Strategisk plan Finansplan Landstingsstyrelsens plan 2014

Transkript

1 Strategisk plan Finansplan Landstingsstyrelsens plan 2014 Årsredovisning 2014 Delårsrapport, april och augusti 2014 Regler och riktlinjer 2014 Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen. Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas flickors, pojkars, kvinnors och mäns välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn. Landstingets värdegrund: n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda n Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan

2

3 Vision och verksamhetsidé... 4 Inledning Omvärldsfaktorer... 6 Organisation i förändring Jämlikhet och jämställdhet Kompetensförsörjning Finansiell analys Balanserad styrning Mål och måluppfyllelser Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Medarbetare Ekonomi Vårdprocesser Vårdkonsumtion Prioriterade utvecklingsområden Jämställdhet Miljö Stiftelser och bolag Landstinget i siffror Redovisningsprinciper Ekonomisk redovisning Organisation Ordlista Producerad av Norrbottens läns landsting i samarbete med Plan Sju kommunikation. Foto: Erik Holmstedt, Maria Åsén, Elina Firouzfar, Linnea Ivarsson. Tryckt på miljövänligt papper hos Prinfo Vårgårda i mars

4 4

5 Ordet till... Maria Stenberg, landstingsstyrelsens ordförande och Mats Brännström, landstingsdirektör VI HAR ETT förändringens år bakom oss. I januari 2014 inleddes den största organisatoriska omvandlingen i Norrbottens läns landstings historia. I och med den samlades hälso- och sjukvården i två divisioner: Närsjukvård och Länssjukvård. Både länssjukvården och de fem närsjukvårdsområdena har kommit igång bra. Särskilt roligt är det att samverkan mellan de bägge divisionerna har utvecklats positivt. Det har också knutits nya kontakter mellan sjukvården och kommunerna, vilket är viktigt eftersom vi är så beroende av varandra. Även de andra divisionerna har gjort betydelsefulla förändringar, om än inte lika omfattande. Arbetet har i första hand berört landstingets interna verksamhet. Förhoppningen är att vår nya organisation nu även ska börja märkas utåt, som förbättringar för patienter och norrbottningar. Det gångna året kom också att präglas av flera val och har därför, inte utan anledning, kallats för supervalåret Såväl på nationell nivå som i kommuner och i vårt eget landsting har det växt fram ett nytt politiskt landskap, som kräver nya samarbetsformer. LANDSTINGET STÅR ÄVEN inför andra utmaningar. Under en fyraårsperiod, med början 2014, leder det nya skatteutjämningssystemet till att statsbidraget sjunker. En annan faktor som påverkar ekonomin är den medicinska utvecklingen, med nya och ibland kostsamma läkemedel som vi vill använda för att kunna hjälpa fler. Under året har den generationsväxling som vi är inne i visat sig på allvar. Den ansträngda bemanningen gör att personalkostnaderna stiger. Som en följd av bristen på bland annat läkare och sjuksköterskor ställer landstingets medarbetare upp och arbetar extra. Det hjälper oss att klara svåra situationer men innebär naturligtvis ökade kostnader. Just kompetensförsörjningen är en av landstingets viktigaste strategiska frågor. Sammantaget ställer detta krav på medarbetare, chefer och förtroendevalda att tänka nytt det är ingen lösning att fortsätta i samma spår som tidigare. För att få pengarna att räcka till allt vi vill göra gäller det att se nya möjligheter. Ett exempel är hur vi nu arbetar för en mer systematisk kompetensväxling, genom att förflytta arbetsuppgifter mellan olika professioner. Vi vet att dagens unga vill ha arbeten som engagerar och gör skillnad. Det gör att vi trots allt ser ljust på framtiden vad gäller bemanningen. Landstinget står för schyssta villkor och kan erbjuda meningsfulla jobb. Det finns även annat att glädjas åt. I tidningen Dagens medicins ranking hamnar Piteå älvdals sjukhus på andra plats i kategorin mindre sjukhus. Förstaplaceringen året innan visar att sjukhuset håller en både jämn och hög kvalitet. Kiruna återfinns på sjätte plats i samma klass, medan Sunderbyn placerar sig på nionde plats i kategorin mellanstora sjukhus. Landets sjukhus har bland annat jämförts utifrån kriterierna medicinsk kvalitet, vårdgaranti, patientenkäter, ekonomi och hygien. FRÅN DET gångna året vill vi dessutom nämna följande: Patienthotellet Vistet invigdes i september. Erfarna sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal finns tillgängliga dygnet runt, vilket gör att Vistet till en del kan avlasta Sunderby sjukhus. Lapplands barnklinik vid Gällivare sjukhus fick ta emot landstingsfullmäktiges stipendium, kronor, för bästa förbättrings- och utvecklings - arbete i vården Detta för sitt arbete med kol hydraträkning för barn och ungdomar med diabetes. Norrbottens museums utställning Hosta en sjuk historia bidrog till kraftigt ökade besökssiffror. Norrbottensmusikens Big Band nominerades till Årets varumärke och länsbiblioteket lyfte det läsfrämjande arbetet i Norrbotten. MED DESSA ORD vill vi tacka våra engagerade medarbetare samt landstingets förtroendevalda för goda insatser under Landstinget verkar inom kunskapsintensiva områden, där utvecklingen aldrig får stanna av. Tillsammans arbetar vi vidare för att kunna erbjuda det bästa till patienter, kunder och länsinvånare. 5

