SLUTRAPPORT. Läkemedelsavstämning på vård- och omsorgsboende - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting
|
|
- Julia Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (10) Beslutad av styrgrupp SLUTRAPPORT Läkemedelsavstämning på vård- och omsorgsboende - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Projektägare: Projektledare: Omvårdnadsförvaltningen Solna stad och verksamheter inom SLSO Maria Rothlin, kvalitet och patientsäkerhetssamordnare Jakobsbergsgeriatriken Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, omvårdnadsförvaltningen Solna stad
2 SID 2 (10) Bakgrund Avvikelser som rör läkemedel är de vanligaste avvikelserna och kan ge allvarliga vårdskador. Ungefär 350 patienter avlider (enligt registret för läkemedelsbiverkningar) i Sverige varje år av läkemedelsrelaterade skador. För vissa läkemedel och patienter innebär ett misstag allvarligare konsekvenser än för andra. Exempel på sådana riskläkemedel är antikoagulantia, sederande läkemedel, narkotiska läkemedel och insulin. Det är känt att misstag och missuppfattningar är särkilt vanliga när patienten byter vårdnivå eller vårdgivare. Anledningen är ofta brister i kommunikation och informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna. Läkemedelsavstämning är ett sätt att förebygga fel i vårdens övergångar. Läkemedelsavstämning är till för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföring mellan olika aktörer i vården. Läkemedelsavstämningen börjar när patienten flyttar in till äldreboendet samt vid byte av vårdnivå. Jakobsberggeriatriken har ett läkaransvar på vård- och omsorgsboenden i närliggande kommuner, däribland Solna. Idag finns samarbete mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna stad avseende god och säker vård och omsorg. För att ytterligare öka patientsäkerheten och utveckla kvaliteten finns ett stort intresse hos båda huvudmännen att samarbeta kring läkemedels-avstämningar. Ametisten är ett vård- och omsorgsboende med 80 platser där det bor personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov med somatiska sjukdomar och personer med demenssjukdom. Hallen är ett vård- och omsorgsboende med 69 platser där det bor personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov med somatiska sjukdomar, personer med demenssjukdom och ett korttidsboende där de flesta kommer direkt från slutenvården. Som ett av sex nationella satsningsområden för att öka patientsäkerheten och reducera vårdskador har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) identifierat att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. En metod för detta är läkemedelsavstämning. Syfte Syftet med projektet har varit att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar och att som vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med lagen om patientsäkerhet (SFS 2010:659) Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete.
3 SID 3 (10) Mål Projektmålen var att: 1. alla som flyttar in på de vård- och omsorgsboenden (2 st.) som omfattas av projektet eller byter vårdnivå (när de bor på de berörda vård- och omsorgsboendena) ska ha fått en läkemedelsavstämning under projekttiden. 2. utvärdera SKL s metod för läkemedelsavstämningar 3. skapa rutin för läkemedelsavstämningar riktad till personal på geriatriken och vårdoch omsorgsboenden, som baseras på erfarenheter av genomförda läkemedelsavstämningar i projektet Resultat Två vård- och omsorgsboende ingick från början i projektet (Ametisten och Hallen). På grund av att läkarsituationen sviktat och det inte funnits någon kontinuitet i läkaransvaret under projektiden på Hallen har de utgått ur projektet. Vidare i resultatdelen kommer följaktligen enbart Ametistens resultat att finnas och redovisas. Vid boendet lever personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov och personer med demenssjukdom. Kartläggningen visar att endast 2 av 12 personer har 5 läkemedel eller färre. 8 personer har 6-10 ordinerade läkemedel och 2 personer har fler än 11 ordinerade läkemedel vid inflyttning. Detta betonar ytterligare vikten av att läkemedelsavstämning sker för att förebygga onödiga biverkningar, vårdskador och onödiga kostnader. (Se nedanstående kartläggning) 1. Antal läkemedelsavstämningar under projekttiden Under planerad projekttid, oktober december 2010, flyttade 10 personer in och 2 personer bytte vårdnivå och återkom till äldreboendet. Samtliga har fått en Läkemedelsavstämning. Månadsredovisning av antalet utförda LMA. Antal kvinnor och män som medverkat i projektet:7 kvinnor och 5 män Månad oktober november december januari februari Antal utförda LMA Kartläggning av patientens läkemedelsbehandling. Inom det första dygnet efter inflyttning till vård- och omsorgsboendet förs alla läkemedel upp på läkemedelslistan för att så snart som möjligt utreda om det finns oklarheter i läkemedelsbehandlingen.
