SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Vindkraft i Ludvika kommun

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSHANDLING tillhörande tematiskt tillägg till översiktsplanen för Vindkraft i Ludvika kommun Redogörelsen upprättad i maj 2010 Ska vindkraftverk tillåtas på Sausberget? Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMRÅDETS BEDRIVANDE INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER SAMRÅDSMÖTE ÖVRIGT SLUTSATS MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN SAMRÅDETS BEDRIVANDE Kommunstyrelsen beslutade, , att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ombesörja samråd för det tematiska tillägget till översiktsplanen. Samrådet har handlagts i samarbete med miljö- och byggkontoret. Det genomfördes Under denna tid gavs allmänheten, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera, tillfälle att yttra sig över ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Samrådet har kungjorts i lokalpressen. Samrådshandlingar har skickats ut till 48 berörda remissinstanser enligt miljö- och byggkontorets sändlista. Den 8 mars hölls ett samrådsmöte i Folkets hus. Planförslaget har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet i kommunens alla sex bibliotek och på miljö- och byggkontoret (plan 6 i Folkets hus). 19 yttranden har inkommit, varav ett efter samrådstidens slut och fyra endast som e-post. Ytterligare åtta yttranden har inkommit som bilagor till Länsstyrelsens yttrande, se S19. 2(18)

3 2 INKOMNA YTTRANDEN OCH DERAS HUVUDSAKLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna 19 yttranden var åtta med synpunkter och elva utan erinran. Vissa av yttrandena utan erinran kan innehålla synpunkter som stöder planen. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen S19 x Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kultur- och fritidsnämnden S13 x Räddningstjänsten Västerbergslagen S7 x Intresseföreningar och sammanslutningar Gasenbergs fäbodar S1 x Socialdemokraterna S5 x Ludvika orienteringsklubb S12 x Privatpersoner Två privatpersoner S4 x En privatperson S11 x En privatperson S14 x 68 privatpersoner S15 x Tre privatpersoner S17 x Övriga Cervus Power S2 x Lantmäteriet S3 x Banverket S6 x Försvaret S8 x Gagnefs kommun S9 x Säters kommun S10 x Säfsen Resort S16 x Bergvik Skog S18 x 3(18)

4 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED MILJÖ- OCH BYGGKONTORETS KOMMENTARER S1 Sekreteraren i föreningen Gasenbergs fäbodar Inkommet yttrande med bilagor inkomna Gasenbergs fäbodar kommer att ha ett växande värde för bygden. Det är nu en storslagen och harmonisk utsikt över sjöar, berg och Grangärdebygden med Ludvika svagt lysande i fonden när det är mörkt. Tystnaden på Gasenberg uppskattas av oss med stugor här och det ökande antalet besökare. 2. Gasenberg bör vara med i själva översiktsplanen. 1. Gasenberget och Storslättberget är markerat som ett område olämpligt för vindkraft, av hänsyn till bebyggelse/fäbodar nära bergstopparna. Bland annat de tidigare inkomna bilagorna (som inte redovisas här) har legat till grund för det ställningstagandet. 2. Synpunkten vidarebefordras till handläggaren för den nya översiktsplanen. S2 Cervus Power AB Inkommet yttrande För klients räkning har platser för små etableringar av fullstora vindkraftverk utretts. Två platser, Sausberget och Gussjöberget, uppfyller krav på miljö, markägarförhållanden, vindförhållanden, elanslutning, tillfartsvägar etc. Berörda markägare har skrivit nyttjanderättsavtal med klienten för att bland annat möjliggöra vindmätningar på plats. Klienten önskar nu gå vidare och tar för givet att såväl Sausberget som Gussjöberget bedöms tänkbara även av Ludvika kommun. 2. Vi kan inte förstå varför man har klassat Sausberget och Gussjöberget som mindre lämpliga områden då de är mer lämpliga än Låsberget när man tittar närmare på förutsättningarna för vindkraft inom överskådlig tid. Låsberget har fragmenterad markägarbild med privatpersoner, vilket medför etablering efter mycket lång tid om ens någonsin. Privatpersoner tenderar att gravt övervärdera marken. Elanslutning kommer att vara avskräckande kostsam. Det är orsaken till att inte fler verk är byggda i området Fjällberget-Saxberget. Sausberget och Gussjöberget har något sämre vindförhållanden än Låsberget enligt den mycket grova vindkartering som åberopas, men det har mindre betydelse då flera tillverkare har utföranden som ger mycket bra utbyte vid svaga och mellanbra vindförhållanden. Sausberget befinner sig utanför inflygningszonen till flygfältet. Elanslutning är möjlig till rimlig kostnad. Med referens till Risk- och sårbarhetsutredningen vid längre elavbrott skulle verk, totalt 4-8 MW, på dessa platser kunna vara av väsentlig betydelse för ö-drift av det lo- 4(18)

