Planerad vattenverksamhet i Norrtälje Hamn

Transkript

1 Norrtälje kommun Planerad vattenverksamhet i Norrtälje Hamn Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken Norrtälje

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Planerade arbeten Dagvattenanläggning samt bryggor längs med kaj Ny gång- och cykelbro Eventuellt erosionsskydd längs med kajen Muddring inre hamnbassäng Muddring/rensning i nedre delen av Norrtäljeån Ombyggnation av kajen Vattenarbeten i ett senare skede (Tillståndspaket 2) Strandstabilisering-strandpromenad Dagvattenanläggning Flytande utomhusbad, stadsbad Strand/strandbad Muddring Anläggning av ny hamnpir Brygganläggningar Alternativ Förutsättningar Områdesbeskrivning Hydrologi Topografi och geologi Föroreningar Miljökvalitetsnormer Naturvärden i viken och Norrtäljeån Strandskydd Riksintressen Befintliga miljö- och vattendomar Förutsedd miljöpåverkan Påverkan under byggskedet Påverkan under driftskedet Referenser i

3 1. Inledning Norrtälje kommun har påbörjat en omvandling av det tidigare hamn- och industriområdet i östra delen av stadskärnan i Norrtälje stad till att bli en ny stadsdel kallad Norrtälje Hamn. Den nya stadsdelen får ca 20 kvarter med bostadshus samt betydande offentliga ytor och funktioner både för stadsdelens behov och för att utveckla Norrtälje stad. Kommunen har tagit fram en detaljplan för allmän plats, en så kallad Skelettplan för hamnområdet i Norrtälje. Planens syfte är att skapa förutsättningar för omvandling av det befintliga hamnområdet till en ny stadsdel med bostäder, handel och service. Skelettplanen fastställer allmän platsmark, säkerställer mark för attraktiva gemensamma platser och underlättar genomförandet av kommande detaljplaner för bostadsbebyggelse och andra verksamheter. Hamnområdet ligger centralt i Norrtälje med direkt koppling till den befintliga stadskärnan (Figur 1). För området gäller idag ett antal detaljplaner, vilka alla avses successivt ersättas med nya planer. Detaljplanearbete pågår i nuläget för fyra kvarter i områdets västra del. Flertalet av de befintliga planerna är upprättade för den verksamhet som bedrivs i området idag. Befintlig markanvändning består av blandad typ av verksamheter med allt från pizzeria till bilverkstad och dyl. Till stora delar har dock verksamheterna redan avvecklats. Den industriella hamnverksamheten har helt upphört. Figur 1. Området där vattenverksamheter planeras. En förutsättning för att kunna bygga bostäder i hamnområdet är att den gamla kajen ersätts med en ny. Ombyggnation av kajen har tidigare hanterats med en 1

4 anmälan om vattenverksamhet där beslut har fattas av länsstyrelsen. Kajombyggnationen pågår. Ett flertal andra vattenverksamheter som t.ex. en bro, strandstabilisering, bad, muddringar och dagvattenreningsanläggningar kommer också att behövas för att genomföra planerna för området. Omvandlingen av Norrtälje Hamn sker under en period av ca år. Vissa av vattenverksamheterna måste ske i tidiga skeden medan andra behöver vänta ytterligare några år. Tillstånd planeras att sökas för alla väsentliga vattenverksamheter. På grund av olika planeringsfaser och tider för olika etapper behöver de dock delas upp i åtminstone två olika tillståndsprocesser (Paket 1 och Paket 2). I detta samrådsunderlag beskrivs verksamheterna i Paket 1, även verksamheter som kommer att ingå i senare paket beskrivs utifrån vad som är planerat hittills. Förändringar av utformning och lokalisering kan dock komma att ske för flera av dessa verksamheter under fortsatt planering och projektering. Vattenverksamhet regleras enligt 11 kap i miljöbalken. Detta samrådsunderlag, enligt 6 kap 4 miljöbalken, gäller vattenverksamheter inom fastigheterna Tälje 3:1 m.fl. Den totala ytan är större än 3000 m 2 och utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen. Enligt 6 kap i miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan. Detta samrådsunderlag beskriver övergripande de planerade arbetena i vatten samt översiktligt de förutsedda miljökonsekvenserna av dessa. Efterbehandling av förorenad mark kommer att vara en förutsättning för att en bostadsexploatering ska kunna göras. Dessa arbeten bedöms i dagsläget inte medföra tillståndspliktig vattenverksamhet. 2. Planerade arbeten De vattenverksamheter som omfattas av tillståndspaket 1 är (Figur 2): 2.1 Dagvattenanläggning längs med kajen inklusive brygganläggningar ovan denna 2.2 Ny gång- och cykelbro mellan Norrtälje Hamn och Societetsparken 2.3 Eventuellt anläggande av ett erosionsskydd längs med kajen 2.4 Muddring i den inre delen av hamnbassängen 2.5 Muddring/rensning av den nedre delen av Norrtäljeån 2.6 Tillstånd söks även för den kajanläggning som tidigare har anmälts och som är under byggnation Ytterligare arbeten i vatten planeras senare. En separat tillståndsansökan kommer att upprättas för dessa delar. De verksamheter som planeras enligt vad som är känt i nuläget är följande (Figur 2): 2

