Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn goteborg.se/stadsrevisionen

Transkript

1 Revisionsrapport Stadsrevisionen Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn goteborg.se/stadsrevisionen

2 2 Oktober 2015 Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Diarienummer: 261/14 Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Yrkesrevisorer: Joakim Sebring (projektledare), Charlotta Bjerhem och Carina Dalenius

3 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 3 Innehållsförteckning Inledning och läsanvisning 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Granskningens utgångspunkter 9 Iakttagelser om handläggningen i socialtjänsten 12 Iakttagelser om överförmyndarnämndens handläggning av gode män 30 Iakttagelser om mottagandet i grundskolan och studiehandledning på modersmålet 39 Iakttagelser om samverkan i Göteborgs Stad 46 Sammanfattande bedömning 53 Stadsrevisionens uppdrag och rapportering 62 Språkbruk och revisionstermer 63 STADSREVISIONEN

4 4 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Inledning och läsanvisning Stadsrevisionens rapport Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn blev klar den 7 oktober år Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten syftar till att bedöma om granskade nämnder tillgodoser de ensamkommande barnens rättigheter och om det sker på ett ändamålsenligt sätt. Rapporten behandlar följande delar av Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn: stadsdelsnämndernas ansvar för handläggningen inom socialtjänsten överförmyndarnämndens ansvar för att förordna och utöva tillsyn över gode män stadsdelsnämndernas ansvar för mottagandet inom grundskolan, med fokus på studiehandledning på modersmålet samverkan mellan granskade nämnder i staden. Läsanvisning Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi utgångspunkterna för granskningen. På sidorna följer stadsrevisionens iakttagelser. Vi har delat in redovisningen i fyra olika delar, enligt punktlistan ovan. För varje del beskriver vi de revisionskriterier som granskningen utgår ifrån, våra iakttagelser och en kort sammanfattning. Vår sammanfattande bedömning finns på sidorna Rapporten, med diarienummer 261/14, och rapportsammandraget finns tillgängliga på kommunens hemsida ( STADSREVISIONEN

5 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 5 Sammanfattning Stadsrevisionen har granskat mottagandet av ensamkommande barn. Granskningen genomfördes huvudsakligen under våren 2015 och omfattar ensamkommande barn som kom till Göteborg under hösten Stadsrevisionen har granskat stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen, överförmyndarnämnden, social resursnämnd och kommunstyrelsen. Under granskningen har antalet ensamkommande barn som kommer till Göteborgs Stad hela tiden ökat. Det är därför viktigt att understryka att vår granskning genomfördes i ett läge där situationen inte var lika akut som den har utvecklats till att bli. Både Migrationsverket och Göteborgs Stad har fått vidta extra åtgärder för att hantera den nuvarande situationen. I den situation Göteborgs Stad befinner sig i nu, måste de akuta behoven ges företräde. Granskningen visar dock på brister som behöver tas om hand i det fortsatta arbetet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om de granskade nämnderna tillgodoser de ensamkommande barnens rättigheter och om det sker på ett ändamålsenligt sätt. För att kunna bedöma detta har vi granskat om: kvaliteten är tillfredsställande i stadsdelsnämndernas utredningar av barnens behov av stöd kvaliteten är tillfredsställande i stadsdelsnämndernas planering, genomförande och uppföljning av den vård barnen får kvaliteten är tillfredsställande i överförmyndarnämndens utredningar om att förordna gode män överförmyndarnämndens tillsyn fungerar av hur de gode männen utför sina uppdrag stadsdelsnämndernas mottagande av barnen i grundskolan fungerar, med fokus på studiehandledning på modersmålet samverkan mellan granskade nämnder fungerar. Stadsrevisionens bedömningar Det har inte funnits en tillfredsställande kvalitet i socialtjänstens utredningar av de granskade ensamkommande barnens behov av stöd. Det har inte heller funnits en tillfredsställande kvalitet i planeringen, genomförandet eller uppföljningen av den vård de granskade barnen har fått. Det innebär att krav och mål enligt lag, förordning och rutiner inte fullt ut har uppfyllts. Stadsdelsnämnderna behöver därför säkerställa kvaliteten i socialtjänstens verksamhet. STADSREVISIONEN

6 6 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Baserat på iakttagelser i de två granskade stadsdelsnämnderna finns det behov av ökad beredskap för att möta ökningar i mottagandet av ensamkommande barn. Det behöver finnas en sådan beredskap att förändringar i antalet ensamkommande barn inte leder till brister i verksamhetens kvalitet eller att barnens rättigheter inte tillgodoses. Stadsrevisionen bedömer att det finns risk att det förekommer gode män som inte sköter sina uppdrag utan att det kommer överförmyndarnämnden till känna. Överförmyndarnämnden bör stärka tillsynen över de gode männen för ensamkommande barn. Kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan bör förbättras. Kartläggningen är ett viktigt redskap för att fastställa elevernas behov. Granskningen visar att de två stadsdelsnämnderna behöver säkerställa att de nyanlända elevernas kunskaper kartläggs i samtliga ämnen. Stadsrevisionen lämnar rekommendationer till stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen samt till överförmyndarnämnden (se sidorna 53 61). STADSREVISIONEN

