Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl Stockholms byggnadsförening

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl Stockholms byggnadsförening Deltagare Bergkvist Kerstin Björk Monica Celinska Karolina Chantereau Yves Dahlin Hans Dobi Magdi Eklund Anna Everitt Magnus Gehlin Signhild Johnson Olof Jurdell Petter Kumar Yogesh Lennartsson Helena Ludvigsson Arne Luther Marie-Louise Marklund Frida Permats Britta Rosenkilde Anders Smeds Johan Ej närvarande: Andersson Jonas Janson Magnus Johansson Olof Larsson Karl-Eric Från Boverket Elfving Sara Hjortsberg Madeleine Tolstoy Nikolaj Åkerman Stig Gäster: Ingvarsson Hans Karlsson Ulf Klickbara bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Föreningen Sveriges VVS-inspektörer Byggmaterialindustrierna Handikappförbunden Svenska Teknik&Designföretagen Hyresgästföreningen (ersätter Karin Lindeberg) Kontrollansvarigas riksförening Sveriges Kommuner och Landsting VVS Företagen Energi- och miljötekniska föreningen Sveriges byggindustrier SABO Fastighetsägarna Byggherrarna (ersätter Mats Björs) Sveriges Stadsarkitektförening Astma- och allergiförbundet Sveriges Arkitekter Svensk Ventilation Trä- och möbelföretagen Villaägarna Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Svenska Byggingenjörers Riksförbund Samhällsbyggarna Svensk Försäkring Enheten för EU, marknadskontroll och energi Sekreterare byggrådet, tf enhetschef Tekniska egenskapskrav Utvecklingsledare, Boverket Enheten för Detaljplanering, bygglov, plangenomförande KTH KTH Boverkets organisationsschema Framtidens gröna byggnadsmaterial Regeringsuppdrag om studentbostäder Byggprocessen Kommunerna kompetensbehov Energideklarationer Byggproduktförordningen Krav på information om farliga ämnen

2 Välkomna! Nikolaj Tolstoy hälsade alla välkomna till Byggrådets möte nr 84. Därefter fick deltagarna presentera sig eftersom det var många nya (både ordinarie och ersättare). Denna gång hölls mötet i Stockholms Byggnadsförenings konferenslokaler på Norrlandsgatan 11, i samma hus som Boverket har sina lokaler. Föregående protokoll godkändes. 1. Nytt från Boverket korta rapporter Boverkets nya organisation Madeleine Hjortsberg berättade om Boverkets nya organisation, se bilaga 1. BBR 2013 Den planerade revideringen av byggreglerna pausas i vissa delar. Det gäller avsnitt 6 och 8, arbetet med övriga revideringar fortsätter. Anledningen är att Boverket har fått ett regeringsuppdrag om en översyn av alla byggregler som ska vara klart den 1 juli För avsnitt 7 Bullerskydd har mindre ändringar gjorts efter den stora remissen och därför skickas ett justerat förslag på snabbremiss till de som svarade på remissen just vad gäller avsnitt 7. De som önskar ta del av förslaget kan höra av sig till Stina Jonfjärd (stina.jonfjard@boverket.se). Den korta remisstiden beror på att hela förslaget ska skickas på EU-anmälan i slutet av januari Marie-Louise Luther tyckte att det är olyckligt Boverket väntar med de enstegstätade fasaderna. NÄR kommer de ändringarna att träda i kraft? Det byggs ju hus med enstegstätade fasader fortfarande. Nikolaj Tolstoy svarade att funktionsreglerna naturligtvis gäller. Det blir en ny remissomgång om Boverket föreslår andra ändringar. Nikolaj tackade också för de genomarbetade remissvar som Boverket fått. Certifierad sakkunnig Boverket har möjlighet att skriva föreskrifter för certifierade sakkunniga i byggprocessen. Enligt Plan- och bygglagen kan byggnadsnämnden bestämma att en viss kontroll ska göras av certifierad sakkunnig, men kontrollen av ett byggprojekt ska i första hand göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. Föreskrifter inom områdena