5 3.1 Strandstabilisering inklusive ev. utfyllnad 3.2 Dagvattenanläggning 3.3 Stadsbad 3.4 Eventuell strand/strandbad 3.5 Muddring för såväl dagvattenanläggning som strandbad 3.6 Ny/ombyggd hamnpir 3.7 Flera brygganläggningar Preliminära lägen för dessa arbeten illustreras i Figur 2 nedan. Figur 2. Lägen för planerade arbeten i vatten längs hamnområdet i Norrtälje. Celler markerade med siffran 1 ingår i den första ansökan om vattenverksamhet och celler markerade med siffran 2 ingår i senare tillståndsprocess 3

6 Arbetena som omfattas av planerad ansökan om tillstånd till vattenverksamhet Paket 1 (2.1 till 2.6 ovan) kommer att ske i etapper under en total arbetsperiod beräknad till ca 2-5 år. 2.1 Dagvattenanläggning samt bryggor längs med kaj Längs med kajen anläggs en mindre dagvattendamm. Principen är att inkommande vatten bromsas upp och att uppehållstiden ökar vilket leder till en ökad sedimentation. I denna damm bedöms ca 25 % av dagvattnet som mynnar i Norrtälje Hamn från det nordliga avrinningsområdet (omfattar såväl stora områden med befintlig bebyggelse i Norrtälje som planerad bebyggelse i Norrtälje Hamn) att rinna ut och renas (Figur 3; Bjerking, 2015). Figur 3. Avrinningsområde för dagvatten. De svarta ringarna visar områden som kommer att avledas till planerad dagvattenanläggning längs med kajen. Dagvattenanläggningen täcks med en bryggkonstruktion (fast eller flytande; (Figur 4). 4

7 Figur 4. Planerad dagvattenlösning under bryggor utefter kaj. Kajen är uppåt i bild och hamnbassängen nedåt. Pilar visar vattnets flödesriktning. Illustration från Bjerking, 2015). 2.2 Ny gång- och cykelbro En ny gång- och cykelbro planeras mellan hamnen och Societetsparken på motstående sida (Figur 2). Total längd mellan kajkanterna uppgår till ca 60 m. Exakt utformning är i dagsläget inte bestämd. En förstudie för bron har tagits fram. Bron ska vara öppningsbar och ha en segelfri höjd om ca 3,2 m. Bron föreslås bestå av en fast och en öppningsbar del. Den variant på bro som förstudien har tittat på är av typen holländsk klaffbro, d.v.s. en klaffbro med överliggande lyftarm och motvikt (Figur 5). Det är en enkel och robust konstruktion som kan utföras med relativt enkel grundläggning. Den kan också utan större problem utföras med den lutning som krävs för att få tillräcklig fri höjd under den fasta brodelen. Den öppningsbara delen föreslås förlagd vid djupfåran ca 18 m från den norra kajen. För grundläggningen krävs pålar och mellanstöd i vattnet. Fri bredd mellan ledverken (konstruktion under och i anslutning till broar som skyddar bropelarna från påsegling av passerande fartyg) bör vara minst 12 m för att möjliggöra passage för S/S Norrtelje, vilken sannolikt kommer att vara det största fartyg som passerar bron. Andra öppningsbara brokonstruktioner kan också bli aktuella. Olika alternativ kan ge viss variation gällande brostödens konstruktion och placering. 5

8 Figur 5. Bron enligt förstudien, utförd som en holländsk klaffbro, med synlig överarm och motvikt. (Upprättad av WSP april 2014) 2.3 Eventuellt erosionsskydd längs med kajen För att skydda den nya kajkonstruktionen kommer det eventuellt att anläggas ett erosionsskydd längs delar av denna. Behovet av erosionsskydd är under utredning. Om erosionsskydd anläggs kommer detta troligtvis att bestå av prefabricerade betongplattor. Vid anläggning av ett erosionsskydd ökar behovet av muddring. 2.4 Muddring inre hamnbassäng I den inre delen av hamnbassängen planeras muddring (Figur 2). I denna del av hamnen ligger restaurangfartyget S/S Norrtälje som har ett djupgående på ca 3,4 m (S/S Norrtelje, 2015). Fartyget behöver stå fritt även vid lägsta lågvatten. Om ett erosionsskydd anläggs medför det behov av muddring om ytterligare ca 0,5 meter för att ej höja botten. Planerat schaktdjup med beaktande av dessa faktorer är ca -4,5 m vid lägsta lågvatten (RH00) och detta djup planeras på en yta av ca 2500 m 2 (Sweco, 2015). Beroende på val av släntlutning (1:1 till 1:3) bedöms muddermängden uppgå till mellan m 3 (Sweco, 2015). Om erosionsskydd inte anläggs minskar troligen muddringsmängderna. Även vid anläggningen av bron kan muddring i mindre omfattning krävas. I en sedimentutredning från 2005 påvisades i aktuellt muddringsområde halter av TBT i storleksordningen 94 µg/kg TS (Sweco, 2005). I de östliga delarna av hamnbassängen (utanför nu planerat muddringsområde) har betydligt högre halter av TBT påvisats (1300 µg/kg TS) för de ytliga sedimenten (Sweco, 2006b). I en undersökning utförd 2013 (Bjerking, 2013b) påvisades betydligt lägre halter av TBT inom de områden som är aktuella inom tillståndspaket 1. Två av deras provpunkter ligger inom det planerade muddringsområdet samt tre punkter vid den planerade bron. Resultaten visar att aromater, metaller samt TBT förekommer i sedimenten med halter över riktvärdet för KM (Bjerking, 2013b). Den högsta 6