7 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 7 Bakgrund Varje år kommer ett antal asylsökande ensamkommande barn till Sverige. 1 Antalet ensamkommande barn ökade under åren från cirka till cirka barn. År 2014 ökade antalet väsentligt och Sverige tog emot ensamkommande barn. Det var en ökning med över 80 procent jämfört med år Migrationsverkets prognos, från april år 2015, var att cirka ensamkommande barn skulle söka asyl i Sverige under år 2015 och lika många till år I juli skrevs prognosen upp till ensamkommande barn för år 2015 och för år I slutet av september år 2015 hade dock närmare ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. 4 Utvecklingen på nationell nivå avspeglas i förstärkt form i Göteborgs Stad. Migrationsverket anvisade 30 ensamkommande barn till Göteborg år 2011, 63 barn år 2012 och 124 barn år Under år 2014 ökade anvisningarna och staden tog emot 416 ensamkommande barn. 5 Det var en ökning med 235 procent jämfört med år Detta var med andra ord en betydligt större ökning än för landet som helhet. Det innebär att Göteborgs Stad har ställts inför delvis nya utmaningar. Inte minst genom att berörda nämnder under relativt kort tid har behövt handlägga betydligt fler ärenden än tidigare. Vissa stadsdelsnämnder har dessutom haft mer begränsade tidigare erfarenheter av att ta emot ensamkommande barn än andra stadsdelsnämnder. De ensamkommande barnen har erfarenhet av uppbrott från invand miljö, föräldrar och sociala nätverk. En stor del har varit med om traumatiska upplevelser. Detta är riskfaktorer för att barnen senare ska drabbas av ohälsa och negativ utveckling. Det är viktigt att påpeka att de ensamkommande barnen har rätt till samma chanser i livet som alla andra barn. För att åstadkomma detta är det nämndernas ansvar att se till att de ensamkommande barnens rättigheter tillgodoses på samma sätt som andra barns rättigheter. 1 Ensamkommande barn är personer under 18 år som kommer till Sverige utan sällskap av legal vårdnadshavare. 2 Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, april 2015, dnr Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, juli 2015, dnr Kommuner undantas från anvisning av ensamkommande barn, nyhetsartikel publicerad Uppgifter från Migrationsverket av de ensamkommande barn som Göteborgs Stad tog emot år 2014 hade en anknytning till Göteborg. STADSREVISIONEN

8 8 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av ensamkommande barn har stadsrevisionen bedömt att det finns väsentliga risker att barnens rättigheter inte tillgodoses eller att det inte sker på ett ändamålsenligt sätt. Det innebär i sin tur att vi har bedömt att det finns väsentliga risker att nämnderna inte fullt ut hanterar sitt ansvar. Detta var anledningen till att stadsrevisionen i december år 2014 beslutade genomföra en granskning av Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn. Kraftigt ökat mottagande Under stadsrevisionens granskningsperiod har anvisningarna av ensamkommande barn till Göteborgs Stad fortsatt att öka. Från årsskiftet till och med siste september år 2015 hade 830 ensamkommande barn anvisats till Göteborg. Stadsledningskontorets prognos, i början av oktober, är att cirka ensamkommande barn kommer att anvisas till kommunen under året. Det innebär att vårens prognos har fördubblats. Det är därför viktigt att understryka att vår granskning genomfördes i ett läge där situationen inte var lika akut som den har utvecklats till att bli. Både Migrationsverket och Göteborgs Stad har fått vidta extra åtgärder för att hantera situationen. I den situation Göteborgs Stad befinner sig i nu, måste de akuta behoven ges företräde. Granskningen visar dock på brister som behöver tas om hand i det fortsatta arbetet. STADSREVISIONEN

9 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 9 Granskningens utgångspunkter Granskningen syftar till att bedöma om de granskade nämnderna tillgodoser de ensamkommande barnens rättigheter och om det sker på ett ändamålsenligt sätt. Granskade nämnder är stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen, överförmyndarnämnden, social resursnämnd och kommunstyrelsen. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor: 1. Är kvaliteten tillfredsställande i stadsdelsnämndernas utredningar av barnens behov av stöd? 2. Är kvaliteten tillfredsställande i stadsdelsnämndernas planering, genomförande och uppföljning av den vård barnen får? 3. Är kvaliteten tillfredsställande i överförmyndarnämndens utredningar om att förordna gode män? 4. Fungerar överförmyndarnämndens tillsyn av hur de gode männen utför sina uppdrag? 5. Fungerar stadsdelsnämndernas mottagande av barnen i grundskolan, med fokus på studiehandledning på modersmålet? 6. Fungerar samverkan mellan granskade nämnder? Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som vi revisorer utgår ifrån vid analys och bedömningar. När vi redovisar våra iakttagelser beskriver vi genomgående vilka revisionskriterier vi använder oss av innan vi redovisar iakttagelserna. Metod För att svara på revisionsfrågorna har stadsrevisionen intervjuat tjänstemän i berörda verksamheter, granskat dokumentation och rutiner samt genomfört stickprov. Så långt som det är möjligt har stadsrevisionen följt handläggningen för samma barn i de olika granskade nämnderna. Barnen i våra stickprov kom huvudsakligen, men inte enbart, till Göteborg under hösten år 2014, det vill säga under den period när stadens mottagande ökade som mest. I socialtjänsten har vi gjort ett slumpmässigt urval av 20 ärenden vardera i stadsdelsnämnden Angered och Norra Hisingen. Hos överförmyndarnämnden granskade vi 19 av de ensamkommande barn som fanns i våra 40 stickprov hos socialtjänsterna. Slutligen tog vi fem stickprov i fyra grundskolor. Till viss del var detta inte samma barn som i urvalet hos socialtjänsten, vilket var ambitionen från början. Detta rör skolorna i Norra Hisingen och förklaras av stadsdelens endast hade tagit emot STADSREVISIONEN

10 10 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN ett fåtal ensamkommande barn i grundskoleåldern. I dessa fall har vi granskat dokumentationen för andra nyanlända barn som huvudsakligen kom till Sverige under hösten år Avgränsningar När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende och omsorg i den kommun där de ger sig till känna för svensk myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner i Sverige kan vara en så kallad ankomstkommun. Detta sker dock huvudsakligen i de kommuner där Migrationsverket har kontor där ensamkommande barn kan söka asyl. Omedelbart efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa en kommun att ta emot barnet. En så kallad anvisningskommun tar då över ansvaret för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även därefter för de som beviljas uppehållstillstånd. Stadsrevisionen har endast granskat kommunens ansvar för de ensamkommande barn som anvisas till Göteborg. De barn som vistas tillfälligt i Göteborg, i väntan på att anvisas till en kommun, omfattas alltså inte av granskningen. Stadsrevisionen har inte granskat stadsdelsnämndernas ansvar för de ensamkommande barnens ekonomi. Vad gäller överförmyndarens tillsyn över de gode männen, har vi avgränsat bort tillsynen över den del i uppdraget som rör de rent ekonomiska frågorna. De ensamkommande barnen har, typiskt sett, inga större ekonomiska tillgångar. Vi har därför bedömt att den väsentliga risken ligger i att de gode männen inte utför vårdnadshavardelen av uppdraget på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattar inte tillsynen över de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Centrala begrepp Det finns ett antal begrepp som är centrala för granskningen. Begreppen förklaras här: Ensamkommande barn. Person under 18 år som kommer till Sverige utan sällskap av legal vårdnadshavare. 6 Stadsrevisionens stickprov hos socialtjänst och överförmyndare genomfördes i slutet av februari och början av mars år Stickproven i skolorna genomfördes i april och maj år STADSREVISIONEN