4 SID 4 (10) Några exempel på vilken information om läkemedelbehandling som sjuksköterskan får vid inflyttningen från patienten/närståenden är; Apo-dos recept, Apo-dos påsar, läkemedelsförpackningar/burkar som kan vara påbörjade eller där tabletter i burken inte stämmer överens med etiketten på förpackningen, Handskrivna läkemedelsordinationer som patienten eller närstående skrivit och Gula recept. Då många olika läkare kan ordinera läkemedel till patienten är det viktigt att få fram en fullständig information från så många källor som möjligt. Patienten och närstående är många gånger den bästa informationskällan för att identifiera vilka läkemedel som patienten tar. Under ankomstsamtal med patienten och eller närstående skriver sjuksköterskan in läkemedelsordinationer på blanketten läkemedelsintervju, sjuksköterskan tar hand om ev. läkemedelsförpackningar, åtminstone tillfälligt. Vid nästa besök av läkaren går denne tillsammans med sjuksköterskan igenom patientens läkemedelsordinationer. Därefter tas en uppdaterad/korrekt läkemedelslista fram där läkemedelsnamn, styrka, dos och administreringssätt finns angivet. Efter varje förändring i läkemedelsordintaionen tar sjuksköterskan fram en aktuell läkemedelslista i E-dos. Statistik hämtat från läkemedelsintervjuer. Hos 10 av 12 medverkande patienter fanns det en läkemedelslista som underlag inför LMA. 11 patienter hade läkemedel dispenserade som Apo dos. En patient av 12 hanterade sina läkemedel själv. Redovisning av antal ordinerade läkemedel för patienter som fick en LMA I gruppen som omfattats av 12 patienter fanns 10 patienter som hade 6 eller fler ordinerade läkemedel.se tabell nedan. Antal ordinerade läkemedel vid LMA vid inflyttning Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning. 0-5 Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning Antal ordinerade läkemedel vid inflyttning. Fler än 11 Antal patienter 2 8 2
5 SID 5 (10) Granskningsresultat av läkemedelsdokumentation i läkarjournal. Resultat från granskning av läkarjournaler för medverkande 12 patienter. Ja, dokumentation finns. Kartläggning över vilka läkemedel som är 9 3 ordinerade Källor som använts är dokumenterade 8 4 Korrekt läkemedelsjournal är upprättad 10 2 Medicinsk rimlighetsbedömning med ställningstagande till fortsatt aktuella läkemedelsordinationer 9 3 Uppdaterad läkemedelsjournal 11 1 Förändringar i läkemedelsjournalen under 7 5 vårdtiden, efter genomgångs med pat/anhörig Förändringar i läkemedelsjournalen i samband byte av vårdnivå Nej, dokumentation finns inte Granskning av omvårdnadsdokumentationen visar att LMA inte har dokumenterats på ett strukturerat sätt i omvårdnadsjournalen. Sjuksköterskorna beskriver att det varit svårt att veta var i omvårdnadsjournalen det ska stå, då det inte finns något sökord. Vid uppföljning/avslutande gruppdiskussion med sjuksköterskegruppen framkom att under sökordet läkemedelshantering skulle dokumentationen kunna ske, men att ett specifikt sökord skulle vara bättre för att lätt hitta i omvårdnadsdokumentationen. 2. Utvärdering av SKL:s metod för läkemedelsavstämningar Metoden utgår från Sveriges Kommuners och Landsting nationella satsning för ökad patientsäkerhet, när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Som arbetsmaterial har Stockholms läns landstings (SLL) Läkemedelsavstämning Tips- och arbetsbok från 2008 använts. I samband med utbildningsdelen i projektet gick deltagande personal och projektledarna igenom arbetsmaterialet från SKL för att hitta ev. justeringar/ förklaringar som behövde ske innan projektstart. Blanketten för läkemedelsintervju anpassades i samband med detta till vård- och omsorgsboendets behov. Se bilaga 1. Projektledningen kan med uppnått resultat konstatera att LMA enligt SKL s metod i ett vård- och omsorgsboende inte är helt anpassat till äldreomsorgen. Vid intervju med sjuksköterskorna som medverkat vid läkemedelsavstämningarna har de åsikter om blanketten för läkemedelsintervju, den har vi använt bara för att det ingick i projektet, den upplevdes mer som ett merarbete och underlättade inte genomförandet av LMA.