fukt, ljud, bärförmåga (betong, stål, trä, geoteknik) har tidigare varit ute på remiss, men är nu lagda på is under tiden som frågan utreds närmare. För närvarande finns föreskrifter för certifierade sakkunniga för kulturvärden, energi, brand, luft och tillgänglighet. Eftersom alla sakkunniga, som inte ingår i egenkontrollen, nu måste vara certifierade behöver antal områden utökas. Systemet vilar på kommersiell grund vilket innebär att det måste vara lönsamt för certifieringsorganen att låta ackreditera sig för ett område för att det över huvud taget ska finnas certifierade sakkunniga på detta område. De behöver ett hundratal certifierade inom ett område för att det ska löna sig med ackreditering. Hur många certifieringsområden kan vara aktuella? Och hur många personer

3 är potentiellt möjliga att certifiera inom varje område? Boverket har haft flera förslag på remiss, och försöker hitta vilka områden vi ska skriva föreskrifter för. Vi har haft en enkät på föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer hemsida. Frågan var vid vilka tillfällen och inom vilka områden som de såg behov av certifierade sakkunniga. Svaren på enkäten sammanställs just nu. Certifiering av vissa installatörer Certifierad installatör är ett frivilligt system EU vill att certifierade installatörer ska finnas för installation av förnybar energi exempelvis solenergi. Boverket måste skriva både certifierings- och ackrediteringsföreskrifterna samtidigt som det är ett frivilligt system. De anläggningar som berörs är små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem samt system för ytnära jordvärme och värmepumpar. Boverkets ambition är att ha föreskrifterna klara till den 11 februari 2013, men det är ännu oklart om det är möjligt. Takras information till lantbrukare Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket, tillsammans med Jordbruksverket, med flera, har ett informationsuppdrag att upplysa lantbrukare att är byggherrar när de uppför eller låter uppföra lantbruksbyggnader och att byggreglerna gäller även om det inte är bygglovs- eller anmälningspliktigt. Ca 4000 byggnader rasade under snövintern för ett par år sedan, både nya och äldre. Försäkringsbolagen betalade inte ut full ersättning eftersom reglerna inte följts fullt ut. Boverket har därför, på uppdrag av regeringen, informerat lantbrukare om att de och inte deras entreprenörer är byggherrar när de beställer byggnader. Det är de som ska följa byggreglerna, vi informerar också om vart de kan hitta de regler som finns. Hushållningssällskapet kommer att ha tvådagarskurser (eller uppdelade på kvällskurser) för att nå så många som möjligt med information i annan form. En åttasidig broschyr finns snart på boverket.se, liksom ett kortare informationsblad. Svenskt trä och träguiden har enkla beskrivningar för hur man dimensionerar (tips från deltagarna) Boverket kan inte hänvisa dit i broschyren eftersom den redan är lämnad till tryck. Men vi kan tipsa hushållningssällskapet att upplysa om träguiden i sina utbildningar. PBL Kunskapsbanken Boverkets webbhandbok PBL Kunskapsbanken utvecklas hela tiden. Vissa delar har varit väldigt framgångsrika. Kunskapsbanken vänder sig till mer professionella användare av vår information. Den ersätter boken om lov, tillsyn och kontroll. Hela webben håller på att göras om och det kommer troligen att bli klart under VÄS Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga, VÄS, publicerades den 3 december Rådet förtydligar när en anmälan ska göras till byggnadsnämnden vid en väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal samt för åtgärder i en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad.

