Linnébarometern 2015 Fakulteten för samhällsvetenskap

Transkript

1 Rapport Linnébarometern 2015 Fakulteten för samhällsvetenskap Information om Linnébarometern 2015 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Rapporten är skriven av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Dnr: 2015/ (15)

2 Innehåll 1. Inledning och syfte.... s Universitetsrapportens huvudsakliga slutsatser... s Disposition... s.4 2. Metod och tillvägagångssätt... s Urval och svarsfrekvenser... s Tolkning av statistiken... s.6 3. Attraktiv kunskapsmiljö... s.7 4. Framstående forskning... s.9 5. Samhällelig drivkraft... s Globala värden... s Sammanfattande omdöme... s Avancerad nivå... s Slutsatser s Diskussionspunkter inför höstdialog... s.15 Tabell 1 - Svarsfrekvens per program s.5 Tabell 2 - Attraktiv kunskapsmiljö... s.7 Tabell 3A - AK: Utveckling av akademiska kompetenser... s.7 Tabell 3B - AK: Utbildningens organisation, pedagogik och miljö... s.8 Tabell 3C - AK: Stödfunktioner... s.8 Tabell 4 - Framstående forskning... s.9 Tabell 5A - FF: Vetenskaplig förankring... s.9 Tabell 6 - Samhällelig drivkraft... s.10 Tabell 7A - SD: Koppling till arbetslivet... s.10 Tabell 7B - SD: Påverkan på Linnéregionen... s.10 Tabell 8 - Globala värden... s.11 Tabell 9A - GV: Värdegrund... s.11 Tabell 9B - GV: Internationalisering... s.11 Tabell 10 - Sammanfattande omdöme... s.12 Tabell 11 - Rekommendera Lnu och utbildningen... s.12 Tabell 12 - Sammanfattande resultat per program... s.15 2 (15)

3 1. Inledning och syfte Linnébarometern genomförs på uppdrag av universitetsledningen och är en av universitetets kvalitetsindikatorer, vars syfte är att följa upp utbildning på grund- och avancerad nivå. Uppföljningen fokuserar studenternas upplevelser och hur de har bäring på universitetets strategiska områden attraktiv kunskapsmiljö och globala värden. 1 Uppdraget har utökats så att Linnébarometern behandlar samtliga strategiska områden, det vill säga även framstående forskning och samhällelig drivkraft. 2 Kvalitetsrådet ansvarar för innehållet i och genomförandet av Linnébarometern. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor 3. Linnébarometern sätts i relation till kvalitetshjulet, vilket bland annat innebär att resultaten följs upp i kommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Undersökningen är ett verktyg för fakulteterna att agera utifrån, genom fördjupade studier i syfte att förstärka kunskapsunderlaget och i form av konkreta insatser och åtgärder. 1 Se Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen , Dnr: 2011/213), Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektorsbeslut , Dnr: 2011/213) samt Plan för utvärdering (rektorsbeslut ) för mer detaljerad information. 2 Eriksson & Lindkvist (2014) Linnébarometern 2014 universitetsövergripande resultat 3 Föreliggande rapport fokuserar FSV och dess program. Linnébarometern genomförs för andra året vilket ger möjligheter att jämföra resultaten över tid, vilket är en tongivande aspekt i framställningen. Innan resultaten presenteras ges en sammanfattning av universitetsrapporten. Den finns att tillgå i sin helhet här: Universitetsrapportens huvudsakliga slutsatser Resultaten för de fyra strategiska områdena är relativt stabila över tid på universitetsövergripande nivå, men samtliga områden uppvisar en liten förbättring från 2014 (1-3 procentenheter). Den övergripande tendensen är därmed snarare något positiv än negativ. Fakulteterna visar förbättringar i ett strategiskt område (FHL/NLU) eller två (FEH/FTK/FKH). Undantaget är FSV som får något lägre värde för globala värden, men likväl ligger över universitetsgenomsnittet. Ett flertal positiva resultat från 2014 återfinns även i årets Linnébarometer. Det gäller bland annat att cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra, samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Därutöver anser 9 av 10 att de i hög grad utvecklat betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt sammanställa och presentera information. 3