6 Omvärldsfaktorer Samhällsekonomin Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten i dess handelspartners tappat fart. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan offentlig konsumtion växer bara marginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent. Framtidstron och det ekonomiska läget håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva penningpolitiken. Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats bättre än BNP och fortsätter generera ökad sysselsättning. Ökningen av arbetskraft har dock inneburit att arbetslösheten ligger kvar kring 8 procent. Den kommer successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent nästa år och omkring 1,5 procent därefter. Landstingens och kommunernas ekonomi Landstingen ansvarar för viktiga delar av det offentliga välfärdsuppdraget. En ökande och allt äldre befolkning, i kombination med höjda ambitioner inom vården, och med en fortsatt utbyggnad av kollektiv trafiken, kräver mer resurser. Landstingens budget och planer för de kommande åren indikerar fortsatt ökande investeringar. Ökade investeringar leder också till ökade avskrivningar och finansiella kostnader. Utvecklingen av läkemedel mot hepatit C, och därmed av kostnaderna, har gått snabbt och under 2014 uppgår landstingens samlade kostnader till mer än en halv miljard kronor. Kostnaderna väntas öka de närmaste åren. Efter flera år med relativt goda resultat för kommuner och landsting bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att resultatet för sektorn blir 9 miljarder kronor år Det motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. För landstingen beräknas resultatet för 2014 bli 4 miljarder kronor. Drygt hälften av resultatet förklaras dock av en engångsintäkt hos ett landsting. Landstingens bedömda resultat motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. Flertalet av de landsting som räknar med resultat som överstiger 2 procent gör det på grund av höjd skatt Höjningarna motsvarar 10 öre på medelutdebiteringen och motsvarar närmare 2 miljarder i intäktsförstärkning Inför 2015 kommer fyra landsting höja skatten och därmed höjs den genomsnittliga skattesatsen med 9 öre till 11,35. Trots att intäkterna överlag utvecklas väl väntar dock inga betydande plusresultat 2015 utan SKL bedömer att resultatet för landstingen blir omkring en miljard nästa år. Befolkningsutveckling I december 2014 hade Norrbotten invånare. Det är en ökning med 551 personer jämfört med samma månad Av 14 kommuner är det 9 som ökar sin befolkning: Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Övertorneå. Länets befolkning har nu ökat tre år i rad. Sveriges folkmängd ökade med personer under 2014 och var vid årets slut Av Sveriges 290 kommuner hade 250 en befolkningsökning under året. Även Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ökade sin befolkning. Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 860 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast tre kommuner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade 2014 ett negativt födelseöverskott med -321, det vill säga fler dog än föddes. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, hade ett positivt födelseöverskott. Hälsoutveckling Medellivslängden är ett mått som speglar utfallet av befolkningens hälsa och den ökar i både länet och riket. I de flesta län minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors medellivslängd, men inte i Norrbotten. Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan mäns och kvinnors förväntade medellivslängd. Kvinnorna i länet har knappat in på riket och avviker nu endast marginellt. Männen i Norrbotten har dock lägsta medelivslängden i riket vilket framförallt beror på att hjärt- och kärldödligheten fortfarande är jämförelsevis hög. Den förväntade medellivslängden i länet är 78,3 år för pojkar och 82,9 år för flickor som föds idag i länet. En snabbare minskning i insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke skulle göra att länet knappade in på riket när det gäller medellivslängd. Förutom bättre behandlingsmetoder inom vården så är det framförallt förbättrade levnadsvanor i befolkningen som bidrar 6

7 till att risken att dö i dessa sjukdomar minskar. Länet hör till de områden i Sverige som har jämförelsevis stor förbättringspotential vad gäller levnadsvanor kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubblats för både kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är just att vi lever längre men också att läkarna i dag är mer benägna att skriva demens som dödsorsak i intygen. MINSKAD DÖDLIGHET Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen av cancer och står för en tredjedel av alla nya cancerfall. För männen står prostatacancer för en tredjedel av alla nydiagnostiserad cancerfall. Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer har minskat tydligt bland både män och kvinnor, framförallt beroende på ett långvarigt framgångsrikt sjukdomsförebyggande arbete vad gäller minskad rökning. Sedan 1990-talet har också dödligheten i självmord minskat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Bland unga tjejer ser man snarare en ökning av självmord under de senaste åren. Självmord är dock vanligast bland äldre män. Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler lever med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare. LEVNADSVANOR Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Det är tydligt att personer med högre utbildning överlag har mer hälsosamma levnadsvanor, röker mindre, är mer fysiskt aktiva, äter mer frukt och grönsaker och är mindre stillasittande. Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. De sista tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats så till vida att färre röker och alkoholkonsumtionen inte längre ökar men utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor har i stort sett varit oförändrad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnadsvanorna bland norrbottningarna har samma mönster som landet i stort men vid jämförelse av nivåerna kommer länet till nackdel bortsett från när det gäller rökning och alkoholriskbruk. BARNENS HÄLSA Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen och så även för Norrbotten. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall och hög andel vaccinerade barn. Under de senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken, drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till dödsfall i det närmaste halverats. För barn mellan 0-14 år är annars olycksfall, tumörsjukdomar eller medfödda sjukdomar den vanligaste dödsorsak en. Länet ligger på samma nivå som riket. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär ökat, framförallt bland flickorna. Det ökade antal barn och ungdomar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar för länet. 7

