Anteckningar och synpunkter från KUT gruppens arbete.

Transkript

1 1 Anteckningar och synpunkter från KUT gruppens arbete. 1. Vad behövs göras för att Kulturskolan ska upplevas som en självklar del i organisationen av all personal? Utveckling av Kulturskolan innebär en utveckling av hela skolan. Det är viktigt att grundskolans och kulturskolans lärare arbetar tillsammans och fungerar som komplement i det pedagogiska arbetet. En förutsättning för att detta skall fungera är en tydlig organisation och ansvarsfördelning i verksamheten. Ansvar som ligger på ledningsnivå Att ge uttryck för gemensamma mål för verksamheten i grundskolan och Kulturskolan Att se grundskolans och kulturskolans gemensamma möjligheter och förankra beslut och idéer i hela organisationen Att tydliggöra Kulturskolans formella grund och förankra beslutet om Kulturskolan i hela organisationen. Arbetslagen skall vara väl fungerande, och Kulturskolan skall finnas representerad i varje arbetslag. Ansvar som ligger på arbetslagsnivå. Att samverka och sätta sig in i varandras sätt att arbeta pedagogiskt. Att ge barn och ungdomar möjlighet att pröva och utveckla olika inlärnings- och uttryckssätt och på så sätt finna verktyg för sitt livslånga lärande. Att skapa sammanhang i lärandet och växandet genom gemensamma projekt och teman Att gestalta kunskap och tankar genom estetiska verktyg och uttryck Att skapa reella förutsättningar för att alla barn ska kunna utveckla sin förmåga för att uttrycka sig Att ge tid åt att lära känna barnen. Att en röd tråd ska finnas för alla ämnen Att skriva elevomdömen i alla ämnen Att samverka när det gäller barn med särskilda behov Att på föräldramöten ge information om syftet med Kulturskolan. Att planera in tid för reflektion 2. Vad behöver ändras för att elevernas behov av olika lärandemiljöer och ändamålsenliga lokaler tillgodoses? Lärmiljöer En riktlinje bör vara att lärmiljöerna utvecklas så att barnen kan använda alla sina sinnen. Lärande ska vara lustfyllt, upplevelser, intryck och uttryck bör få plats. Barnen behöver möjligheter att lära med hela kroppen. Film och media bör komma in som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Skolbio kan vara en möjlighet för barn i alla åldrar. (Se vidare 1 Arbetslagens ansvar)

2 2 För att få en helhet i undervisningen ska lektionerna pågå i längre pass det ger möjligheter för både elev och lärare att arbeta med större helheter och varierat arbetssätt (se bilagt schemaförslag). Undantag finns t.ex när det gäller dans och klassorkester där barnen fysiskt inte orkar längre pass. Med väl fungerande arbetslag och god planering bör lärandet kunna ske även om en av lärarna i arbetslaget är sjuk/ledig en kort period. Samtalstid med klassläraren bör finnas både före och efter lektion när lärare i kulturämnen, slöjd eller idrott haft ansvar för lärandet i klassen. Lokaler På Snäckeskolan finns idag utrymme för slöjd- idrott och kulturämnen. Men på Kronhagsskolan saknas lokaler för bild och slöjd. Eleverna får förflytta sig mellan olika skolor och det påverkar möjligheten till samarbete mellan klass-, slöjd-, bildlärare. På Lindhskolan sker samverkan så att alla får plats. Träslöjdsalen är dock undermålig. Önskvärt vore att det på varje skola, fanns ett extra rum för flexibel verksamhet. Genom att förändra inredningen i klassrummen kan nya möjligheter skapas. Bord i stället för bänkar skapar flexibilitet men kan skapa osäkerhet hos en del lärare. 3. Vilka samarbetsformer kan utvecklas för att öka kontakten och förståelsen mellan både skolledare och personal på de olika enheterna? Väl fungerande arbetslag där Kulturskolan finns representerad. (Se vidare 1. om Arbetslagens ansvar) Gemensam planeringsdag inför läsåret. Gemensam utvärderingsdag efter läsårets slut. Gemensam studiedag varje läsår. Ett förslag till innehåll är en utbildningsserie: Värdegrunden och förhållningssätt gentemot varandra. Elevvårdskonferenser där lärare kallas utifrån barnens behov. En arbetsgrupp på varje skola som har ansvaret för traditioner och rutiner. Kontakt och förståelse mellan grundskolans och kulturskolans lärare kan öka genom att klassläraren deltar i Kulturskolans obligatoriska undervisning tillsammans med sin klass. Detta gäller : - dans i år 1, - rytm och musik i år 2, - bild och klassorkester i år 3 - teater år 4. Undervisningen i dessa ämnen äger rum klassvis under ett läsår. Elevens val bör utvecklas vidare (förslag se bilaga). Planering och utvärdering bör ske gemensamt av arbetslagen och Kulturskolans lärare. Pedagogiska caféer där man kan träffas och lära av varandra.