11 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 11 God man. En person som ska ta tillvara det ensamkommande barnets intressen när föräldrarna själva inte kan göra det. Är vårdnadshavare och förmyndare. Förordnas av överförmyndarnämnden. I uppdraget ingår inte den dagliga omsorgen och tillsynen över barnet. Särskilt förordnad vårdnadshavare. När ensamkommande barn fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag upphöra och istället ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses av tingsrätten. Uppdraget är rent juridiskt det samma som den gode mannens, men är mer inriktat på den långsiktiga planeringen. Familjehem. Ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. 7 Jourhem. Ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Hem för vård eller boende (HVB). Ett hem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Studiehandledning på modersmålet. Handledning på elevens modersmål inom ramen för skolans undervisning i syfte att hjälpa eleven att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i undervisningsämnena. Kvalitet. Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. 7 Observera att ett enskilt hem som vid enstaka eller upprepade tillfällen tar emot ett och samma barn inte är att anse som ett jourhem. Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s 77. STADSREVISIONEN

12 12 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Iakttagelser om handläggningen i socialtjänsten Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning. Därefter beskriver vi vilket ansvar stadsdelsnämnderna har samt granskningens iakttagelser. I vår redovisning av granskningens iakttagelser skriver vi endast om de områden där vi bedömer att nämnderna har brustit i det ansvar de har. Det ökade mottagandet inom socialtjänsten Socialtjänsten i Angered hade under år 2013 ansvar för 78 ensamkommande barn. Under år 2014 ökade antalet till 130 barn. Mottagandet av ensamkommande barn var starkt koncentrerat till andra halvåret år 2014: 16 barn under första halvåret mot 50 barn under andra halvåret. 8 Enhets- och områdeschefer inom socialtjänsten i Angered har uppgett att verksamheten sedan tidigare har vana av att ta emot ensamkommande barn. Den ökning som skedde av mottagande under år 2014 gjorde dock att det var svårt att anpassa verksamhetens resurser i samma takt som arbetsbelastningen ökade. Som exempel har verksamheten nämnt att det antal ensamkommande barn som kom till stadsdelen under våren år 2014 motsvarade ett behov av litet mer än en tjänst i barnsekreterargruppen. 9 Verksamheten har under år rekryterat ytterligare barn- och familjehemssekreterare, men har till stadsrevisionen uppgett att det ändå är osäkert om bemanningen är tillräcklig. Även för socialtjänsten i Norra Hisingen skedde en betydande ökning mellan år 2013 och Socialtjänsten hade år 2013 ansvar för 10 ensamkommande barn, vilket ökade till 50 barn under år Även för Norra Hisingens del koncentrerades ökningen till andra halvåret. En månad under andra halvåret 2014 kom det lika många ensamkommande barn till socialtjänsten i Norra Hisingen som under hela år För Norra Hisingens del har svårigheterna varit likartade som i Angered vad gäller möjligheterna att anpassa verksamhetens resurser till det 8 Mottagandet i Angered har fortsatt att öka under våren Fram till mitten av juni hade socialtjänsten i Angered tagit emot 75 nya ensamkommande barn. Motsvarande period år 2014 tog Angered emot 16 nya ensamkommande barn. 9 Verksamheten har uppgett att ökningen av mottagandet av ensamkommande barn har lett till att handläggarna har ansvar för betydligt fler ärenden per handläggare än tidigare. Om det tidigare var cirka ärenden per barnsekreterare, har det numera ökat till cirka ärenden per barnsekreterare. STADSREVISIONEN

13 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 13 ökande mottagandet. I stadsrevisionens intervjuer i Norra Hisingen framgår att verksamheten var medveten om att det skulle bli ett ökat mottagande, men inte när det skulle inträffa. När ökningen väl inträffade omprioriterade verksamheten resurser för att kunna rekrytera fler handläggare. Det dröjde dock fram till år 2015 innan fler handläggare var på plats i verksamheten. Enligt uppgift behöver bemanning och organisation ses över ytterligare, mot bakgrund av den ökande ärendemängden, vilket tyder på att resurserna fortfarande inte är tillräckliga. Socialtjänstens kvalitetssäkring av handläggningen Båda stadsdelarna liksom övriga stadsdelar i Göteborgs Stad arbetar enligt Socialstyrelsens handläggningssystem Barns Behov I Centrum (BBIC). Därmed är nämnderna skyldiga att i handläggningen bland annat använda sig av Socialstyrelsen fastställda metoder och dokumentmallar för att säkra kvaliteten i handläggningen. Det finns i Göteborgs Stad gemensamma rutiner för handläggningen av ensamkommande barn inom socialtjänsten. 10 Rutinerna ska bidra till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn. Förutom att använda de gemensamma rutinerna, har verksamheten i både Angered och Norra Hisingen fastställt egna rutiner för socialtjänstens mottagande av och arbete med ensamkommande barn. Rutiner revideras enligt uppgift allt eftersom arbetssätten förändras och utvecklas. I våra intervjuer framkommer att de egna rutinerna ska användas som checklistor för arbetsledningens kvalitetssäkring av handläggningen. Det finns ett likartat arbetssätt i de två granskade stadsdelarna. Varje socialsekreterare uppges ha regelbunden metodhandledning med förste socialsekreterare. I metodhandledningen stödjer och följer arbetsledningen upp olika moment i socialsekreterarnas handläggning. Förste socialsekreterare uppges ha regelbundna ärendegenomgångar med samtliga socialsekreterare. Vid dessa tillfällen går förste socialsekreterare igenom samtliga ärenden som socialsekreteraren handlägger. Förste socialsekreterare uppges även kvalitetssäkra utkast till utredningar och andra beslutsunderlag som ska behandlas av individutskotten. Även områdescheferna uppger sig läsa alla 10 Benämns fortsättningsvis stadens handläggningsrutin. Beslutades av social resursnämnd Samtidigt fastställdes kommungemensamma rutiner kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad. Tjänsteutlåtandet från social resursnämnd skickades till kommunstyrelsen för kännedom, men behandlades aldrig av kommunstyrelsen. STADSREVISIONEN