8 Händelser inom hälso- och sjukvård Av årets resultat i Öppna jämförelser framgår det att särskilt starka områden inom hälso- och sjukvården i länet är cancersjukvård, kirurgisk vård, kvinnosjukvård/förlossning, ortopedisk sjukvård samt intensivvård. Norrbottens befolkning anser i majoritet att de har tillgång till den sjukvård de behöver och har förtroende för hälso- och sjukvården i landstinget. De senaste åren har landstingets kostnader för läkemedel minskat men denna utveckling bröts år Det beror främst på nya, dyra läkemedel som ges inom slutenvården till ett begränsat antal patienter, t ex nya cancerläkemedel. Under året kom även ett nytt effektivt läkemedel mot Hepatit C som stod för en stor del av ökningen. Det blir allt viktigare med samordnat inför ande av nya läkemedel i hela landet och Norrbotten deltar i denna nationella process. En ny patientlag infördes 1 januari 2015 och införandet förbereddes under året. Lagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patient ens integritet, självbestämmande och delaktighet i hälso- och sjukvården. Lagen ska också utjämna skillnader i landet och göra vården mer jämlik. År 2014 startades en mottagning för utredning av benskörhet, osteoporos, vid Sunderby sjukhus. Mottagningen kommer att fungera som ett kompetenscentrum för vården av dessa patienter i hela länet. Utveckling av distansvård och e-hälsa fortsatte. Inom ramen för ett EU-projekt testades tillgång till journal på nätet vid en av länets hälsocentraler. Tanken är att införa detta för alla norrbottningar från år Ett särskilt breddinförandeprojekt för distansvård mellan vårdinrättningar i länet startades under Dessutom fortsatte det omfattande arbetet med moderniseringen av journalsystemet VAS. EU:s patientrörlighetsdirektiv ger möjlighet till vård utomlands. Drygt 90 procent av alla ansökningar under 2014 har avsett primärvård i Finland. Ett eget ärendehanteringssystem för EU/EES-vård införs våren 2015 vilket medför en rättsäker, tids- och kostnadseffektiv handläggning samt förbättrade möjligheter till uppföljning. Ett utvecklingsarbete inom infektionssjukvården inleddes under Syftet är att åstadkomma bättre samordning och effektivare kunskapsspridning inom infektionsområdet. Landstinget skrev i november avtal med diagnostikföretaget Unilabs om drift av patologiavdelningen. Genom avtalet säkras en långsiktig utveckling och stabil service inom patologi och cytologi för sjukvården och länets patienter. Under 2014 inleddes en översyn av landstingets patient avgifter. Översynen ska lägga grunden för moderna betalningslösningar samt säkerställa likvärdig tillämpning av regelverket för alla norrbottningar. 8

9 Organisation i förändring Närsjukvårdens uppgift är att utveckla den vanligaste hälso- och sjukvården och att förbättra vården för personer med sammansatta behov. Länssjukvårdens uppgift är att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länet. De båda divisionerna har också uppdrag att samverka och samordna vården allt för patientens bästa. En ny divisionsstruktur trädde i kraft under Organisationen består, utöver de fyra tidigare divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning, Länsteknik samt Service, av två nya divisioner; Närsjukvård och Länssjukvård. Landstingets nya organisation är ett led i en ständig pågående utvecklingsprocess och har självklart påverkat stora delar av landstingets verksamhet. Men det är inte bara organisationsstrukturerna som utvecklats. Landstinget arbetar kontinuerligt för att säkerhetsställa att rätt saker sker på rätt sätt, för både medborgare och organisation. Förändringar som märks i många delar av verksamheten. Landstinget strävar efter att välja hållbara livsmedel som främjar vår miljö. Under 2014 togs flera steg framåt vad gäller miljösmart, lokalproducerad och ekologisk kost. Restaurang Solsidan vid Landstingshuset blev under året KRAV-certifierad med två KRAV-märken. Journal på nätet är ett sätt att ge patienter möjlighet att läsa sin journal via en egen inloggning på 1177 Vårdguiden. Målet är att ge invånare och patienter ökad egenmakt i sin vård och i relationen med vård givarna. Dessutom är målet att uppnå bättre medicinska resultat samt en bättre effektivitet och ekonomi. Landstinget ingår i ett nationellt pilottest. Ett annat utvecklingsprojekt är RemoDem som syftar till att utveckla stödet till personer med demens och deras närstående i glesbygd. Här tas en verktygslåda fram med tekniska lösningar för att underlätta stöd och kommunikation på distans mellan personalgrupper, familj och vänner. Det ska också finnas hjälpmedel som underlättar det dagliga livet för personer med demens. Projektet avslutades i augusti 2014 och resultatet sprids till alla verksamheter i glesbygden som arbetar med dessa frågor. Landstinget utvecklar också arbetet med tolkning på distans. I dagsläget testas olika tekniska lösningar på hur tolktjänster på distans kan förses via mobila terminaler för att erbjuda bättre, enklare och effektivare service till brukare. Testerna ska ligga till grund för en eventuellt fortsatt användning av tekniken inom landstinget. Kraftsamling är en satsning som landstinget gör för att samla in tankar, åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets utveckling. Kraftsamling har arrangerats sedan 2011 och under 2014 var temat Vision och verkstad. Under varje konferens arrangeras rundabordssamtal vars förslag förs vidare till ett särskilt tillväxtråd som har i uppgift att välja de förslag som kraftsamlingsprocessen ska fortsätta att driva. Under 2014 har ett antal kulturella rendez-vous testats i vården på Sunderby sjukhus, Piteå älvdals sjukhus samt Kalix sjukhus. Patienter och anhöriga har fått möjlighet att uppleva kultur även om de inte har chans att ta sig till ett kulturarrangemang. Via modern digital teknik har de erbjudits musik, konserter och annat konst närligt material av hög kvalitet. Kiruna utsågs till landets bästa sjukhus för allmäntjänstgöring, AT, med Sunderby sjukhus på en delad tredje plats. Detta enligt Sveriges yngre läkares förening, Sylf, vars nationella ranking bygger på AT-läkarnas egen skattning. 9

