Helix Lund. stadsbyggnadskontoret presenterar aktuella projekt i lund

Transkript

1 Helix Lund 2006 stadsbyggnadskontoret presenterar aktuella projekt i lund

2 HELIX LUND Första utgåvan av HELIX LUND (2005) fick ett mycket positivt mottagande och det är därför med stor glädje som vi på Stadsbyggnadskontoret i Lund nu presenterar nr 2 (2006). Utformning och innehåll är i princip oförändrat. Syftet är att ge några exempel på vad som är på gång i kommunen vad gäller aktuella byggprojekt. Angivna kontaktpersoner kan berätta mer. I förra numret berättade jag om ansatsen Position och Riktning. Denna gång vill jag ta upp formuleringen Att växa med uppgiften först vad gäller kontoret, sedan kommunen och framtiden. Jag lämnar ju min befattning som stadsbyggnadsdirektör i Lund och vill inte missa tillfället att skicka med några tankar till alla er som ska arbeta vidare. Kontoret Låt mig börja med kontoret. Den pågående högkonjunkturen i kombination med en kraftig tillväxt i Öresundsregionen, inte minst på den danska sidan som har en av Europas starkaste ekonomier och i Malmö som är inne i en av stadens mest dynamiska utvecklingsperioder någonsin, innebär en fortsatt intensiv byggverksamhet även i Lund. På kontoret försöker vi växa med denna uppgift, dels genom en offensiv budgetframställning för 2007 och dels genom att utveckla den organisation vi redan har. Vi utökar personalen och vi ser över våra ledningsfunktioner för att bli så slagkraftiga som möjligt. Särskilt vill jag nämna stadsarkitektavdelningen, som från indelats i tre enheter detaljplan, bygglov och tillsyn - med Ole Kasimir, Malin Sjögren respektive Sune Andreasson som nya enhetschefer. Detta ger stadsarkitekten Bengt Aronsson nya möjligheter att arbeta med avdelningens strategiska frågor. I samråd har vi utpekat fyra insatsområden som han särskilt ska prioritera: - Stadsbyggnadsfrågor och arkitektur - Stadskärnans attraktivitet och konkurrenskraft - Kulturmiljöarbetet och bevaringsfrågorna - Tillgänglighetsarbetet i det offentliga rummet På kontorsnivå förstärks ledningsfunktionerna genom en mera konsekvent uppdelning av dels de löpande operativa frågorna i ledningsgruppen och dels i regelbundna möten för strategisk samordning av planer och projekt. En viktig satsning sker genom det nya Projektkontoret på Västra Station, där vi i samarbete med bl a Tekniska förvaltningen hanterar uppdraget Ökat bostadsbyggande. Från denna plattform går vi nu vidare med frågan om hållbar stadsutveckling i vidare mening och där inledande kontakter har tagits med Lunds Universitet. Vi tycker inte att man i alla lägen måste vara först ut på banan bättre att skynda lite långsammare men i gengäld veta vad man gör. Därför blir den fortsatta dialogen med marknadens aktörer också en viktig del i utvecklingsarbetet. Kommunen Vad kan man då säga om kommunen och dess framtid så här strax före valet? Med en något dubbelbottnad formulering: hur kommer Lund att växa med sin uppgift? Alltså givet att Lund vill hänga med i den allt tuffare regionala och internationella konkurrensen, hur kommer man att utveckla sin förmåga att hantera denna utmaning? Svaret är naturligtvis inte entydigt, men att frågorna om hållbar utveckling kommer att stå i fokus, både vad gäller tillväxt och profilering, det tror jag de flesta håller med om. Samtidigt måste det tvärsektoriella samarbetet bli bättre. Men spelplanen kan förändras. Plan- och bygglagen håller på att revideras och en viss översyn av kommunens översiktsplan behöver också göras Utrymmet medger inte att jag här utvecklar mina tankar i detta ämne, men för den som vill veta mer kan jag hänvisa till en intern rapport som heter Lund Science Village och som jag skrev i anslutning till arbetet med ramprogrammet för Brunnshög i våras. Ett av syftena var också att skissera ett stadsutvecklingsperspektiv som kan balansera Kulturhuvudstadsprojektet Det är hög tid att dra igång den debatten om Lunds kandidatur ska bli färdig Avslutningsvis Med detta nummer av HELIX LUND vill vi spegla en del av den bredd som kännetecknar den pågående utvecklingen i Lund, alltså inte enbart i bostadsbyggandet som nu ligger på drygt 1000 nya bostäder per år, utan också mycket annat allt ifrån hästlandskapet kring Flyinge Kungsgård, spårvagn till Dalby och Innovationernas Hus på IDEON till det kommande MAX IV på Brunnshög. Trevlig läsning och tack för mig! Anders Tingvar Helix Lund utgiven av: Stadsbyggnadskontoret i Lund adress: Box 41, Lund telefon: fax: e-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se hemsida: Bengt Aronsson (tf stadsbyggnadsdirektör) Flyinge nya ridhus, foto Kasper Dudzik Kasper Dudzik, Annika André Christer Källqvist, Lars-Eric Holmgren, Annika André Annika André Wallin & Dalholm Boktryckeri AB Stadsbyggnadskontoret, Lund ansvarig utgivare: omslagsfoto: övriga foton: redaktion: layout och produktion: tryck:

3 Lunds stadsbyggnadspris 2005 Lunds stadsbyggnadspris 2005 tilldelades arkitekt Vlade Naumovski. I kv Päronet har han på ett utmärkt sätt kompletterat f d Byggnadsstyrelsens kontor för lantbruksteknik till att bli en modern och tilltalande bostads- och arbetsmiljö. De nya byggnaderna har ett tidlöst formspråk med väl studerade detaljer. Val av material och kulörer skapar eleganta byggnader med välkomnande entréer. Stora fönster och balkonger ger god kontakt mellan inne- och utemiljö, och bidrar till byggnadernas luftiga och transparenta gestaltning mot parkrummet. Trädgården har stora värden som tas tillvara och utvecklas. Området ger ett gediget helhetsintryck och kompletterar och berikar de kringliggande bostadskvarterens mångfald med en god representant för det tidiga 2000-talet. JM AB Omfattning: 75 bostadsrätter i 5 hus Arkitekt: Vlade Naumovski, Lund Kontaktperson för detaljplanen: Ole Kasimir,

4 Lund satsar på äldreboenden Brunnslyckan Kommunen ansvarar för särskilt boende för äldre, i Lund även kallat äldreboende. Kommuninvånarna erbjuds plats i sådana boenden, efter ett särskilt beslut enligt socialtjänstlagen Ett sådant boende innebär dygnetruntservice i form av vård, omvårdnad, mat etc tillkom äldreboenden på norr, Fäladshöjden och i centrum, Brunnslyckan. Därmed finns äldreboenden på 18 platser i staden och ytterligare ett vardera i Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd. Byggande pågår nu bl a i kvarteren Solhällan, Kråkelyckan och vid Karhögs Torg. Under vård- och omsorgsnämndens ansvar finns också från 1 januari 2007 Lunds seniorbostäder på fyra ställen i Lund. Seniorbostäder innebär ett boende för pensionärer, där s k värdinneservice kan ges i bostaden (kostnaden är ett obligatoriskt tillägg till hyran)

5 kv Solhällan kv Kråkelyckan (Ribbingska) Fäladshöjden Alla ingår i LKF:s bestånd och uppgår till ca 200 (hösten 2007, när Karhögstorg blir klart). Därutöver finns platser och lägenheter för äldre i privata stiftelser. Mer information om kommunens boende för äldre finns på Brunnslyckan: Äldreboende, 48 lägenheter LKF, Arkitekt: Ulf Cadefors, Fojab Arkitekter Fäladshöjden: Äldreboende, 48 lägenheter LKF, Arkitekt: Kurt Svensson, Sews Arkitekter Solhällan: Äldreboende: 48 lägenheter, byggande pågår LKF, Arkitekt: Jan Bergfelt, Mårten Belin,SYD ARK Ribbingska: Äldreboende, 48 lägenheter, byggande pågår LKF, Arkitekt: Jan Bergfelt, Mårten Belin, SYD ARK