9 halten av TBT för dessa prov var 44 µg/kg TS. En förtätat kompletterande provtagning av sedimenten planeras att genomföras under hösten Inför muddringsarbeten tas ett egenkontrollprogram fram vilket beskriver syften och riktlinjer som tillåts inom arbetet samt den kontroll som ska utföras. Med avseende på grumling och föroreningsspridning kan exempelvis muddringsområdet behöva avgränsas med siltgardiner. Under muddringen genomförs miljökontroll av bland annat grumling och föroreningar. En utredning pågår om hur muddermassorna ska hanteras. Alternativ som utreds är lokalt Nyttiggörande (utredning om massorna kan stabiliseras i syfte att dels innesluta föroreningen samt att möjliggöra deras användning i anläggningsändamål), Dumpning i havet eller Deponering på land. 2.5 Muddring/rensning i nedre delen av Norrtäljeån För att bland annat förbättra vandringsvägar för fisk samt av estetiska skäl planeras rensning/muddring väster om hamnbassängen i Norrtäljeåns ostligaste del. Inför dessa arbeten kommer provtagning av sediment med avseende på föroreningar att genomföras. Föroreningshalter i muddermassorna avgör hur massorna ska hanteras. 2.6 Ombyggnation av kajen Kajen i Norrtälje Hamn är ca 400 m lång. Den gamla kajens kajplan varierar mellan +0,7 och +2,3 (RH00). Kajkonstruktionen bestod av en stålspont som var förankrad med 10 m långa stag till jordankare. Upptill på sponten fanns en krönbalk av armerad betong. Kajen hade delvis restaurerats efter ett ras Den gamla kajen i övrigt var ca 50 år och i ett stort behov av renovering. En statusbedömning har utförts och slutsatsen från denna blev att en ny kaj måste anläggas innan resten av området kan bebyggas. Två stycken anmälningar om vattenverksamhet (för olika etapper) lämnades in till länsstyrelsen under våren Länsstyrelsen fattade beslut om dessa under sommaren Byggnation av kajkonstruktionen påbörjades under början av Även om kajen omfattas av anmälan och beslut från länsstyrelsen så avser kommunen att även kajen ska omfattas av kommande tillståndsansökan för vattenverksamhet, tillsammans med de andra vattenverksamheterna enligt detta samrådsunderlag. Ett tillstånd ger tydligare långsiktigt legalt skydd och ramverk för anläggningen. Den nya kajkonstruktionen som håller på att byggas är att en ny bakåtförankrad spontkaj i samma sträckning som den tidigare kajen. Tillvägagångsättet är att en stålspont slås ca 1 meter utanför den befintliga sponten och förankras i ett påldäck. Jordtrycket mot sponten tas upp genom pålar slagna i lutning och en 7

10 ändskärm i bakkant på påldäcket som genom passivt jordtryck tar upp horisontalkrafterna mot sponten (Figur 6). Figur 6. Kajkonstruktionen (Obs! Kajkonstruktionen omfattar även pålar mellan sponterna vilka inte framgår av figuren). (Skanska/JM, 2015). 8