10 Jämlikhet och jämställdhet Landstingets arbete för jämlikhet och jämställdhet innebär bland annat att likabehandling ska integreras i alla daglig verksamhet. Alla medborgare har rätt till likvärdig vård och service oavsett personliga egen skaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexualitet och könsidentitet. Landstingsanställda är skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Landstinget arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi och metod vilket betyder att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande av verksamhet såväl som i med arbetarperspektivet. Landstinget mäter jämställda verksamheter med hjälp av verktyget Makequality. Utgångsläget i mätningen var 5,4 (av en skala på 1-10) år 2013 och till 2014 förbättrade sig Norrbottens läns landsting till 6,5. Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 VÅLDSUTSATTHET I NÄRA RELATION Totalt tillfrågades över personer om våldsutsatthet i nära relation under 2014, vilket är en stor ökning från föregående år då patienter tillfrågades. Kampanjen Bryt tystnaden, som syftar till att sprida länets gemensamma webbportal för våldsutsatta och våldsutövare, har en konstant ökning av besökare. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Tre specifika områden har prioriterats: Ändtarmscancer, benskörhet och kommunikation. Statistik visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män klarar sig efter behandling av ändtarmscancer, och det som mäts är 5-årsöverlevnad. Under året har statistiken analyserats i syfte att hitta orsaker till skillnaden. När det gäller benskörhet får kvinnor i högre utsträckning än män fraktur som följd av benskörhet. Länssjukvården har öppnat en osteroporosmottagning och tagit fram nya riktlinjer i arbetet för att förbättra för patienterna. Inom målområdet kommunikation har det delade ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbetet varit prioriterat. Studier visar att män, generellt, tar mindre ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa. Tillika visar studier att kvinnor generellt tar mer ansvar för såväl sin egen, som sina anhörigas hälsa, vilket till stor del ligger i kultur och tradition. Ett led i arbetet att öka männens ansvarstagande har under 2014 varit att informera vart män ska vända sig för hälso- och sjukvårdsupplysning. Landstinget har samverkat med Luleå Hockey med syfte att marknadsföra sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. En mätning visade att andel män som har kännedom om webbplatsen1177.se ökade från 20 procent till 27 procent. Männens kännedom om 1177 telefoni ökade från 47 till 55 procent. Inom ramen för det obetalda hem- och omsorgsarbetet har också boken Det löser sig jämt delats ut för andra året i rad till länets alla gravida i syfte att ge råd och stöd till nyblivna föräldrar ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING INOM KULTUROMRÅDET I Norrbotten finns en kulturplan där det tydligt framgår att verksamheten ska präglas av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Norrbottens länsmusik har under 2014 anställt den första kvinnliga jazzmusikern vilket är ett genombrott i en manligt dominerad bransch och ett resultat av ett medvetet jämställdhetsarbete från både ledning och arbetsplats. Inom musikområdet visar det sig att Norrbotten står sig väl även när det gäller framförande av verk komponerade av kvinnor, i en manligt dominerad verksamhet. Det är föreningen KVAST (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare) som årligen listar könsfördelningen. När statistiken för konserthusens repertoar presenterades kom Norrbottens Kammarorkester med Norrbotten NEO på silverplats 2014 (bronsplats 2013) med målsättningen att ca 22 % av verken skall vara komponerade av kvinnor. NYTT JÄMSTÄLLDHETSPRIS Ett jämställdhetspris instift ades under 2014 som ska delas ut under 5 år. Syftet är att premiera och sprida goda jämställdhetsarbeten. Priset är en samverkan mellan landsting, länsstyrelse, kommunförbund och universitet. Första året premierades en pristagare med kr. 10

11 Kompetensförsörjning Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna tillhandahålla en verksamhet med bra kvalitet till medborgarna. Det innebär att landstinget fortlöpande säkerställer att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå uppsatta mål. För att arbeta långsiktigt och strukturerat har landstinget tagit fram en strategi och plan för hur kompetensförsörjningsarbetet ska bedrivas. Ett aktivt arbete inom områdena arbetsmiljö, hälsa, lönebildning och ledarskap är en förutsättning för att kunna behålla och utveckla medarbetare samt lyckas attrahera och rekrytera nya medarbetare. Landstingets mål ska vara tydliga att gemensamt nå dessa mål är grunden för motiverade och nöjda medarbetare som marknadsför landstinget som en bra arbetsgivare. Landstinget har kontinuerligt behov av nya medarbetare med olika utbildning och erfarenhet. För att effektivisera rekryteringsarbetet har ett landstingsövergripande kommunikationskoncept utvecklats som bland annat omfattar medievalsstrategi och ett tydligt bild manér. Rekrytering via sociala medier och andra webb aserade kanaler har påbörjats och kommer att utvecklas ytterligare under det kommande året. Arbeten som är påbörjade och fortsatt prioriterade: Attrahera framtidens medarbetare genom tidiga kontakter med ungdomar som ännu inte gjort sitt yrkesval. Fortsätta utveckla och effektivisera rekryteringsarbetet både inom Sverige och utomlands. Hitta optimala bemanningsstrukturer utifrån verksamheternas behov och tillgång på kompetens. Säkerställa att spetskompetens tillvaratas och arbetar inom sitt specialistområde. Arbeta aktivt och strukturerat med kompetensväxling. Utveckla landstingets chefsutbildningar och introduktion för chefer, samt skapa strukturer kring mentorskap. 11

