Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2013
|
|
- Susanne Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2013 Stockholm den 1 mars 2014 Lisa Barnekow Verksamhetschef
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 1 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 2 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 2 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 2 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 3 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 3 RISKANALYS 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIG- HET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT 5 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR 6
3 SAMMANFATTNING Under 2013 har Åsö Vårdcentral arbetat aktivt med patientsäkerhetsarbete. De mål vi har arbetat mot, de åtgärder som har vidtagits samt uppnådda resultat kommer att redogöras för i denna patientsäkerhetsberättelse. Nedan följer en punktvis sammanfattning av de viktigaste åtgärderna som har vidtagits. Upprepade samtal med personalen om strategier för hur vi ska förbättra bemötande och kvalitet. Samtal med patienter om hur vi kan förbättra bemötande och kvalitet. Analys av inkomna klagomål från patienter och anhöriga till vårdcentralen. Analys av patientklagomål till Patientnämnden. Analys av patientklagomål till Socialstyrelsen. Grundlig genomgång av samtliga verksamheter med avseende på patientsäkerhet och kvalitet. Uppdatering av samtliga rutiner som rör patientsäkerheten på vårdcentralen. Utveckling av ledningssystemet. Fortutbildning av vårdpersonalen. Mätning och uppföljning av vårdskador genom möten med personalen samt genom samtal/möten med den drabbade patienten och, när det är lämpligt, dennes anhöriga. Analys av patientenkäter. Omfattande kontroll av verksamheten via statistikprogram. Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER I arbetet med patientsäkerhet på Åsö Vårdcentral följer vi tillämplig lagstiftning på området t.ex. patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårt mål under 2013 har varit att skapa en välorganiserad verksamhet där det är tydligt för patienter och personal vad vi jobbar efter för rutiner och riktlinjer. Vi har aktivt arbetat med att ta fram arbetsbeskrivningar och checklistor där alla viktiga funktioner i verksamheten systematiskt kontrolleras att de blir gjorda. Vi har i olika grupper gått igenom de viktigaste delarna av verksamheten och gjort riskanalyser och utvecklat/skapat rutiner för att öka patientsäkerheten, kvaliteten och optimera våra resurser. Vi har önskat skapa en attityd mot våra patienter som inger förtroende och där patienterna uppmuntras att ge oss feedback på vad som kan bli bättre och om de på något sätt anser sig illa behandlade. Vi har även haft som mål att denna attityd ska finnas hos personalen där vi ser kritik som förbättringspotential snarare än något negativt. Vi har haft som mål att öka avikelserapporteringen. Det har varit viktigt att hela personalen varit delaktig i detta arbete och att alla vidgar sina vyer till att inte bara se vad som har gått fel utan till vad som kan gå fel. ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET Samtliga medarbetare på Åsö Vårdcentral ansvarar för att ta emot synpunkter och klagomål samt att informera verksamhetschefen om dessa samt om avvikelser som medarbetarna har identifierat. Verksamhetschefen tillsammans med ledningsgruppen ansvarar jag för att 1
4 analysera synpunkter, klagomål och avvikelser och för att följa upp och vidta åtgärder, t.ex. ändra arbetssätt så att inga vårdskador uppstår, informera patienter om en vårdskada har inträffat samt att tillsammans med den medicinskt ansvarige läkaren Martin Frykholm bedöma om en inträffad vårdskada eller risk för vårdskada är av den grad att den ska Lex Maria-anmälas. Den medicinskt ansvarige läkaren tillsammans med verksamhetschefen ansvarar för att följa upp att vårdpersonalen journalför på ett korrekt sätt samt att vårdpersonalens arbete utförs på ett medicinskt korrekt sätt. STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Patientsäkerhetsarbetet följs upp dels löpande och dels på avsatt tid i form av möten i ledningsgruppen och med personalen. Varje enskild avvikelse följs upp av verksamhetschefen i form av en mindre händelseutredning, kontakt med samtliga berörda parter och i den mån behövligt en vidare utredning kring regelverk och klargörande kring hur saker borde ha förlöpt. Identifieras brister i arbetssättet går verksamhetschefen vidare med en vidareutveckling alternativt skapande av en rutin. Därefter informeras personal och berörda parter kring händelsen och eventuella rutinförändringar. Avvikelserna identifieras via klagomål från externa parter alternativt avvikelserapportering, skriftligen eller muntligen, ifrån personalen. Vi gör en grundlig