11 3. Vattenarbeten i ett senare skede (Tillståndspaket 2) Nedan planerade vattenverksamheter kommer att i detalj behandlas i en separat tillståndsansökan. En redovisning sker här för att ge en helhetsbild av omvandlingen av Norrtälje hamn och för att ge ett bedömningsunderlag för bland annat så kallade kumulativa miljöeffekter. 3.1 Strandstabilisering-strandpromenad Längs med den nordöstra stranden kommer det att anläggas en gata samt stråk för gång- och cykeltrafik. Strandlinjen är idag mycket diffus och har dålig bärighet. Uppfyllnad samt stabilisering med pålar eller KC-pelare längs med av strandlinjen kommer att behövas för att skapa gatustråket och säkra kvarteren norr om stranden. 3.2 Dagvattenanläggning En dagvattenanläggning kommer att anläggas i Norrtäljeviken för att ta hand om ca 75 % av dagvatten som avvattnar det avrinningsområde på ca 56 ha som avleds mot hamnen. Övriga 25 % kommer att behandlas i den mindre dagvattenreningsanläggning utefter piren vilken ingår i tillståndspaket 1. Således kommer allt dagvatten från avrinningsområdet att tas om hand i de båda anläggningarna. Idag rinner dagvattnet i befintligt dagvattensystem orenat ut i hamnbassängen. Själva dagvattendammen ska anläggas i östra delen av Norrtälje Hamn. Alternativa lägen diskuteras för denna dammkonstruktion. Dagvattendammen är tänkt att skapas av flytskärmar som genom sin utformning och placering ger vattnet en längre uppehållstid i dammen (Figur 7, Bjerking 2013c, Bjerking 2014). Det är främst partikelbundna föroreningar som avskiljs via sedimentation och förhindras att spridas vidare ut i Norrtäljeviken. Skärmarna förankras i botten med tyngder som sjunker ned i bottensedimenten. Utlopp av dagvatten sker i luckor i skärmarna. Luckorna är försedda med backventiler, så att inte havsvatten kommer in bakvägen. Flytskärmarna kan döljas med bryggor som utgör en attraktiv del av park- och promenadstråk längs med kajen och strandparken. 9

12 Figur 7. Principlösning för dagvattendamm (från Bjerking, 2013c). Lokalisering av anläggningen kan alternativ komma att ske öste rom Port Artur-udden. 3.3 Flytande utomhusbad, stadsbad Kommunen önskar anlägga ett stadsbad i Norrtälje Hamn. Alternativa lägen utreds och två av lägena redovisas i Figur 8 nedan. Badet anläggs i den östra delen av Norrtälje Hamn t.ex. kan det förankras vid den södra delen av hamnpiren eller längst ut mot pir och bryggdäck. Förankring kommer troligtvis att ske på botten med tyngder och kättingar. Badet planeras bestå av havsvatten och vara perforerat i botten, d.v.s. att havsvatten kan fritt flöda in och ut. Alt 1 Alt 2 Figur 8. Två alternativa lägen för placeringen av framtida stadsbad. 3.4 Strand/strandbad Kommunen eftersträvar också att anlägga ett strandbad i den östra delen av Norrtälje hamn. Beroende på placeringen av dagvattenanläggningen (ovan) planeras möjligen ett strandbad norr om hamnpiren (Figur 2). Inför val av lokalisering behöver badvattenkvalitén utredas. Muddring och utfyllnad behöver 10

13 sannolikt ske för att skapa ett strandbad. För att säkerställa att kontinuerligt god badvattenkvalité är möjlig så behöver vattenströmningar och omsättningstider modelleras. 3.5 Muddring För att anlägga såväl dagvattenanläggning som strandbad krävs det muddring i den grunda delarna av vattenområdet. Omfattningen kan i dagsläget inte beräknas men antas bli i storleksordningen m 3. Alternativ för hantering av muddermassor utreds (se beskrivning i kap 2.4). 3.6 Anläggning av ny hamnpir Den befintliga hamnpiren i östra delen av hamnen är i dåligt skick och måste åtgärdas. Den är redan idag avstängd för trafik av säkerhetsskäl. Den befintliga piren byggs troligen över med en ny konstruktion enligt liknande princip som görs för kajen, men för piren slås stålspont runt om hela piren. Lösningar där delar av befintlig konstruktion rivs kan bli aktuella. 3.7 Brygganläggningar Det kommer sannolikt att anläggas ett flertal nya brygganläggningar, dels i anslutning till hamnpiren och baden och dels i anslutning till dagvattenanläggningen. Vid den senare kan anläggningens skärmväggar täckas av bryggor som skapar promenadstråk. Det kommer också att utredas att skapa båtplatser för fritidsbåtar vid bryggor runt anläggningen. 4. Alternativ Det finns många olika alternativa lösningar för dagvattenrening, som t.ex. användning av magasin, silnings- och filteranläggningar, infiltration i olika typer av permeabla ytor, m.m. Samtliga andra alternativ kräver stora landområden eller investering i kostsamma anläggningar som innebär omfattande och kontinuerlig skötsel. Den öppningsbara gång- och cykelbron kan byggas på olika sätt. Skillnaderna påverkar dock mest utseendet och konstruktionen ovan vattnet. Skillnader gällande arbetena i vatten kan tex avse antal brostöd men skillnaderna i miljökonsekvenserna av olika lösningar är dock ganska små. Alternativ till föreslagna arbeten för dagvattenrening, gång- och cykelbro m.fl. verksamheter redovisas närmare i kommande MKB. 11