4 Boverket funderar på att även skriva allmänna råd om de andra åtgärderna som står i PBF 6 kap. 5, t.ex. installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation i byggnader, anläggningar för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt. 2. Innovationer inom materialforskningen bilaga 2 Hans Ingvarsson, tidigare Vägverket och nu KTH. Ulf Karlsson, professor materialteknik KTH Hans Ingvarsson, KTH, har tidigare arbetat 35 år på Vägverket och 2,5 månader på Trafikverket och har varit med i SIS standardiseringsgrupp för Bygg och anläggning i många år. Hans berättade om KTHs utvecklingsplan för och dess devis KTH i människans tjänst för morgondagens samhälle. Man har sedan 2010 arbetat utifrån fem olika forskningsplattformar, och han presenterade professor Ulf Karlsson som är föreståndare för Material-plattformen inom KTH. Det finns potential att arbeta med byggnadsmaterial, och det rimmar väl med EUs färdplan mot ett resurseffektivt Europa där målet är att förbättra avfallshanteringen samt reducera material- och energikonsumtionen. Ulf Karlsson, professor i materialfysik, fortsatte och undrade varför det pågår avancerad materialutveckling inom många områden, men inte alls för byggmaterial? Och varför diskuteras inte byggmaterial i forskningsperspektiv? I Sverige sker just nu en enorm teknisk utveckling, med MAX IV i och ESS i Lund som exempel. Att köpa bostäder är en av våra största investeringar och vi lägger inte i närheten de forskningsresurser inom detta område, som motiveras av dess betydelse. Det är olyckligt att byggforskningen fått stå tillbaka så mycket sedan Byggforskningsrådet gick upp i Formas. Varför inte nu ta ledartröjan? KTH tar ledningen i Sverige Sverige tar ledningen i Europa Europa tar ledningen globalt Hur ser alternativet ut? För någon månad sedan beviljades av Vetenskapsrådet den allra första forskningsansökan inom byggmaterialområdet i Sverige (om bitumen). Föreläsarna Hans Ingvarsson och Ulf Karlsson avslutade med att skicka runt intresseanmälan för mer information och intresse av att delta vid framtida diskussioner. Arne Ludvigsson tyckte att materialforskningen kunde kopplas ihop med byggandet av billiga bostäder. Vad hände efter att Byggforskningsrådet lades ner? Nikolaj Tolstoy svarade att Boverket sitter med i Formas forskningsråd och att i årets forskningsproposition så föreslås att Formas får mer pengar för hållbar samhällsbyggnad Anna Eklund, SKL, tyckte att kommunerna fortsatt ska få gå före på energiområdet. detta med anledning av Byggkravsutredningens rapport i december 2012.

5 3. Regeringsuppdrag om standarder Boverket har fått ett regeringsuppdrag om Eurokoder och standarder (20 december 2013). I budgetpropositionen står att många av de standarder som används inom byggsektorn är upphovsrättsskyddade, och rätten att använda dem är ofta förknippade med stora kostnader, något som kan bli kännbart för mindre byggbolag. Boverket får i uppdrag att göra de s.k. eurokoderna tillgängliga på marknaden till en så låg kostnad som möjligt. I uppdraget ingår även att analysera om det finns ett behov från branschen att översätta de eurokoder som i dag inte är översatta till svenska. Om så förekommer ska Boverket översätta dessa eurokoder till svenska. Boverket får också i uppdrag att utreda vilka övriga standarder inom byggsektorn som är de mest centrala och föreslå hur dessa kan göras mer tillgängliga. Detta uppdrag ska även innehålla en analys inklusive förslag till hur mindre företag kan få större inflytande i standardiseringsprocessen. I denna analys ska Boverket samråda med Kommerskollegium. Uppdraget att göra eurokoderna tillgängliga till en så låg kostnad som möjligt ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 25 januari Övriga delar av uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 21 juni 2013 och slutredovisas senast den 28 november Vad hoppas Byggrådet rådets medlemmar på? Monica Björk anser att det är viktigast att prioritera de standarder som hänvisas till i byggreglerna. De standarder som eventuellt följdhänvisas till i dessa standarder kan prioriteras i andra hand. Yogesh Kumar framförde att Boverket bör undvika att hänvisa till standarder över huvudtaget och om det går och istället skriva in kraven direkt