12 Finansiell analys Årets resultat Landstinget redovisar för 2014 ett negativt resultat med 37 mkr. Resultatet har dock påverkats positivt med 124 mkr av en sammantagen realisationsvinst av engångskaraktär från landstingets pensionsportfölj. Om denna post exkluderas är resultatet negativt med 161 mkr. Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 280 miljoner kronor, vilket är en försämring med 75 miljoner kronor sedan Utfallet för hälsocentralerna inom vårdvalet visar på ett underskott med 39 mkr. Divisionernas resultat visar på att det inte är realistiskt att uppnå ett nollresultat Alla divisioner och verksamheter har därför i finansplanen ett resultatkrav år 2015 som innebär att intäkterna ska ökas alternativt kostnaderna minskas med 130 mkr jämfört med prognosen per augusti 2014, vilket betyder ett besparingskrav på 1,6 procent. För 2016 bedöms besparingskravet vara 1,6 till 1,8 procent för att divisionerna ska nå ett nollresultat Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som på sikt ska ge möjlighet för divisionerna att effektivisera. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 ökade nettokostnaden med 377 mkr (5,7 %) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 78 mkr (1,2 %). I nettokostnaden för 2013 fanns dock en engångsintäkt från AFA-försäkring med 91 mkr inkluderad. Om denna post exkluderas har nettokostnaden mellan åren ökat med 286 mkr (4,3 %). Nedan redogörs utfallet för landstingets största kostnader. Personalkostnader och arbetad tid PERSONALKOSTNADER Personalkostnader exklusive pensionskostnaderna har ökat med 4,1 procent. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar 2,3 procent. Övertidskostnaden har ökat med 0,5 procent, kostnaden för timvikarier har ökat med 0,5 procent och verksamheten har ökat med 0,8 procent. ARBETAD TID På landstinget totalt har den arbetade tiden ökat med motsvarande 13 årsarbetare. Timvikarierna motsvarar 289 årsarbetare och har ökat med 38 årsarbetare. Övertiden motsvarar 190 årsarbetare och har ökat med 15 årsarbetare. Från varo - tiden har ökat med 57 årsarbetare. INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 199 miljoner kronor vilket är en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med Av de totala kostnaderna avser 177 miljoner kronor läkare och 22 miljoner kronor sjuksköterskor. Både Division Närsjukvård och Länssjukvård har ökat sina kostnader för inhyrda med 8 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor. Kostnader för inhyrda läkare är nästan oförändrat, ökningen avser kostnader för sjuksköterskor. Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att tjänsterna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är merkostnaden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal. PENSIONER Pensionskostnaderna är 19 miljoner kronor eller 3 procent högre än Avsättningen till pensioner exklusive ränta är på samma nivå som föregående år. Kostnaderna för utbetalda pensioner och den avgiftsbestämda ålderspensionen är 16 miljoner kronor eller 4 procent högre än SJUKRESOR Kostnaderna för sjukresor uppgår till 99 mkr vilket är en ökning med 1 mkr eller 1 procent jämfört med Indexuppräkningen ligger på endast 0,4 procent jämfört med 2013 då den var 1,6 procent. Samordningsprocenten för taxiresor är på samma nivå som Antal flygresor har ökat med 14 procent. Problem med tågtrafiken från Kiruna har medfört att fler patienter fått resa med flyg mellan Kiruna och Umeå. Kostnaderna för resor med egen bil har ökat med 2,5 procent medan kostnaderna för taxi ligger på samma nivå som föregående år. LÄKEMEDEL Läkemedel, nya användningsområden, patentutgångar, avtal, behandlingsriktlinjer och vårdprogram är faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen inom läkemedel. Under 2014 intensifierades det nationella samarbetet för att åstadkomma prispress samt ett ordnat införande av nya, ofta kostnadskrävande läkemedel och behandlingsmetoder. Samarbetet ska stödja jämlik och tidig tillgång till effektiva läkemedel och en så kostnadseffektiv läkemedelsanvändning som möjligt. Samarbetet har genererat prissänkningar på nya läkemedel för landstinget redan under

