Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2015: 3

Transkript

1 Kallelse/dagordning FEH FS 2015: Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2015: 3 Datum Tid 10:00 16:00 Kaffe serveras från kl samt om e.m. Avbrott för lunch planeras. Plats Förhinder Bruunska 24, Esplanaden 6, Kalmar Förhinder meddelas Ivana Tomic-Kokic snarast, helst via ivana.tomic-kokic@lnu.se alternativt per tfn Ledamöter Ordinarie Helén Anderson ordförande Stefan Lagrosen prodekan Petter Boye ledamot Helena Forslund ledamot Mats Hammarstedt ledamot Mikael Lundgren ledamot Susanne Sandberg ledamot Barbro Widerstedt extern ledamot Studeranderepr. Max Thunberg studeranderepresentant Johanna Bengtsson studeranderepresentant Förhinder Emma Neuman doktorandrepresentant Katarina Zambrell utbildningssamordnare Adjungerade: Bernana Delic, controller Daiva B. Håkansson, internationell koordinator Leif Eriksson, personalkonsult Madeleine Sjöstedt, utbildningshandläggare Sarah Philipson, projektledare för projektet kvalitetsorganisation och ackreditering Thorbjörn Nilsson, chef universitetsledningens kansli Åsa Lindström, ledamot i universitetspedagogiska enhetens styrelse (UPE) Ulrika Bengtsson Verde, kanslichef Helena Mallin, informatör Sekreterare Ivana Tomic-Kokic 1 (4)

2 Dagordning Punkt Ärende Behandling 1 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Förslag: Susanne Sandberg 2 Fastställande av dagordning 3 Anmälan av föregående mötes protokoll INFORMATIONSÄRENDEN 4 Dekanens information 5 Utbildningsrådets information 6 Rekryterings- och kompetensrådets information 7 Studenternas information ANMÄLNINGSÄRENDEN 8 Ekonomisk prognos I - Medel att fördela för hösten 2015 Föredragande: Bernana Delic 9 Söksiffror från antagningsomgången HT15 Föredragande: Madeleine Sjöstedt 10 Resultatet av alumnundersökningen Föredragande: Daiva B. Håkansson 11 Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar avrapportering från Ekonomihögskolans arbetsgrupp Föredragande: Ulrika Bengtsson-Verde 12 Akademisk pedagogisk karriärstege remiss två Föredragande: Åsa Lindström

3 13 Kvalitetsorganisation och ackreditering Föredragande: Sarah Philipson 14 Anmälan om dekanbeslut FS 31/2015 Föredragande: Helén Anderson - Utnämning av forskargrupper att ingå i extern bedömning - Utnämning av gruppen för utveckling av forskarutbildningen 15 CIL förslag till nytt avtal Föredragande: Daiva B. Håkansson 16 Kommande rekrytering av professorer Föredragande: Leif Eriksson 17 Förslag på nytt nationellt utvärderingssystem Föredragande: Petter Boye 18 Resultat av utredning om misstankte om oredlighet i forskning Föredragande: Thorbjörn Nilsson BESLUTSÄRENDEN 19 Revidering av utbildningsplan: Leadership and Management in International Context, magisterprogram 60 hp Dnr: 2015/ Föredragande: Madeleine Sjöstedt 20 Modell för fördelning av fakultetsfinansierad forskningstid 2016 Dnr: 2015/ Föredragande: Hanna Sandqvist Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen Leadership and Management in International Context, magisterprogram 60 hp. Förslag till beslut: att fastställa tidsplan för process kring ansökningsförfarande av fakultetsfinansierad forskningstid 2016 enligt förslag att fastställa modellen för fördelning av forskningstid till enskilda forskare för Utnämning av Yushu Li till oavlönad docent Dnr: 2014/ Föredragande: Leif Eriksson Förslag till beslut: att utnämna Yushu Li till oavlönad docent i statistik.

4 22 Revidering av höstens sammanträdestider Föredragande: Helén Anderson Förslag till beslut: att fastställa sammanträdestider för fakultetsstyrelsen HT15 enligt förslag. 23 Övriga frågor 24 Mötets avslutande

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Sida 1 (3) Ärende 8 FEH FS 2015: Bernana Delic Ekonomisk prognos 1, 2015 Fakultetens resultat förväntas vara i balans både i grundutbildningen och i forskningen i år. För att nå ditt behöver vi jobba proaktivt med att åstadkomma en HST produktion som motsvarar grundutbildningstaket, samt fördela en del av forskningsanslag som enligt nuvarande läge riskerar att förbli outnyttjad. Grundutbildning Ekonomihögskolans grundutbildningsuppdrag har för 2015 beräknats till HST (jämför med budget på HST). Utbildningstak beräknas nu nämligen till 30 HST mindre än budget på grund av att extra anslagstilldelningen blev något mindre. Prognosen pekar på att vårterminens utfall samt fasta åtaganden för hösttermin uppgår till HST. Detta då innebär att fria utrymmet för hösten är 165 HST. Det fria utrymmet ska användas till fristående kurser inklusive distanskurser med avsikt att nå upp till grundutbildningstak, men att överproduktionen minimaliseras. Grundutbildningsuppdrag inklusive fria utrymmet har fördelats per institution på följande sätt: Varav det fria utrymmet Jämför med HST produktion 2014 Ökning HST uppdrag 2015 Ekonomistyrning och logistik Organisation och entreprenörskap Marknadsföring Nationalekonomi och statistik Vi budgeterade för fortsatt ökning av betalstudenter (95 HST). Eftersom utfall för våren är 40 HST, dvs. på föregåendeårs nivå (utfall 2014 var 80 HST) kan det hända att vi inte når till budgeterad nivå om vi inte tar in fler betalstudenter under höstterminen. Strategiska medel för internationalisering budgeteredas på tkr, men tilldelningen blev 200 tkr mindre. Internationaliseringsbudget har följaktligen anpassats till tillgängliga medel. Fakulteten har avsatt tkr för strategiska satsningar i grundutbildningen. Ett av projekten som har planerats för genomförande i år och som är i gång är ackrediteringsprojekt.