5 kala elnätet. Det finns här inga biotoper som är mera skyddsvärda. Viss liten inverkan på rekreationsliv kan medges. Det förefaller dock märkligt att det primära rekreationsområdet (Sausberget), som omfattar Malingsbo- Klotenområdet, sträcker sig ända till Riksväg 50 i Ludvika. Friluftslivets utbredning (Gussjöberget) kommer att äga rum i något mer låglänt terräng öster om berget medan vindkraftsetableringen blir på den västra sidan från befintlig skogsbilväg till N Gussjön och därifrån till bergets västra topp. Sålunda påverkas inte planer för utbrett friluftsområde. Gruvhål etc har undersökts och bedöms inte ha någon inverkan. Det är högst rimligt att revidera rapporten så att Sausberget och Gussjöberget förs över till kategorin Områden tänkbara för medelstora vindkraftanläggningar Vid en vägning mellan olika intressen bör Sausberget och Gussjöberget kunna föras över till gruppen områden tänkbara för medelstora vindkraftsanläggningar, med tanke på Cervus Powers utredning. Se även S12, 5 Övrigt och 6 Slutsats. S3 Lantmäteriet Inkommet yttrande Inga synpunkter S4 Två privatpersoner Inkommet yttrande (översatt från danska) 1. Vårt stora bekymmer är att landskapsbilden blir totalt förstörd 1 om det byggs vindkraftverk på Orrberget och Kopplaberget. Ingen ansvarig politiker önskar väl fler vindkraftsprojekt som det på Fjällberget, som utan motstycke är Sveriges fulaste vindkraftsprojekt. Landskapsbilden är ju helt förstörd - av dessa megavindkraftverk som kan ses från stora delar av kommunen. Så vi antar - nu när man konkret har sett Fjällbergsprojektet - att ansvariga politiker är mycket bekymrade över att vindkraftverk i så extremt hög grad förstör landskapsbilden. Ingen kan längre åberopa okunskap. 2. Många egendomar omkring Orrberget, vid Hästbergs Flatnan, Laxsjön, Grangärdes Hästberg, Rämshyttan o s v blir som konsekvens helt värdelösa, precis som fritidsområdet omkring Långmyren och Gyllbergen landskapligt helt förstörs om dessa megavindkraftverk tillåts. 3. Det finns riktigt många goda grunder till att göra fotomontage från olika platser, så att de ansvariga politikerna konkret får dokumenterat hur mycket landskapet förstörs. 1 På danska används ordet ödelagd, som inte bedöms ha riktigt samma betydelse på svenska. 5(18)

6 4. Vår synpunkt är att det inte bör byggas vindkraft i området. Ludvika har redan tagit sin del med riksprojektet på Fjällberget (riksintresseområdet för vindbruk). 5. Vi är inte emot vindkraft, men vindkraft bör primärt byggas till havs. 1-2, 4 För vindkraftsområdet Orrberget-Stensvedberget finns en fördjupning av översiktsplanen som vann laga kraft Det tematiska tillägget syftar inte till att ändra den. Frågorna får tas upp i samrådet inför projektets miljötillstånd. 3. Fotomontage gjordes för fördjupningen av översiktsplanen för Orrberget- Stensvedberget. Fotomontage ingår även som en viktig del i de miljökonsekvensbeskrivningar som vindkraftsföretagen tar fram för projektens miljötillståndansökningar. Fler fotopunkter har föreslagits för projektet Orrberget- Stensvedberget, bland annat från Hästbergs Flatnan. S5 Socialdemokraterna Inkommet yttrande Ingen erinran. S6 Banverket Inkommet yttrande Avståndet från spårmitt ska vara vindkraftverkets totalhöjd + 20 m, dock minst 50 m. 2. Vindkraftverk medför risker för störningar i radiotrafiken och därmed även trafikledningssystemet. Banverkets master är inte alltid belägna vid järnvägen. Eventuell inverkan på radiotrafiken prövas från fall till fall. 3. Lokalisering av vindkraftverk som ändrar trafikmängden i någon plankorsning permanent eller i samband med uppförandet måste uppmärksammas. Trafiksäkerheten kan påverkas negativt. Eventuellt måste annan transportväg väljas. 4. Avstånd till Banverkets master, torn och kraftledningar regleras av Banverkets föreskrift. Banverket har även kraftledningar långt från järnvägsspåret. 5. Anslutning av vindkraftverk till elnätet via markkabel under banvallen kräver särskilt tillstånd av Banverket. 6. Varje enskilt vindkraftärende ska remitteras till Banverket. 1. Detta innebär ett lägre krav än det säkerhetsavstånd för isras som planen kräver. I praktiken spelar detta mindre roll eftersom det inte är aktuellt med stora eller medelstora vindkraftverk nära järnvägar i kommunen. När det gäller små 6(18)