i föreskrifterna. Yves Chantereau höll med om detta. Magdi Dobi tyckte att relationen mellan standarder och föreskrifter är lite kontroversiell eftersom andemeningen med funktionsreglerna var att vi skulle öppna för olika tekniska lösningar. Genom att koppla standarder till föreskrifterna så tolkas de av vissa kommuner som enda godkända tekniska lösning. Onödigt att hänvisa till en standard när vi i föreskrifterna egentligen bara hänvisar till ett litet, litet avsnitt av standarden? Går det att göra på annat sätt, undrade Magnus Everitt. Yves Chantereau ser att många fåmansföretag arbetar med föråldrade standarder eftersom det är för dyrt att uppdatera standarderna. Kostnaderna har nästan exploderat under de senaste åren! Karolina Celinska framhöll brukarperspektivet och att kostnaden för deltagande i standardiseringsgrupper hindrar ideella organisationer från att medverka. Monica Björk tyckte att SIS kan utveckla sin hemsida så att det enkelt går att se vilka standarder som är harmoniserade och även kategorisera dem enligt produktområdena i byggproduktförordningen. En användarvänlig hemsida underlättar! Hon menade att de och Boverket har påtalat behovet muntligen till SIS, men att Boverket kanske borde göra en skriftlig förfrågan till SIS om detta. Nikolaj Tolstoy pekade på att den europeiska gemenskapen gör att Boverket måste hänvisa till standarder såsom tillexempel Eurokoder, för att beräkna bärförmåga, och harmoniserade standarder för de byggmaterial och byggdetaljer som är harmoniserade. Boverket hänvisar

6 även till svenska standarder som standarder om exempelvis bostäders lämplighet samt tillgänglighet och användbarhet respektive standarder om ljudnivåer och deras provning. SIS är dess medlemmar och Nikolaj tyckte att det är olyckligt att fastighetsägare och byggherrar inte medverkar i standardisering. En förhoppning är att om standarder kan bli mer tillgängliga att även fastighetsägare och byggherrar kan inse vikten av standardisering och medverka mer. 4. Studentbostäder och bostäder för unga Bilaga 3 Madeleine Hjortsberg informerade om Boverkets nyinkomna regeringsuppdrag om mindre bostäder, se bilaga. Boverket planerar nu hur uppdraget ska genomföras och vill gärna ha synpunkter och kommentarer. Projektledare är Peter Johansson och Ingrid Hernsell. De stora frågorna i uppdraget är buller, tillgänglighet och bostadsutformning. Uppdraget består av flera delar, bl.a.: en översyn av de regler som påverkar byggandet av student- och ungdomsbostäder med en boarea på max 35 kvm. Översynen omfattar regelverk från lag till vägledningar, och inte bara de regelverk som Boverket förvaltar. Tidsbegränsade bygglov och flyttning/nyuppställning av tillfälliga byggnader Informationsinsatser om tidsbegränsade bygglov och vilka möjligheter som finns att med nuvarande byggregler bygga och utforma student- och ungdomsbostäder. Boverket har för avsikt att bilda ett nätverk för mindre bostäder, för att få möjlighet att föra dialog och utbyta erfarenheter med aktörer som arbetar med frågan om småbostäder. Ett 30-tal olika aktörer har tillfrågats och vi hoppas att de ska spegla de flesta intressen. Allmänna synpunkter på uppdraget från byggrådet: Kan detta leda till att det blir enklare krav på mindre lägenheter, inte bara student och ungdomsbostäder? Kommer Boverket att se över hyresrättslagen också? Madeleine Hjortsberg svarade att Boverket kommer att titta på näraliggande lagstiftningar och på alla små lägenheter, inte bara avsedda för studenter och unga. Kan verkligen byggreglerna göras om? Hur skulle man kunna skriva ner dem? Vi har redan minimikrav! Tror Boverket att just föreskrifterna om innemiljö och fukt kan ändras när revideringen av BBR 6 o 8 stoppats på grund av detta uppdrag? Madeleine Hjortsberg svarade att vi får avvakta utredningen. Det finns väldigt många kontorsbyggnader i industrifastigheter, som står tomma idag. Varför kan man inte bygga om sådana till bostäder? Det är i och för sig en planprocessfråga men varför inte? Reglerna är begripliga och bra och man förstår varför de finns, men nu handlar det om tak över huvudet. Det är olyckligt att ta bort gemensamhetsutrymmen för unga människor som flyttar långt hemifrån. De behöver det sociala för att undvika depression mm.