14 14 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN beslutsunderlag som föreläggs individutskotten. Rapportering och analys utifrån metodhandledning och ärendegenomgångar sker enligt uppgift löpande från förste socialsekreterare till enhetschef respektive från enhetschef till områdeschef. 11 Det upprättas vanligtvis ingen dokumentation i samband med metodhandledning och ärendegenomgångar. Under granskningen har det dock framkommit att verksamheterna i vissa avseenden har infört eller planerar att införa ytterligare kontroller. I Norra Hisingen har en lista tagits fram över de kontroller som ska göras i samband med ärendegenomgångarna. Den hade dock inte implementerats i verksamheten vid stadsrevisionens granskning. I Angered finns det planer på att införa nya rutiner som innebär att krav ska ställas på enhetscheferna att genomföra egna stickprov av handläggningens kvalitet. Vid vår granskning hade detta ännu inte utformats och implementerats i verksamheten. Strax innan sommaren år 2015 skickade enhetscheferna för familjehemsenheten i Angered ett brev till områdeschefen och sektorschefen där de skrev att verksamheten i dagsläget inte [är] anpassad att hantera den otroligt snabba ökningen och att stora tillskott av personalresurser [krävs] för att bedriva verksamheten på ett rättssäkert sätt. 12 I augusti år 2015 inrättades en åtgärdsgrupp för barn- och familjeenheten inom socialtjänsten i Norra Hisingen. Åtgärdsgruppens övergripande mål är att säkerställa kvaliteten och inriktningen i enhetens arbete och uppnå en budget i balans. Arbetsgruppen ska, enligt uppdragshandlingen, utifrån givna förutsättningar hitta lösningar och åtgärder för att nå detta mål. I de fall det finns särskild uppföljning och kontroll, utöver vad vi beskrivit ovan, beskriver vi det i samband med att vi redovisar övriga iakttagelser nedan. 11 I Angered har det inte funnits någon förste socialsekreterare för familjehemssekreterarna under den period då mottagandet av ensamkommande barn ökade som mest. Från och med april år 2015 finns dock en förste socialsekreterare på plats i verksamheten även för familjehemssekreterarna. 12 Skrivelse från familjehemsenhetens enhetschefer till områdeschef och sektorschef, STADSREVISIONEN

15 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 15 Är kvaliteten tillfredsställande i stadsdelsnämndernas utredningar av barnens behov av stöd? Stadsdelsnämndernas ansvar för att utreda barnens behov av stöd När stadsdelsnämnderna får en anvisning 13 från Migrationsverket ska nämnden fatta beslut om huruvida den ska inleda utredning eller inte inom fjorton dagar. Detta beslut ska kommuniceras med barnets vårdnadshavare, det vill säga den gode mannen. Om utredning inleds, ska utredningen bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Om det finns särskilda skäl får nämnden besluta att förlänga utredningen för en viss tid. Utredningar som gäller barn som kan behöva skydd bör ha högsta prioritet inom socialtjänsten. 14 När ett ärende rör barn eller unga ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Bedömningen ska göras samma dag eller senast dagen efter anmälan kommit in till nämnden. 15 Nämnden ska också se till att socialtjänsten träffar barnet. Detta första möte med barnet ska ske utan dröjsmål, enligt stadens handläggningsrutin. Socialstyrelsen menar att detta första möte bäst görs samma dag som nämnden fattar beslut om att inleda utredning. 16 Enligt stadens rutin för socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden ska beslut om placering finnas från samma datum som Göteborgs Stad har ansvar för barnet. Det är stadsdelsnämndernas ansvar att se till att de ensamkommande barnen erbjuds ett tryggt och säkert boende. Detta kan ske genom att nämnden placerar barnen i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB). För att placera ett barn i ett familjehem eller ett jourhem krävs att nämnden har gett ett medgivande eller beslutat om vård. 13 En anvisning innebär att Migrationsverket beslutar att utse en kommun till vistelsekommun enligt socialtjänstlagen kap. 1-2 socialtjänstlagen. Se även prop. 1996/97:124 s kap. 1a socialtjänstlagen och 5 kap 4 SOSFS 2014:5 och prop. 2012/13:10 s Göteborgs Stads rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden. Se även Socialstyrelsen vägledning om Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Stockholm 2013, s 45. STADSREVISIONEN

16 16 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Stadsdelsnämnderna får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i och förutsättningarna för vård i familjehemmet är utredda. Detta gäller även för jourhem. 17 Vid beslut om placering i familjehem eller jourhem ska nämndens beslutsunderlag innehålla en aktuell familjehemsutredning. Denna utredning ska innehålla ett antal reglerade uppgifter om familje- eller jourhemmet. Det är sedan nämndens ansvar att i beslutsunderlaget se till att det finns en bedömning av om förutsättningarna i det tilltänkta hemmet svarar mot de behov som barnet har. 18 Placeringsbeslut fanns inte alltid från den dag Göteborg Stad var ansvarig I hälften av de tjugo granskade ärendena i Angered fanns det inte ett journalfört placeringsbeslut från nämnden från samma dag som Göteborg Stad hade ansvar för barnet, enligt Migrationsverkets anvisning. Dessa beslut fattades istället först ett fåtal dagar senare. För Norra Hisingens del saknades placeringsbeslut i 6 av 20 ärenden från samma dag som Göteborgs Stad hade ansvar för barnet. Dessa beslut hade fattats mellan 3 och 46 dagar efter att staden övertagit ansvaret för barnen. I både Angered och Norra Hisingen har enligt uppgift nya rutiner införts, efter vår stickprovsgranskning, så att dessa beslut fortsättningsvis ska fattas samma dag som Göteborgs Stad är ansvarig för barnen. Vissa av nämndernas placeringsbeslut motsvarade inte lagens krav Det kan endast förekomma två placeringsformer för barn och unga enligt socialtjänstlagen: familjehem eller hem för vård och boende (HVB). Jourhem är i sin tur en underkategori till familjehem. Definitionerna av familjehem, jourhem och HVB regleras direkt i lagen och förordningen. 19 Vid vårt granskningstillfälle fanns det ett antal beslut om tillfällig placering i avvaktan på att familjehemsutredningen skulle bli klar. Detta var vanligast i Angered. Det förekom dock även i Norra Hisingen. Nämnderna hade i dessa ärenden beslutat att barnet tillfälligt skulle placerats i ett jourhem, ett familjehem eller i ett jour/familjehem. Den exakta beslutsformuleringen kunde variera något kap. 6 socialtjänstlagen. 18 Prop. 2006/07:129 s 61, 5 kap. 1 SOSFS 2012:11 och 4 kap. 18 SOSFS 2014: kap. 2 socialtjänstförordningen, 6 kap. 6 socialtjänstlagen och Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s 77. Se även tillsynsbeslut från Inspektionen för vård och omsorg , dnr / STADSREVISIONEN