6 Annorlunda hus på Ladugårdsmarken 2005 var de första bostäderna färdiga i kvarteret Ridfogden i, vad som lanserades som ett utvecklingsprojekt. Syftet var att sänka byggkostnader samt tillgodose behov av högteknologiskt, ekologiskt och energibesparande byggande. Trapphusen är utförda fristående från byggnadskropparna. Lägenheterna nås via loftgångar. Genom att lägenheterna är i två plan blir det loftgång endast på varannan våning. Bilplatserna ordnas i en försänkt markparkering under huskropparna. Tre hus med vardera 15 lägenheter är färdigställda. Arbete pågår med de återstående fyra husen, med annan hustyp. ARCON AB (etapp 1), Midroc (etapp 2) Arkitekt: Uldenago Kivikas, Lennart Welin (etapp 1), bredgatan arkitekter ab (etapp 2) Kontaktperson för detaljplanen: Lars-Göran Rickt,

7 Bostäder på Annehem NCC fortsätter bygga småhus med äganderätt på Annehem i östra delen mellan Skansvägen och Svenshögsvägen. Ca 25 bostäder per år har tillkommit här sedan år Hittills har 87 bostäder färdigställts, 52 är påbörjade och ytterligare ca 55 bostäder kommer att byggas i området. Flera olika hustyper finns, både friliggande en- och tvåplanshus och tvåvånings rad- och kedjehus. Mitt emot Annegården vid Skansvägen uppför LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) en gruppbostad samt fem radhus med hyresrätt. Arkitekturen är spännande i området och de varierade husgrupperna samspelar väl genom formspråk, material och kulörer. NCC Region Boende Syd, LKF (gruppboende) Arkitekter: FOJAB arkitekter AB, Henrik Jais-Nielsen Mats White arkitekter Hegelund&Marsvik Arkitekter AB (gruppboende) Kontaktperson för detaljplanen: Britt-Marie Jonsson

8 Stångby byggs ut Den första etappen i utbyggnaden av Stångby stationssamhälle har inletts med Haraldsfältsområdet, öster om järnvägen. Sommaren 2006 stod 21 villor med äganderätt i ett och två plan färdiga för inflyttning. En andra etapp är under försäljning och omfattar 19 villor, mest i två plan. De skall vara inflyttningsfärdiga sommaren Planläggning pågår väster om järnvägen för nästa etapp i Stångbys utveckling. JM AB Arkitekt: Marie Ericsson Kontaktperson för detaljplanen: Ole Kasimir

9 Fler bostäder i Veberöd LKF:s hyresradhus BoKlokhusen I Veberöd fortsätter utbyggnaden kring Idala gård. I kvarteret Russet pågår inflyttning i markbostäder i hyresrätt, LKF färdigställdes bostadsrätter enligt BoKlok-idén, i samma kvarter. Ytterligare bostadsbebyggelse är planerad i en kommande etapp, med BoKlokhus och radhus. I området pågår också byggande av småhus längs Russgatan. Lunds kommuns fastighets AB Arkitekt: fj-arkitekter, ab 24 bostäder i enplans radhus, hyresrätt Byggherre och arkitekt: SKANSKA AB 32 bostäder i flerbostadshus, bostadsrätt (BoKlok)

10 MAX IV - ny anläggning för forskning i Lund 10 Lunds universitet planerar att bygga en ny forskningsanläggning för MAX-lab. Utbyggnadsområdet är beläget på Brunnshögsområdet, norr om La Strada, mellan Odarslövsvägen och väg E22. Anläggningen består av en rund hallbyggnad samt en linjär underjordisk elektronaccelerator. Hallbyggnaden planeras få en yttre diameter på cirka 160 meter och den underjordiska delen föreslås får en total längd på cirka 650 meter. Genom sitt läge och speciella form kan byggnaden för MAX IV bli ett viktigt landmärke vid infarten och entréområdet till Lund från norr. Byggnadens arkitektur, formspråk och landskapsanpassning blir avgörande för helhetsintrycket av området. Lunds Universitet Arkitekt förstudien: SWECO FFNS Arkitekter Ansvarig för detaljplanen: Ole Kasimir Tidplan: Planerad byggstart 2007, anläggningen planeras tas i bruk 2010