3 3 4. Hur skulle skolorganisationen i Hällefors kunna utveckla synen på och samplaneringen runt tidsorganisering, schemaläggning och tjänstetillsättning? Det bör finnas ett kalendarium som är känt i hela förvaltningen. Varje skola gör sedan sitt eget kalendarium med utgångspunkt från det gemensamma, men anpassat till respektive skolas verksamhet. Förvaltningschefen och rektor på varje skola är ansvariga för kalendariet. Utgångspunkterna inför schemaläggningen och planeringsansvaret måste tydliggöras Övergripande schemasamordning bör ske mellan grundskolan, kulturskolan och gymnasiet - utvärdering av årets upplägg - lokalsamordning - gemensam planeringsdag - gemensam dag för utvärdering - gemensam studiedag - flexibilitet viktigt - samordning av elevens val Fastställande och utvärdering av timplanen är en viktig del i arbetet. Obligatoriets förhållande till timplanen måste tydliggöras. Tydliggörande av utgångspunkter för placering av Kulturskolans obligatorium i olika årskurser är viktigt (se nedan). Fördelningen mellan årskurserna är styrd utifrån olika utgångspunkter. Det är viktigt att lägga en grund så tidigt som möjligt så att barnen kan pröva sin lust och förmåga i förhållande till olika aktiviteter. Blir då lättare för barnen att kunna hitta det som passar dem och därefter kunna vidareutveckla det. Aktiviteterna bör också ligga utvecklingsmässigt rätt så att mötet med aktiviteterna ger möjligheter som stärker det som barnet utvecklar under perioden. Utveckling av uttrycksmöjligheter är också en utveckling av redskap för lärande. Ämnena fördelas enligt följande: Dans i År 1 Genom att i dans koppla rörelse och musik på ett lekfullt sätt ökar känslan för kroppen och kroppsmedvetenheten ökar. Barnen får tidigt möjlighet att upptäcka och uttrycka sig med kroppen. Dansen ger stöd för den motoriska utvecklingen och grund för utvecklande av finmotoriken. Rörelser och träning av balansförmågan underlättar också läsinlärningen. Rytm och musik i År 2 Rytm och musik bygger vidare på dansen och utvecklar rytmkänsla, musik och sång. Ger grund för fortsatt musik och att spela instrument.