14 Löner och övriga driftkostnader prognostiseras vara inom budgeterade ramar. Likaså interna kostnader och overhead. Uppdragsutbildningen fortsätter att minska. Istället för budgeterade 600 tkr uppskattas nu intäkter från uppdragsutbildningen till 300 tkr. Forskning Forskningsanslag är tkr i år, vilket är 146 tkr högre än budget. Skillnaden beror på att vi fick 146 tkr extra på grund av ett positivt resultat år Nuvarande prognos pekar på ett överskott på tkr i forskingen. Överskottet kan hänföras främst till uteblivna strategiska rekryteringar. Vi planerade för 40 % forskning för en lektor i statistik, två docenter i entreprenörskap på 25 %, en professor i nationalekonomi och en i marknadsföring. Alla dessa anställningar är försenade, eller kommer inte att kunna realiseras under 2015 alls. Till detta kommer att en pott på 400 tkr som reserverades i samband med budgeten till senare fördelning är fortfarande ofördelad, samt att professors forskning blev något mindre. Utöver detta uppskattar vi att ett extra strategiskt anslag på ca 300 tkr är realistiskt att vänta. Anslag är från rektors pott för strategisk rekrytering och ges för netto utökning av antal professorer och docenter under Vi beräknar ha en netto utökning med en professor samt två till tre docenter. Samtidigt, har vi större kostnader i forskarutbildningen än budgeterad (ökning på 900 tkr). En doktorand planerades bara för en månad efter avvisering att hon inte kommer att fortsätta efter LIC. Men, i praktiken valde hon att fortsätta. Dessutom, har vi en otydlighet kring finansiering av en adjunkt i forskarutbildningen. Olika tolkningar av våra skyldigheter gentemot adjunkten har medfört osäkerheten kring budgetering av kostnaden. Externfinansierad forskning beräknas vara tkr mindre än budget, eller 35,5 % av den totala forskningen (jämför med 37,5 % budget, samt 33 % utfall 2014). Sammanlagt uppskattas att ca tkr är fortfarande fria anslagsmedel och kan delas ut i forskningsanslag för hösttermin. För detaljer se sammanställning nedan: 2

15 Sammanfattning, forskningsbudget 2015 / Prognos 1, 2015 tkr tkr Individuel forskingstid Budget PR1 Avvikels. Professorsforskning % % Lektorsforskning % % Konferensresor, seniora forskare 500 2% 500 2% % % -195 Forskarutbildning Doktorandlöner % % Handledning % % Programansvarig 333 1% 280 1% Doktorandkurser 500 2% 652 2% Konferensresor, doktorander 200 1% 200 1% Disputationer/ryggsäckar 259 1% 159 1% Adjunkter/lektorer i FoU 450 1,6% 893 3% % % 906 Strategiska satsningar Strategisk rekrytering % 662 2% Docentakademi 201 1% 201 1% Post-doc/gäst-prof % % Profess ur i MF 250 1% 50 0% Samfinansiering 650 2% 750 3% Seminarier 50 0% 50 0% Utvärdering av forskning 250 1% 250 1% Utvärdering av forskarutbildning 150 1% 150 1% LNUC % % Att fördela senare 440 2% 0 0% Bibliometri 853 3% 853 3% Utifrån externfinansiering 703 2% 703 2% % % Fördelats totalt % % Tillgängliga medel* % % Fördelats mer/mindre än tillgängliga medel -0 0% % Uppskattning av extra anslag på grund av strategisk rekrytering -300 Kvar att fördela, totalt

16

17 Ärende 9 FEH FS 2015: Handläggare: Madeleine Sjöstedt och Katarina Zambrell Söksiffror från antagningsomgången HT15 Summer Academy: Tre kurser ges under Ekonomihögskolans försorg Särskild information om Summer Academy kommer att ges till studenter som slutar nu i juni. Det finns antagna studenter till kurserna men vi räknar med att ca en tredjedel av antagna studenter aldrig börjar därför har reserver kallats till alla kurserna. HST för Summer Academy garanteras av Rektor Summer Academy står för en liten andel av vår totala hst volym, ca 6 hst som är mindre än 1 % av totala volymen. Fristående kurser: Ekonomihögskolans distansutbildningar är populära att söka till. Till Projektledning I sökte över 2000 personer! Vi har 14 kurser med fler än 250 ansökningar, alla på distans Fler sökanden i 1:a hand till fristående kurser i år jämfört med i HT14. Det är på våra fristående kurser vi kan balansera upp eller ner antal platser beroende på hur mycket utrymme som finns kvar. Prefekterna avgör själva den här balansen. FEH har ca 100 tillfällen utlysta till fristående studenter däri ingår svensk antagning, utbytesstudenter samt internationell antagning. Program: Grundutbildningen Internationella antagningen till grundutbildningen har ökat stort dock finns en trend för större avhopp mellan terminerna på program med internationell antagning. Nationalekonomprogrammet når inte upp till önskat antal platser (40 platser, med önskan att 45 startar). Rimligt antal startande kan vara 25 men det är också första gången programmet lyses ut. Turismprogrammet tappar i antal sökanden till programmet (-35%) en noggrannare analys för att se på om liknande utbildningsprogram också tappar eller om det bara är vi ska göras (vi minskar det planerade antalet från 70 till 50). Civilekonomprogrammet tappar också ansökningar jämfört med 2014 (ca - 10%). Marknadsföringsprogrammet tappar sökanden i nationella antagningen (-38%) men ökar i internationella (60%). Kommentar: Möjligheten att minska överintaget till vissa grundutbildningsprogram finns, särskilt i de fall vi ser att avhoppstendensen minskar och att nya studenter fyller på genom att de söker till senare del av programmet. 1 (2)

18 Men svårigheten är att korrigera lagom (flera program, både på grund och avancerad nivå kommer troligen inte att nå sina planeringstal). Diskussion i ledningsgruppen avgör. Avancerad nivå Problem med lågt söktryck till vissa utbildningar Problem med osäkra siffror för antagna studenter, många antagna som inte kommer (dessutom tre sökingångar (svenska, freemovers samt utbytesstudenter) vilket gör prognos och antagning svårberäknad). Problem med avhopp mellan terminerna, särskilt för masterprogrammen. Avgiftsbelagda studenter: Hittills i år har vi 47 hst, registrerade (88 individer) som är avgiftsbelagda Sommaren 2014 hade vi 15 individer som var avgiftsbelagda hade vi totalt 81 hst, registrerade (162 individer) som var avgiftsbelagda. Det ser vi ut att nå sett på hela året (2)