4 Framstående forskning uppvisar också stabila och goda resultat över tid. 85 procent menar att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och cirka 7 av 10 upplever att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Programstudenter på avancerad nivå är särskilt nöjda, vilket sannolikt återspeglar att forskningsanknytningen stärks i takt med att studierna bedrivs på högre nivå. Studenter på avancerad nivå ger dessutom mer positiva omdömen för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö. Ambitionen är att all utbildning på Lnu ska genomsyras av internationalisering, entreprenöriellt förhållningssätt, hållbar utveckling och likabehandling. De två förstnämnda temana uppvisar bättre resultat Fler tycker att det funnits goda förutsättningar att förlägga del av utbildningen utomlands (54 procent -> 61 procent) och ett internationellt perspektiv i utbildningen (49 procent -> 56 procent). Fler upplever att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent). De två sistnämnda temana är oförändrade. 45 procent respektive 57 procent menar att perspektiven har diskuterats i utbildningen. Resultatredovisningen är uppbyggd kring tabeller. Varje kapitel inleds med resultat per strategiskt område. Varje strategiskt område innehåller ett antal delfrågor, vilka redovisas i efterföljande tabeller. Resultaten för ett strategiskt område innefattar samtliga delfrågor på aggregerad nivå. Två strategiska områden, attraktiv kunskapsmiljö och globala värden, innehåller flest delfrågor och har därför delats in i tre delområden vardera. När förändringar över tid föreligger är dessa färgmarkerade: Vit: 0-4 procentenheter (+) Vit: 0-4 procentenheter (-) Grön: 5-9 procentenheter (+) Gul: 5-9 procentenheter (-) Blå: 10 procentenheter (+) Röd 10 procentenheter (-) Rapporten avslutas med slutsatser (kapitel 9), vilket syftar till knyta samman resultaten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit. Där lyfts också ett antal diskussionspunkter fram som kan följas upp i kommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Vid utskrift rekommenderas färgutskrift för läsbarhet av tabeller. 1.2 Disposition Fakultetsrapporten inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt och avhandlar urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken. Därefter följer fem empiriska kapitel (3-7) avseende utbildningar på grundnivå, vilka motsvarar Linnéuniversitetets fyra strategiska områden samt sammanfattande omdömen. Dessa kapitel fokuserar resultat på fakultets- och programnivå samt jämför resultaten över tid ( ). I kapitel 8 avhandlas utbildningar på avancerad nivå, där likheter och skillnader mellan grundnivå och avancerad nivå för 2015 gås igenom. Jämförelser mellan fakulteter avhandlas i universitetsrapporten. 4 (15)

5 2. Metod och tillvägagångssätt 2.1 Urval och svarsfrekvenser Linnébarometern riktar sig till samtliga som påbörjade heltidsstudier ht2012-vt2013 vid ett grundutbildningsprogram samt magister- /masterprogram med början ht2014 respektive ht2013. En utgångspunkt är att studenterna ska ha gedigen erfarenhet av studier vid Lnu, varpå ett poängkrav har angetts i utsökningen ur Ladok: 120 hp för kandidatprogram, 60 hp för masterprogram och 30 hp för magisterprogram. Att Linnébarometern inkluderar magister-/masterstudenter är nytt för Det har gjorts för att undersökningen ska beröra fakulteternas hela programutbud. Datainsamlingen pågick under april 2015 och omfattar totalt 467 respondenter på FSV. Svarsfrekvensen blev 58 procent för Lnu och 56 procent på FSV. Den något lägre svarsfrekvensen beror på att avancerad nivå svarar i mindre utsträckning (33 procent). Det innebär samtidigt att avancerad nivå inte kan särredovisas, varken på program- eller fakultetsnivå FAKULTET - FSV Svars- Svars- Svar Urval Svar Urval frekvens frekvens Freds - och utvecklingsprogrammet % % Personal och arbetsliv % % Coaching och Sport Management % % Internationella samhällsvetarprogrammet % % Sociologiprogrammet % % Socionomprogrammet % % Internationella samhällsstudier % Fysisk aktivitet - hälsa - friluftsliv % % Ungdoms- och missbruksvård % % Europastudier % % Ledarskap och organisation % TOTALT FSV - GRUNDNIVÅ % % Statsvetenskap % Sociologi % Pedagogik ( hp) % Freds- och utvecklingsarbete % TOTALT FSV AVANCERAD NIVÅ % TOTALT FSV % Principen för särredovisning av enskilda program är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal svarande. I något enstaka fall görs undantag då ett av kriterierna är uppfyllt och det andra är nära att uppfyllas (Ungdoms- och missbruksvård 2015). Särredovisade program är grönmarkerade och övriga rödmarkerade. Rödmarkerade program ingår dock i fakultetstotalen när resultaten redovisas. 5

