde samt mer stadsmässiga miljöer. Befintliga service och verksamhetskvarter MB 3kap 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. De områden som här avses framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 Befintligt service- och verksamhetskvarter. Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Verksamheter och service som är transportintensiva (beroende av bil- eller lastbilstrafik) bör av tillgänglighetsskäl lokaliseras nära trafikplatser längs större vägar. Verksamheter och service som är personintensiva bör i första hand lokaliseras i goda kollektivtrafiklägen. Verksamheter och service som ger upphov till särskilda störningar bör lokaliseras skilt från bostadsbebyggelse. För att göra verksamhetsområde mer attraktiva kan exempelvis gestaltningsprogram tas fram för den yttre miljön. Planlagd, ej ännu i anspråk tagen, mark för verksamhet -Munka Ljungby: I södra Munka Ljungby finns uppskattningsvis 15 hektar icke bebyggd industrimark vilket medför att ytterligare behov av mark för verksamheter ej bedöms finnas där. -Hjärnarp: I Hjärnarp finns uppskattningsvis 4 hektar planlagd icke ännu bebyggd mark för verksamheter. Handelspolicy Framtagande av handelspolicy för Ängelholms kommun håller på att tas fram. Arbetet görs i tre etapper: nulägesanalys, idealbild och handlingsprogram. 53

13 Planerade område för service- och verksamhetskvarter De områden som här avses framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Till Planerade service och verksamhetskvarter är lämpligt att lokalisera sådan service och verksamhet som ej är lämplig att integrera med bostäder. Exempelvis, ytkrävande verksamheter, transportintensiva verksamheter, verksamheter som förutsätter ett lågt antal besökande eller verksamma. Föreslagna utbyggnadsområden är med hänsyn till transportbehov lokaliserade till trafikplatser. Dessa områden är ofta redan bullerpåverkade av trafik. I och i närheten av områdena är det olämpligt att vidta sådana åtgärder som kan försvåra en exploatering av områdena. Område Rebbelberga trafikplats (norr) Rebbelberga trafikplats (syd) Utredningsområde Erikslund trafikplats / trafikplats Strövelstorp Yta (ha) Kommentar 31 Annonsläge vid E6:an i anslutning till befintligt verksamhetsområde. 17 Annonsläge vid E6:an i anslutning till befintligt verksamhetsområde. 15 Annonsläge vid E6:an i anslutning till trafikplats och verksamheter Hjärnarp 2 Annonsläge vid E6:an i anslutning till trafikplats. Utredningsområde söder om trafikplats Rebbelberga Valhall Park (fd F10) 20 Annonsläge vid E6:an ca 50 Omvandlingsområde i vacker närmiljö nära flygplats. 54