6 SID 6 (10) Som underlag för efterföljande journalgranskning användes checklistan från SKL. Granskningen visar att checklistans 2 första rubriker som är; inläggning/inskrivning/ ny kontakt samt rubriken under vårdtiden fungerar och är relevanta medan däremot den sista rubriken; vid utskrivning/avslutad vårdkontakt, mycket sällan är aktuell inom vård- och omsorgsboenden. 3. Framtagande av gemensam rutin för läkemedelsavstämning. För patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården ska läkemedelsavstämmning hållas årligen. Vid inflyttning till äldreboendet ska LMA göras inom en vecka. Patientansvarig läkare ska ta initiativ till LMA, även sjuksköterska kan begära att LMA utförs om de tycker att något verkar felaktigt som gäller patientens läkemedelsbehandling. En läkemedelsavstämning ska göras vid följande tillfällen: Vid ny kontakt/inskrivning Under vårdtiden Efter besök på akutsjukhus Läkemedelsavstämningen ska innehålla: Kartläggning vilka läkemedel patienten är ordinerad Kartläggning av vilka läkemedel (inklusive receptfria) patienten faktiskt använder. Dokumentation av läkemedelsändringar och orsak till ändringar. Samverkan i teamet av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kontaktperson/omvårdnadspersonal. Gruppen går igenom och diskuterar patientens läkemedelslista. Patienten och närstående ges möjlighet att redogöra för patientens läkemedelsintag, beskriva olika reaktioner på läkemedlen och ställa frågor. Genomgången ska också klargöra om patienten tar andra läkemedel, naturmedel eller om det finns läkemedel på listan som patienten inte tar. Om patienten har ordinationer från flera olika läkare kan dessa behöva kontaktas i samband med läkemedelsgenomgången Håll patienten och eventuellt närstående informerade och uppdaterade. Gemensam rutin mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna stads vård och omsorgsboende för äldre har utarbetats. Se bilaga 2.
7 SID 7 (10) Tidplan/Aktiviteter Projektet har pågått under perioden augusti 2010-okotber Aktivitet Tidsperiod Framtagande av projektplan Augusti 2010 Framtagande av informationsmaterial Augusti 2010 Framtagande av rutiner för LMA September 2010 Utbildning September 2010 Projekttid September-maj 2011 Utvärdering Juni-oktober 2011 Referenser Metoden utgår från Sveriges Kommuners och Landsting nationella satsning för ökad patientsäkerhet, när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar från Som arbetsmaterial har Stockholms läns landstings (SLL) Läkemedelsavstämning Tips- och arbetsbok från 2008 använts. Budget/resurser Projektet är avslutat och har finansierats med statliga stimulandsmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av projektorganisation, utbildning, genomförande av projektet som utvärdering. Kostnaderna för Solna stads medverkan är kr. Jakobsbergsgeriatriken har inte tagit del av statliga finansieringsmedel då utförande av LMA ingår i läkaruppdraget för SÄBO. Erfarenheter I ett fall under projekttiden kom en patient åter från akutsjukhuset utan någon skriftlig information och utan aktuell läkemedelslista trots att förändring av läkemedelsordinationer skett. På Ametisten finns en expedition för sjuksköterskor och läkare. Läkaren har sitt skrivbord med en dator med landstingets dokumentationsprogram. Sjuksköterskan har sitt skrivbord med företagets dator för omvårdnadsdokumentation. Läkare och sjuksköterska har inte behörighet att läsa varandras dokumentation, i praktiken skrivs läkarens dokumentation ut på papper och sätts i en pärm, varje boende har sin egen pärm.