6 2.2 Tolkning av statistiken En vanlig fråga är huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) är nöjdare med sin utbildning än de som svarat. I Linnébarometern handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida man utvecklat vissa akademiska färdigheter. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda tendenserna kan förekomma. Det innebär att någon slutsats inte kan dras, men att man samtidigt behöver ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. När resultat jämförs över tid kan det i viss mån indikera att studenterna 2014 och 2015 är samma individer, men så är inte fallet. Grupperna består av olika individer vid varje undersökningstillfälle, vilket gör att begreppet förändring över tid behöver nyanseras. Förändring kan de facto ske över tid, men om studentgrupperna inte är densamma är det möjligt att en eventuell förändring hänger samman med gruppsammansättningen snarare än att en viss aspekt av utbildningen har förändrats. Exempelvis, låt säga att 60 procent 2014 upplever att de utvecklat färdigheten att orientera sig i relevanta forskningsfrågor, vilket 2015 ökar till 75 procent. Om det hade varit samma studenter i båda undersökningarna är den logiska slutsatsen att utbildningen hade förändrats på ett tillfredsställande sätt, alternativt att fler studenter utvecklar färdigheten ju längre utbildningen pågår. Det kan dock vara så att studentgruppen 2015 har lägre krav på utbildningen alternativt har bättre förkunskaper, vilket gör att man har lättare att fylla i att man utvecklat färdigheten. Alla diskussioner kring resultaten i kommande kapitlen bör ta hänsyn till ovanstående problematik. Merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas egna upplevelser som står i centrum. Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad och i ganska hög grad som tillsammans blir i hög grad. Slutligen, samtliga redovisade resultat är, om inget annat anges, signifikanta på 95 procentsnivån. Programkoder används i tabellerna för att göra dem lättöverskådliga. Nedan följer en lista över programkoderna: IGCSM IGFRI SGFRU SGISP SGISS SGPAL SGSOC SGUMV VGSOP - Coaching and sport management - Fysisk aktivitet, hälsa, friluftsliv - Freds- och utvecklingsprogrammet - Internationella samhällsvetarprogrammet - Internationella samhällsstudier - Personal och arbetsliv - Sociologiprogrammet - Ungdoms- och missbruksvård - Socionomprogrammet 6

7 3. Attraktiv kunskapsmiljö Attraktiv kunskapsmiljö består av tre delområden: utveckling av akademiska kompetenser (5 delfrågor), utbildningens organisation, pedagogik och utbildningsmiljö (5 delfrågor) samt stödfunktioner (4 delfrågor). Tabell 2 är en sammanvägning av dessa 14 delfrågor. TABELL 2 ATTRAKTIV KUNSKAPSMILJÖ (str.omr) Attraktiv kunskapsmiljö (AK) På strategisk områdesnivå är FSV:s resultat stabilt över tid, med en positiv tendens för SGUMV och en negativ för SGSOC/IGCSM. Det förstnämnda programmet går från att ha högst värde 2014 till lägst värde IGFRI, som inte särredovisades 2014, har ett högt värde TABELL 3A UTVECKLING AV AKADEMISKA KOMPETENSER Kunskap och förståelse inom huvudområdet Förmåga att självständigt formulera och lösa problem Förmåga att självständigt sammanställa och presentera information Förmåga att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig /konstnärlig grund Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor Totalt - utveckling av akademiska kompetenser FSV:s resultat är stabila över tid för tre delfrågor, med förändring i positiv riktning och negativ riktning för varsin delfråga. På programnivå syns en posistiv tendens för SGUMV upplever samtliga att de i hög grad utvecklat tre akademiska färdigheter. För SGISP och VGSOP är resultaten stabila över tid på delområdesnivå, men varierar något på delfrågenivå. SGSOC uppvisar kraftiga försämringar och har lägst värden för samtliga delfrågor 2015, trots ett gynnsamt utgångsläge Även IGCSM och SGFRU uppvisar förändring i negativ riktning, men inte lika genomgripande. 7