13 Under de två senaste åren har vi kunnat se en kostnadsminskning för läkemedel. Denna utveckling har nu vänt och landstingets totala kostnadsutveckling för läkemedel ökade med 6 procent mot föregående år, vilket motsvarar 47 Mkr. Landstingets totala kostnader för läkemedel är 835 Mkr, vilket motsvarar 11 procent av landstingets totala kostnader. De senaste åren har kostnadsutvecklingen för läkemedel i verksamheten, rekvisitionsläkemedel respektive receptläkemedel gått åt olika håll. I år ökar både rekvisitions- och receptläkemedel i kostnad. Detta beror i hög grad på nya och kostsamma läkemedel samt läkemedel med nya användningsområden, med ökade kostnader som följd. Totalt ökade kostnaden för receptläkemedel 2014 med 1,9 procent, vilket innebär 11 Mkr jämfört med föregående år. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel ökade med 17,8 procent eller 36 Mkr jämfört med föregående år. RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Landstinget köper högspecialiserad vård utanför länet av framför allt Norrlands universitetssjukhus (NUS). Dessutom köps vård bland annat från Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kostnader för riks- och regionsjukvård uppgår till 501 mkr vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med Kostnader för köpt vård vid NUS har ökat med 20 mkr. Av ökningen är 8 mkr hänförlig till skillnader mellan åren avseende reserverade belopp vid årsbokslut för ej fakturerade vårdtillfällen och kostnader. Kostnader för konsumerad vård vid NUS har således ökat med 12 mkr (3,5 procent) under Slutenvården har ökat med 10 mkr eller 3,8 procent medan antalet vårdtillfällen har minskat (-1,5 procent). Fler vårdtillfällen på klinikerna barn, gynekologi, kardiologi och neurologi har ökat kostnaderna. Samtidigt har färre vårdtillfällen på klinikerna neurokirurgi, onkologi och ortopedi minskat kostnadsökningen. Antalet dyra vårdtillfällen, så kallade ytterfall, har ökat 8 procent vilket har bidragit till kostnadsökningen. Fler hotellnätter i samband med öppenvård har också ökat kostnaderna med 1,5 mkr. Köpt vård vid Karolinska, Akademiska och Sahlgrenska sjukhusen avser högspecialiserad vård som kan variera kraftigt mellan åren. Kostnaderna vid Akademiska sjukhuset har minskat avseende bl a brännskadevård. Kraftigt ökade kostnader vid Sahlgrenska sjukhuset förklaras av fler hjärtoperationer och hjärttransplantationer på barn. Ökningen hos övriga vårdgivare avser köp av rättspsykiatrisk vård och ersättning för norrbottningarnas besök på hälsocentraler och andra sjukhus utanför länet. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Storleken på skatteintäkterna för respektive år påverkas av befolkningens storlek, sysselsättningsnivå och lönenivå. Skatterna ger 2014 ett underskott mot budget på 3 miljoner kronor beroende på en mer negativ ekonomisk utveckling än vad som antogs hösten Generella statsbidrag och utjämning ger ett underskott mot budget på 10 miljon kronor. Det finns inget avtal mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varken för 2013 eller 2014 om statsbidrag för läkemedel, därför har beslut om utbetalning tagits löpande under året och en slutavräkning för 2014 togs av regeringen i januari Detta innebär att 4 miljoner kronor av 2013 års statsbidrag finns 2014 och statsbidraget för 2014 är 20 miljoner kronor lägre än budget. Inkomstutjämningsbidraget blev 6 miljoner kronor högre än budget eftersom endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället. 13

14 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER De finansiella intäkterna har ökat med 116 mkr jämfört med Detta beror främst på realisationsvinster i samband med tecknandet av nya förvaltningsuppdrag avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. För att förvaltarna skulle få möjlighet att genomföra sitt uppdrag, samtidigt som landstingets fastställda gränser för placeringar följs, har tidigare placeringar frigjorts vilket medfört reavinster och förluster. Det låga ränteläget har inneburit minskade ränteintäkter i jämförelse med tidigare år. Bland finansiella intäkter finns även en återföring av en tidigare nedskrivning gällande kapitaltillskott till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. I jämförelse med föregående år har de finansiella kostnaderna minskat med 263 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror främst på att räntan på pensionsskulden ändrades 2013 vilket då påverkade resultatet negativt med 241 mkr. Likvida medel och kortfristiga placeringar Likvida medel Landstingets likvida medel består av banktillgodohavanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvida medel positivt. Om landstingets resultat före finansiella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar. Landstinget har som mål att upprätthålla en likviditetsreserv som omfattar minst 10 procent av landstingets nettokostnader, vilket innebar att målet för likviditeten 2014 var 672 mkr. Vid årets slut uppgick saldot för likvida medel, exklusive bolag, till mkr vilket var 844 mkr högre än målet. Kortfristiga placeringar Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. I början av året fick landstingsdirektören i uppdrag att teckna externa förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finans policy. Vid utgången av året bestod den totala portföljen av 26 procent aktiefonder och 74 procent räntefonder. Avkastningen återinvesteras löpande i respektive fond. Marknadsvärdet på portföljen uppgår till miljoner kronor, vilket är 134 miljoner högre än i december Den totala värdeförändringen för portföljen 2014 är 5,7 procent, vilket är 1 procentenheter högre än index. Värdeförändringen på aktier är 17,8 procent, 1,9 procentenheter högre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är 2,1 procent, 1 procentenhet högre än index. Landstinget har i december 2014 fattat beslut om att avsätta 100 mkr till pensionsfonden. Avsättningen kommer att genomföras under våren Återlån av pensionsmedel Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick vid årsskiftet till mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten. Den totala pensionsskulden minskade med 125 mkr och marknadsvärdet på pensionsfonden ökade med 134 mkr. Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklingsreserver) 6 4 Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) Summa förpliktelser inklusive löneskatt Pensionsfond, bokfört värde Pensionsfond, marknadsvärde Återlån Pensionsfond, orealiserad avkastning Pensionsfond, realiserad avkastning Realiserad och orealiserad avkastning på Pensionsfonden, % 11,2 8,4 Soliditet Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mäter betalningsförmågan på sikt. Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn 2013 var, enligt blandmodellen, 20 procent. Soliditet i landstinget, , procent Soliditet enligt blandmodellen Soliditet enligt fullfonderingsmodellen Av tabellen framgår att landstinget vid utgången av 2014 inte finansierar sina tillgångar med egna medel (negativ soliditet) om hänsyn tas till hela pensionsförpliktelsen. Investeringar Landstingsfullmäktige har för året beviljat en ram för investeringar på totalt 443 mkr. Under året har landstinget gjort investeringar på totalt 287 mkr. Investeringarna är fördelade på 108 mkr fastigheter, 174 mkr i inventarier samt 5 mkr immateriella tillgångar. Före gående år investerade landstinget totalt 339 mkr. Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 68 mkr och för externa hyresgäster till 40 mkr. Investeringar i fastigheter för egen verksamhet avser bland annat patienthotell, periferangio-labb samt urologmottagning vid Sunderby sjukhus samt personalboende och nytt ställverk vid Gällivare sjukhus. Investeringar i fastig heter för externa hyresgäster utgörs av om- tillbyggnation av Gällivare sjukhus samt Överkalix hälsocentral till äldreboende. 14