8 SID 8 (10) Sjuksköterskan samtalar med patienten, och med närstående vilka läkemedelsordinationer som patienten har. Ibland har patienten och eller närstående tagit med information om vilka läkemedels som patienten använder. De som idag bor på vård- och omsorgsboende har stora omvårdnadsbehov och ett flertal sjukdomar så att andra ännu mer akuta prioriteringar ofta blir nödvändiga när läkare finns på plats, tid för Läkemedelsavstämningar minskar då drastiskt och ibland måste skjutas upp till nästa besök. Citat från 3 sjuksköterskor på Ametistens vård och omsorgsboende Citat från 3 sjuksköterskor på Ametisten om hur det varit att använda metoden som SKL tagit fram när det gäller att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Frågan som ställdes var, har LMA medfört något positivt när det gäller LMA? detta är naturligt för oss, det har vi alltid gjort boende är med när de kan detta har vi gjort länge, men för er skull har vi använt blanketten, intervju, och det blir ett merarbete sjuksköterskan gör detta tillsammans med läkaren nu har det ett namn arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktperson är med när de har tid vid uppföljning är arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktperson med när boende kommer från Hallens korttidsvård, då är läkemedelslistan rätt läkemedelslistor som vu får från KS, det gör mig orolig recept-lista från apoteket är inte att lita på Vad händer efter projektet Samarbetet mellan Jakobsbergsgeriatrikens läkare med ansvar för Ametisten och sjuksköterskorna på Ametisten har fungerat bra och utförandet av LMA kommer att permanentas vid boendet. Socialstyrelsen har också uttryckt att man vill skärpa föreskrifterna för läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Den nu framtagna rutinen för LMA kan via läkarorganisationen och MAS introduceras/ införas vid alla äldreboenden i Solna stad. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Blankett vid läkemedelsintervju Rutin för LMA
9 SID 9 (10) Projektorganisation Styrgrupp Styrgruppens ansvar är att besluta om mätbara effektmål, delta i styrgruppsmöten, säkerställa att projektets resultat tas om hand i den löpande verksamheten och där ge avsedd effekt, godkänna projektdokumentation (projektplan, progressrapporter, slutrapport), följa upp och stödja projektarbetet, besluta om fortsättning, eventuella ändringar eller ett eventuellt avslut samt mäta och följa upp effektmålen efter projektets avslut Styrgruppsordförande ansvarar dessutom för att kalla till styrgruppsmöten och fastställa dagordning inför mötet. Styrgruppsordförande: Iréne Kallin, förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen Solna stad Styrgruppsmedlemmar: Jörgen Helgesson, verksamhetschef Rehab nordväst Margareta Östman, verksamhetschef Ulriksdals vårdcentral Martin Annetorp, verksamhetschef Jakobsbergsgeriatriken Projektkoordinator Projektkoordinatorns ansvar är att stödja projektledarna och att vara föredragande i projektgruppen. Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare Projektledarnas ansvar är att ta fram projektplan, introducera och stödja projektmedlemmar, styra, leda och kontrollera projektarbetet samt sammankalla till och leda projektmöten. Projektledaren ansvarar dessutom för att sammankalla till projektledarmöten, att projektmålen nås i tid och till fastställd budget samt för projektrapportering till projektkoordinator. Huvudprojektledare Maria Rothlin, kvalitet och patientsäkerhetssamordnare Jakobsbergsgeriatriken Delprojektledare Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, omvårdnadsförvaltningen Solna stad
10 SID 10 (10) Projektgrupp Projektmedlemmarnas ansvar är att delta i projektmöten, bidra med sin kompetens samt uppmärksamma ändrade förutsättningar/risker/avvikelser och återkoppla till projektledarna. Projektgruppsmedlemmar Inger Pettersson, verksamhetschef Hallens vård- och omsorgsboende Susanne Habra, verksamhetschef Ametistens vård- och omsorgsboende Börje Lundqvist, läkarchef Jakobsbergsgeriatriken Referensgrupp Representanter från Äldreforum i Solna stad är projektets referensgrupp.