8 TABELL 3B UTB. ORGANISAT- ION, PEDAGOGIK OCH MILJÖ Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra Moderna verktyg och e-plattformar är väl integrerade i utbildningen Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Dina synpunkter på utbildningen har beaktats Totalt utb. organisation, pedagogik, miljö Fakulteten uppvisar en positiv tendens vad gäller en delfråga (moderna verktyg) men resultaten går i olika riktning på programnivå. Resterande fyra delfrågor är stabila över tid, men även där varierar resultaten på programnivå. SGFRU och SGUMV uppvisar en positiv tendens på delområdesnivå och för flertalet delfrågor. För SGSOC och IGCSM kan däremot skönjas en negativ tendens, både på delområdesnivå och delfrågenivå. Undantaget är moderna verktyg på IGCSM. Båda programmen hade relativt sett höga värden på delområdesnivå 2014 men låga värden Även SGISP går bakåt, men inte lika mycket. VGSOP uppvisar stabila resultat över tid. Av programmen som inte hade tillräcklig svarsfrekvens för att särredovisas 2014 (IGFRI/SGPAL/SGISS) har det förstnämnda högst värde på delområdesnivå 2015 och det sistnämnda lägst. SGPAL ligger i paritet med fakultetsgenomsnittet. TABELL 3C - STÖDFUNKTIONER Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov Det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp till studenter Totalt stödfunktioner FSV:s resultat är stabila över tid för 2 av 4 delfrågor och en positiv tendens syns för delfrågan om smidighet att komma i kontakt med personal. På programnivå går dock delfrågans resultat i olika riktning. Den fjärde delfrågan (Studentkåren) får ett lägre värde, men det beror i huvudsak på att fler inte kan besvara frågan. SGSOC/SGUMV uppvisar ett mer positivt resultat på delområdesnivå, vilket främst beror på delfrågan om smidighet att komma i kontakt. Det omvända gäller SGFRU. SGISP:s resultat är stabilt över tid, men varierar på delfrågenivå. Detsamma gäller även IGCSM och VGSOP. Samtliga program som inte särredovisades 2014 erhåller värden över fakultetsgenomsnittet. IGFRI får högst av samtliga program. 8

9 4. Framstående forskning Framstående forskning består av ett delområde, vetenskaplig förankring, som innehåller tre delfrågor. TABELL 4 FRAMSTÅENDE FORSKNING (str.omr)) Framstående forskning (FF) På strategisk områdesnivå är FSV:s resultat stabilt över tid, men ett flertal program uppvisar ett mer negativt resultat. Det gäller framför allt SGSOC och SGISP, men delvis även IGCSM och SGFRU. En tydlig positiv tendens syns för SGUMV. SGUMV/IGFRI har högst värden, SGSOC lägst. TABELL 5A VETENSKAPLIG FÖRANKRING (delfrågor) Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/ konstnärlig grund Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden Totalt framstående forskning Fakultetens resultat är relativt stabilt över tid på delområdesnivå, men samtliga tre delfrågor får något lägre värden (2-4 procentenheter). Den positiva tendensen för SGUMV får genomslag i samtliga delfrågor, men framför allt i intresset för vetenskapliga frågor. Det omvända gäller för SGSOC, där delfrågan minskar 47 procentenheter. Den negativa tendensen för SGISP/IGCSM/SGFRU beror främst på delfrågorna om intresset för vetenskapliga frågor och kopplingen till aktuell forskning i kursinnehållet. IGFRI, som inte särredovisades 2014, har lika höga värden som SGUMV. Fler studenter vid VGSOP menar att det funnits en koppling till aktuell forskning, men färre att intresset för vetenskapliga frågor har ökat. Övriga program får antingen lägre eller högre värden för båda delfrågorna. 9 (15)