genomgång våra processer på konferenser 1-2 gånger om året. Samtliga ovannämnda riskanalyser och identifiering av avikelser följs upp inom lämplig tid på APT möten där vi går igenom om vårt förändrade arbetssätt förbättrats. Där det är tillämpligt följer vi också upp våra förändringar via statistikprogram. I ledningsgruppen förs varje vecka ett samtal kring vårt arbetssätt med identifiering av avvikelser och risker men också en uppföljning utifrån tidigare protokoll. HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Verksamhetschefens genomgång av rutiner Verksamhetschefen har under 2013 deltagit minst en arbetsdag i samtliga arbetslag (läkare, hemsjukvård, mottagningssjuksköterskor, administration och laboratoriet) med särskilt fokus på att identifiera brister och förbättringspotential i våra rutiner med hänsyn till patientsäkerhet och kvalitet. Arbetet har gjorts i samarbete med berörd personal. Nedan följer en redogörelse för identifierade risker och åtgärder. Administration: En vecka ägnades åt att gå igenom processerna och de kedjor våra medicinska dokument följer. Vi tittade på posthanteringen och gjorde tydliga rutiner för hur posten ska hanteras och av vem. Vi har informerat personalen löpande kring vikten av att hantera dessa dokument varsamt vad gäller både sekretess och patientsäkerhet. Vi har minskat utskrivna dokument med tanke på risken att dessa försvinner eller kommer i fel händer och jobbar kontinuerligt mot att i större utsträckning sköta kommunikationen elektroniskt. Vi analyserade vidare processerna kring vår remisshantering och har arbetat aktivt med att optimera våra rutiner samt försöka eliminera alla riskmoment. Detta arbete har gjorts i en särskilt tillsatt remissgrupp. Administrationen som arbetar i receptionen har diskuterat vikten av att ha ett öppet bemötande för att på så sätt uppmuntra patienterna till att ge feedback på vår verksamhet. Vi har även diskuterat vikten av att administrationen vidarebefordrar denna information. Vi har vid flertal möten både i administrationen och med övrig personal diskuterat riskerna med att personalen i receptionen inte är medicinskt utbildade. Vi har därav beslutat att de ej går klädda i vårdkläder för att tydliggöra att de ej tillhör vårdpersonalen. Vi pratar ofta om vikten av att aldrig ge medicinska råd eller göra egna bedömningar. Vi har tagit fram en lista 2
5 på symptom som går att läsa för både receptionspersonal som patienter, där vårdpersonal med omedelbar verkan ska tillkallas. Det har påbörjats en grundläggande medicinsk utbildning för receptionspersonalen. Läkare: Vi har arbetat aktivt för att få till ett kontinuerligt medicinskt samtal mellan läkarna men även mellan alla yrkeskategorierna. Genom att utbyta erfarenheter och inhämtad kunskap kan vi höja kvaliteten på vården och minska risken för vårdskador. Läkargruppen har avsatt tid en timme i veckan för att enbart samtala kring patientfall och behandlingsrutiner. Det har även avsatts 20 min varje torsdag där hela personalen samlas för att diskutera patientfall och där vi utbildar varandra. I läkargruppen har man systematiskt gått igenom förskrivningsrutiner, remissrutiner samt behandlingsrutiner. Vi har precis påbörjat arbetet med att gå igenom våra vanligaste diagnoser och diskutera kring vilka behandlingsstrategier och rutiner vi har eller bör utveckla. Vi arbetar aktivt med att bibehålla ett klimat där de yngre läkarna vågar ställa alla frågor de behöver och där det avsätts ordentligt med tid för handledning och reflektion. Vi har börjat analysera vilka källor vi använder för informationsinhämtning och har konstaterat att vi ska försöka arbeta oss ifrån internetsökning till fördel för pålitliga databaser som Medibas och Viss. Inte minst då detta inger större förtroende hos patienterna. Hemsjukvård: Under året identifierades avsaknad av uttalade arbetsrutiner och uppföljning av läkare. Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan gjorde således en grundlig genomgång av samtliga patienter tillsammans med ansvariga distriktssköterskor och läkare, följde med ut i verksamheten och inhämtade information ifrån samverkande instanser. Det har beslutats att varje distriktssköterska arbetar i team med en specialist där minst 1,5 h är avsatt i veckan för rond och hembesök. Vi såg även till att göra läkemedelsgenomgångar på samtliga patienter. Vi organiserade om hemsjukvården så att sköterskorna arbetar i tvillingteam som kan täcka upp för varandra. Vi påbörjade slutligen arbetet att skriftligen få fram arbetsrutiner. Mottagningssköterskor På mottagningen har vi aktivt arbetat för att få igång våra specialistmottagningar där särskilt utbildade sköterskor följer upp patienter med specifika diagnoser. I år har fokus legat på diabetesmottagning och en KOL/astmamottagning. Berörda sköterskor har varit på vidareutbildning. Vi har