11 Lundaföretag i utveckling AlfaLavals kontor Alfa Lavals nya huvudkontor är ett exempel på att företagen satsar i Lund. Alfa Laval och Tetra Pak är välbekanta internationella koncerner som också utvecklas mycket starkt i den expansiva Lundamiljön. Forskning och utveckling i kombination med innovationskraft är styrkan i Lund och utgör basen för företagsamheten. Kompetensförsörjningen från Lunds universitet är av högsta internationella klass inom många områden. Såväl de internationella storföretagen som de mindre och nyare utvecklingsföretagen i Lund känner stor framtidstro och expanderar på bred front. Företagsbyn IDEON är fullbelagd med sina ca 200 företag och planerar för ytterligare utbyggnad. Alfa Laval Arkitekt: Skapa Arkitekter, Ulf Engstrand Några uppgifter för Lunds kommun (2005): Det finns ca anställda i privat verksamhet i Lunds kommun. Det finns totalt privata företag. Av dessa är 77% enpersonsföretag. 32 företag har mer än 100 anställda och 10 av dem har mer än 500 anställda. 11

12 Fler p-husplatser i centrum Dammgården Margretedal 12 Markparkeringen invid kvarteret Margretedal var 2004 omvandlad till till ett P-hus i annorlunda utformning, bl a med väggar i ribbor av sibirisk lärk. P-huset har endast fasta platser ca 260. De är främst för boende i kringliggande kvarter, vars bilplatser tagits i anspråk för bostadsutbyggnaden i kvarteret Lunds Södra och Hardebergabanan En utökning av antalet parkeringsplatser i innerstaden har också skett sedan ytterligare fyra halvplan byggts på P-huset Dammgården. Därmed har antalet platser utökats med 190. Det nybyggda trapp- och hisshuset förbättrar tillgängligheten till garaget. Det är anpassat för att kunna anslutas till ett framtida bostadshus i kvarteret. Lunds kommuns parkerings AB Arkitekt Margretedal: Bertil Restad, Esbjörn Jonsson Arkitekt Dammgården: Bertil Öhrström, SWECO

13 Modern kollektivtrafik till Dalby Bilderna är hämtade ur ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola där Josefina Brismar gjort ett förslag till hur en spårvagn i Lund skulle kunna se ut. Ur Design av spårvagn för Lundalänken skriver hon bl a: Tanken bakom designförslaget är att skapa en modern spårvagn för Lunds kommun. En spårvagn som är en symbol för regionen, och som ger uttryck för Lund och västra Skånes framåtsträvan, optimism och framsteg. Den är enkel och självklar med sympatiska drag som signalerar kvalitet och pålitlighet. Lundalänken är ett högklassigt kollektivtrafikstråk från Lund C till Universitetssjukhuset, LTH, Ideon, Brunnshög och vidare längs Utmarksvägen. Sedan 2003 trafikeras stråket framgångsrikt med buss, vilket innebär snabba och bekväma kollektiva transporter för ungefär arbetstagare och studenter som har sin dagliga sysselsättning i området. Målet på sikt är att bygga om länken för snabbspårväg, s k lightrail, och köra denna till Dalby för anslutning till den planerade Simrishamnsbanan. Visionen är att Lundalänken ska utgöra första delsträckan i ett spårburet stadsbanenät som binder samman Dalby, Lund, Staffanstorp och Malmö, samt eventuellt även Lomma, Bjärred och Södra Sandby. Lunds kommun har genom ett flertal påbörjade studier ökat takten i arbetet för spårtrafik på Lundalänken. Frågan aktualiserades ytterligare i juni då en modern snabbspårvagn demonstrerades och provkördes mellan Lund C och Eslöv. Kontaktperson: Christian Rydén,

14 Skissernas museum i ny kostym 14 Skissernas Museum - Arkiv för dekorativ konst var mellan 2001 och 2005 stängt för att den största om- och tillbyggnaden i museets 70-åriga historia skulle kunna genomföras. Projektet genomfördes av Statens fastighetsverk på uppdrag av Lunds universitet. Museet fick magasinsutrymmen och arbetslokaler och provisoriska utställningslokaler ersattes med permanenta. En tillbyggnad mot Universitetsbibliotekets park har skapat en ny entréhall samt bokhandel och kafeteria. I denna tillbyggnad finns också plats för utställningar, kontor och en stor hörsal. Skissernas Museum vann Betongvaruindustrins arkitekturpris Statens fastighetsverk Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor i Stockholm