10 5. Samhällelig drivkraft Samhällelig drivkraft består av två delområden, koppling till arbetslivet (4 delfrågor) och påverkan på Linnéregionen. TABELL 6 SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT (str.omr) Samhällelig drivkraft (SD) FSV:s resultat är stabilt över tid, men IGCSM och SGSOC uppvisar tydlig negativ tendens. Resultatet för SGISP går i positiv riktning, men värdet 2015 är likväl lågt. Två program som inte särredovisades 2014 (IG- FRI/SGPAL) får höga värden TABELL 7A KOPPLING TILL ARBETSLIVET (delfrågor) Genom mina studier känner jag mig väl förberedd för arbetslivet Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån behov Totalt samhällelig drivkraft På fakultetsnivå är resultaten för två delfrågor stabila över tid (relevanta kontakter med arbetslivet och entreprenöriellt förhållningssätt) men varierar i hög grad på programnivå. Övriga två delfrågor går i varsin riktning, karriärvägledning i positiv och förberedelse för arbetslivet i negativ. Även dessa uppvisar olika tendenser på programnivå. Gemensamt för samtliga TABELL 7B PÅVERKAN PÅ LINNÉREGIONEN Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Linnébarometern 2015 Alumnundersökningen 2014 Andel Andel Antal Andel inom region Antal Andel inom region Stannare Utflyttare Inflyttare Besökare delfrågor är att skillnader mellan program är mycket stora. Den negativa tendensen på IGCSM/SGSOC får genomslag i tre eller fyra delfrågor. Två program som inte särredovisades 2014 (IGFRI/SGPAL) får höga värden på delområdesnivå. Tabell 7b illustrerar att 86 procent uppväxta utanför Linnéregionen planerar att lämna densamma efter studierna (ljusblått). När resultaten kontrasteras mot Alumnundersökningen 2014 syns att färre realiserar sina planer (68 procent). Besökare är den i särklass största gruppen antalsmässigt. 8 av 10 uppväxta i Linnéregionen planerar att stanna kvar där (lila) och lika många gör sedan det. Här bör noteras att alumnerna svarar 1,5 år efter avslutade studier och att ett flertal ännu inte etablerat sig där de avser. 10

11 6. Globala värden Globala värden består av två delområden, värdegrund och internationalisering, med tre delfrågor vardera. TABELL 8 GLOBALA VÄRDEN (str.omr) Globala värden (GV) På strategisk områdesnivå uppvisar FSV ett mer negativt resultat, men det utgörs till stor del av ett enskilt program (IGCSM). SGSOC har lägst värde både 2014 och SGUMV uppvisar en positiv tendens. SGFRU/SGISP är stabila över tid och har höga värden för både 2014 och TABELL 9A VÄRDEGRUND Likabehandling har belysts/ diskuterats utifrån din utbildning Utb.miljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund Hållbar utveckling har belysts/ diskuterats utifrån ditt ämnesområde Totalt värdegrund På fakultetsnivå syns en positiv tendens för samtliga tre delfrågor inom delområdet. Minskningen för likabehandling och kunskapsutbyte beror till stor del på IGCSM/SGISP/SGSOC. Minskningen för hållbar utveckling hänger istället samman med IGCSM/SGFRU/SGUMV. På delområdesnivå får samtliga program lägre värde 2015: från 6 procentenheter (SGUMV) till 31 procentenheter (IGCSM). SGFRU minskar 11 procentenheter men har högst värde 2014 och SGISS och SGPAL ligger under genomsnittet 2015, IGFRI över. Skillnader mellan program är överlag stora. TABELL 9B INTERNATIONALISERING Goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning Jag har förlagt en del av min utbildning utomlands Totalt internationalisering