19 FEH FS 2015:3 Ärende 9 - Bilaga 1 Program på grundnivå hp platser per program önskat antal startande HT15 1:a hands sökanden HT15 Sökalt.tot. Sök/plats 1:a hands sökanden HT 13 1:a hands sökanden HT14 Diff i antal 1:a hands sökanden Diff i % Freemovers,antagna Detaljhandel och Service Management , % Ligger stabilt Ekonomprogrammet, inriktning marknadsföring , % Stor ökning Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning , % Minskning Enterprising & Business Development , % Liten ökn Human Resource Management - personalledning och organisationsutveckling , % Åter ökat Inrednings- och butikskommunikation , % Stabilt , % Positiv trend (Kalmar ht 15) International Sales and Marketing F , % 15 antagna ökar i internationella omgången Internationella affärer , % Ökat 15% F , % Kommentar Fortsätter tappa i nationella antagningsomgången , % 30 antagna ökar i internationella omgången Music & Event Management , % Stabilt jfr 14 Nationalekonomprogrammet (45 från ,4 Svagt för 40 pl början) Turismprogrammet (70 från början) , % Stort tapp?? Marknadsföringsprogrammet Civilekonomprogrammet (150 från början) , % Tappat 11 %

20 Program avancerad nivå hp platser per program önskat antal startande HT15 1:a hands sökanden HT15 Sökalt.tot. Sök/plats 1:a hands sökanden HT 13 1:a hands sökanden HT14 Diff i antal 1:a hands sökanden Diff i % Freemovers,antagna F7202 Business Process and Supply Chain Management, , registrerade HT14 3 kvar VT15? masterprogram , , registrerade HT14 3 kvar VT15 Entreprenörskapsprogrammet, masterprogram F , F7206 Innovation genom ekonomi, teknik och design , registrerade HT14 3 kvar VT inriktning företagsekonomi, masterprogram , registrerade HT14 7 kvar VT15 Marknadsföring, masterprogram F , ,0 Turism och hållbarhet, masterprogram F , , registrerade HT14 18 kvar VT15 Business Process and Supply Chain Management, UP magisterprogram F , Corporate Governance - Accounting and Finance, 4 registrerade HT14 2 kvar Vt15? , magisterprogram Samläsning med Civilekonom , registrerade HT14 13 kvar VT15 F7203 Entreprenörskapsprogrammet, magisterprogram , UP , registrerade HT14 14 kvar VT15 F7208 International Business Strategy, magisterprogram , UP F , registrerade HT14 30 kvar VT15 Leadership and Management in International ,4 8 4 Context, magisterprogram UP Ledarskap - organisatoriskt, kreativt och entreprenöriellt, magisterprogram , registrerade HT14 9 kvar VT15 F , registrerade HT14 15 kvar VT15 UP725 Marknadsföring, magisterprogram , ,5 Turism och hållbarhet, magisterprogram F ,6 14 Kommentar

21 Kurser på sommaruniversitetet hp platser per program önskat antal startande HT15 frist 7, Development of Products, Services and utbytes 0 0 Experiences freemovers frist 7, Kreativitet, entreprenörskap och innovation i freemovers svensk kontext utbytes frist 7, utbytes International Business Simulation 0 0 freemovers :a hands sökanden HT15 Sökalt.tot. Sök/plats 1:a hands sökanden HT 13 1:a hands sökanden HT14 Diff i antal 1:a hands sökanden Diff i % Freemovers,antagna Kommentar 25 studenter är antagna till 15 platser. Reservantagning pågårsarah Philipson är examinator och kursansvarig 40 studenter är antagna till 43 platser. Lasse Johansson är kursansvarig och Nils Nilsson är examinator. 25 studenter är antagna till 20 platser. Olavi Uusitalo är examinator och kursansvarig. Reservantagning pågår. Fristående kurser 1FE922 Projektledning I , FE921 Företagsekonomi I - organisation och ledarskap FE926 Företagsekonomi I - marknadsföring FE934 Grundläggande redovisning II , NA903 Nationalekonomi - Mikroekonomi med tillämpningar , RV906 Handelsrätt II ,9 93

22

23 FEH FS 2015:3 Ärende 10 - Bilaga 1 Rapport Alumnundersökningen 2014 Delrapport - Ekonomihögskolan Alumnundersökningen 2014: Delrapport - Ekonomihögskolan Dnr: 2015/ Information om Alumnundersökningen 2014 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Rapporten är skriven av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli 1 (17)

24 Sammanfattning Om studien Alumnundersökningen 2014 är en av flera indikatorer i universitetets systematiska kvalitetsarbete och fokuserar uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Syftet är att kartlägga alumnernas synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö samt etablering på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar, på uppdrag av universitetsledningen, för innehållet i och genomförandet av undersökningen. Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga som påbörjade ett grundutbildningsprogram ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Urvalet omfattar totalt 970 respondenter, för FEH 204 stycken. Med normal studietakt har dessa alumner varit i arbetslivet 1-1,5 år. Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att besvara enkäten digitalt. Svarsfrekvensen blev totalt 52 procent, för FEH 43 procent. Huvudsakliga slutsatser attraktiv kunskapsmiljö Knappt 9 av 10 menar att den studiesociala miljön har varit mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för utbildningskvalitet och forskningsanknytning är cirka 3 av 4 och 2 av 3. Drygt hälften anser att utbildningen förberedde för arbetslivet. Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis rekommendera Lnu till andra. De allra flesta (60-95 procent) upplever sig i hög grad ha utvecklat färdigheter och förmågor som lyfts fram i UK-ämbetets kvalitetssystem och Lnu:s styrdokument. Huvudsakliga slutsatser samhällelig drivkraft 45 procent har arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 23 procent har annat kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning. En generell trend är att alumner vid professionsutbildningar i betydligt större utsträckning har arbete som motsvarar utbildningen än alumner vid generalistutbildningar. Det är lika vanligt att ha ett kvalificerat arbete om man är bosatt inom som utanför Linnéregionen (Kalmar län/kronobergs län). 28 procent var uppvuxna i Linnéregionen, idag är 27 procent bosatta där. 8 av 10 uppväxta inom Linnéregionen är bosatta där idag (stannare). Stannarna är primärt bosatta på någon av centralorterna. 9 av 10 uppväxta utanför Linnéregionen har lämnat densamma (besökare). Besökarna återvänder ofta till samma kommun eller län där de växte upp. 2