17 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 17 Enhetscheferna i Angered uppgav att de var medvetna om att de beslut om placeringar som fattades i dessa ärenden inte motsvarade de krav på jour- eller familjehem som finns i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen. De menade att socialrätten inte är utformad för den situation som uppstått i och med den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn. Enligt uppgift ska besluten framöver formuleras på annat sätt. Träffade socialtjänsten barnen utan dröjsmål? Hembesök ska, enligt stadens handläggningsrutin, göras utan dröjsmål. Syftet är att socialtjänsten ska göra en första skyddsbedömning vad gäller hemmets lämplighet. Syftet är också att snabbt påbörja samarbetet med hemmet. Om detta inte sker, finns risk för att barn kan fara illa. Den påtagligaste risken är sannolikt att omständigheter som tyder på att barnet behöver omplaceras inte kommer till socialtjänstens kännedom i tillräckligt god tid. Det är också en risk som lyfts fram under våra intervjuer. Det finns ingen vägledning i stadens handläggningsrutin för vad utan dröjsmål innebär. Socialstyrelsen menar att hembesöket bör göras samma dag som nämnden fattar beslut om att inleda utredning. 20 Socialtjänsten i Angered har reglerat det som att ett första hembesök hos barnet ska göras inom en vecka. I våra intervjuer framgår att detta är en kompromiss mellan tillgängliga resurser i verksamheten och de risker som kan finnas för barnen. De yngre barnen ska prioriteras och där ska, enligt uppgift, det första hembesöket ske samma dag eller senast dagen därpå som aktualiseringen. Det bör dock påpekas att en första risk- och skyddsbedömning har gjorts innan hembesöket. Aktualisering och beslut om att inleda utredning skedde vanligen samma dag i de granskade ärendena. I de ärenden stadsrevisionen granskade i Angered, fann vi att företrädare för socialtjänsten träffade barnen för första gången i genomsnitt sju dagar efter att ärendet aktualiserades hos nämnden. I Norra Hisingen finns ingen annan rutin än att det första hembesöket ska ske så fort som möjligt. Till stadsrevisionen uppger socialtjänsten att hembesök till barn som vistas hos närstående generellt sett prioriteras framför barn som i detta läge vistas på ett hem för vård eller boende (HVB). HVB är professionellt bedrivna verksamheter och där bedömer 20 Socialstyrelsen vägledning om Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Stockholm 2013, s 45. STADSREVISIONEN

18 18 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN socialtjänsten riskerna för barnen vara mindre än hos de, i detta skede, outredda släktinghemmen. Under sommaren år 2015, efter vårt stickprov, upprättades en ny rutin vari det anges att besöket gärna får ske samma dag eller senast inom en vecka. I vårt stickprov om 20 ärenden i socialtjänsten i Norra Hisingen kunde vi konstatera att socialtjänsten i ett ärende träffade barnet samma dag som aktualiseringen. I tre ärenden framgick inte av dokumentationen när socialtjänsten träffade barnet för första gången. I övriga ärenden dröjde det i genomsnitt fjorton dagar efter aktualiseringen till att socialtjänsten träffade barnen. 21 Socialtjänstens barnavårdsutredningar blev inte klara i tid I stadsrevisionens granskning av verksamhetsåret 2014 i Göteborgs Stads stadsdelsnämnder fann vi allvarliga brister i nämndernas styrning och uppföljning av arbetet med utredningar för barn och unga. En väsentlig iakttagelse i granskningen var att nämnderna inte levde upp till socialtjänstlagens krav att socialtjänstens barnavårdsutredningar ska bedrivas skyndsamt och avslutas senast inom fyra månader. 22 De ensamkommande barnen i vårt stickprov kom huvudsakligen till Göteborg under hösten Det är därför inte förvånande att vi även i denna granskning fann exempel där socialtjänstens utredningar inte blev klara i tid. I Angered pågick 4 av de 20 granskade barnavårdsutredningarna längre tid än fyra månader. I Norra Hisingen var det 9 av 20 utredningar. 23 För Norra Hisingens del fann vi även att socialtjänsten på oklara grunder hade beslutat att avsluta utredningen i fyra ärenden, trots att det inte fanns någon färdig skriftlig utredning. I Angered upprättades i april år 2015 en handlingsplan för att komma till rätta med långa utredningstider. Vidare ska enligt nämndens beslut 21 I fyra ärenden skedde det inom en vecka och i tre ärenden skedde det först efter dagar. 22 Revisionsredogörelser och revisionsberättelser för verksamhetsåret 2014 för stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen. Se även stadsrevisionens årsredogörelse Dessa finner du på 23 Nämnderna hade i inget av dessa ärenden fattat något beslut om förlängd utredningstid. STADSREVISIONEN