12 FSV:s resultat för delområde internationalisering är stabilt över tid, men en positiv tendens kan skönjas för delfrågan om utlandsstudier. Ökningen beror till stor del på SGFRU/SGISP. Skillnader mellan program är stor (0-64 procent). Övriga två delfrågor är stabila över tid på fakultetsnivå, men SGUMV uppvisar resultat i tydlig positiv riktning och IGCSM i negativ. Tendensen för dessa program syns även på delområdesnivå. SGFRU och SGISP går framåt på delområdesnivå och har höga värden både 2014 och Ökningen 2015 beror i hög grad på att avsevärt fler studerat utomlands. Studenter vid VGSOP upplever bättre möjligheter till utlandsstudier, vilket får genomslag för antalet utresande. SGSOC har lägst värden p ådelområdesnivå både 2014 och Programmen som inte särredovisades 2014 ligger under fakultetsgenomsnittet Sammanfattande omdöme Sammanfattande omdöme avser två delfrågor som avspeglar en generell värdering av utbildningen: sammanfattande omdöme av utbildningen och rekommendera Lnu till andra. TABELL 10 SAMMANFATTANDE OMDÖME Ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet Totalt sammanfattande omdöme På fakultetsnivå skulle lika många rekommendera Lnu, men något färre ger utbildningen ett bra sammanfattande omdöme. Programmen med högst värden på delområdesnivå 2014 (SGFRU/SGSOC/IGCSM) uppvisar kraftiga försämringar För de två sistnämnda programmen beror det framför allt på att man ger utbildningen ett betydligt sämre omdöme. För SGFRU minskar båda delfrågorna lika mycket. Två av programmen som inte särredovisades 2014 (IGFRI/SGPAL) ligger över fakultetsgenomsnittet, SGISS ligger under. På SGISP skulle fler rekommendera Lnu, men färre ger utbildningen ett bra omdöme. SGUMV uppvisar resultat i positiv riktning för båda delfrågorna 2015 och erhåller högst värden. TABELL 11 REKOMMENDERA LNU/UTB (campus) Campus Kalmar Campus Växjö Rek. Lnu Rek. utb. Balansmått Rek. Lnu Rek. utb. Balansmått Linnébarometern 2015 har utökats med en delfråga om att rekommendera sin utbildning. Tabell 11 till vänster visar att ungefär lika många på båda campus skulle rekommendera sin utbildning, men att fler på campus Växjö skulle rekommendera Lnu (+ 16 procentenheter). Det betyder sannolikt att det finns icke-utbildningsrelaterade aspekter som vägs in i rekommendationsbenägenheten av lärosätet som sådant. 12 (15)

13 8. Avancerad nivå Föreliggande kapitel fokuserar jämförelser mellan grund- och avancerad nivå FSV har dock för låg svarsfrekvens på avancerad nivå för att resultaten ska bedömas trovärdiga att presentera. En jämförelse på universitetsnivå finns dock att tillgå i universitetsrapporten. 9. Slutsatser I detta kapitel lyfts de mest framträdande resultaten fram. Fokus ligger primärt vid förändring över tid (2014 och 2015) där varje strategiskt område redovisas, med nedslag på delfrågenivå. Resultat för fakulteten som helhet följs av kommentarer kring varje enskilt program. Slutligen lyfts ett antal diskussionspunkter fram som kan följas upp i kommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. FSV Något färre ger sin utbildning ett bra sammanfattande omdöme (86 procent -> 80 procent) medan lika många kan tänka sig att rekommendera Lnu. På strategisk områdesnivå uppvisar FSV stabila resultat över tid för attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning och samhällelig drivkraft. Globala värden har en negativ tendens, men fakulteten ligger trots det över universitetsgenomsnittet. Den negativa tendensen återspeglas i samtliga tre delfrågor i delområde värdegrund. Två av dem (likabehandling och utbildningsmiljö) ligger likväl över universitetsgenomsnittet 2015 och endast NLU uppvisar ett högre värde av resterande fakulteter. Den tredje delfrågan (hållbar utveckling) ligger under universitetsgenomsnittet och FSV har lägst värde av samtliga fakulteter. Samtliga program som går att jämföra över tid får ett lägre värde på delområdesnivå Trots likartade resultat över tid för attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning och samhällelig drivkraft föreligger vissa skillnader på delfrågenivå. När det gäller attraktiv kunskapsmiljö upplever fler ha utvecklat förmågan att sammanställa och presentera information, att moderna verktyg har integrerats i utbildningen och att det varit smidigt att få kontakt med relevant personal (+5-6 procentenheter). Däremot upplever färre att de utvecklat kunskap och förståelse inom huvudområdet. Inom samhällelig drivkraft upplever färre sig förberedda inför arbetslivet, men fler att det funnits möjlighet till relevant karriärvägledning. PROGRAM På programnivå syns en tydlig positiv tendens för Ungdoms- och missbruksvård (SGUMV). 5 av 7 delområden går i positiv riktning och ett sjätte är stabilt över tid, med högst värde 2014 och Sociologiprogrammet och Coaching and sport management (SGSOC/IGCSM) uppvisar däremot försämringar inom fem respektive sex delområden, inte sällan kraftiga sådana. Programmen hade överlag höga värden Freds- och utvecklingsprogrammet (SGFRU) och Internationella samhällsvetarprogrammet (SGISP) uppvisar varierande resultat på delområdesnivå. Några går i positiv riktning och andra i negativ. Resultaten för Socionomprogrammet (VGSOP) är i huvudsak stabila över tid. Tre program kunde inte särredovisas 2014: fysisk aktivitet hälsa - friluftsliv (IGFRI), Personal och arbetsliv (SGPAL) och Internationella samhällsstudier (SGISS). De två förstnämnda ligger över fakultetsgenomsnittet för sex respektive fem delområden, men IGFRI har högre värden än SGPAL i fem delområden. SGISS ligger under fakultetsgenomsnittet för fem delområden. Tabell 17 sammanfattar programmens procentuella förändring på aggregerad delfrågenivå samt antalet delfrågor med positiv och negativ tendens över tid. Detta kontrasteras mot sammanfattande omdöme och rekommendationsbenägenheten av Lnu. 13 (15)