7 vindkraftverk kan det ha viss betydelse. Kommunens högre säkerhetskrav bör kvarstå. 2-6 Detta är frågor för miljötillstånd eller bygglov. Samråd för miljötillstånd sköts av vindkraftsföretagen. När det gäller bygglov kommer Banverket att höras av kommunen. S7 Räddningstjänsten Västerbergslagen Inkommet yttrande Ur brandskyddssynpunkt ingen erinran. S8 Försvarsmakten, Högkvarteret Inkommet yttrande Inget att erinra mot föreslagna vindkraftsområden. 2. Det bör läggas till en generell text om riksintresset för totalförsvaret. 2. Planbeskrivningen kompletteras med en generell text som bygger på den försvaret föreslår (ej redovisad här). S9 Gagnefs kommun Inkommet yttrande Läsbarheten hade ökat betydligt om en karta, där de omnämnda geografiska namnen var utmärkta, funnits med. 2. Gagnefs kommun delar helt Ludvika kommuns uppfattning att Brynberget är olämpligt för vindkraft. Berget ligger mycket nära befintlig bebyggelse i Gagnefs kommun. Området är flitigt frekventerat som friluftsområde och har många utsiktsplatser, som kraftigt skulle påverkas av en vindkraftsanläggning. 3. Gagnefs kommun har därmed inga erinringar. 1. En separat karta kommer till utställningen. Vi ska se till att nämnda ortsnamn finns med på den. 2. Även Brännbacken, nära gränsen till Gagnefs kommun, kommer att markeras som olämpligt för vindkraft. S10 Säters kommun Inkommet yttrande Kommunstyrelsens arbetsutskott har överlämnat ärendet till miljö- och byggnämnden, som beslutar att inte yttra sig. 7(18)

8 S11 En privatperson, Hoberg 1:3 Inkommet yttrande Jag anser att det område i kommunens västra del som anses olämpligt p g a friluftsliv är för stort tilltaget. Det står att vindkraftverk innebär olägenheter för turismen genom att utsikten över orörd vildmark förstörs. Området nordost om Säfsbyn och slalombackarna på Solberget är mycket storkuperat med bland annat Österhöjden. Bakom dessa berg kommer inga vindkraftverk att vara synliga. Detta innebär att inga olägenheter för friluftsliv förekommer och utbyggnad av vindkraft borde vara tillåten. Mitt förslag är att tillåta en vindkraftsutbyggnad i området bakom dessa berg. 1. En enkel utredning visar preliminärt att ett vindkraftverk på Hoberget skulle skymmas av Österhöjden sett ifrån Solbergets topp och av Bränningshöjden (den södra) sett ifrån Säfsbyn. Detta är ingen garanti för att vindkraft på Hoberget inte alls blir synligt från Säfsen. Avståndet mellan Hoberget och Säfsbyn är cirka 16 km. Söder om Hoberg finns Hobergs kvarnar, ett kulturområde av lokalt intresse. Området bör besökas för att se hur mycket skogen skymmer utblickar mot Hoberget, vars topp ligger 1,3 km från kulturområdet. Vindkraft på Hoberget bör utredas vidare. Se även 5 Övrigt fjärde och sista styckena samt 6 Slutsats. S12 Styrelsen för Ludvika orienteringsklubb Inkommet yttrande Vi har inget direkt att invända mot de planer som finns kring Gussjöstugan. 2. Byggnationer av vindkraftverk kan medföra vissa kostnader för att revidera kartor, som inte är försumbara för föreningen. 3. Vår träning och tävlingsverksamhet sker inte bara kring Gussjöstugan utan runt om Ludvika. 2. Enligt Cervus Power (se S2) kan ett eventuellt vindkraftsprojekt på Gussjöberget stå för kostnaderna för revidering av de orienteringskartor som berörs. S13 Kultur- och fritidsnämnden, delegationsbeslut Inkommet yttrande Inget att invända. 8(18)