via våra datorsystem analyserat hur dessa patienter sköts på vårdcentralen och i vilken utsträckning de diagnostiseras, behandlas och följs upp. Vi har identifierad stora brister. För diabetespatienterna arbetade vi under året med att kalla in samtliga listade patienter som under de senaste fem åren fått en diabetesdiagnos (ej insjuknande utan att en läkare satt diagnosen i journalen). Vi utvecklade rutiner och checklistor för vad som skulle följas upp och patienterna fick träffa både sjuksköterska och läkare. Vi har arbetat aktivt för att patienterna får rätt medicinering och rådgivning. KOL/astmamottagningen har inledningsvis arbetat med att få upp frekvensen av spirometrier för att öka diagnostiseringen och uppföljningen. Vidare har en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsats där vi diskuterat uppföljningen av framför allt nydiagnostiserade KOL patienter. Slutligen har vi arbetat aktivt med att försöka få till en rutin kring hur dessa patienter ska följas upp och hur uppdelningen mellan sköterska och läkare ska se ut. Laboratoriet: Vi har under året gått igenom våra rutiner och identifierat ett behov av förnyad rutin vad gäller Waranpatienter. Detta genomfördes och har följts upp med gott resultat d.v.s. minskning av klagomål och avvikelserapporter med 100 %. Vi har vidare identifierat risk med avsaknad av avbytare till vår laboratoriepersonal varav ny personal tränas upp i att hantera vår basala provtagning främst med fokus på akuta prover. Vidareutbildning: En viktig del i att höja patientsäkerheten och säkerställa att patienterna får korrekt behandling är vidareutbildning. Personalen går kontinuerligt på utbildningar, vi har intern utbildning, vi får information via läkemedelsbolag och slutligen har vi bjudit in ett antal specialister till vårdcentralen för att vidareutbilda vår personal. 3
6 Konferens på Gotland: För att förebygga missförstånd, misstag och potentiella risker är det viktigt att personalen som grupp har en fungerande kommunikation och förståelse för övriga personalkategoriers arbete. Det är viktigt att alla är införstådda med de processer vi har. På en tvådagarskonferens hade vi fokus på att gå igenom våra processer där vi följde patienterna genom vårdkedjan och identifierade risker och förbättringsmöjligheter. Vi kom fram till många nya rutiner där de viktigaste var att alla patienter ska få svar på sina prover och undersökningar ifrån läkarna, hur vi kommunicerar via journalsystemet, hur vi bokar in patienterna på ett säkert sätt och hur vi ska kommunicera med varandra. APT möten: På ett flertal APT möten med personalen har vi gått igenom patientsäkerheten och bedömt eventuella risker. Vi har på detta sätt identifierat brister i kommunikation mellan sjukhus och vårdcentralen vid utskrivningar och vad gäller uppdatering av läkemedelslistor vilket åtgärdades, vi identifierada avsaknad av handsprit i korridorerna och således införskaffades detta, vi såg behovet av direktkontakt vad gäller de patienter läkarna vill att sjuksköterskorna påhittar samma dag och utrustade joursjuksköterskan med en mobil och slutligen identifierade vi behovet av dagliga avstämningsmöten där vi går igenom bemanningen och ser till att alla viktiga funktioner är bemannade såsom joursjuksköterska och jourläkare. UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL Enligt rutin som har tagits ska egenkontroller genomföras kvartalsvis i syfte att säkra verksamhetens kvalitet. Under 2013 har egenkontroller beträffande patientsäkerhet gjorts enligt följande: Systematisk genomgång, kategorisering och analys av inkomna synpunkter, klagomål och avvikelserapporter från patienter, anhöriga, personal; Systematisk genomgång, kategorisering och analys av anmälningar till Patientnämnden och Socialstyrelsen; Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med resultatet för andra vårdcentraler i Stockholm; Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med resultatet för vårdcentralens tidigare resultat; Granskning av läkarnas journaler; Analys av statistik kring patientarbetet främst via RAVE men också via GUPS och andra system. Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet; Generell analys av verksamhetens patientsäkerhetsarbete i samråd med konsulter från Yggdrasil Miljömanagement AB. Samtal med personalen på APT möten SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR Remisshantering: Det har identifierats bristande konsensus kring hur remisshanteringen ska ske mellan vårdenheter. Vårdcentralens remisshantering har uppdaterats i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter. En grupp bestående av fem personer har tillsatts på vårdcentralen som aktivt jobbar med dessa frågor. Vi har under året kontinuerligt tagit kontakt med medicinska sekreterare, vårdpersonal och verksamhetschefer på vårdenheter vi mottager alternativt skickar remisser till för att komma överens hur vi jobbar med varandra vad gäller remissförfarandet, allt enligt remissriktlinjerna beskrivna av socialstyrelsen. 4