19 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 19 information om utredningar som inte avslutas inom fyra månader rapporteras regelbundet till både individutskottet och nämnden. 24 Även i Norra Hisingen har en handlingsplan tagits fram för att säkerställa att utredningarna avslutas inom den lagstadgade tiden. Rapportering till nämnden sker i uppföljningsrapporterna. Ensamkommande barn placerades i ej utredda hem Stadsdelsnämnderna får enligt socialtjänstlagen inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av stadsdelsnämnden. Medgivande syftar här på privatplaceringar 25 och beslut om vård syftar på vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Vad gäller den nödvändiga utredningen inför ett beslut om vård i familjehem eller jourhem, har Socialstyrelsen meddelat föreskrifter och allmänna råd. Här regleras bland annat att bedömningen av hemmets lämplighet och de uppgifter som ligger till grund för den ska sammanställas i en familjehemsutredning. Denna familjehemsutredning ska vara en del av nämndens beslutsunderlag vid placering i familjehem eller jourhem. 26 För de ensamkommande barnen i vårt stickprov finns många exempel på att denna ordning inte har följts. När ensamkommande barn anvisas till Göteborgs Stad utifrån att barnet har en anknytning till exempel en släkting och barnet placeras hos släktingen, finns i regel ingen utredning av hemmets lämplighet till grund för nämndens beslut. Det är alltså först efter nämndens placeringsbeslut som nämndens familjehemsutredning påbörjas. Stadsrevisionen är dock medveten om att barnet ofta redan vistas hos släktingen när Migrationsverkets anvisning till Göteborgs Stad görs. Konsekvensen blir att matchningen mellan barn och hem blir annorlunda för dessa ensamkommande barn än för andra barn. För andra barn än ensamkommande försöker socialtjänsten matcha ett redan utrett familjehem med det enskilda barnets behov. För de ensamkommande barn som kommer till en släkting, blir familjehemsutredningens fokus att 24 Stadsdelsnämndens Angered beslut återfinns i protokoll och En privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavare och det aktuella hemmet. Vid en privatplacering bedöms inte barnet ha något vårdbehov och sådana placeringar omfattas inte av socialnämndens skyldighet att noga följa vården enligt 6 kap. 7b socialtjänstlagen kap. 6 socialtjänstlagen, 5 kap 1 SOSFS 2012:11 samt Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s STADSREVISIONEN

20 20 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN bedöma om det hem där barnet redan vistas är, som en intervjuperson uttryckte det, tillräckligt bra för att bedömas som lämpligt för barnet. Organisation för genomförandet av familjehemsutredningarna I Angered ligger ansvaret för att genomföra familjehemsutredningarna på samma enhet som ansvarar för att genomföra barnavårdsutredningarna. För Norra Hisingens del är ansvaret annorlunda organiserat. De tre stadsdelsnämnderna på Hisingen har skrivit ett avtal om att ha en gemensam familjehemsenhet som ska genomföra familjehemsutredningarna och tillgodose de samverkande stadsdelarnas behov av familjehem och jourhem. Enheten hör rent organisatoriskt till stadsdelsnämnden Västra Hisingen. 27 Barn vistades länge i outredda hem I Angered fann stadsrevisionen att det i 12 av 20 granskade ärenden saknades en genomförd och dokumenterad familjehemsutredning. Vid vårt granskningstillfälle hade dessa ärenden varit aktualiserade hos nämnden olika lång tid. I tre ärenden hade aktualiseringen skett månader tidigare. I fem ärenden var aktualiseringen fyra månader eller äldre. I de 12 ärenden i Angered där det inte fanns någon färdig familjehemsutredning framgick det dock att socialtjänsten tagit registerutdrag ur polisens belastnings- och misstankeregister samt registerutdrag från Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan. Detta hade gjorts i samtliga ärenden utom ett. I flera av dessa ärenden fanns det även pågående arbetsmaterial i form av intervjuanteckningar från möten med det tilltänkta familjehemmet. I Norra Hisingen var fler barn i vårt stickprov placerade i hem för vård eller boende än i Angered. Men även i Norra Hisingen förekom det i sex ärenden placeringar utan att det fanns en färdig utredning av hemmet. I fyra av dessa ärenden hade barnet vistats i ett ej utrett hem längre än fyra månader vid vår stickprovsgranskning. I två ärenden var barnen placerade i jourhem, alltså inte hos anhöriga, och i dessa ärenden saknades det en utredning av jourhemmet i nämndens underlag till beslut om placering. Stadsrevisionen har inte granskat de pågående familjehemsutredningarna hos familjehemsenheten i Västa Hisingen, eftersom vår granskning avgränsades till handläggningen hos socialtjänsten i Norra Hisingen. 27 Överenskommelse mellan stadsdelarna på Hisingen avseende Familjehemsenheten tecknat STADSREVISIONEN

21 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 21 Vi kan dock konstatera, utifrån våra intervjuer med socialtjänsten i Norra Hisingen, att socialtjänsten inte aktivt efterfrågar vad som kommer fram under tiden familjehemsutredningen pågår till exempel vad registerutdragen visar utan förlitar sig på att familjehemsenheten i sådana fall skulle höra av sig till ansvarig barnsekreterare. Angered har gjort två lex Sarah-anmälningar Mot bakgrund av allvarliga missförhållanden gjorde socialtjänsten i Angered i maj år 2015 två lex Sarah-anmälningar 28 till Inspektionen för vård och omsorg. Det hade då framkommit att handläggningen av familjehemsplaceringar inte hade skötts enligt socialtjänstlagen och att det i cirka 60 ärenden hade tagit mer än fyra månader att utreda familjehemmen. Detta gällde generellt och inte bara för de ensamkommande barnen. Åtgärder för att säkra kvaliteten I Angered har verksamheten vidtagit ett antal åtgärder med anledning av konstaterade brister. Verksamheten har infört en rutin att alla familjehemssekreterare varje månad ska redovisa hur många utredningar de ska skriva, när det aktuella barnet placerades, hur många utredningar som pågått över fyra månader samt hur många utredningar de skrivit under månaden. I verksamheten har även två seniorhandläggare tagits in på halvtid för att arbeta med ej färdiga utredningar, en tidigare vakans på tjänsten som förste socialsekreterare har tillsatts och två nya tjänster som familjehemssekreterare har tillsatts. Numera finns det även två enhetschefer istället för som tidigare en. Vad gäller Norra Hisingen förfogar nämnden som konstaterats inte över den enhet som gör familjehemsutredningarna. Det framgår genom avtal att familjehemsenheten ska tillgodose de behov av familjehem och jourhem som de tre stadsdelarna har. I Norra Hisingen har framgått ett uttalat missnöje med långa handläggningstider hos familjehemsenheten. Det har även framgått att familjehemsenhetens utredningstider ökade under hösten Familjehemsenhetens chef uppgav att utredningstiderna ökade till en nivå som inte kunde ses som tillfredsställande. Nya rutiner för informationsöverföring mellan stadsdelarna och familjehemsenheten har tagits fram under inledningen av år 2015, vilka syftade till att påskynda handläggningen. Enligt avtalet utgör områdescheferna styrgrupp för familjehemsenhetens verksamhet och här ska uppföljning 28 Enligt de så kallade lex Sarah-bestämmelserna i socialtjänstlagens 14 kap. ska den som bedriver socialtjänst snarast anmäla allvarliga missförhållanden och påtagliga risker för allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg. STADSREVISIONEN