7 Yves Chantereau framförde att krav på tillgänglighet och buller utomhus är de krav som kan ge störst effekt på ett ökat byggande. Exempelvis att minst 30 % av bostäderna ska vara tillgängliga och resten kunna nås med ramper eller trappor. En lättnad på bullerkravet utomhus skulle i vissa fall möjliggöra exploatering av svåra lägen och då vara en möjlighet för studentbostäder. (Synpunkterna har utvecklats i ett senare mail till Boverket). Karolina Celinska sa att utifrån DHRs perspektiv finns ett bekymmer med undantagsresonemang. Många tror att tillgänglighet och användbarhet bara är nödvändigt för själva bostadsinnehavaren och självklart är det den primära aspekten. Dock är tillgänglighet och användbarhet till bostäder ett betydligt vidare förhållningssätt, då det även inbegriper besökstillgänglighet. Vi kan inte resonera som att funktionsnedsättning enbart kännetecknar en kategori människor. Effekten av funktionsnedsättning kanske bara drabbar den enskilde individen, men bristande tillgänglighet och användbarhet påverkar betydligt många fler. Det måste finnas andra sätt att sänka byggkostnaderna och boendekostnaderna utan att göra avkall på tillgänglighet och användbarhet och människors möjlighet att delta. De är dessa andra sätt som måste vara lösningen. (Även detta resonemang har utvecklats i ett senare mail till Boverket). Arne Ludvigsson berättade om Kvarteret Solen i Borlänge, Jakobsgårdarna från (Byggutmaningen, BFR rapport R36:1993 normfritt byggande), där den minsta lägenheten var 34 kvadratmeter. Läs rapporten och titta på det färdiga resultatet i Borlänge! Boverket kanske skulle föreslå en ny tävling när vi lämnar ifrån oss uppdraget. Juryn för uppdraget leddes av förutvarande GD Gösta Blücher. Byggrådets medlemmar vill gärna vara med och påverka! 5. Byggprocessfrågor Bilaga 4 Stig Åkerman Tillsynsvägledning för kommunernas tillsyn Boverket och Länsstyrelserna har gemensamt ansvar för att ge råd och stöd om hur byggnadsnämnderna ska bedriva sin tillsyn. - granskning i efterhand om uppräknade bindande regler följts eller inte följts - om inte: ingripande med föreläggande om åtgärd, rättelse eller stopp - inte valbar, måste göras Treåriga tillsynsvägledningsplaner och regelbunden rapportering av tillsyn och tillsynsvägledning. Kommunens tillsyn i PBL är skilt från uppföljning och tjänsteutövning såsom anpassa kontrollplanen till det enskilda ärendet, arbetsplatsbesök etc. Exempelvis vägledning om metodiskt tillsynsarbete, utformning av tillsynsbeslut med mera. Hur uppfyller man kraven i BBR? Webbseminarium under våren 2013, kanske i april. Olovligt byggande, skräpiga tomter, byggnader som borde rivas, ej uppfyllande av kraven om tekniska egenskaper t.ex. bärförmåga, fukt, energianvändning.