25 Innehåll 1. Bakgrund och syfte...s Disposition... s.4 2. Metod och tillvägagångssätt...s Urval och svarsfrekvenser... s.5 3. Värdering av utbildningen...s Sammanfattande omdömen... s Att rekommendera Linnéuniversitetet... s Utveckling av färdigheter och förmågor... s.8 4. Mellan studier och studier och arbete....s Nuvarande studier... s Arbetssökande och arbetslöshet... s.9 5. Arbete och arbetsuppgifter...s Arbete som motsvarar utbildningen... s Kompetensförsörjning i Linnéregionen... s Användning av färdigheter och förmågor... s Flyttmönster....s Sammanfattande slutsatser...s Attraktiv kunskapsmiljö... s Samhällelig drivkraft... s.16 Diagram 1 - Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra)... s.6 Diagram 2 - Skulle du rekommendera Lnu för andra? (%)... s.7 Diagram 3 - Utveckling av färdigheter och förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad)... s.8 Diagram 4 - Färdigheter/förmågor har utvecklat och höga krav (%)... s.13 Tabell 1 - Svarsfrekvenser per program... s.5 Tabell 2 - Arbete som motsvarar utbildningen (%)... s.10 Tabell 3 - Kompetensförsörjning Linnéregionen (%)... s.11 Tabell 4a - Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden)... s.14 Tabell 4b - Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden)... s.14 3

26 1. Bakgrund och syfte Alumnundersökningen är en av universitetets kvalitetsindikatorer och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Det innebär att den ingår som en av flera indikatorer i universitetets systematiska kvalitetsarbete med fokus på uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Av särskilt intresse är alumnernas etablering på arbetsmarknaden och deras synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö. 1 Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Alumnundersökningen. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor 2. Därför har kvalitetsrådet haft en betydande roll under projektets gång, framför allt vad gäller konstruktion av enkät och urvalsprocess. Alumnundersökningens resultat avhandlas i en universitetsövergripande rapport. Den sätter fokus på universitetet som helhet, med vissa nedslag på fakultetsnivå. Föreliggande delrapport är en fördjupning av resultaten enbart för Ekonomihögskolan (FEH). I denna behandlas således den enskilda fakulteten och dess program i detalj. 1.1 Disposition Delrapport FEH inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt. Där presenteras urval och svarsfrekvenser. Därefter följer fyra empiriska kapitel, vilka i stora drag följer enkätens uppbyggnad: värdering av utbildning, mellan studier och studier och arbete, arbete och arbetsuppgifter samt flyttmönster. Rapporten avslutas med sammanfattande slutsatser, vilket syftar till att knyta samman resultaten i rapporten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit, samt till sammanfattningen som finns allra först. Läsare bör uppmärksamma att delrapporten kontinuerligt hänvisar till den universitetsövergripande rapporten. Det gäller exempelvis för detaljerade metodresonemang och resultat som av statistiska skäl inte kan redovisas på programnivå. Undertecknad rekommenderar därför att läsning av delrapporten sker med universitetsrapporten nära till hands. Den finns för utskrift via nedanstående länk. Vid utskrift rekommenderas färgutskrift för läsbarheten av tabeller och diagram. 1 Se Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen , Dnr: 2011/213), Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektorsbeslut , Dnr: 2011/213) samt Plan för utvärdering (rektorsbeslut ) för mer detaljerad information

27 2. Metod och tillvägagångssätt Innevarande kapitel fokuserar urval och svarsfrekvenser. En mer detaljerad genomgång av metod och tillvägagångssätt finns i universitetsrapporten kapitel 2. Där presenteras enkätkonstruktionsprocessen, bortfallsanalys och tolkning av statistiska data. I universitetsrapportens bilaga 2a-2c finns enkät, missiv samt en schematisk bild av hur enkäten är uppbyggd i relation till universitetets vision och strategi. 2.1 Urval och svarsfrekvenser Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga studenter som påbörjade ett grundutbildningsprogram ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Datainsamlingen pågick under november-december 2014, vilket innebär att alumner med normal studietakt varit i arbetslivet 1-1,5 år. De flesta alumnundersökningar tenderar att ha längre intervall mellan avslutade studier och datainsamling (3-5 år). Ett grundkriterium för denna undersökning är att alumnerna studerade hela sin programutbildning vid Lnu. 3 Det medför att utbildningsprogram längre än 180 högskolepoäng inte finns med i urvalet då deras studenter sannolikt fortfarande befinner sig i studier, alternativt är i gränslandet mellan studier och arbete. Urvalet omfattar totalt 970 respondenter. Vid nästkommande alumnundersökning är ambitionen att inkludera samtliga utbildningsprogram vid Lnu. Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att besvara enkäten digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. Svarsfrekvensen blev totalt 52 procent, 43 procent för FEH. Svarsfrekvensen 52 procent är godkänt, att få över procent i en alumnundersökning på fakultetsnivå är sällsynt. FEH:s 43 procent är relativt lågt och innebär att svaren bör tolkas med försiktighet. Nedanstående tabell illustrerar svarsfrekvensen på programnivå: Tabell 1 Svarsfrekvenser per program Program Svar Urval Svarsfrekvens Turismprogrammet % Music & Event management % Enterprising and business development % Human resource management % Detaljhandel och service management % Marknadsföringsprogrammet % Ekonomprogrammet inr.red/ek % Internationella affärer % Inrednings- och butikskommunikation % Musikproduktionsprogrammet 0 1 0% Totalt FEH % Grönmarkerade program särredovisas i delrapporten. För att så ska ske behöver två kriterier uppnås: 1) Minst 50 procent svarsfrekvens, och 2) 10 antal svarande. 3 Linnéuniversitetets omorganisation medför dock att studenterna har genomfört merparten av sin utbildning i en annan fakultetsindelning. De fakultetsgemensamma resultaten avser nuvarande fakultetsindelning. 5