14 5. Förutsättningar 5.1 Områdesbeskrivning Området består av Norrtäljes nuvarande hamn med kaj och kajplaner. Hamnen ligger i östra delen av Norrtälje stad, vid den inre delen av Norrtäljeviken och Norrtäljeåns utlopp (se figur 1). Ca 12 sjömil österut ligger farleden vid Kapellskärs hamn. Hamnen grundandes år 1650 och drivs och förvaltas idag av kommunstyrelsekontoret, Gata/parkavdelningen. I anslutning till Norrtälje hamn, på södra sidan vid Societetsparken, ligger en gästhamn. Idag trafikeras hamnen inte längre av några större fartyg. All industriell hamnverksamhet har idag upphört. Sommartid finns en turbåt för charter och skärgårdsturer. Även ångfartyget Blidösund trafikerar då Norrtälje hamn. I den innersta västra delen av hamnen ligger normalt sett S/S Norrtälje som en permanent restaurangbåt. Den lämnar hamnen vid enstaka tillfällen för renovering. Fartyget är tillfälligt omplacerat längre öster ut i hamnen men efter det att pågående kajombyggnad har färdigställts ska detta fartyg flyttas tillbaks till tidigare placering. 5.2 Hydrologi Norrtäljeån som mynnar i den västra delen av hamnen är en ganska liten å som rinner från sjön Lommaren och vidare ner genom centrala Norrtälje (Figur 1). Ån är endast ca 1750 m lång. Medelvattenföringen är vid mynningen 2,6 m 3 /s och ett beräknat 100-årsflöde är 23 m 3 /s i dagens klimat. Vattnet i hamnen är präglat av Norrtäljeåns avrinningsområde och är påverkat av åns kemiska status. Vattnet i själva hamnen tillhör vattenförekomsten Norrtäljeviken. Vattenstånd som används i hamnen under projekteringen är följande (RH00): HHW år ,51 HHW år ,16 MW år ,40 Ovanstående HHW, högsta högvattenstånd, är hämtat från Länsstyrelsens rapport Riskområden för skred, ras och erosion och översvämning i Stockholms län i dagens och framtidens klimat (2010), och är beräknat 100-årsvattenstånd i Norrtälje år 2100 och år Topografi och geologi Hamnen är belägen i en dalgång omgiven av fastmark och bergområden både på norra och södra sidan. I den inre delen av hamnbassängen mynnar Norrtäljeån. Geologiskt präglas dalgången av fyllningsjordar av varierande beskaffenhet, på 12

15 lösa sediment ovan moränlera, som i sin tur vilar på berg på större djup. Inom huvuddelen av området har utfyllnader skett i olika skeden och med olika mäktighet. De mäktigaste fyllningslagren förekommer i den östra delen där hushållssopor och industriavfall har tippats i vattnet och täckts med jordmassor. På det viset har strandlinjen flyttats ut mot hamnbassängen med upp till i ca m. Fyllningen vilar på lösare sediment, som vid kajen och mot strandlinjen i den östra delen, utgörs av lerig gyttja. Under gyttjan ligger postglaciala och glaciala leror ovan lermoränen. Ytorna inom hamnområdet är hårdgjorda med asfalt och grus. Marknivån är som högst kring +5 till +6 i den nordvästra delen och faller därifrån ner mot hamnbassängen och österut mot båtuppställningsplatsen. De lägsta nivåerna noteras i den östra delen av området där marken ligger i nivå strax över havsytan som har en medelvattennivå på -0,4 (2010). Området öster om hamnområdet består idag av obebyggd mark, till stora delar bevuxen med vass. Geotekniska undersökningar har utförts vid ett flertal tillfällen (Bjerking, 2103a; Sweco, 2006a; WSP, 2012). Marken under kajplanet består av 2 till 3 m fyllning vilande på 6-8 m kohesionsjord, överst gyttja och under lös lera. Därunder följer lermorän till antaget berg. För att undersöka det totala jorddjupet ovan berg har 15 st. jordbergsonderingar utförts. Dessa visar ett jorddjup varierande mellan 24 och 41 m, med djupaste delen ner mot kajen. Jordbergsonderingarna visar att lermoränen har betydligt högre frekvens av block i den undre delen av skiktet, det vill säga ca m närmast berget. I de lägre belägna delarna längs kajen, samt den östra delen vid deponi och båtuppställningsplats överlagras lera och lermorän av gyttjig lera och lerig gyttja. Vid mätningar av grundvattenytan uppmättes höga vattentryck och i vissa lägen artesiskt vatten, vilket innebär att grundvattenytans trycknivå stundvis ligger över markytan. Detta tyder på låg geoteknisk stabilitet och att pågående sättningar förekommer. Bottenlodning har utförts för att undersöka vattendjupet i hamnbassängen. Den visar att vattendjupet vid piren är ca 5,5 m vid medelvattenstånd (ca -6,5 i RH00; Figur 9). Botten består här av gyttjig lera och utgör sedimentationsbotten. Vattendjupet längs den befintliga kajen varierar mellan ca 3 och 6 m (-2,6 och - 6,4 i RH00). 13