22 22 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN av avtalet ske. Det finns dock ingen dokumentation från dessa möten som stadsrevisionen har kunnat ta del av. Tillfälliga placeringar får inte pågå för lång tid Stadsrevisionen kan konstatera att det i granskade ärenden i Angered och Norra Hisingen har förekommit flera tillfälliga placeringar som pågått under en längre tid. I flera ärenden har en så kallad placering i jourhem eller jour/familjehem i ett och samma hem pågått mer än sex månader. Detta har dock inte varit varken ett jourhem eller ett familjehem såsom dessa placeringsformer definieras i lagstiftningen (se sidan 16). Mot bakgrund av att Socialstyrelsen menar att det finns visst stöd för att den bortre tidsgränsen för tillfällig placering skulle vara sex månader, 29 finns det alltså bland de ärenden vi har granskat exempel på att tillfälliga placeringar har pågått för lång tid. Är kvaliteten tillfredsställande i stadsdelsnämndernas planering, genomförande och uppföljning av den vård barnen får? Stadsdelsnämndernas ansvar för planering, genomförande och uppföljning av den vård barnen får När ett barn placeras i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB) ska en plan upprättas för den vård som stadsdelsnämnden avser att anordna (vårdplan). Stadsdelsnämnden ansvarar även för att det upprättas en plan för hur vården ska genomföras (genomförandeplan). 30 Vårdplanen ska, enligt stadens handläggningsrutin, finnas från samma dag som placeringen inleds. Vårdplanen ska bland annat beskriva målet med vården och barnets och vårdnadshavarens syn på den planerade vården. Genomförandeplanen ska bland annat beskriva vilka åtgärder som planeras för att barnet ska få lämplig utbildning i skolan, om barnet varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen och när och hur genomförandeplanen ska följas upp. 31 Det finns inget lagstadgat krav på att vårdplan och genomförandeplan ska upprättas vid beslut om placering i jourhem eller tillfällig placering i annat enskilt hem. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock 29 Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjhem och HVB. Stockholm 2013, s kap. 3 socialtjänstlagen kap. 1a socialtjänstförordningen. STADSREVISIONEN

23 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 23 motivera behovet av en eller båda planerna. Om en jourhemsplacering görs i avvaktan på en placering i familjehem eller HVB krävs en vårdplan inför nämndens vårdbeslut. Om den tillfälliga placeringen drar ut på tiden utan att det var planerat, kan det finnas skäl att även upprätta en genomförandeplan. 32 Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör genomförandeplanen upprättas, följas upp och revideras i nära samarbete med det hem där barnet är placerat. Socialtjänsten har dock det övergripande ansvaret för genomförandeplanen. 33 Stadsdelsnämnderna ska noga följa vården av barnen, främst genom regelbundna personliga besök hos barnen, enskilda samtal med barnen, samtal med familjehemmet eller kontaktpersonen på boendet eller samtal med den gode mannen. 34 Om ett barn vårdas med stöd av socialtjänstlagen i ett annat hem än det egna, vilket alltså är aktuellt för alla ensamkommande barn, ska stadsdelsnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vårdens fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. 35 Så snart ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd är det stadsdelsnämndens ansvar att inleda utredning. Utredningen syftar till att i tingsrätten väcka talan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare. 36 Det är slutligen stadsdelsnämndernas ansvar att se till att handläggningen av ärendena i socialtjänsten dokumenteras. Dokumentationen ska omfatta beslut, åtgärder som vidtas i ärendet, faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Detta ska fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål dokumenteras i journalen Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s kap. 2 AR SOSFS 2012:11 och Socialstyrelsens handbok om Barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s kap. 7b socialtjänstlagen kap. 8 socialtjänstlagen lag om god man för ensamkommande barn, 11 kap. 1 socialtjänstlagen och 6 kap 8a föräldrabalken. Överförmyndarnämnden är skyldig att meddela stadsdelsnämnderna när förutsättningarna för en sådan talan föreligger kap. 5 socialtjänstlagen och 4 kap. 9 SOSFS 2014:5. STADSREVISIONEN