8 Vad vill byggnadsnämnderna ha tillsynsvägledning om? Hur formuleras korrekta beslut? Rutiner och riktlinjer vid ingripande. Sanktionsavgifter. Hantering av handräckning Kerstin Bergqvist tyckte att man bör titta på miljonprogrammen också, inte bara på nybyggnad. Där finns problem med hur ombyggnad utförs avseende tillgänglighet i badrum som senare kan äventyra bostadsanpassning och säker vatten. Arne Ludvigsson sa att många anmälningar som kommer in handlar om granntvister, olovligt byggande, fallfärdiga hus etc. Kontrollansvariga undersökning Är det brist på kontrollansvariga eller inte? En undersökning pågår med hjälp av konsult om hur många kontrollansvariga som finns respektive hur många som skulle behövas. Övergångsperioden har förlängts till den 30 juni Magdi Dobi tycker det är dåligt att det inte gjorts en analys tidigare. Det har inte gått ut tillräcklig information om att det blir byggstopp om det inte finns några kontrollansvariga. Behovet måste skapas i hela Sverige! Den 14 december fanns det 2604 kontrollsansvariga i Sverige. Johan Smeds undrade om Boverket undersökt antalet certifierade kontrollansvariga i förhållande till antal bygglovansökningar. Det skulle säga mer! Stig Åkerman tror att det kan vara svårt eftersom det är många mindre ärenden och alla bygglov behöver ju inte en kontrollansvarig. Kontrollplaner vad är planerat för 2013? Boverket har ett bemyndigande att föreskriva om kontrollplaner, men arbetet med att ta fram föreskrifter har prioriterats ner tidigare. Förhoppningsvis kommer arbetet i gång under Magdi Dobi ansåg att det är förödande att arbetet dröjer. Kontrollansvariga och byggnadsnämnderna är förtvivlade. Det är en osäker situation! I många fall har aktörerna ingen aning om vilka startbesked kommunerna lämnar. PBL bygger ju på kontrollplaner! Rapport om kommunernas kompetensbehov Bilaga 5. Kommunerna måste bli attraktivare som arbetsplats och rekrytera fler personer med högskoleutbildning. I dag finns inga kompetenskrav på bemanningen i en kommun förutom att det ska finnas en arkitekt. 6. Energideklarationer Bilaga 6 Nikolaj Tolstoy Boverket har bl.a. ansvar för tillsynen av att energideklarationer utförs och att de används i annonser. För husägare och mäklare går det att få ut hela energideklarationen via Boverkets hemsida. För andra går det att få ut delar av den. Diskussion uppstod om sammanfattningen

9 som föreslås. Yogesh Kumar och Petter Jurdell ansåg att den missgynnar befintliga byggnader som lätt hamnade i klass D, E och F. Petter ansåg att det är viktigt att Boverket tar hänsyn till fastighetsägarna i denna fråga för det är de som drabbas av kostnaden om hyresgästerna vill ha förbättringar. Komplettering i efterhand från Yogesh Kumar: Befintliga byggnader uppförda och godkända enligt gällande regelverk missgynnas starkt i Boverkets förslag eftersom de hamnar i de lägsta klasserna. Energiprestandaredovisningen ska ta hänsyn till vilket år byggnaden är uppförd och om den motsvarar då gällande kraven. En upplysning om detta borde finnas med i energideklarationerna. Yogesh framförde också att han knappt känner till några byggnader som uppfyller klass A. Istället ska man försöka med Miljöbyggnads klassningssystem för energi där klass A motsvarar 65 % av gällande regelverk. Nikolaj Tolstoy svarade att det var avsikten att kunna jämföra energianvändningen i nya och äldre hus och att boende ska bli mer insatta i hur mycket energi som används i det hus de bor i eller besöker. De som precis uppfyller BBR hamnar i klass C, byggnader med 75 % av BBRs krav hamnar i klass B och med 50 % av BBRs krav kommer byggnaden i klass A. Klass D är 1,25 och klass E 1,50, klass F 2,0 och klass G sämre än 2,0 av BBRs krav. 7. Byggproduktförordningen, CPR Bilaga 7 Sara Elfving Kontaktpunkt för Byggproduktförordningen, CPR - vad innebär det? Troligen blir Boverket svensk kontaktpunkt, men något beslut finns inte ännu. En