15 Innovationernas hus Innovationernas hus är en kraftsamling inom IDEON för att skapa ett centrum för högteknologiska branscher. Byggnaden består av två byggnadskroppar med som högst 18 våningar. Entrérummet är öppet i fyra plan och inrymmer restaurang, café och konferensanläggning. I övrigt fylls huset av Ideons egen verksamhet, skybar, utställning, showroom samt servicefunktioner såsom bank, revisionsbyrå, mäklare och resebyrå. Huset blir en ny entrébyggnad för hela Ideonområdet, ett landmärke och en självklar, kreativ mötesplats för näringsliv, utbildning, forskning och samhälle. Detaljplanearbete pågår. Byggstart tidigast Uulas Arkitekter AB gm Jerker Edfast, Jennie Lindstén IKANO Fastighets AB genom dotterbolaget Första Fastighets AB Kontaktperson för detaljplanen: Lars-Göran Rickt

16 Östra Mårtensgatans nya fasad Gaturummet längs Laboratoriegatan/Östra Mårtensgatan har slutits, med ett 2½-plans hus som rymmer både bostäder som affärslokaler. Därmed har ett viktigt steg tagits på vägen mot en kommande upprustning av Östra Mårtensgatan. Hörnhuset har 14 bostadsrättslägenheter samt lokaler i bottenplanet. Österut mot Stora Tomegatan skall två gatuhus i 1½ plan uppföras. Darjac Fastighets AB Arkitekt: FOJAB arkitekter AB Kontaktperson för detaljplanen: Lars-Göran Rickt

17 Coop i ombyggda lokaler Under 2005 genomfördes en omfattande ombyggnad av COOP-huset vid Mårtenstorget. Betydande ändringar gjordes av butiksinteriören och fler butikslägen skapades. Dessa gavs egna entréer mot Mårtenstorget, längs ett entréplan som med trappsteg successivt närmar sig torgnivån. På det övre planet har bl a parkeringsplatsen förbättrats och fått en mindre utökning. Diskussioner pågår med intressenter om etablering på övervåningen. KF Fastighets AB Arkitekt: Axel Carlsson AB 17

18 Flyinge Kungsgård 18 1,5 mil utanför Lund ligger Flyinge - ett av världens äldsta stuterier med anor från 1100-talet. Idag drivs här verksamheter som spänner över många områden som avel och sport, veterinärmedicin, utbildning och evenemang. Under de senaste åren har flera byggprojekt genomförts. Flyinge har t ex fått en ny ridhall, en ultramodern hall med mycket glas och takkonstruktion av stål (se Helix omslagsbild). Andra satsningar är de nya elevhemmen byggda 2001 och 2004 samt ombyggnaden av Flyinges gamla halmlada till en modern seminhall. Flyinge har en hippologisk högskoleutbildning. Tillsammans med Vipeholmsskolan i Lund, drivs också ett specialutformat gymnasieprogram med hippologisk/naturvetenskaplig inriktning. Flyinge AB Flyinge ridhus, Crafoordhallen arkitekt: AIX Arkitekter AB, Jan Lisinski Flyinge elevbostäder arkitekt: Molén Arkitektkontor Flyinge seminhall, Färs- & Frostahallen arkitekt: Molén Arkitektkontor

19 Lund sid 7 sid 5 sid 6 sid 11 sid 10 Norra Ringen sid 15 Väg 108 Fjelievägen Lund C sid 5 sid 14 Autostradan E22 Lund sid 8 sid 18 sid 17 sid 16 sid 4 sid 12 sid 5 sid 12 Dalbyvägen Lunds kommun sid 9 Malmövägen sid 3 Projekt som presenteras i detta nummer av Helix Lund är inritade på kartorna ovan med hänvisning till den sida där projektet beskrivs. 19

20 Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund, (vx), Bangatan 10 A, Lund,