9 S14 En privatperson, Laxsjön 2:31 Inkommet yttrande Om den planerade vindkraftsparken Orrberget-Stensvedberget blir verklighet kommer mycket unika naturvärden att försvinna. Tillsammans med Gyllbergen utgör dessa områden, med dess växt- och djurliv, lungan i den mest tätbefolkade delen i Dalarna. Vindkraften ger mindre än 1% av Sveriges energi. Denna miljövinst måste ställas mot den miljöförlust i naturvärden som inte kan återskapas. 2. Det är Ludvika kommuns skyldighet att värna om att sådana områden inte skall bli exploaterade, utan finnas kvar som rekreationsområden för kommunens invånare samt grannkommuner. 3. Kan inte den redan utbyggda vindkraftsparken inom Ludvika kommun vara nog eller förtätas? Varför skall man ta unik orörd mark i anspråk för ekonomisk vinnig som eventuellt även kan vara kortsiktig? 4. Innan en vindkraftsetablering beslutas måste en avvecklings- återställningsfond skapas. Vindsnurror får inte bli stående som skrot i naturen sedan de slutat användas. Den tekniska utvecklingen går fort och även vindkraftsföretag kan gå i konkurs. 1. Enligt beräkningar tas mindre än 2% av marken inom planområdet för Orrberget-Stensvedberget i anspråk av vindkraftsprojektet. Erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt är att växt- och djurliv inte påverkas i någon större utsträckning. Under 2009 stod vindkraften för 1,9% av den svenska elproduktionen. 2,5 TWh producerades, vilket var en ökning med nästan 26% jämfört med Riksdagens planeringsmål är 30 TWh år Det tematiska tillägget syftar inte till att ändra den fördjupning av översiktsplanen som finns för Orrberget-Stensvedberget, laga kraft Vägningar mellan olika intressen gjordes i den och dess miljökonsekvensbeskrivning. 3. Det finns plats för ytterligare vindkraftverk inom Fjällberget-Saxberget. 4. Länsstyrelsen ställer krav på detta. Vindkraftverken har även ett skrotvärde. S15 68 privatpersoner Inkommet yttrande Yttrandet innehåller en namnlista med 68 underskrifter under rubriken NEJ TILL VINDKRAFTVERK I KULLERBERGET OCH LEJBER- GET!!. Yttrandet var ursprungligen riktat till Bergvik Skog. 1. Hur området används och har använts - Det är mycket omtyckt för friluftsliv, att vandra, ströva, fiska, plocka bär, 9(18)

10 åka skidor mm. Detta för den vackra vildmarkslika naturen och att det upplevs som orört, stort och tyst. - Kullerberget är och har varit ett välbesökt utflyktsmål för sin vackra utsikt, kommunens högsta berg. Här finns en vandringsled och vintertid en skoterled. Även skidåkare tar sig dit. På toppen finns en stuga som alltid står öppen med en gästbok. Hit kommer både ortsbor och långväga gäster, många från andra länder. - I många år har arrangerats guidade vandringar i obanad terräng, speciellt populärt bland utländska gäster, som sällan får uppleva stora tysta kuperade skogar. - I många år har arbetats för att skydda områdena för sina höga naturvärden och rika möjlighet till friluftsliv i form av Natura 2000 och naturreservat, något som vi ortsbor sett fram emot. 2. Om vindkraftsplanerna blir verklighet - Nu är naturskyddet i stort sett klart, då kommer ett förslag på vindkraftsparker som raserar detta, som att ge med ena handen och ta tillbaka med den andra. - Idag är det ett relativt stort och sammanhängande vildmarksområde, som inte finns många så långt söderut i Sverige. Vid en exploatering av vindkraft kommer stora ingrepp att göras i naturen i form av vägar och schaktade platser. Åverkan som aldrig går att återställa. - Den fria naturliga utsikten är borta, 150 meter höga vindkraftverk på som närmast 700 meter från toppen/utsikten Kullerberget och 200 meter från vandringsled ödelägger helt känslan av orörd vildmark. - Tystnaden finns inte mer. - Kommande generationer får aldrig uppleva de stora orörda skogarna. - Vindkraft är ett hot mot naturturismen i Säfsen, som i sin tur är livsnödvändig för bygden. 3. Därför är vi emot vindkraft i Kullerberget och Lejberget. Observera att vi inte är emot vindkraft placerad där den inte förstör naturvärden eller naturturism. 1, 2, 3 Kommunen ser detta som ett yttrande utan erinran mot det tematiska tillägget. Från utsiktsplatsen på kommunens högsta berg måste man ändå räkna med att vindkraftverk syns. Avståndet har dock stor betydelse för hur påtagligt det blir. S16 Säfsen Resort AB Inkommet yttrande Säfsen Resort AB är ett företag inom upplevelse- och turismindustrin med verksamhet i orörd vildmark. Företaget bedriver åretruntverksamhet med 10(18)