7 Hemsjukvård: Det har noterats att mycket tid går till att få kommunikationen att fungera mellan vårdcentralen och kommunen vad gäller hemsjukvårdspatienterna. Det är inte alltid tydligt vad som gäller och vem som bär ansvaret för patienternas vårdbehov. Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan har påbörjat ett arbete där kontakt tagits med tjänstemän på HSF, biståndsbedömare och ansvariga på kommunen och slutligen chefssjuksköterska på Ringens vårdcentral, för att vidareutveckla samverkan kring dessa patienter. Chefssjuksköterskan på Ringens vårdcentral är aktiv i en samverkansgrupp bland vårdcentraler på Södermalm där vår vårdcentral inte varit delaktig. Vi kommer nu att bli insatt a i vad man kommit fram till i dessa samverkansavtal och kommer dessutom att ta en aktiv roll i denna grupp. Apoteket: Under året har ett kontinuerligt samarbete mellan vårdcentralen och Kronans Droghandel, Renstiernas gata, ägt rum. Många av våra patienter går dit för att hämta ut sina mediciner (ligger i samma byggnad). Vi har arbetat kring frågor som hur vi går tillväga när recept missats att skrivas ut, när läkemedel inte finns på lager, när preparat borde kunna bytas ut för patientens bästa, hur samarbetet ska ske mellan distriktssköterskorna och apoteket vad gäller att hämta mediciner. Vi har utarbetat ett kommunikationssystem med bland annat tavlor på respektive enhet där vi sätter upp information åt varandra. Vi har slutligen tittat på möjligheten till ett utökat samarbete med bland annat genomgång av medicinering av multisjuka främst hemsjukvården med fokus på biverkningar och interaktioner. Samverkan kring de demenssjuka: Vi har deltagit och skrivit under samverkansavtal för de demenssjuka. RISKANALYS Vi har en rutin för att riskanalyser göras kvartalsvis och särskilt då vi genomför förändringar i verksamheten så att vi inte bygger in farliga, riskfyllda moment i arbetet. Riskanalyser har under året gjorts löpande, i samband med utförda egenkontroller och vid möten och en konferens under hösten. Vid genomgång av rutiner, instruktioner och checklistor relaterade till patientsäkerhetsarbetet har vi således diskuterat eventuella risker i arbetet som har kunnat medföra en vårdskada eller en annan avvikelse. I samband med verksamhetsförändringar eller införande av nya metoder eller arbetssätt har vi också diskuterat i tvärfunktionella/tvärprofessionella arbetsgrupper inom organisationen hur arbetet ska utföras och vilka eventuella risker som kan tänkas bli konsekvens av förändringen. Då det har bedömts som relevant har vi även diskuterat med patienter och annan extern rådgivare för att minimera risken för vårdskada och andra avvikelser. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGS- SKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN Vi har en rutin för hur personalen ska rapportera avvikelser. Enligt rutinen ansvarar samtliga i personalen för att rapportera eventuell vårdskada och alla andra avvikelser till verksamhetschefen antingen skriftligen eller muntligen. Samtliga rapporterade avvikelser dokumenteras i pärmar (avvikelserapport, APT-protokoll eller som anteckning från samtal då avvikelse har rapporterats). Det sker löpande en uppmuntran till personalen att rapportera avvikelser, stora som små, i syfte att kunna identifiera mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Löpande under året sammanställs, kategoriseras och analyseras inkomna klagomål och avvikelserapporter och diskuteras med personalen enskilt och på APT för att förbättra vårdkvaliteten. De vanligaste typerna av avvikelser har handlat om kommunikation, dokumentation, diagnostik, behandling, läkemedel samt förväxlingar. 5
8 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL Klagomål och synpunkter från patienter och närstående är en mycket viktig källa till förbättring av vårdkvaliteten. De hanteras ungefär på liknande sätt som avikelserapporter ifrån personalen och följs upp där det bedöms lämpligt. Personalen förmedlar klagomål från patienter till verksamhetschefen och i lämpliga fall ombeds patienten att direkt ta kontakt med verksamhetschefen. Kvartalsvis ska även inkomna klagomål sammanställas, kategoriseras och analyseras för att identifiera mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. För att underlätta för patienter och närstående att lämna synpunkter finns verksamhetschefens mobilnummer samt mailadress på vårdcentralens hemsida. Det finns även en mailadress som går till hela vårdcentralen och som bevakas av en administratör. SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE Då en vårdskada har inträffat eller då klagomål eller synpunkter har inkommit från patienter