handfull länder är på väg att starta upp sin kontaktpunkt som ska vara på plats den 1 juli Danmark är först ut och har varit i gång sedan ett halvår. Kontaktpunkten ska besvara frågor från tillverkare om för vilka egenskaper de behöver redovisa prestanda för att få sälja sin produkt i Sverige. Danmark utlovar svar på 24 timmar (dock endast arbetsdagar). Enligt förordningen ska svar lämnas inom 14 arbetsdagar. Anders Rosenkilde önskade att svaren på kontaktpunktsfrågor läggs ut på webben så att alla leverantörer kan läsa. Det blir ineffektivt om alla frågar kontaktpunkten! Och måste informationen på produkten vara kopplad till byggregelverket? Köparna kanske vill veta annat om produkten? Sara Elfving svarade att man naturligtvis får deklarera mer än man behöver, men myndigheter får inte efterfråga uppgifter för andra egenskaper än vad som kan redovisas enligt den harmoniserade standarden. Monica Björk undrade vad man behöver deklarera i Sverige eftersom det inte finns några produktkrav här. Om man bara ska sälja i Sverige kanske man kan skriva NPD på alla egenskaper? Sara Elfving svarade att tillverkaren inte kan skriva NPD på alla egenskaper, utan måste ange prestanda för minst en egenskap. Dessutom behöver användaren känna till prestanda för vissa egenskaper för att kunna avgöra om produkten kan användas när funktionskraven i byggregelverket ska uppfyllas. Att vi inte har preciserade detaljerade produktkrav betyder inte att vi inte behöver veta något om produkterna. Sara berättade att Boverkets informationskampanj om CE-märkning utvärderas genom en enkät på webben, men att den inte har avslutas ännu. Sara visade därefter Boverkets kampanj om CE-märkning som hittills vänt sig främst till tillverkare. Under våren kommer ytterligare målgrupper att nås med information, exempelvis distributörer och användare av byggprodukter.

10 8. Övrigt Övrig fråga från Marie-Louise Luther Sara Elfving berättade att kravet på information om kemiska ämnen i byggprodukter är ganska lågt satt i byggproduktförordningen, se bilaga 8. Kemikalieinspektionen har under 2012 låtit en konsult titta närmare på kemiska ämnen i byggmaterial och möjligheten för länderna i EU (bl.a. Sverige) att gå längre och ställa högre krav på information om farliga ämnen/emissioner m.m. än vad som anges i byggproduktförordningen. Det finns andra länder som gjort det, främst Tyskland, Frankrike och Holland. Boverket förväntar sig att Kemikalieinspektionen kommer att gå vidare i ämnet nästa år. Rapporten kan hämtas som pdf här: Monica Björk påpekade att vi i Sverige är och har varit duktiga på innehållsdeklarationer i de frivilliga byggvarudeklarationerna. Övrig fråga/upplysning från Karolina Celinska Tillgänglighet som diskrimineringsgrund har beskrivits/analyserats i en utredning. Det har tagits fram en särskild rapport för att balansera debatten. Kanske är inte kostnaderna så enorma som den första utredningen rapporterade. Läs mer och hämta rapporten på 9. Ny PBL på rätt sätt Nikolaj Tolstoy och Stig Åkerman PBL på rätt sätt har genomfört översiktskurser och 15 webbseminarier (de flesta inom byggområdet) allt finns på hemsidan, Det kommer att bli en app och en rapport som överlämnas till Socialdepartementet den 19 december Här föreslås fortsatta nätverk och stöd till erfarenhetsutbyte inom PBL-området, en samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställda tjänstemän inom kommuner och länsstyrelser och gemensamma utvecklingsprojekt för att förbättra i första hand kommunernas arbetssätt och tillämpningen av PBL. PBL på rätt sätt upphör vid årsskiftet och Boverket kommer då att fortsätta arbetet tillsammans med länsstyrelser, lantmäteriverket, SKL och kommuner med att informera om PBL och dess tillämpningsföreskrifter med bl a webbseminarier. Följande webbinarier är planerade under 2013: 13 mars ÖP 16 maj (kan bli tidigare) Tillsynsvägledning 10. Nästa byggråd 17 april 2013 i Stockholm