11 såväl alpin skidåkning som en utvecklad barmarksverksamhet. Företaget omsätter Mkr och sysselsätter ca 50 årsarbeten direkt och ytterligare ca 50 årsarbeten i regionen. Säfsen Resort tar emot ca daggäster per år och är därmed den största destinationen i Bergslagen och den fjärde största i Dalarna. Företaget har många utländska besökare och blev 2008 och 2009 nominerad som en av de fem bästa upplevelserna i Sverige, av utländska researrangörer. 2. Sedan 2002 har det investerats 5-6 Mkr per år i marknadskommunikation med vildmarken som grund. Stillhet, ro och rekreation är då viktiga budskap. Likaså en orörd vildmark. Bolaget har diskuterat att få till stånd tysta områden för friluftslivet, en bristvara i Europa och stora delar av Sverige. 3. Företaget står idag redo att expandera. Investeringsnivån under en tioårsperiod motsvarar 1 miljard Sek. I år görs investeringar motsvarande 50 Mkr. 4. Vi har i tidigare planer på utbyggnad av vindkraft i området angett följande (här följer ett långt citat från ett yttrande till Bergvik Skog, som inte redovisas i sin helhet här, men man trycker på att Säfsen Resorts framgångar i Tyskland, Holland, Danmark och Sverige under barmarksperioden bland annat bygger på orörd natur, fria skogsvidder och obrutna siktlinjer). 5. Vi vill understryka vikten av att området runt Fredriksberg och Säfsen får förbli orört med obrutna siktlinjer och att området därmed utvecklas vidare i den riktning som kommunen anger i sin plan för området. Den västra delen av kommunen är av riksintresse för friluftsliv och viktig för turismnäringen varför vindkraftsparker inte bör etableras i området. Säfsen Resort välkomnar de klargöranden som finns i Tematiskt tillägg till översiktsplanen för vindkraft i Ludvika kommun. 5. Även detta är alltså ett yttrande utan erinran. Eventuellt kan det bli aktuellt med ytterligare någon medelstor vindkraftsanläggning i utkanten av det område i västra kommundelen som angetts som olämpligt för vindkraft. En förutsättning är att de flesta siktlinjer som är viktiga för turismnäringen förblir obrutna. Se även S11, 5 Övrigt och 6 Slutsats. S17 Tre privatpersoner Inkommet yttrande Vi är positiva till att ett tematiskt tillägg upprättas, men underkänner Ludvika kommuns hantering, bedömningar samt ställningstagande att Orrberget- Stensvedberget skulle vara en lämplig placering för en vindkraftspark. Vi vidhåller och hänvisar till de synpunkter som tidigare lämnats av oss, i januari 2008 och augusti Vi är starkt kritiska till att värdefulla miljöer och områden nedvärderas till förmån en vindkraftanläggning på Orrberget- Stensvedberget. 11(18)

12 2. I ett tematiskt tillägg för vindkraft borde även en förutsättningslös landskapsanalys ingå för att kunna bedöma konsekvenser av ingrepp i landskapet. Vilka värden och karaktärer har bygden omkring Orrberget-Stensvedberget? Vad behöver vi värna och bevara och vad kan en positiv utveckling för bygden innebära? Detta är bland annat frågor som ska framkomma i en sådan analys. I en landskapsanalys ska även skapas delaktighet i frågor som berör områdets landskap och miljö. Vi menar att det är viktigt att Ludvika kommun nu ger ett uppdrag till ett fristående företag med erfarenhet av landskapsanalyser att upprätta en sådan för bygden kring Orrberget-Stensvedberget innefattande Rämenbygden. Denna analys ska utgöra ett underlag till det tematiska tillägget. Analysen kan med fördel genomföras i samverkan med Borlänge kommun. 1. Se S14 kommentar 2. Se även samrådsredogörelsen och utlåtandet från fördjupningen av översiktsplanen för Orrberget-Stensvedberget. 2. Bedömningen har hittills varit att landskapsanalyser passar bättre i öppna slättlandskap där man har att ta ställning till många alternativa placeringar och utformningar. I kuperat skogslandskap är positionerna mera låsta. Då är det mera en fråga om att säga ja eller nej till vindkraft på ett fåtal begränsade platser. De beskrivningar och fotomontage som gjordes för Orrberget- Stensvedberget bedömdes då vara tillräckliga för de bergen med omnejd. Fler analyser kommer att göras i samband med projektets miljötillståndsansökan. S18 Bergvik Skog AB Inkommet yttrande I samrådshandlingen nämns att några fler lämpliga områden för större vindkraftsanläggningar inte finns inom Ludvika kommun. Bergvik Skog delar inte denna uppfattning och har i juli 2009 lämnat in en ansökan om att få uppföra 35 vindkraftverk på egen mark i området nordväst om Fredriksberg. 2. En grundläggande förutsättning är att vindförhållandena är mycket goda vilket kan konstateras vid genomförda vindmätningar och framgår av vindkarteringen i samrådshandlingen. De befintliga vindkraftsparkerna vid Silkomhöjden och Röbergsfjället styrker detta. 3. Ytterligare en viktig förutsättning är närheten till bostäder och påverkan från ljud och skuggor. Området runt den föreslagna etableringen innehåller få bostadshus och parken kan anpassas så att påverkan på dessa blir liten. 4. I samrådshandlingen framgår att vid tidigare val av vindkraftsetableringar norr om Fredriksberg har hänsyn tagits till turismnäringen i Säfsen. Valet av Silkomhöjden gjordes för att vara utom synhåll från turistanläggningarna. Vindkraftverk på Röbergsfjället och Silkomhöjden syns från Solberget ovanför liftanläggningarna i Säfsen om än på betydligt avstånd (20 km). De närmsta ver- 12(18)