4 4 Klassorkester i År 3 Klassorkestern bygger vidare utifrån musik och rytmik i år 2. Att så tidigt som möjligt pröva att spela ett instrument underlättar inlärningen. Instrumentens storlek sätter gräns nedåt i ålder. Genom samspelet i klassorkestern lär sig barnen även att lyssna till varandra och fungera i samarbete med andra. Bild År 3 I denna ålder ökar barnen sin medvetenhet om sig själva i förhållande till andra och upptäcker medvetet världen på ett nytt sätt. En bra ålder att pröva och att upptäcka olika material och tekniker. Ger möjlighet för barnen att öka sin medvetenhet om bilden som språk. Teater År 4 Teater och drama ger utrymme för att arbeta kring det som upplevs som viktigt i barnens värld. Ger möjlighet att arbeta med förståelse för samspel och relationer. Att arbeta med scenografi ger en koppling till bildämnet. Musik och rörelse kan bli redskap i uttryckandet. Tjänstetillsättning. I obligatoriet skall musiklärare, danspedagog, teaterpedagog och bild och form pedagog driva verksamheten i samverkan med klassläraren. Undervisningen ska äga rum klassvis under ett läsår. Kulturskolan ligger som en fristående organisation. Förslag finns om att Klockarhagsskolans bild- och musiklärartjänst bör tillhöra Kulturskolans organisation. Detta för att underlätta för en röd tråd i verksamheten 5. Hur ser skolorganisationen i Hällefors på kulturen som pedagogiskt redskap och på kulturen som egenvärde i organisationen? Den senare forskningen om barns utveckling präglas av en konstruktivistisk syn. Det kompetenta barnet skapar själv sin identitet i samarbete med andra barn och vuxna och får kunskap genom att aktivt söka och utforska. Det vi vuxna kan göra är att tillhandahålla verktyg och gynnsamma förutsättningar för barnets utveckling. Kulturen som pedagogiskt redskap / Estetiska lärprocesser Till våra möjligheter att skapa meningsfulla bilder av verkligheten hör också de konstnärliga uttrycksformerna. Utredningen om Kultur i skolan lyfte fram flera syften Att höja kvalitén på skolans arbete. Att ge tillgång till flera och varierande möjligheter att bilda kunskap. Att ge förutsättningar till en skolmiljö/fritidsmiljö som visar vägen till ett rikare liv. I samband med arbetet med programplaner för gymnasieskolan lanserades det vidgade språkbegreppet. Skapande verksamhet och estetiska lärprocesser är något som hör till all kunskapsbildning och därför är en angelägenhet för alla ämnen i skolan. Det kanske inte är mer av isolerad läs- och skriv- eller matteträning som behövs för att ett barn ska växa i sitt lärande och i sin utveckling. Det kan också handla om nya och andra ingångar t.ex. att spela, sjunga, måla, eller dramatisera som kan stärka ett barns självförtroende och verka förlösande på språkförmågan och lusten att läsa, skriva och räkna. Kulturämnena bör länkas till läroplansövergripande frågor som skolans värdegrund, elevinflytande och demokratifrågor.

5 5 Det är viktigt att Kulturskolan och Grundskolan samverkar för att - uppmärksamma och utveckla barns spontanitet, kreativitet, nyfikenhet och lust att upptäcka, lära och uttrycka sig. - ge förutsättningar för barnen/ ungdomarna att gestalta kunskap och tankar genom estetiska verktyg och uttryck - skapa sammanhang i lärandet och växandet genom gemensamma projekt och tema - ge barn och ungdomar möjlighet att pröva och utveckla olika inlärnings- och uttryckssätt och på så sätt finna verktyg för sitt livslånga lärande. - skapa reella förutsättningar för att alla ska kunna använda sin yttrandefrihet I arbetet med barn med särskilda behov har samarbetet mellan Grundskolan och Kulturskolan en viktig funktion. Kulturen som drivkraft i Hällefors utveckling För att förankra skolan i samhället kan Pentti inbjudas till exempelvis arbetslagsträffar för att berätta om kulturen som drivkraft i Hällefors kommun. Kulturen som egenvärde Kulturen har ett värde i sig. Genom att barnet får pröva olika estetiska former för uttryck, ökar möjligheten för varje barns helhetsutveckling. Det handlar om att utveckla människans alla intelligenser. Betydelsen kan också ses utifrån 3 nivåer Individnivå: hur kulturen påverkar bl.a. personlighetsutvecklingen, förhöjer livskvalitén fungerar identitetsskapande, främjar gemenskap och kreativitet, Gruppnivå: hur kulturen påverkar den sociala miljön och gruppstrukturen Samhällsnivå: välfärd, vad kulturen betyder för invånarna i form av fritidssysselsättningar, utbildning, arbetsmarknad Det är viktigt att utveckla och uppmärksamma barns spontanitet, kreativitet, nyfikenhet och lust att upptäcka, lära och uttrycka sig. Alla barn och ungdomar bör få möjlighet till eget skapande, kulturupplevelser och delaktighet i kulturlivet I arbetsgruppen för Utveckling av Kulturskolan har ingått Marianne Sörenson, Karin Pettersson, Anna Eriksson, Kenth Håkansson, Liisa Lindeberg- Lindvet, Kenth Håkansson, Christina Bennermalm och Inger Törnkvist som sekreterare.