eller närstående har kontakt tagits med berörd patient/anhörig och diskuterat vad som har hänt samt hur vi kan ändra vårt arbetssätt för att minimera att händelsen uppstår igen. Vi arbetar med att skapa ett öppet klimat på vårdcentralen där patienterna uppmuntras till att ge feedback. Vi hanterar varje åsikt fördomsfritt och med stort allvar. I receptionen uppmuntras personalen att prata med patienterna och att direkt hänvisa dem till vårdpersonal skulle det framkomma att de inte är nöjda eller om de för den delen har beröm att framföra. Det är också viktigt att förstärka positiva rutiner och få bekräftat att våra rutiner fungerar som det är tänkt. RESULTAT Under 2013 förbättrades patientsäkerheten avsevärt på vårdcentralen. Generellt sätt har en attitydsförändring skett hos personalen där det idag finns ett stort engagemang i att ständigt försöka att identifiera områden där vi kan bli bättre inklusive att eliminera riskfyllda arbetssätt. Vi har ställt höga krav på personalen vad gäller bemötande av patienterna och i vissa fall har det tyvärr krävts uppsägning. Vi har idag ett klimat på vårdcentralen som är inlyssnande och lyhörd för den feedback vi får. Klagomålen har minskat under årets lopp från ca ett klagomål/dag till ca ett klagomål varannan vecka. Vi hade en allvarlig incident där ett provsvar ej kom läkaren till känna. Detta på grund av en bristande rutin. Utredning pågår och händelsen har Lex Maria anmälts. Patientenkäten för 2013 visar en förbättring generellt på vårdcentralen ca 15-20% jämfört med året innan vilket vi ser mycket positivt på. Inledningsvis under året hade vi mycket avvikelserapporter och klagomål kring våra Waran rutiner. Detta ledde till att en grupp tillsattes och vi förändrade rutinen och därefter utvärderade denna på våra APT möten. Vi har inte haft ett klagomål eller avvikelse rapport sedan dess. Klagomål och avvikelserapporter angående remisshanteringen har efter revidering av rutinerna upphört. Vid tre möten under hösten tog vi fram ytterligar riskmoment som ledde till justeringar i våra rutiner bland annat vem som bär ansvar för uppgifterna när ordinarie personal är sjuk. De klagomål och avvikelserapporter som inkom angående pappers och posthanteringen ledde till rutinförändringar inom administrationen och ledde till minskningar av fel inom detta 6
9 område. Här finns det fortfarande en del arbete att utföra för att ytterligare öka säkerheten. Granskning av läkarnas journaler indikerar att det krävs ytterligare insatser för att minska förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel och att det krävs vidareutbildning på läkemedel som ej bör förskrivas till äldre och även se över dess interaktioner. Verksamheten är idag väl organiserad med tydliga arbetsbeskrivningar och vi har utformat checklistor som säkerställer att inga arbetsuppgifter glöms bort inte minst vid sjukfrånvaro och semester. Vi har sedan våren ett morgonmöte varje dag där vi via en checklista går igenom vårdcentralens viktigaste arbetsuppgifter och ser till att de är fördelade på närvarande personal. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR Inför nästa år planerar vi ett aktivt arbete med att inom läkargruppen gå igenom olika symptom för att göra läkarna mer samspelta så att en patient får samma bedömning oavsett vilken läkare på vårdcentralen han/hon träffar. Syfte öka patientsäkerheten och därmed patienternas förtroende för vårdcentralen. Mål att löpande se över rutinerna för bemötande, patientsäkerhet och kvalitet samt att få toppresultat i SLLs nationella patientenkät. Slutligen har vi som mål att fortsätta mäta avvikelser och klagomål genom egenkontroller och att löpande göra riskbedömningar. 7
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2016 Johanna Bjurek, tf. enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin
Patientsäkerhetsberättelse för patientmottagningen vid Institutet för stressmedicin Avseende år 2014 Datum och ansvarig för innehållet 15 01 15 Kristina Glise Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö
Läs merTÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Logotyp Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År Datum och ansvarig för innehållet Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting reviderad 2017-03-01 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merChecklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merKVALITETS BERÄTTELSE. Sollentuna Omsorg AB. En sammanställning av kvalitetsarbetet under 2017
Sollentuna Omsorg AB En sammanställning av kvalitetsarbetet under 2 [] Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Kvalitativarbete... 3 Riskanalys... 4 Egenkontroll...
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merMallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merTjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Läs mer