14 TABELL 12 SAMMAN- FATTANDE RESULTAT TOTAL % 4 VARIABEL- UTVECKLING 5 OMDÖME % REK.LNU % PER PROGRAM IGCSM IGFRI SGFRU SGISP SGISS SGPAL SGSOC SGUMV VGSOP SGUMV uppvisar resultat i positiv riktning både vad gäller totalprocent (+7 procentenheter) och antal variabler (ökning i 17 st). Det gäller framför allt för attraktiv kunskapsmiljö (samtliga tre delområden) framstående forskning och delområde internationalisering i globala värden. Samhällelig drivkraft är oförändrat, men programmet har högst värde 2014 och Resultaten sammanfaller med en ökad benägenhet att rekommendera Lnu och att fler ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra. Programmet har högst värde för båda delfrågorna SGSOC och IGCSM uppvisar resultat i tydlig negativ riktning, både vad gäller totalprocent (-13/-16 procentenheter) och antal variabler (minskning i 18 respektive 20 st). Gemensamt för programmen är lägre värde för två delområden inom attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och ett delområde inom globala värden. Resultaten var överlag positiva 2014, men försämringarna till 2015 ofta genomgripande. Resultaten sammanfaller med att betydligt färre ger utbildningen ett bra sammanfattande omdöme. Även rekommendationsbenägenheten av Lnu påverkas negativt. Freds- och utvecklingsprogrammet (SGFRU) och Internationella samhällsvetarprogrammet (SGISP) uppvisar varierande resultat på delområdesnivå. Några går i positiv riktning och andra i negativ. Gemensamt för programmen är en positiv tendens för delområde internationalisering, men negativ för värdegrund och vetenskaplig förankring. Den största skillnaden ligger i delområde utbildningens organisation, pedagogik, miljö. Tre av fem delfrågor går i varsin riktning, positiv för SGFRU och negativ för SGISP. VGSOP uppvisar stabila resultat över tid för 5 av 7 delområden. Totalprocenten är densamma som Det är inom globala värden som förändring kan skönjas: positiv inom delområde internationalisering och negativ inom delområde värdegrund. Att de flesta resultaten är oförändrade sammanfalller med att lika många ger utbildningen ett bra sammanfattande omdöme och skulle rekommendera Lnu. Tre program kunde inte särredovisas IGFRI har en högre totalprocent än SGPAL, vilket främst slår igenom i attraktiv kunskapsmiljö och framstående forskning. Lika många (9 av 10) ger dock utbildningen ett bra sammanfattande omdöme och skulle rekommendera Lnu. SGISS ligger under fakultetsgenomsnittet för fem delområden. Undantagen är två delområden inom attraktiv kunskapsmiljö. Programmet har liknande resultat som IGCSM i tabell Avser medelvärde för samtliga 27 delfrågor 5 Avser antal variabler som har positiv, neutral eller negativ förändring över tid. För att kategoriseras som +/- krävs minst fem procentenheters förändring. 14