28 Annars bedöms resultaten inte kunna redovisas av trovärdighetsskäl. Flertalet av FEH:s program har ett begränsat antal alumner, varpå det är angeläget att uppnå en hög svarsfrekvens. Utifrån samma princip ska således FEH:s resultat inte redovisas överhuvudtaget, men ett undantag kan motiveras med att antalet svarande är högt kombinerat med uppmaningen av försiktig tolkning. Därutöver, redovisade resultat är statistiskt signifikanta om inget annat anges. Här bör noteras att rödmarkerade program är inkluderade i totalen, det vill säga i FEH:s resultat som helhet. 3. Värdering av utbildning 3.1 Sammanfattande omdöme Enkätfrågan som behandlar sammanfattande omdömen fokuserar fyra centrala teman i universitetets verksamhet: utbildningskvalitet, forskningsanknytning, den studiesociala miljön och om utbildningen upplevs ha förberett alumnerna för arbetslivet. Diagram 1 visar att en majoritet ger positiva omdömen om samtliga fyra teman. Särskilt positivt är värdet för studiesocial miljö (89 procent). Därefter följer utbildningskvalitet (77 procent) och forskningsanknytning (65 procent). En lägre andel (52 procent) anser att utbildningen förberett dem för arbetslivet. Diagram 1 Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra) Den studiesociala miljön Utbildningskvaliteten Forskningsanknytningen Att den gjorde dig väl förberedd inför arbetslivet DSM EBD HRM MEM TUR FEH Skillnader mellan programmen är relativt små avseende studiesocial miljö. Variationerna är dock större för utbildningskvalitet (64-90 procent), forskningsanknytning (50-83 procent) och utbildningens förberedelse för arbetslivet (27-70 procent). Inget av programmen avviker systematiskt negativt i relation till övriga, men TUR ligger under medelvärdet för temana med större variation. Det bör noteras att DSM och EBD får högst värden för tre av fyra teman. MEM-alumner är nöjda med utbildningskvalitet och förberedelse för arbetslivet, men mindre nöjda vad gäller forskningsanknytning. 6

29 3.2 Att rekommendera Linnéuniversitetet Ett annat sätt att värdera utbildningen är att fråga huruvida man skulle rekommendera Linnéuniversitetet till presumtiva studenter. Resultaten visar att de allra flesta (85 procent) skulle göra så. 33 procent säger ja, definitivt och 52 procent ja, troligtvis. Cirka 1 av 10 svarar nej (troligtvis inte/definitivt inte). Diagram 2 Skulle du rekommendera Lnu till andra? (%) DSM HRM EBD MEM TUR FEH Ja Nej Kan ej bedöma Diagram 2 illustrerar utfallet på programnivå. Skillnaderna mellan programmen är relativt små ( procent) med undantag för TUR med 64 procent. På DSM skulle samtliga rekommendera Lnu. En tydlig koppling finns mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu för andra. Kort sagt, ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu Utveckling av färdigheter och förmågor Alumnundersökningen mäter i vilken grad alumnerna upplever sig ha utvecklat nio stycken färdigheter/förmågor under sin utbildning. Färdigheterna och förmågorna är utvalda utifrån UK-ämbetets kvalitetssystem och universitetets styrdokument. Flertalet FEH-alumner anser sig ha utvecklat färdigheter och förmågor som frågan berör. Det resultat som sticker ut är att över 90 procent anser sig i hög grad ha utvecklat kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (93 procent), självständigt sammanställa och presentera information (92 procent) samt självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Värdet för att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund är också högt (84 procent). Därefter följer fyra färdigheter som procent upplever sig ha utvecklat i hög grad: orientera sig i relevanta forskningsfrågor, diskutera problem och lösningar med olika målgrupper, följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde och anlägga ett internationellt perspektiv. Slutligen, drygt 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling. 4 Mer detaljerad information om relationen sammanfattande omdöme rekommendera Lnu för andra finns i universitetsrapporten s

30 Diagram 3 Utveckling av färdigheter/förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad) Kunskap och Självständigt förståelse sammanställa inom och huvudområdet presentera information Självständigt formulera och lösa problem Göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/ konstnärlig grund Orientera dig i relevanta forskningsfrågor Diskutera problem och lösningar med olika målgrupper Följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/ yrkesområde Anlägga ett internationellt perspektiv Medverka i verksamhetsutveckling DSM EBD HRM MEM TUR FEH Spridningen mellan program är relativt liten i flera fall, där de fyra färdigheterna längst till vänster i diagrammet är tydliga exempel. De positiva fakultetsövergripande resultateten återfinns således i hög grad ute på programmen. Resterande fem färdigheter uppvisar dock en betydligt större spridning, ett genomsnittligt intervall på 51 procentenheter. EBD får överlag höga värden medan TUR ligger under fakultetens medelvärde med undantag för orientering i forskningsfrågor. DSM erhåller höga värden för tre av färdigheterna, men ligger lägst för att anlägga ett internationellt perspektiv och medverka i verksamhetsutveckling. HRM ligger under fakultetens medelvärde för tre färdigheter, men ges mer positiva omdömen vad gäller medverka i verksamhetsutveckling. 5 Sju av nio färdigheter/förmågor är signifikanta på 95%-nivån. Undantagen är att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund och självständigt sammanställa och presentera information. 8

31 4. Mellan studier och studier och arbete 4.1 Nuvarande studier Vid tidpunkten för datainsamlingen hade alumnerna, givet normal studietakt, avslutat sin grundutbildning för månader sedan. I dagsläget har 19 procent (17 individer) studier som huvudsaklig sysselsättning. Dessa fördelar sig mellan programmen på följande vis: DSM 0, TUR 0, MEM 1, HRM 1 och EBD 1. Resterande 14 individer återfinns på ej särredovisade program, varav Marknadsföringsprogrammet utgör en väsentlig del. Av dessa 17 individer studerar 13 på magister-/masternivå. 10 av 13 magister- /masterstudenter genomför sina studier vid annat lärosäte än Linnéuniversitetet. Vanligast förekommande är Uppsala universitet (4 st) följt av Linköpings universitet (3 st). En student vardera återfinns vid Lunds universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Den primära drivkraften för studierna är att man är intresserad av ett speciellt ämne (100 procent) men andra betydelsefulla faktorer är att vilja komplettera sin utbildning (81 procent) och ha ett välbetalt arbete (72 procent). Det bör ställas i relation till att 38 procent studerar för att deras enda alternativ är arbetslöshet. 25 procent instämmer i påståendet att de studerar för att de vill göra forskarkarriär i framtiden. Det motsvarar endast fyra individer, varav en har studerat HRM och övriga tre vid ej särredovisade program. 4.2 Arbetssökande och arbetslöshet Alumnerna fick frågan hur lång tid det tog mellan avslutade studier och det första arbetet erhölls. 37 procent uppger att de redan hade arbete när utbildningen avslutades. 6 Ytterligare 26 procent menar att de fick ett arbete inom en månad. Det innebär att knappt 2 av 3 alumner (63 procent) erhåller ett arbete i mycket nära anslutning till studiernas avslut. 7 4 procent har erhållit arbete efter mer än 12 månader och 6 procent har ännu inte kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Mer detaljerad information om arbete som motsvarar utbildningen följer i nästkommande kapitel. 6 Bedömningen av huruvida man har arbete när utbildningen avslutas görs av alumnerna själva. En viss risk föreligger för olikartade tolkningar. Formellt sett avslutas utbildningen i juni, men av administrativa skäl kan de sista högskolepoängen tillhandahållas i början av hösten. Hur man bedömer eventuell arbetslöshet under sommarmånaderna blir därmed något oklart. Värdet 37 procent stämmer dock väl överens med att 45 procent uppger att de aldrig har varit arbetslösa efter avslutad utbildning. 7 Antalet svarande per program är för litet för att svaren ska kunna redovisas per program. 9