16 Figur 9. Karta över hamnområdet efter bottenlodning. Röda linjer markerar bottens djupkurvor i meterintervall. Det grundaste området är i sydväst invid den befintliga bron. 5.4 Föroreningar Åren 2005 och 2006, i samband med en tillståndsansökan för muddring, utfördes sedimentprovtagningar i fem delområden längs kajen i Norrtälje hamn. Analyser utfördes på metaller, polyklorerade bifenyler (PCB), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tributyltenn (TBT). Den uppmätta halten av TBT i de ytliga sedimenten visade på så höga halter att de kan ge effekt på känsliga marina arter såsom snäckor och vissa typer av musslor. Medelhalterna som uppmättes av metaller och PCB låg klart under finska kvalitetskriterier och kan klassas som opåverkade sediment enligt Naturvårdsverkets dåvarande klassning (NV4914). Sedimentprovtagning har sedan utförts under hösten 2013 (Bjerking, 2013b) i östra delen av hamnen, i läge för planerad dagvattendamm. Totalt togs prover från 9 punkter fördelade på hamnbassängens yta, samt ett referensprov vid åmynningen. I östra delen av hamnområdet har det tidigare funnits en lokal deponi. Massor har lagts i strandkanten och därmed har marken fyllts ut i Norrtäljeviken. Analysresultat visar att metallhalterna generellt ligger över jämförvärden som motsvarar förindustriell tid. Kadmiumhalterna är över riktvärdet för känslig markanvändning (KM) för de flesta proven, och för några prov överskrids KM för kvicksilver, bly, koppar och zink. Oljekolväten i form av alifater ligger något över riktvärdet för KM i två punkter. PAH-H finns i halter överskridande KM i fyra punkter. TBT har konstaterats i sedimenten. I området som ingår i tillståndspaket 1 har maxhalten 44 µg/kg TS påträffats (Bjerking, 2014). I Swecos utredning från 2005 påvisades i aktuellt muddringsområde högre halter av TBT (94 µg/kg TS; Sweco, 2005). Högre halter har även påträffats i de områden som kommer att ingå i 14

17 tillståndspaket 2 (Sweco, 2006a). Det är idag oklart vilka nivåer av TBT som kan tillåtas att dumpas till havs. En mer utförlig sammanställning av sedimentprovtagningen kommer att redovisas i MKB för vattenverksamhet. 5.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster uttrycks i ekologisk och kemisk status (god eller hög; Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Enligt vattenmyndigheten för Norra Östersjön (2009), till vilket Norrtäljeviken hör, är den ekologiska statusen idag måttlig, främst p.g.a. övergödning och syrefattiga förhållanden, och den kemiska statusen (exkl. kvicksilver) god. Miljökvalitetsnormerna för Norrtäljeviken är god ekologisk status, med tidsfrist till år 2021 och god kemisk status år Statusen får inte försämras i vattenförekomsten. 5.6 Naturvärden i viken och Norrtäljeån Den lokala fiskeklubben arbetar tillsammans med Norrtälje kommun för att skapa bra förutsättningar för havsöringen i Norrtäljeån, bl.a. har två vandringshinder rivits för att underlätta havsöringens vandring upp i sjösystemet. Höst och vinter är havsöringsfiske möjligt. I samband med en omfattande restaurering av ån under 2013 har smolt satts ut i relativt stora mängder. Norr om hamnbassängen, d.v.s. i läge för dagvattenanläggningen, finns idag ett orört markparti med vass i vattenområdet. I november 2013 har en undersökning av marina naturvärdena utförts i dessa grundområden i den inre delen av Norrtälje hamn (JP Aquakonsult och Hydrophyta Ekologikonsult, 2013). Undervattensvegetationen undersöktes med hjälp av fridykning, och fiskprovtagning utfördes med hjälp av små undervattensdetonationer. Resultaten visar att bottenvegetationen i det undersökta området var tämligen gles och lågvuxen. Vegetationen i området kan betraktas som relativt typisk för grunda bottnar längs Roslagskusten med visst skydd för vind- och vågpåverkan. Ingen av de påträffade arterna kan betraktas som särskilt ovanlig och sannolikt ser det likadant ut på bottnarna längs stora delar av Norrtäljeviken (JP Aquakonsult och Hydrophyta Ekologikonsult, 2013). Sammanlagt fångades sju olika fiskarter och stora mängder årsyngel av abborre och mört påträffades. Ur ett fiskperspektiv är förmodligen den glesa vasskanten viktigare som lekmiljö och skydd för uppväxande yngel än bottenvegetationen i området. Effekterna av en förlust av de marina naturvärdena i området bedöms sammantaget som måttliga då det finns fler liknade vassområden i närheten, längs Norrtäljeviken. 5.7 Strandskydd Inom planområdet råder idag inte strandskydd, men det träder automatiskt i kraft när gällande planer upphävs eller ändras. När skelettplanen vann laga kraft (i januari 2015) upphävdes strandskyddet för stora delar av det område som berörs 15