15 Årets gjorda investeringar i inventarier fördelas på 79 mkr i medicinteknisk utrustning, 11 mkr i IT-utrustning, 34 mkr i hjälpmedel förfunktionshindrade och 35 mkr i övriga inventarier samt 1 mkr i konst. 14 mkr i pågående arbeten är ännu inte klassificerade till typ av investering. Investeringar i immateriella tillgångar består av ett nytt doseringssystem. Driftredovisning per sektor Landstingets verksamhet redovisas dels per division, dels per sektor. Sektorsindelningen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting för att möjliggöra jämförelser mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 54 kostnad per invånare för åren för landstinget samt relationen till riksgenomsnittet. Verksamhetens nettokostnader 2014 ökade med 5,7 procent jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen per sektor. Driftredovisning per sektor Förändring procent Primärvård ,4% Somatisk vård ,5% Psykiatrisk vård ,8% Tandvård ,8% Övrig hälso- och sjukvård ,6% Utbildning och kultur ,1% Trafik och infrastruktur ,3% Regional utveckling ,6% Politisk verksamhet ,9% Summa ,8% Landstingsinterna ränteintäkter ,6% Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom ,2% Verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen ,7% Kostnadsminskningar mellan åren återfinns inom sektorn regional utveckling vilket beror på verksamhetsförflyttningar i samband med omorganisationen Kostnadsökningen återfinns inom sektorerna primärvård, somatisk vård, psykiatrisk vård, tandvård, utbildning och kultur, trafik och infrastruktur, politisk verksamhet samt övrig hälso- och sjukvård. Ökade kostnader för läkemedel, sjuktransporter, riks- och regionsjukvård samt inhyrda förklarar kostnadsökningarna. Inom tandvården förklaras kostnadsökningen med ökad vårdproduktion. Balanskravet, god ekonomisk hushållning och framtiden Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. Kommunallagens balanskrav uppfylls inte år 2014 vilket innebär att underskottet på 37 mkr ska regleras senast år Enligt lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ska kommuner och landsting ha mål för detta. I Landstingsstyrelsens plan för 2014 finns både finansiella mål och mål för verksamheten. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat enligt resultaträkning Avgår samtliga realisationsvinster från anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsunderskott att återställa Landstingsfullmäktige har beslutat vad god ekonomisk hushållning är för landstinget. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det inte är tillräckligt att uppnå kommunallagens balanskrav. Det krävs positiva resultat för att garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för att få samma service. Motivet för ett positivt resultat är att: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarna; hur stort resultat som krävs beror på hur stora investeringar som behövs. Ha en buffert för dåliga tider. Beakta alla pensionsåtaganden. Med ovanstående som grund ska landstingets långsiktiga mål vara ett positivt resultat på 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag. Ur verksamhetsperspektivet innebär god ekonomisk hushållning att landstinget har en effektiv verksamhet där tillgänglighet, kvalitet, erfarenheter/nöjdhet och kostnader värderas i ett sammanhang. Verksamheten kännetecknas av individ- och processorientering med angreppssätt som gör det möjligt för människor att ta eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. Verksamheten effektiviseras genom: IT-tillämpningar mellan verksamheter och mellan verksamheter och individer. Utmaningen är ändrade arbetssätt. Folkhälsa mer riktade insatser. Kunskapsstyrning skapa system för att tillämpa kunskap och göra rätt saker. Nyttja medarbetarnas kompetens rätt. Landstingsstyrelsen arbetar utifrån fullmäktiges inriktning. 15