32 5. Arbete och arbetsuppgifter Detta kapitel avhandlar endast alumner som befinner sig på arbetsmarknaden. Av de som svarat på enkäten är 19 procent studerande, vilket innebär att 71 individer finns på arbetsmarknaden. Av dessa uppger 97 procent att deras huvudsakliga sysselsättning är förvärvsarbete (varav 7 procent är egna företagare). 3 procent är arbetslösa. Här bör noteras att ingen uppger sig vara föräldraledig eller sjukskriven. Knappt 6 av 10 har tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställningar varierar på programnivå: från 22 procent på HRM till 75 procent på DSM. Övriga program finns i intervallet procent. 8 av 10 arbetar heltid. Här är variationerna mellan programmen 64 procent (TUR) -89 procent (HRM). HRM har således lägst andel tillsvidareanställningar men högst andel heltidsarbetande. När det gäller sektor arbetar 8 av 10 FEH-alumner inom privat sektor. Intervallet på programnivå är 67 procent (TUR) 92 procent (HRM). Resterande två tiondelar finns inom statlig och kommunal sektor, men sällan/aldrig inom landstinget. 5.1 Arbete som motsvarar utbildningen Av de förvärvsarbetande har 45 procent arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 23 procent har ett kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning, men som inte ligger inom yrken/yrkesområden utbildningen riktar sig till. Resterande 32 procent har således ett okvalificerat arbete som inte kräver högre utbildning. 8 Tabell 2 visar att gruppen med kvalificerade arbeten varierar mellan procent på programnivå. Här bör återigen nämnas att antalet svarande är lågt och svaren bör tolkas med försiktighet. Tabell 2 Arbete som motsvarar utbildningen (%) Program MEM TUR HRM EBD DSM FEH Har arbete som motsvarar utbildningen Har inte arbete som motsvarar utbildningen, men som kräver högskoleutbildning Har inte arbete som motsvarar utbildningen, och som inte kräver högskoleutbildning För DSM-alumner är vanliga kvalificerade yrken butikschef, ekonom och ekonomiassistent. Motsvarande exempel för EBD är konsult, projektledare och egen företagare. HRM-alumner arbetar med bemanningsfrågor alternativt som ekonom och projektledare. Alumner vid MEM är exempelvis turnéledare, evenemangssamordnare, label manager eller music copyright officer. 8 Dessa tre kategorier har konstruerats genom två bedömningskriterier: 1) Genom att ta hänsyn till alumnernas egen bedömning huruvida de har ett arbete som motsvarar utbildningen, och 2) Genom en faktakontroll av variablerna utbildning, yrke, verksamhetsområde och utbildningens användningsområde. Alumnernas bedömning och faktakontrollen är i de allra flesta fall samstämmig. I de enstaka fall bedömningarna skiljer sig åt har en sammanvägning av bedömningskriterierna gjorts. 10

33 På ett universitetsövergripande plan finns en tydlig trend att alumner som studerat vid professionsutbildningar 9 i mycket högre grad än andra har ett arbete som motsvarar utbildningen. 89 procent uppger att så är fallet, jämfört med 52 procent för alumner som studerat vid generalistutbildningar. FEH har en professionsutbildning, Ekonomprogrammet, men som inte är representerad i Alumnundersökningen Det förklarar delvis att FEH har en relativt låg andel alumner med arbete som motsvarar utbildningen. Här bör samtidigt noteras att huruvida alumner får ett arbete som motsvarar utbildningen eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan ser ut på arbetsmarknaden. FEH-alumner med arbete som motsvarar utbildningen eller annat kvalificerat arbete är nästan uteslutande nöjda med sina arbeten: 85 respektive 100 procent. Alumner med okvalificerade arbeten är överlag mindre nöjda med dem (61 procent). 5.2 Kompetensförsörjning i Linnéregionen En central aspekt av Alumnundersökningen 2014 är att utröna alumnernas påverkan på Linnéregionen. Det handlar om att se hur många som stannar kvar i regionen, men också att kartlägga vilken typ av kompetens alumnerna besitter samt i vilken grad de har kvalificerade arbeten. Tabell 3 illustrerar detta utifrån ett FEHperspektiv. Kolumnen totalt visar samma resultat som i tabell 2 ovan. Varje cell redovisas med antal och andel. Tabell 3 Kompetensförsörjning Linnéregionen (%) 10 Fakultet FEH (60) Typ av arbete Som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete Totalt Bor inom Linnéregionen 7 50% 3 21% 4 29% % Bor utanför Linnéregionen 20 43% 11 25% 15 32% % Totalt % 14 23% 19 32% % Tabell 3 åskådliggör flertalet intressanta dimensioner av FEH-alumnernas arbetsliv och påverkan på Linnéregionen. Totalt sett är det avsevärt fler FEH-alumner som är bosatta utanför Linnéregionen, 46 stycken 14 stycken, vilket motsvarar en procentuell fördelning av Tabellen visar även att det är ungefär lika vanligt att bosatta inom som utanför Linnéregionen har arbete som motsvarar utbildningen (50 procent 43 procent). Inkluderas andra kvalificerade arbeten är andelarna 71 procent 68 procent. På grund av få alumner per program medger inte det empiriska underlaget en detaljerad redovisning på programnivå. 9 I Alumnundersökningen 2014 är följande professionsutbildningar representerade: Biomedicinsk analytiker, Ekonomprogrammet, Farmaceutprogrammet, Optikerprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Sjökaptensprogrammet (3 år), Socionomprogrammet samt ett flertal ingenjörsutbildningar. Definitionen av professionsutbildning är densamma som Linnéuniversitetet använder i Årsredovisning 2014 (Dnr: 2014/ ). 10 Tabellen speglar kompetensförsörjningen såsom den ser ut just nu. Den säger ingenting om situationen i framtiden. Detta förklaras mer i detalj i kapitel I universitetsrapportens motsvarande tabell redovisas FEH med andelarna Att andelen med arbete som motsvarar utbildningen är högre i delrapport FEH beror på att ekonomiassistent har uppgraderats från okvalificerat till kvalificerat yrke. 11