18 av planerade vattenverksamheter. Strandskydd vid de delar där det inte är upphävt idag kommer att hanteras inom tillståndsprocesserna för vattenverksamhet. Genomförandet av Skelettplanen innebär att den allemansrättsliga tillgången till strandlinjen avsevärt förbättras på ett långsiktigt hållbart sätt. Hela strandlinjen inom området kommer att bli tillgänglig för allmänheten, samtidigt som de föreslagna åtgärderna inte försämrar livsvillkoren för det djur- och växtliv som finns i Norrtäljeviken. 5.8 Riksintressen Planområdet tillsammans med skärgårdsområdet i Norrtälje kommun ingår i ett riksintresse för samlade natur- och kulturvärden. Riksintresset syftar till att bevara områdets värden och karaktär för framtiden. Norrtälje stadskärna, som angränsar till hamnområdet, är ett riksintresse för kulturmiljövården. 5.9 Befintliga miljö- och vattendomar Ett antal befintliga miljö- och vattendomar finns i eller i angränsning till hamnområdet. Dessa utgör bl.a. tillstånd för muddring, renovering av kaj och bro vid Hamnplan. 6. Förutsedd miljöpåverkan En komplett miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram tillsammans med ansökan. En kort samlad och allmän beskrivning av förutsedd miljöpåverkan för samtliga vattenverksamheter följer nedan: 6.1 Påverkan under byggskedet Uppgrumling av sediment kommer bl.a. att ske under arbetet med spontning av kaj och hamnpiren, muddring och anläggning av bryggor i läge för dagvattendamm och eventuellt vid brobyggnation. Som skyddsåtgärd kommer allt grumlande arbete i vattnet att utföras bakom bottengående skyddsläns av geotextil, vilket minimerar spridning av sedimenten. Där det finns förhöjda föroreningshalter kan föroreningar gå i lösning under grävarbetet men bedömningen är att utspädningen är så stor att ingen påverkan sker på den marina miljön. En liten till måttlig påverkan bedöms ske på fisk under byggskedet, bl.a. havsöring vid Norrtäljeåns utlopp och lek- och yngelområden vid området norr om hamnpiren. 6.2 Påverkan under driftskedet Under permanentskedet kommer slamsugning av dagvattendammen att ske ungefär vart tionde år, men utförs då innanför flytskärmarna. Ingen grumling 16

19 bedöms uppkomma utanför skärmarna och åtgärderna innebär därför en begränsad påverkan på den marina miljön. Inga förändringar av flödet eller vattenståndet i Norrtälje Hamn och dess omgivning förutses ske till följd av vattenverksamheten. Konstruktionen av den västra dagvattenanläggningen liksom strandbad (tillståndspaket 2) kommer troligen att leda till ett förändrat växtsamhälle och eventuellt en liten minskning av produktionen av fiskyngel i den inre delen av Norrtäljeviken, eftersom en del vass tas bort, samt att anläggningen är skild från övrig recipient. En skyddad vattenanläggning av detta slag kan dock också komma att bli en bra uppväxtplats för fisk. Den eventuella minskningen bedöms inte enligt utförd utredning (se kap 6.6) ha någon nämnvärd inverkan på fiskbestånden i Norrtäljeviken. Bedömningen är att vattenverksamheten inte kommer att bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids i närområdets vatten. Dagvattenanläggningarna bedöms medföra förbättringar i övergödnings- och föroreningssituationen i Norrtäljeviken eftersom 100% av dagvattnet från den nya stadsdelen liksom från resten av avrinningsområdet kommer att omhändertas och renas i dagvattenanläggningarna. Tillförsel av bl.a. näringsämnen såsom kväve och fosfor kommer att minska, vilket på sikt bidrar till att god ekologisk status kan uppfyllas. Idag sker ingen rening alls. Genom omvandlingen till stadsdel sker en omfattande sanering av marken och upphöjning av markytan inom hamnområdet, vilket kommer att minska föroreningsbelastningen till ytvattnet i hamnen. Höjningen av marken och lägsta bottenbjälklag på husen till nivå +2,0 respektive +2,5 (RH00) bedöms generellt klara översvämningsrisken enligt utförd konsekvensbeskrivning (WSP 2013) fram till år