15 9.1 Diskussionspunkter inför höstdialog Linnéuniversitetets kvalitetspolicy slår fast att grunden för kvalitetsarbetet ska vara ett systematiskt förbättringsarbete genom uppföljning, analys och utveckling. Kvalitetsarbetet är cykliskt och kan illustreras i form av kvalitetshjulet, med återkommande delprocesser som knyts samman. 6 Linnébarometern är ett verktyg för fakulteterna att agera utifrån, genom fördjupade studier i syfte att förstärka kunskapsunderlaget och i form av konkreta insatser och åtgärder. Som ett led i den cykliska arbetsprocessen lyfts ett antal diskussionspunkter fram, vilka bör betraktas som förslag på hur fakultetsrapporten kan följas upp i kommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Diskussionspunkterna har tagit avstamp i de mest framträdande slutsatserna och kan exempelvis handla om delfrågor som överlag uppvisar särskilt positiva resultat för hela fakulteten eller återkommande låga värden på ett program för ett strategiskt område. Utöver diskussionspunkterna uppmuntras fakulteten att med sin kännedom om utbildningarna fundera på andra tänkbara aspekter kring verksamhetsutveckling som kan ligga till grund för dialogen. Hänsyn bör tas till att resultaten fokuserar studenternas upplevelser och avser en jämförelse mellan 2014 och Vilka styrkor och svagheter ser ni i fakultetens resultat? Hur kan fakulteten arbeta vidare med dem? Fakulteten uppvisar en försämring för delområde värdegrund, vilken får genomslag i samtliga program. Hur går det att tolka? Ungdoms- och missbruksvård uppvisar en positiv tendens för ett flertal strategiska områden och delfrågor. Vilka är era tankar kring det? Finns goda exempel att lyfta fram? Resultaten för Sociologiprogrammet och Coaching and sport management går i tydlig negativ riktning. De sammanfaller med att betydligt färre ger utbildningen ett bra sammanfattande omdöme. Hur kan resultaten förklaras och förstås? IGFRI kunde inte särredovisas 2014, men ligger över fakultetsgenomsnittet för 6 av 7 delområden. Vad beror det på? Finns goda exempel att lyfta fram? På fakultetsnivå finns en positiv tendens vad gäller delfrågor om smidighet att komma i kontakt med relevant personal och att moderna verktyg har integrerats i utbildningen, men på programnivå varierar däremot resultaten. Hur kan det förklaras och förstås? På fakultetsnivå är resultaten för framstående forskning relativt stabilt över tid, men på programnivå kan skönjas tendenser i både positiv och negativ riktning. Vad beror det på? Finns lärande exempel att lyfta fram? Färre studenter upplever att de känner sig väl förberedda för arbetslivet. Tendensen kan skönjas på fakulteten som helhet och på ett flertal program. Vilka är era reflektioner kring det? FSV-studenter på campus Kalmar och Växjö skulle i lika hög grad rekommendera sin utbildning, men fler på campus Växjö skulle rekommendera Lnu. Hur kan man tolka det? 8 av 10 FSV-studenter uppväxta i Linnéregionen planerar att stanna kvar där efter avslutad utbildning. Alumnundersökningen 2014 visar ett liknande utfall. De som flyttar hit för att studera har ofta planer på att lämna regionen efter studierna, men alla realiserar inte dem. Hur resonerar fakulteten kring sådana flyttmönster? Hur ser framtida arbetsmarknad för FSV-studenter ut i Linnéregionen? 6 Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (Rektorsbeslut nr:199, , Dnr: ST 2013/ ) 15