34 5.3 Användning av färdigheter och förmågor Diagram 4 på nästkommande sida illustrerar relationen mellan i vilken grad alumnerna upplever sig ha utvecklat vissa färdigheter och förmågor under utbildningen (y-axel, lodrät) och i vilken grad man upplever sig ha arbetsuppgifter som ställer höga krav på att behärska dem (x-axel, vågrät). Diagrammet är uppdelat i fyra fält där vart och ett symboliserar olika utfall: 1) I det övre högra fältet återfinns färdigheter/förmågor som alumnerna i hög grad utvecklat under utbildningen och samtidigt har arbetsuppgifter som ställer krav på att de ska behärska dem. 2) I det övre vänstra fältet hittas färdigheter/förmågor som också har utvecklats i hög grad, men där arbetsuppgifterna har sådan karaktär att man i låg grad behöver kunna dem. 3) I det nedre högra fältet finns färdigheter/förmågor som alumnerna upplever sig ha utvecklat i låg grad, men som däremot är nödvändiga att behärska för att klara av arbetsuppgifterna. Ur ett utvärderingsperspektiv kan det argumenteras för att förmågorna i detta fält bör granskas och analyseras närmare. De kan bli föremål för insatser och åtgärder, vilka kan förbättra kvaliteten i undervisningen och bättre förbereda studenterna för arbetslivets krav. 4) I det nedre vänstra fältet påträffas färdigheter/förmågor som man både har utvecklat och behöver kunna i låg grad. Även dessa kan vara aktuella för insatser och åtgärder, i synnerhet de som utvärderas av UK-ämbetet och som är grundläggande för att kunna genomföra utbildningen. Följande bokstavsbeteckningar har använts i diagrammet: A = ha kunskap och förståelse inom huvudområdet B = självständigt formulera och lösa problem C = självständigt sammanställa och presentera information D = göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund E = orientera dig i relevanta forskningsfrågor F = anlägga ett internationellt perspektiv G = följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/yrkesområde H = medverka i verksamhetsutveckling I = diskutera problem och lösningar med olika målgrupper 12

35 Diagram 4 Färdigheter/förmågor har utvecklat och höga krav (%) 100 D A C B E I Har utvecklat i hög grad 50 F G H Har arbetsuppgifter med höga krav 6 av 9 färdigheter placerar sig i det övre högra fältet. Det visar att alumnerna anser att de både utvecklat färdigheterna och behöver kunna behärska dem i arbetslivet. Särskilt påtagligt är detta för A-C som placerar sig i nära anslutning till varandra relativt långt upp till höger i fältet. Färdigheter G-I återfinns längre ned i fältet och något mer till vänster. Det betyder framför allt att en lägre andel anser sig ha utvecklat färdigheten än A-C. Färdighet D-E finns i det övre vänstra fältet, vilket innebär att färre anser sig behöva behärska dem i arbetslivet. Färdighet F ligger däremot i det nedre vänstra fältet, men relativt nära fyrfältarens mittpunkt. Här anser således färre ha utvecklat förmågan, men något fler ha arbetsuppgifter som ställer krav på att behärska den. 13

36 6. Flyttmönster I föreliggande kapitel behandlas alumnernas geografiska rörlighet. Det görs utifrån deras nuvarande bostadsort i relation till uppväxtort, samt vart de planerar att flytta. Flyttmönster är betydelsefullt för att utröna alumners påverkan på Linnéregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar i regionen. För att illustrera den geografiska rörligheten används fyra kategorier: stannare är de som är uppväxta och fortsatt bosatta i Linnéregionen. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men är bosatta utanför densamma. Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, har flyttat dit för att studera men har efter avslutade studier etablerat sig utanför regionens gränser. Inflyttare har inte heller sitt ursprung Linnéregionen, men är nu hemmahörande där. Tabell 4a Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden) Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Antal Andel Andel inom region Stannare Utflyttare Inflyttare Besökare Tabell 4a ger vid handen att 28 procent (22+6) är uppväxta i Linnéregionen, och att andelen som bor där idag är i princip lika stor, 29 procent (22+7). I dagsläget får Linnéregionen således varken en ökning eller minskning vad gäller ekonomisk kompetens och arbetskraft. Undersökningen är genomförd 1-1,5 år efter avslutade studier, varpå hänsyn behöver tas till att en del ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de avser att bo långsiktigt. Hälften arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket kan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt. Tabellen visar även att 8 av 10 som är uppväxta i Linnéregionen för tillfället är kvar där, medan 9 av 10 som flyttar till Linnéregionen för att studera har lämnat densamma. Stannare bosätter sig i stor utsträckning på centralorterna, i synnerhet om man är uppvuxen där. Besökare tenderar att återvända till samma kommun eller samma län där de har vuxit upp. 12 Tabell 4b Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden) Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Antal Andel Andel inom region Stannare Utflyttare Inflyttare Besökare Med hänsyn tagen till alumnernas flyttplaner visar tabell 4b att flyttmönstren i stort sett ser likadana ut. Det kan visserligen ske viss utflyttning från Linnéregionen 7 individer fördelat på 3 nya besökare och 4 nya utflyttare men det handlar om små 12 När det gäller mer detaljerade flyttmönster inom och utanför Linnéregionen hänvisas läsare till universitetsrapporten kapitel 6.1. De resultaten kan på grund av för få respondenter inte brytas ned på fakultetsnivå. 14