16 Balanserad styrning I en demokratiskt styrd organisation är det både naturligt och nödvändigt att politiska beslut ger genomslag i verksamheten. Landstinget arbetar med balanserad styrning som fokuserar på det som är strategiskt viktigt. Det innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv: Medborgare inriktat på välfärd till medborgarna. Verksamhet inriktat på effektivitet och kvalitet i verksamheten. Kunskap och förnyelse inriktat på utveckling, innovationer och långsiktig förnyelse. Medarbetare inriktat på utveckling av medarbetarna. Ekonomi inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. En gemensam modell för planering och uppföljning används. Strukturen bidrar till att alla ser sin roll i ett större sammanhang. Samma modell används på alla nivåer, såväl inom det politiska systemet som i verksamheterna. På så sätt skapas en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet. Landstingsfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt två strategiska mål. Utifrån dessa fastställer styrelsen framgångsfaktorer, indikatorer och mått för måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. De fem perspektiven Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Medarbetare Ekonomi Nöjda medborgare Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 En effektiv verksamhet med god kvalitet Helhetsperspektiv med människan i centrum Konkurrenskraftig region Långsiktig förnyelse Attraktiv arbetsgivare Aktivt medarbetarskap Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer 16

17 Mål och måluppfyllelser Medborgare Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv. Landstingsfullmäktiges strategiska mål Nöjda medborgare Sveriges bästa självskattade hälsa Landstingsstyrelsens delmål Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse Högt förtroende Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om för verksamheten landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar. Goda livsmiljöer Medveten användning av förhållnings sätt som bidrar till attraktiva och hälso samma livsmiljöer, inkluderande demo krati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter såväl som miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor. En jämlik och jämställd hälsa Bidra till rikt kultur- och fritidsliv. Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksamheten. Tidigt förebyggande arbete prioriteras. Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen. Andel som uppger att de har tillgång till den sjukvård de behöver Andel med stort förtroende för hälsocentraler/motsvarande Öka Öka Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k Andel som uppfattar att vården ges på lika villkor Antal regionala miljömål (16) som uppnås (regionala miljömål) Koldioxidutsläpp från landstingets verksamheter Öka 6 stycken år 2020 Andel som har lågt socialt deltagande Minska k k m k m m k m Måluppfyllelse per december Trend g g f f f f f f i Minskning med 20 % 2020 jämfört med 2005 i Resenärerna bedömer sammanfattningsvis 80 % nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd Gy år 1, kön) Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Andel kariesfria 19-åringar Verksamhet riktade till barn och unga m m f f i f f Minskade skillnader map utbildningslängd g Minskade skillnader med avseende på kön i Understiga 3 % 2020 f Understiga 10 % 2020 Nå genomsnittet i riket flickor 67 %, pojkar 65 % Särskilda satsningar för att stärka unga p f p f p f f i f i i Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring 17

18 Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare Nöjda medborgare När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket. Att jobba med unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktigt för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det har kommit fram genom drygt 400 samtal mellan norrbottningar under satsningen Kraftsamling som pågått Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken. Sveriges bästa självskattade hälsa Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Inga tecken kan ses på att länet ligger i närheten utan snarare ligger Norrbotten långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Viktigt att i tid arbeta med flickors psykiska hälsa som visar på negativ utveckling samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män. Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan, bland annat erbjuds nu norrbottningarna hälsosamtal vid 30, 40, 50 och 60 år. Goda livsmiljöer Nöjdhet med kollektivtrafiken Länstrafiken får högsta betyg av allmänheten/kunderna och är bäst i landet vad gäller nöjdhet, visar Kollektivtrafikbarometern. Det är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning från serviceorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Mätningen har gjorts månadsvis sedan 2001 för att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. I juni 2009 kompletterades Kollektivtrafikbarometern med en resvanedel där ett statistiskt urval av svenska folket intervjuas per telefon om sina resvanor med olika färdmedel. De som intervjuas är år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Varje månad intervjuas 100 länsbor via telefon. Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala. Den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norrbotten år 2013 var 57 procent för de som reser sällan eller aldrig, motsvarande siffra var 78 procent för de som reser regel bundet. Det var en förbättring med en respektive tre procentenheter jämfört med Kultur och utbildning Norrbottens läns landstings arbete med kulturfrågor har sin bas i Kulturplanen som antagits av landstingsfullmäktige. Ett bra samarbete med länets kommuner är viktigt i kulturarbetet, och det goda samarbete som landstinget byggt upp med norrbottenskommunerna har fortsatt under Landstingets kulturverksamhet fick under året uppmärksamhet nationellt. Bland annat framhöll Stat ens kulturråd Norrbotten som en förebild för övriga Sverige gällande kulturutveckling. Naturbruksgymnasiet Grans i Öjebyn var Skolverkets referensskola för naturbruksprogrammet. Särskilt utmärkande under året är framgången med Norrbottens museums utställning Hosta, som bidrog till kraftigt ökade besökssiffror för museet. Norrbottensmusikens Big Band nominerades till Årets varumärke och länsbiblioteket lyfte läsfrämjandearbetet i Norrbotten. Vidare togs beslut om att permanenta verksamheten vid länskonsthallen Havremagasinet i Boden. Viktiga steg har under året tagits för att bygga upp ett litteraturresurscentrum i Norrbotten och till utbyggnad av Acusticum i Piteå för Norrbottensmusikens räkning. Ett intensifierat arbete skedde gällande samråd, nätverksbyggande och verksamhet för och med de nationella minoriteterna. En jämlik och jämställd hälsa Fortsatt hög hjärt- och kärldödlighet samt kortare medel livslängd bland män. SCB:s årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln ( ). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket och det skiljer nu endast -0,36 år. Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta. Även om medellivslängden ökat något också bland män har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och skillnaderna har blivit större (-1,27 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda eller Pajala förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd. 18