13 ken i Fredriksbergs-parken hamnar ca 10 km från Solberget vilket också får betraktas som ett stort avstånd. 5. Huruvida en vindkraftsanläggning mellan 10 och 20 km från turistanläggningarna skulle påverka turismnäringen negativt är inte klarlagt men Bergvik bedömer denna påverkan som mycket liten. I ett energiperspektiv med fokus på klimatfrågan och förnyelsebara energikällor kan en vindkraftspark i närheten av en energikrävande turistanläggning uppfattas som positiv av besökarna. 6. Bergvik delar inte bedömningen att en stor vindkraftanläggning allvarligt skulle störa natur- och vildmarksupplevelsen för förekommande aktiviteter. En jämförelse kan göras med Fjällberget-Saxberget där främst skidåkning, skoteråkning och jakt förekommer och kommunen bedömt att dessa aktiviteter kan samsas med vindkraft. Dessa aktiviteter bedrivs även i området norr om Fredriksberg men enligt vår bedömning mindre frekvent. Därutöver utövas cykling och sportfiske. Vid kontakter med skoteråkare som nyttjar skoterleden till Kullerberget har inte invändningar framförts. Mountainbikecykling på skogsbilvägar torde heller inte påverkas av vindkraften. 7. Området som berörs av föreslagna vindkraftsplaceringar är mycket långsträckt (ca 15 km) där verken delvis hamnar i grupper på ett tämligen stort inbördes avstånd. Inom eller i anslutning till området kommer man därför inte att kunna se samtliga verk på en gång. Upplevelsen av många verk är därför begränsad till utblicken från de högsta bergen. 8. Den föreslagna Fredriksbergsparken ligger utanför de områden som avsatts av naturvården på Kullerberget och Lejberget och som utgör en begränsad del av riksintresseområdet för friluftsliv. Markanvändningen utanför dessa områden är aktivt skogsbruk vilket bör sättas i relation till begreppet vildmark som används av turistnäringen. 9. Det noteras att Ludvika kommun har en positiv inställning till vindkraftsanläggningar i Vansbro kommun. Ca en tredjedel av vindkraftparken är förlagd till Vansbro kommun som inte har haft några betydande invändningar mot lokaliseringen inom riksintresseområdet för friluftsliv. 10. Bergvik Skog anser det olyckligt om möjligheterna att nyttja några av de bästa vindresurserna inom Ludvika kommun och Dalarnas län skall gå förlorade genom föreslagna restriktioner. Det bör i översiktsplanen lämnas utrymme för en fortsatt prövning av vindkraftpark Fredriksberg där en avvägning mot andra intressen och eventuella anpassningar av parkens utformning görs. Området borde kunna tas in i planförslaget på samma sätt som övriga områden för större anläggningar. 4. Utsikten från Solbergets topp bedömdes inte vara lika viktig som utsikten från Säfsbyn, eftersom alpina skidturister inte bedöms vara lika känsliga för att vindkraftverk syns som naturturisterna. Se även S15 kommentarer. 13(18)