11 Bilaga 1. LÄKEMEDELSINTERVJU Inflyttningsdatum SÄBO Namn Födnr. Datum för läkemedelsintervju Pat. sköter sina läkemedel själv Ja Nej Pat. har Apo-dos Ja Nej Finns en korrekt läkemedelslista? JA Nej Läkemedels/beredningsform Styrka Dosering Kommentar Uppgiftslämnare LMF Uppföljning Signatur LMF= läkemedelsförteckning Uppgiftslämnare= patient/närstående Signatur: vem har utförd LMA, signaturförtydligande ska finnas
12 Gemensam Rutin mellan Jakobsbergsgeriatriken och Solna Stad för Läkemedelsavstämning vid Vård-och omsorgsboende inom Solna Stad
13 Bakgrund Avvikelser som rör läkemedel är de vanligaste och kan ge allvarliga vårdskador. Ungefär 350 patienter avlider (enligt registret för läkemedelsbiverkningar) i Sverige varje år av läkemedelsrelaterade skador. I snitt används en av tio vårddagar på Sveriges medicinkliniker till vård av patienter som felbehandlats med läkemedel. En stor del av dessa patienter är äldre människor med långvarig behandling och många läkemedel. Drygt en fjärdedel av de vårdskador som identifierades i Socialstyrelsens vårdskadestudie 2007 hade orsakats av felaktig läkemedelsbehandling, till exempel olämpliga val av läkemedel, otillräcklig behandling, överdosering eller förväxling. Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år i genomsnitt 5,7 läkemedel per dygn, och det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel. En inte obetydlig andel, cirka fyra procent av alla personer över 80 år, har ordinerats läkemedel som genom interaktion kan ge svåra biverkningar. Äldre människor är dessutom mer känsliga för effekter och biverkningar av läkemedelsbehandling eftersom kroppens förmåga att ta upp, fördela, omvandla och utsöndra läkemedel försämras med åldern. Det kan till exempel yttra sig i att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan med kvarstående trötthet och dåsighet under lång tid. Anledningen är ofta brister i kommunikation och informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna. Det är därför nödvändigt att arbeta på flera fronter samtidigt för att öka säkerheten och minimera vårdskador i samband med läkemedelsbehandling: Rutin för Läkemedelsavstämning (LMA) används för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföring mellan olika aktörer i vården. Patienten/ närstående måste göras delaktig i sin genom att erbjudas ett så aktivt deltagande i läkemedelsavstämning/ läkemedelsbehandling som möjligt.