20 7. Referenser Norrtälje kommun, 2014, Detaljplan för del av fastigheten Tälje 3:1 med flera, Norrtälje hamn - skelettplan, i Norrtälje stad. Planbeskrivning, Norrtälje kommun, antagen av kommunfullmäktige Bjerking, 2013, Översiktlig Projekterings PM Geoteknik, Bjerkings Bjerking, 2013b, PM Miljöteknisk undersökning av sediment, Del av Norrtäljeviken, Norrtälje kommun, daterad , reviderad Bjerking, 2013c, Strandparken med marin dagvattenbassäng Norrtälje hamn, daterad Bjerking, 2014, PM Marin dagvattendamm, daterad Bjerking, 2015, PM dagvattenrening under brygga, daterad JP Aquakonsult och Hydrophyta Ekologikonsult, 2013, Bedömning av marina naturvärden i den inre delen av Norrtälje hamn, daterad SS Norrtelje, 2015, Sweco, 2006a, PM angående geoteknik och grundläggning, Norrtälje hamn förnyelse, Bredenberg teknik Sweco, 2006b, PM resultat från kompletterande sedimentprovtagningar i delområde 4 och 5, Norrtälje hamn, SWECO Sweco, 2005, Kompletterande utredning avseende muddring och tippning av muddermassor från Norrtälje hamn, SWECO Sweco, 2015, Volymberäkning av muddermassor i Norrtälje hamn Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, 2009, Miljökvalitetsnormer, Norra Östersjöns vattendistrikt, WSP, 2012, PM angående geoteknik och grundläggning, WSP WSP, 2013, Konsekvensbeskrivning av strukturplan för Norrtälje hamn, WSP WSP, 2014, WSP Samrådsunderlag vattenverksamhet Norrtälje hamn, daterat

21 Bilaga 1 - Vattenverksamheter i Norrtälje Hamn, tillståndspaket 1 Muddring/ Rensning Muddring för SS Norrtelje Dagvattenanläggning + bryggor Ny kaj + ev. erosionsskydd längs med delar av sträckan Ny gång- och cykelbro

22 Bilaga 2 - Utskickslista Norrtälje hamn samrådsmöte Adress/telefon Myndigheter Lst AB-län Länsstyrelsen Miljöskyddsenheten Hantverkargatan 20 Box Stockholm Norrtälje kommun Norrtälje kommun Byggnads- och miljönämnden Box Norrtälje Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Vallhallavägen Stockholm Kammarkollegiet Sjöfartsverket Transportsstyrelsens sjöfartsavdelning Föreningar Roslagens Naturskyddsförening Norrtälje Naturvårdsstiftelse S/S Norrtelje Kammarkollegiet Huvudkontor Box Stockholm Sjöfartsverket Norrköping Sjö- och luftfartsavdelningen, Norrköping Transportstyrelsen Norrköping Roslagens Naturskyddsförening Bältartorpsgatan Norttälje Norrtälje Naturvårdsstiftelse Färsna gård NORRTÄLJE S/S Norrtelje Att: Dag Nordström Norrtälje Segelsällskap Norrtälje segelsällskap Box Norrtälje

23 Norrtälje Sportfiskeklubb Norrtälje Sportfiskeklubb Att: Kenneth Jonsson Roslagens Ornitologiska förening Verksamhetsutövare VA drift (ej nätägare): El, fjärrvärme: Tele, opto: Åtellet ProMarina, Norrtälje Roslagens Ornitologiska Förening c/o Bladlund Drottningdalsvägen Norrtälje Veolia Sverige Kaserngatan Norrtälje Norrtälje Energi AB Baldersgatan Norrtälje Skanova Box Farsta Åtellet Hotell Sjötullsgatan Norrtälje Pro-Marina Norrtälje Gästhamn Sjömacken i Norrtälje Badstugatan Norrtälje Fastighetsägare NORRTÄLJE BRÄNNÄSET 16 Fastighets AB Insjövassen NORRTÄLJE BRÄNNÄSET 8 BOX 7744 NORRTÄLJE PRÅMEN Stockholm NORRTÄLJE BRÄNNÄSET 9 BRÄNNÄSET FÖRVALTNING AB (Centrum fastigheter) KYRKOGATAN Norrtälje NORRTÄLJE NEPTUNUS 11 NORRTÄLJE NORRTÄLJE-BÅTSMAN 8 Harrytre AB HAMNVÄGEN Täby NORRTÄLJE NORRTÄLJE-BÅTSMAN 10 NORRTÄLJE NORRTÄLJE-BÅTSMAN 9 Bostadsrättsföreningen Båtsman i Norrtälje STRÖMGATAN Norrtälje BRF Källgränd STRÖMGATAN Norrtälje

24 NORRTÄLJE PEGASUS 4 NORRTÄLJE SJÖTULLEN 2 NORRTÄLJE TÄLJE 2:18 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN PEGASUS LILLA BROGATAN 6 F Norrtälje Fastighetsägare NORRTÄLJE SJÖTULLEN 4 NORRTÄLJE SJÖTULLEN 5 Avstampet nr 3073 AB BOX Sundsvall Fastighetsägare NORRTÄLJE SJÖTULLEN 7 NORRTÄLJE SJÖTULLEN 8 BRF SJÖTULLEN SJÖTULLSGATAN Norrtälje Fastighetsägare