14 6, 8. En viktig grupp bland turisterna i Säfsen är naturturisterna, de som kommer för att uppleva vildmark. Förutom Natura 2000-områdena så upplevs stora delar av den skog där skogsbruk bedrivs som vildmark. Ett område med 35 vindkraftverk kan dock knappast upplevas som vildmark. Se även S Sedan samrådet har kommunen nyanserat sin uppfattning. Studier av siktlinjer visar att vindkraftverk på Kajsberget blir påtagligt synliga från Säfsbyn. Vindkraftverk synliga från Säfsbyn bör undvikas. 11. Kommunen står fast vid uppfattningen att vindkraftpark Fredriksberg, med många vindkraftverk synliga från turismens kärnområde, är olämplig inom Ludvikas del av riksintresseområdet för friluftsliv. Se även 5 Övrigt (stycke fyra) och 6 Slutsats. S19 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande (sent inkommet) Med yttrandet finns tio bilagor med yttranden från berörda statliga och regionala myndigheter, av vilka åtta inkommit till kommunen endast på detta sätt. Yttrandena har sammanvägts i Länsstyrelsens yttrande och redovisas därför inte separat. 1. Enligt 4 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) ska Länsstyrelsen under samråd särskilt ta tillvara och samordna statens intressen och därvid - tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. - verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB följs och att redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap 18 första stycket MB. - verka för att sådana frågor om användningen av mark och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. 2. Allmänna synpunkter Kommunen redovisar tydligt att de inte bedömer att det finns flera platser i den östra kommunhalvan som är lämpliga för stora vindkraftsanläggningar, samt att det i den västra delen finns ett stort område olämpligt av hänsyn till naturvärden, turism och riksintresset för friluftslivet. De pekar dock ut två områden (Paljakoberget och Låsberget) som kan vara tänkbara för vindkraft. Översiktsplanen har fått en lättläst och tydlig utformning. Kartor bör dock förses med någon form av skala. Namn på platser som nämns bör kunna återfinnas på någon karta. 3. Miljöbedömning De antagna fördjupningarna, som medger större vindkraftsanläggningar som fordrar tillstånd enligt MB, har miljöbedömts. Det tematiska tillägget till översiktsplanen medger inte fler platser inom kommunen för större vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det tematiska tillägget till översiktsplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 14(18)

15 Planens konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet enligt 4 kap 1 PBL. Planen bör kompletteras med en konsekvensbeskrivning. 4. Riksintressen Riksintresset för försvarets militära del (3 kap 9 andra stycket MB) kan i vissa fall redovisas öppet, i andra fall inte. I Ludvika kommun finns inga öppet redovisade områden. Försvarsmakten bör kontaktas i ett tidigt skede när det gäller objekt högre än 20 m utanför tätort och 50 m inom tätort. 5. Mellankommunal samordning Paljakoberget är beläget nära gränsen till Örebro län och Ljusnarsbergs kommun. Se yttranden från Länsstyrelsen Örebro län och Ljusnarsbergs kommuns beslutsprotokoll Ksau Naturmiljö Lejberget i västra Ludvika är ett område som är under pågående naturreservatsbildning. Bedömningen att de områden som föreslagits inte är några särskilda lokaler för större rovfåglar eller fladdermöss bör motiveras tydligare. Det bör tydligt framgå vilket underlag bedömningen grundar sig på. 7. Landskap Sverige har skrivit under den europeiska landskapskonventionen men inte ratificerat den än. Konventionens definition av landskap är: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påvekan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Det tematiska tillägget till översiktsplanen bör behandla landskapsfrågor. Landskapets värden och påverkan på landskapet bör redovisas fylligare. Även små vindkraftverk kan påverka landskapet. 8. Kommunikationer Flyg Planhandlingen bör kompletteras med information om att östra delen ligger inom den MSA-påverkade ytan vid Borlänge flygplats och den västra delen inom den MSA-påverkade delen vid Hagfors flygplats. Järnväg Vid etablering av vindkraftverk i järnvägens närhet behöver hänsyn tas till järnvägsanläggningen och dess trafikering ur olika aspekter. Det gäller även vindkraftverk placerade långt ifrån järnvägen. Vägar Förutsättningarna för infrastrukturen till och i de utpekade områdena ska beskrivas tidigt i planeringen inför en etablering av vindkraftverk. Möjligheterna för transporter behöver utredas noggrant så att de verkligen kan genomföras. 15(18)