14 När ska LMA ske? vid inflyttning till äldreboende (senast genomförd inom 1 vecka) vid byte av vårdnivå under vårdtiden vid återkomst från annan slutenvårdsenhet Hur ska LMA ske? Sjuksköterska skriver ut aktuell APO-doslista (E-recept) Sjuksköterska och läkare gör intervju patient/närstående (har patienten egen medicinlista med, egna mediciner med??) Läkare gör inventering av LF (läkemedelsförteckningen via journalsystemet Take Care) Läkare ansvarar för kartläggning av patientens aktuella Läkemedel Läkare upprättar en aktuell läkemedelslista Dokumentation av läkemedelsförändringar görs i läkarjournalen Sjuksköterska dokumenterar i omvårdnadsjournal att LMA och ev. förändringar är utfört under sökord läkemedelshantering ( med hänvisning till läkarjournal) Skriftlig och muntlig information till Patient/ närstående Under vårdtiden Det är viktigt för patientens säkerhet med en kontinuerlig dokumentation av läkemedelsförändringar och tankar kring dessa för att undvika missförstånd i fortsatt vårdkedja. Vid alla justeringar av läkemedel ska en kort notering i läkarjournalen göras där datum för uppföljning anges, liksom i sjuksköterskans omvårdnadsjournal ( sökord; läkemedelshantering ). Vid byte till annan vårdnivå Aktuell läkemedelslista och vårdmeddelande skickas med patienten Vid återkomst Sjuksköterska kontrollerar att aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse medföljt patienten Läkare ansvarar för dokumentation av läkemedelsförändringar i läkarjournalen Sjuksköterska dokumenterar ev. förändringar under sökord läkemedelshantering ( med hänvisning till läkarjournal) Skriftlig och muntlig information till Patient/ närstående Solna Stad Jakobsbergsgeriatriken
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Medicinkliniken Ryhov 928 I teamet ingår: Eva Aldoson, Sara Forsell, Åsa Hamringer, Christina Huss, Fredrik Johansson, Katarina Kollberg, Sara Sjöberg och Ulrica Werner.
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting
Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merRutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merLäkemedelsrutin/ Förändringar
Läkemedelsrutin/ Förändringar 2015 Varför ny rutin och nya signeringslistor? Vid Kvalitetsgranskningen som gjordes i mars-15 fick kommunens läkemedelshantering ett flertal påpekanden. MAS-en, Medicinskt
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merRiktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merAnsvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)
SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merGranskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del
2018-08-29 1 (5) Dnr SOCN 2015/124-050 Socialnämnden Granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del Nacka kommun beslutar att göra en påkallad granskning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merPatientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017
Patientsäkerhetsnätverksträff SKL 23 maj 2017 Sammanhållen vård (Göran Stiernstedt) Uppdragen: S 2013:14 Sveriges Riksdag Utredning för effektivare resursutnyttjande inom HSV Klart 13/1 2016 Nationell
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS
Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen
Läs merRutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med demenssjukdom - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting
Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (10) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med demenssjukdom - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms
Läs merRiktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merEtt mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen
Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merLokal läkemedelsinstruktion
Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion
Läs merAvvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Läs merARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE VU XNA, FUNKTIONSNEDSAT TA OCH ÄLDRE SID 1 (7) 2010-07-09 ARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM Författare: Eeva Eriksson [Skriv text]
Läs merRutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:
Läs merCirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:
Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merSamverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)
Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan
Läs merLäkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén
Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merLÄKEMEDELSRUTIN/UTBILDNINGSMATERIAL
LÄKEMEDELSRUTIN/UTBILDNINGSMATERIAL Grönvägen, Ängsvägen, Sjögläntan Vissefjärda serviceområde Algutsboda serviceområde IFO HSL 1 VARFÖR NY RUTIN OCH NYA SIGNERINGSLISTOR Vid kvalitetsgranskningen som
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merLäkemedelsstämma 2015
Läkemedelsstämma 2015 Hålltider: Inledning Karin Lindgren, läkemedelsstrateg 08.30- Förebyggande av hjärtkärlsjukdom - levnadsvanor och farmakologi Jan Håkansson, distriktsläkare 09.30 Fika 10.00 forts
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merRiktlinjer för Avvikelsehantering
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:
Läs merFramtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.
Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merÅtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.
1 (6) Medverkande Karin Ginsburg, verksamhetschef Liv Lundgren, platschef Ida Tegnefjord,läkemedelsansvarig sjuksköterska Ida Lorenzson,MAS Åtgärdsplanen skickad till karin.ginsburg@nytida.se liv.lundgren@nytida.se
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merNamn:... Datum och tid för del:... Plats:...
Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår
Läs merBjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering
Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs merRiktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs mer