24 24 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Brister i att upprätta vårdplaner och genomförandeplaner I socialtjänstens rutiner i både Angered och Norra Hisingen är utgångspunkten att både vårdplan och genomförandeplan ska upprättas i samtliga ärenden. I de 20 ärenden som stadsrevisionen granskade i vardera stadsdel fanns det dock exempel på att vårdplan och genomförandeplan inte hade upprättats. I Angered saknades vårdplan i fyra ärenden och genomförandeplan i hälften av ärendena. I Norra Hisingen saknades genomförandeplan i 14 av 20 ärenden. Socialtjänsten i Norra Hisingen har, enligt uppgift, hanterat kravet på att det ska finnas en vårdplan samma dag som placeringen inleds med att denna första vårdplan får bli mera generell till sin karaktär. Av våra intervjuer i Angered framgår att socialtjänsten där planerar att arbeta på samma sätt för att klara av att leva upp till kravet. I vårt stickprov kunde vi dock konstatera att nämnderna inte lyckades upprätta en vårdplan i samtliga ärenden samma dag som placeringen inleddes det var fallet i 14 ärenden i Angered och i minst 13 ärenden i Norra Hisingen. 38 I Norra Hisingen uppgav verksamheten till oss att skälet till att det saknades genomförandeplaner är att inte alla hem för vård eller boende upprättar en sådan. I dessa fall såg alltså inte heller socialtjänsten till att en sådan plan upprättades. Av intervjuerna i Angered framgick på ett tydligare sätt att socialtjänsten såg sig som ytterst ansvarig för att se till att en genomförandeplan faktiskt upprättas. Under sommaren år 2015 upprättades en ny rutin i Norra Hisingen som förtydligar socialtjänstens ansvar i detta avseende. De vårdplaner och genomförandeplaner som var aktuella vid tidpunkten för vår stickprovsgranskning svarade delvis inte mot kraven i socialtjänstförordningen. Vi såg bland annat att det inte av vårdplanen framgick barnets och/eller den gode mannens syn på den planerade vården. Av genomförandeplanerna framgick inte alltid när och hur de skulle följas upp, vilka åtgärder som planerades för att barnet skulle få lämplig utbildning i grundskolan och om barnet varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Vården övervägdes inte alltid var sjätte månad Vad gäller de ärenden i Angered som vi beskrev ovan (se sidan 20), där tillfälliga placeringar pågick mer än sex månader, hade individutskottet inte antecknat att den hade övervägt vården. Däremot hade individ- 38 Det fanns i Norra Hisingen även tre ärenden där det inte av dokumentationen gick att utläsa när den första vårdplanen hade upprättats. STADSREVISIONEN

25 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN 25 utskottet fattat beslut om fortsatt placering i samma hem under den aktuella tiden. I samband med dessa beslut har vården setts över och följts upp. I Angered fann vi även att individutskottet i två ärenden, där det fanns beslut om stadigvarande placering i familjehem, brustit i att överväga vården minst en gång var sjätte månad under år Istället skedde det efter sju respektive elva månader. I Norra Hisingen fann vi i sex ärenden exempel på att individutskottet inte hade övervägt vården minst var sjätte månad. I två ärenden hade det skett först efter sju och en halv respektive tio månader. I ytterligare tre ärenden saknades det överväganden av vården, trots att vården hade pågått mer än sex månader vid vårt granskningstillfälle. Av våra intervjuer i Norra Hisingen framgick att verksamheten räknade tiden för när det första övervägandet skulle ske i de fall placeringen fortgår i samma hem från individutskottets beslut och inte det första tidsbegränsade vårdbeslutet som fattas på delegation i verksamheten. Stadsrevisionen konstaterar att det förvisso inte anges i socialtjänstlagen när det första övervägandet ska göras, men att Socialstyrelsen anser att övervägandet ska göras inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet. 39 Verksamheten uppger till stadsrevisionen att rutinerna kommer att förändras under hösten år 2015, så att tiden räknas från verkställigheten av vårdbeslutet. Uppföljning av att överväganden av vården sker i tid I Norra Hisingen uppger enhetschefen att förste socialsekretare ska följa upp att överväganden görs i rätt tid. Handläggarna har manuella listor för att följa upp när det är aktuellt att skriva fram ett tjänsteutlåtande om övervägande av vården till utskottet. Det finns dessutom en formaliserad uppföljning av tiden för övervägande i den checklista för ärendegenomgångar, som verksamheten planerar att införa. I Angered uppger enhetscheferna att uppföljningen vilar på förste socialsekreterares veckovisa och enskilda möten med varje handläggare, regelbundna enskilda ärendegenomgångar och metodhandledning i arbetsgruppen. Vid vår granskning framkom även att arbetsledningen övervägde att arbeta fram en mall med viktiga kontrollpunkter i varje ärende. Planen var att detta sedan skulle användas i förste socialsekreterares uppföljning av handläggningen och i rapportering till enhetschefen. 39 Socialstyrelsens handbok om barn och unga i familjehem och HVB. Stockholm 2013, s 222. STADSREVISIONEN

26 26 GÖTEBORGS STADS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Vissa brister i att besöka de placerade barnen Stadsdelsnämnden ansvarar för att noga följa vården av de barn som vårdas i familjehem, jourhem och hem för vård eller boende. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör barnet besökas minst fyra gånger per år. 40 I fem granskade ärenden i stadsdelsnämnden Norra Hisingen, där vården hade pågått mer än ett år vid vårt granskningstillfälle, framgick det inte att socialtjänsten hade besökt barnet minst fyra gånger under det senaste året. Vi fann inte motsvarande brist i Angered. Enligt våra intervjuer vid socialtjänsten i Norra Hisingens framgår att förste socialsekreterare ska läsa alla utkast till överväganden och där ska kontakterna med barnet framgå. Detta ska även uppmärksammas i de regelbundna ärendegenomgångarna och i metodhandledningen (se sidan 13). Dröjsmål i handläggningen av särskilt förordnade vårdnadshavare När barnet får uppehållstillstånd ska barnets gode man ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är tingsrätten som beslutar om den särskilt förordnade vårdnadshavaren. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att inleda utredning, hitta en person som är villig att ta på sig uppdraget samt att i tingsrätten ansöka om stämning för att överflytta vårdnaden till denna person. 41 Stadsrevisionen fann att nämnden i sex granskade ärenden i Angered inte inledde utredning utan dröjsmål när nämnden fick veta att barnen fått uppehållstillstånd. I dessa ärenden dröjde det mellan 20 och 350 dagar, efter att det i socialtjänstens akter fanns noterat att barnet fått uppehållstillstånd, innan nämnden inledde utredning. Det anges inget om särskilt förordnad vårdnadshavare i verksamhetens egen handläggningsrutin. I fyra ärenden i Norra Hisingen framgick det över huvud taget inte av dokumentationen om en utredning hade inletts med anledning av att nämnden fått kännedom om att barnet fått uppehållstillstånd. I Norra Hisingen fanns det även ett exempel i vårt stickprov på att den gode mannen hade anmält nämnden till Justitieombudsmannen för dröjsmål 40 6 kap. 7 socialtjänstlagen och 7 kap AR SOSFS 2012:11. Se även Eva von Schéele och Ingemar Strandberg. Ensamkommande barns rätt. Andra upplagan. Stockholm 2013, s lag om god man för ensamkommande barn och 11 kap. 1 socialtjänstlagen. STADSREVISIONEN