16 9. Upplysning Riksdagens/regeringens planeringsram för vindbruk sedan juni 2009 är 30 TWh vindel år Det gamla planeringsmålet på 10 TWh gäller inte längre. 2. Kartorna kompletteras med skalor. Till utställningen kommer en särskild plankarta där nämnda ortsnamn kommer att återfinnas. 3. Planbeskrivningen kompletteras med en konsekvensbeskrivning. 4. Försvarsmakten har kontaktats i tidiga skeden. Innan eventuella förändringar tas med i utställningshandlingarna ska Försvarsmakten kontaktas igen. 5. Ljusnarsbergs kommun hördes i samband med bygglov för vindkraftverket på Paljakoberget. Samtliga grannkommuner ingår i samrådskretsen och har varit kallade till ett mellankommunalt samordningsmöte. 6. Kartan över naturreservat kompletteras beträffande Lejberget. Inventeringen av flyttfågelsträck och fågel- eller fladdermuslokaler inom kommunen är bristfällig. Inget tyder på att fåglar eller fladdermöss skulle vara något stort problem inom de områden som föreslagits. Detta får utredas vidare i samband med miljöprövning. 7. Beskrivningen kompletteras med ett särskilt stycke om landskapet. Se även S17 kommentar Beskrivningen kompletteras med uppgifter om flygets MSA-påverkan. Se även Övrigt näst sista stycket. Järnväg: Se S6 kommentarer. Vägar: Noggranna utredningar av transporter blir en fråga för eventuella vindkraftsprojekt. Detta är en översiktlig planering som ska kunna fungera under lång tid även om vägnätet förändras. 9. Beskrivningen justeras beträffande Riksdagens planeringsram. 4 SAMRÅDSMÖTE Vid samrådsmötet den 8 mars närvarade fem personer från allmänheten. Främst diskuterades Orrberget-Stensvedberget. Synpunkter från mötet: Planen medför en nedvärdering av bygden kring Orrberget- Stensvedberget. Det är viktigt att förstå det lokala perspektivet. Förstör inte värden för kommande generationer. Hänsynen till naturvärden i planen för Orrberget-Stensvedberget är ett steg i rätt riktning, men värdet för det oorganiserade friluftslivet och för landskapsbilden sänks. Det är fel med så stora ingrepp i naturen för en kort tid. 16(18)

17 5 ÖVRIGT Ett mellankommunalt samordningsmöte på tjänstemannanivå hölls i Ludvika den 29 mars. Representanter för Filipstads och Smedjebackens kommuner deltog. Borlänge och Gagnefs kommuner avböjde att delta eftersom man tidigare deltagit i samordningsmöten för fördjupningen av översiktsplanen för Orrberget- Stensvedberget. Övriga fick förhinder. Filipstads kommun hade inget att erinra. Smedjebackens kommun vill att eventuell påverkan från område 4, 5 och 6 utreds vidare. Friluftsfrämjandets ordförande har muntligen meddelat att Sausstugan är förfallen och därför har liten betydelse för friluftslivet. Se även S2 och S12. En boende i Hoberg har hört av sig. Han äger Hoberget och vill där bygga ett vindkraftverk i samma storleksordning som Paljakobergets. Se S 11 och 6 Slutsats. Se även sista stycket här under 5 Övrigt. Bergvik skog har hört av sig och frågat om planen kan ändras så att Gräsberget, som ingår i Kajsbergsmassivet (huvudsakligen i Vansbro kommun), kan bli tänkbart för vindkraft. Detta ifall man inte får gehör för yttrandets synpunkt att planen ändras så att hela Fredriksbergsparken blir tänkbar för en större vindkraftsanläggning, se S18. En enkel utredning visar preliminärt att vindkraftverk på Gräsberget delvis skulle skymmas av Skrikhöjden sett ifrån Säfsbyn. Vindkraftverk på Kajsberget blir mera synliga från Säfsbyn. Sett från Solbergets topp blir vindkraftverk på Gräsberget helt synliga. Avståndet mellan Gräsberget och Säfsbyn är cirka 13 km. Se även 6 Slutsats. O2 Vindkompaniet har påpekat att 200 m är en erfarenhetsmässigt säker gräns beträffande isras från stora vindkraftverk (150 m). Det kommer förhoppningsvis system för avisning som kan vara bra. Det måste ändå finnas skyltning och avstånd, dels om avisningssystemet är ur funktion och dels för att det kan rasa från maskinhus. Föreningen Svenskt Landskapsskydd påpekar att det finns rapporter om att isbitar slungats iväg från vindkraftverk mer än 300 m och menar därför att stora områden måste hägnas in, vilket i sin tur medför problem för allemansrätten. Man hävdar också att vindkraftverk ska vara CE-märkta för att vara lagliga. Borlänge flygplats har muntligen meddelat att man behöver underlag med beräkningar av hur flygplatsens procedurer påverkas. Dessa beräkningar kan inte göras förrän exakta placeringar är bestämda. Detta är alltså en fråga för prövningen av de enskilda projekten. Säfsen Resort har muntligen meddelat att man helst ser att kommunen agerar för att det inte ska byggas vindkraftverk i Vansbro kommun som blir synliga från turismens kärnområde i Säfsen, men att ett vindkraftverk på Hoberget är OK om det inte blir synligt från Säfsbyn eller Solberget. 17(18)

18 6 SLUTSATS Samrådsyttranden och andra avvägningar har utretts vidare och redovisas i utställningshandlingen. Sausberget, Gussjöberget, och Hoberget-Djupdalsberget har förts över till gruppen för områden tänkbara för medelstora vindkraftsanläggningar. 7 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådsredogörelsen har upprättats av miljö- och byggkontoret i samråd med mark- och planeringsenheten. Jan-Erik Eriksson planeringschef Torkel Berg planarkitekt 18(18)