37 kvantiteter i sammanhanget: från 28 procent till 22 procent. En något mindre andel uppvuxna i Linnéregionen blir således kvar i regionen. Flyttmönster är dock inte något statiskt utan är till stor del föränderligt, i synnerhet bland unga högutbildade. Studien gör inga anspråk på att kartlägga den geografiska rörligheten om tre eller fem år, utan speglar situationen såsom den ser ut just nu. 7. Sammanfattande slutsatser Rapportens avslutande kapitel har för avsikt att knyta samman resultaten till en helhet. Det övergripande syftet med Alumnundersökningen 2014 är uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Kapitlet är uppdelat i dessa områden och respektive område utgörs av ett flertal teman, vilka är fetmarkerade i texten. 7.1 Attraktiv kunskapsmiljö Inom ramen för attraktiv kunskapsmiljö kartläggs alumnernas synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö. FEH-alumnerna fick ge ett sammanfattande omdöme av fyra centrala områden i universitetets verksamhet. 89 procent menar att den studiesociala miljön har varit mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för utbildningskvalitet och forskningsanknytning är 77 respektive 65 procent. Drygt hälften anser att utbildningen förberedde för arbetslivet. På programnivå är skillnaderna små vad gäller studiesocial miljö, men relativt stora för utbildningskvalitet, forskningsanknytning och förberedelse för arbetslivet. Hänsyn bör tas till att de två sistnämnda områdena kan vara svåra att överblicka och därmed värdera. Det är nödvändigtvis inte självklart om och på vilket sätt utbildningsmoment är forskningsanknutna, samtidigt som forskningsanknytningen kan se olika ut mellan program. Förberedelse för arbetslivet påverkas av bedömningen huruvida man har ett arbete som motsvarar utbildningen. Därutöver är det rimligt att anta att omdömet förändras i takt med att arbetslivserfarenheten ökar. En annan betydelsefull skillnad ligger i att professionsutbildningar, där utbildningen är fokuserad kring ett specifikt yrke, torde ha lättare än generalistutbildningar att förbereda för arbetslivet. Ett annat sätt att värdera utbildningens attraktivitet är om alumnerna skulle rekommendera Linnéuniversitetet till presumtiva studenter. Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis göra det. Här finns en tydlig koppling mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu. Ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu. Resultaten visar att alumner är en betydelsefull aktör i universitetets marknadsföringsarbete. När en utbildning ges med hög kvalitet svarar universitetet inte enbart upp emot dess uppdrag, utan tenderar även att få ett mervärde i form av att rekryteringspotentialen av nya studenter ökar. Högskolelagen stipulerar att universitetsutbildningen ska bidra till att utveckla studentens färdigheter och förmågor. Därutöver lyfts ytterligare färdigheter och förmågor fram i Linnéuniversitetets styrdokument som bedöms vara av särskild vikt. Ett flertal av dessa undersöks i Alumnundersökningen 2014 och utgör således ytterligare ett perspektiv på attraktiv kunskapsmiljö. Värt att notera är att bedömningen är alumnernas egna, samt att tidigare studier har visat att bedömningen kan förändras i takt med att arbetsuppgifter och arbetslivets krav gör detsamma. 15

38 Drygt 9 av 10 upplever sig i hög grad ha utvecklat tre av nio färdigheter och förmågor: kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (93 procent), självständigt sammanställa och presentera information och självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Även göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund får ett högt värde (84 procent). Därefter följer fyra färdigheter med värden i intervallet procent: orientera sig i relevanta forskningsfrågor, diskutera problem och lösningar med olika målgrupper, följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde och anlägga ett internationellt perspektiv. Slutligen, drygt 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling. Spridningen mellan program är liten för fyra av färdigheterna, men betydligt större för resterande fem. Det genomsnittliga intervallet mellan lägsta och högsta värde är 51 procentenheter. För dessa fem färdigheter får EBD överlag höga värden medan TUR ligger under fakultetens medelvärde med undantag för orientering i forskningsfrågor. 7.2 Samhällelig drivkraft Detta strategiska område betonar etablering på arbetsmarknaden och alumners påverkan på regionen. För tillfället är 81 procent på arbetsmarknaden och 19 procent studerande. I gruppen studerande handlar det i huvudsak om fortsatta studier på magister-/masternivå. De allra flesta genomför dem på annat lärosäte än Linnéuniversitetet. I gruppen förvärvsarbetande får knappt 2 av 3 alumner ett arbete i mycket nära anslutning till studiernas avslut, som längst en månad. Fyra procent har erhållit arbete efter mer än 12 månader och 6 procent har ännu inte kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. I gruppen på arbetsmarknaden uppger 97 procent att deras huvudsakliga sysselsättning är förvärvsarbete (varav 7 procent är egna företagare). 3 procent är arbetslösa. Knappt 6 av 10 har tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställningar varierar på programnivå: från 22 procent på HRM till 75 procent på DSM. 8 av 10 arbetar heltid. Här är variationerna mellan programmen 64 procent (TUR) - 89 procent (HRM). När det gäller sektor arbetar 8 av 10 FEHalumner inom privat sektor. Intervallet på programnivå är 67 procent (TUR) 92 procent (HRM). I kapitel 7.1 diskuterades i vilken grad alumnerna utvecklat nio färdigheter under utbildningen. Därutöver bedömdes huruvida man i dagsläget har arbetsuppgifter som ställer krav på att behärska färdigheterna. Resultaten visar att 6 av 9 färdigheter både utvecklats och behöver behärskas i hög grad. Särskilt påtagligt är denna tendens för: kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem och självständigt sammanställa och presentera I detta sammanhang bör hänsyn tas till att längre arbetslivserfarenhet troligen leder till mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed fler som upplever högre krav på att behärska färdigheterna. 43 procent har arbete som motsvarar utbildningen. En universitetsövergripande trend är att alumner vid professionsutbildningar i mycket större utsträckning har ett sådant arbete, jämfört med alumner vid generalistutbildningar. I FEH:s fall ingår inte fakultetens enda professionsutbildning, Civilekonomprogrammet, i urvalet. Det bidrar till en något lägre andel alumner med för utbildningen relevant arbete. Här bör noteras att huruvida ett arbete som motsvarar utbildningen erhålls eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut. Det är 16