Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige

Transkript

1 Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige Friluftsliv defined by schools in a muncipal in the north of Sweden Ia Svärd Ia Svärd Ht 2014 Examensarbete, 15 hp Examensarbete för lärarexamen, IML (TUV) 15 hp

2 Sammanfattning Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94. Med Lgr 11 har friluftsliv återigen både fått en större plats i ämnet idrott och hälsa och även en tydligare beskrivning. Det kvarstår dock en relativt stor tolkningsfrihet i läroplanen vad gäller innehåll vilket också visar sig i min undersökning. En kvalitativ enkätundersökning i en mindre kommun i norra Sverige gjordes. I resultatet kan konstateras att de 16 respondenterna hade en ganska samlad bild av hur de definierar friluftsliv men att denna började skilja sig åt när nyare företeelser såsom slalom skulle beaktas. Det skiljer sig också en del åt om man tittar på hur respondenterna identifierar friluftsliv och vad de anser sig ska genomföra med eleverna. Nyckelord Idrott och hälsa, åk 1-6, undervisning, skola

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Nyckelord... 2 Inledning Syfte och frågeställning Syfte Frågeställningar Litteraturbakgrund Historisk tillbakablick på friluftsliv Definition av friluftsliv Styrdokumenten Upl Lgr Lgr Lgr Lpo Lgr Metod Vetenskapsteori Undersökningsmetod Urval Etiskt förhållningssätt Metoddiskussion Resultat Respondenternas friluftsutbildning Respondenternas privata friluftsliv Respondenternas definition av friluftsliv Friluftsliv i undervisningen Diskussion Litteraturförteckning

4 Inledning Jag har under några år arbetat som idrottslärare på en liten skola i en kommun i norra Sverige och då ofta funderat på hur man på bästa sätt skall genomföra skolans mål för området friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Jag har stött på en del motsättningar i hur man skall undervisa i friluftsliv. En del lärare lägger stor vikt vid utrustning och ekonomiska förutsättningar för t.ex. turverksamhet medan andra lärare anser att det räcker med en tur i närområdet med ytterst lite material. Jag har också funderat mycket på vad friluftsliv egentligen innebär för lärare i min kommun då det finns så många tolkningar av begreppet. När jag börjat fördjupa mig i begreppet friluftsliv i litteraturen ser jag att det är ett begrepp som innehåller olika saker även för olika forskare. Backman har i sin avhandling Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values (2010) gjort en sammanfattning av olika tolkningar som förekommer. Han menar då att man kan dela in tolkningen av begreppet friluftsliv i tre olika kategorier vilka sedan sammanstrålar på ett antal punkter. Dessa punkter är: motstånd mot tävlingsmomentet, hälsa, uppleva naturen, kulturella perspektiv på landskapet, miljömedvetande. Dessa kan man även se är huvudingredienser i miljödepartementets definition av friluftsliv från 2003: vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling ( 3) Jag vill med detta arbete se hur lärare i en kommun i norra Sverige har tolkat begreppet friluftsliv och hur detta i sin tur påverkar deras syn på kursplanerna i idrott och hälsa samt hur det påverkar undervisningen i friluftsliv på skolorna där dessa lärare är verksamma. Nya kursplanen Lgr 11 påverkar hur lärarna planerar och genomför sin undervisning. Jag anser att kursplanens formuleringar är otydliga vilket bidrar till att det kan se väldigt olika ut i olika skolor

5 Syfte och frågeställning Syfte Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare i åk 1-6 tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Frågeställningar 1. Vad påverkar lärares tolkning av begreppet friluftsliv? 2. Hur tolkar lärarna målen för friluftsliv i ämnet idrott och hälsa? - 3 -

6 Litteraturbakgrund Historisk tillbakablick på friluftsliv Ursprunget till det vi i dag kallar friluftsliv säger Backman (2010) härstammar från Romantiken i den senare delen av 1700-talet. Fransk-Schweiziska läraren Jean-Jacques Rosseau, grundaren av Tysk gymnastik Johann Christoph Friedrich Guts Muts och den svenske botanisten Carl von Linné bidrog alla tre till ett ökat intresse för naturen under tiden Eichberg och Jespersen (1986) kallar detta för den första gröna vågen. Naturen blev en plats för aktivitet och rekreation för kropp och själ i stället för, som tidigare, en skrämmande plats. Mest påverkade blev välbärgade stadsbor som, genom dessa nya idéer om friluftsliv, lockades av att leva som den enkla människan i närhet till naturen. I mitten av 1800-talet minskade enligt Eichberg och Jespersen (1986) intresset för naturen. I stället växte inomhushallar för diverse olika idrotter fram. Fortfarande fanns ett intresse för vandring och skidturer men detta överskuggades av den nya trenden med fysisk träning i inomhusanläggningar. Fysisk aktivitet hade tidigare hade varit ett naturligt inslag i arbetslivet och nu förändrades mångas arbetssituation till att bli mer stillasittande vilket skapade ett nytt behov. När vi sedan tog klivet in i 1900-talet kom enligt Eichberg och Jespersen (1986) den andra gröna vågen. I takt med industrialiseringen och urbaniseringen av Sverige förvandlades stora delar av det tidigare bondesamhället till ett konsumtionssamhälle. Återigen var det den välbärgade medelklassen som fann den exotiska och orörda naturen lockande och de ville gärna upprätthålla bilden av Sverige som ett neutralt och säkert land opåverkat av klasskillnader och utanförskap. Under denna tidsperiod grundades också flera, för friluftslivet, främjande organisationer. Svenska turistföreningen 1885, Friluftsfrämjandet 1892 och Scoutrörelsen som kom till Sverige efter att ha sett dagens ljus i England Ett av organisationernas mål var att få folket att må bra genom skidåkning och andra naturupplevelser. De bidrog också till att sprida intresset för friluftsliv i Sverige i början av 1900-talet. Under samma tidsperiod startade också en hel del lokala föreningar kring sporter som skidåkning, skridskor, cykling och orientering. Dessa föreningar kom så småningom att innefatta även tävlingsmoment och kallades idrottsföreningar. Den här uppdelningen ledde till nya riktningar och förutsättningar inom så väl friluftsliv som idrottsrörelsen. Skidåkning är ett exempel på någonting som alltid varit en symbol för friluftsliv. Våra vintrar och fjäll har bidragit till att skidåkning blivit en viktig del av friluftsliv. I Norge har enligt Richardsson (1994) denna koppling till skidåkning varit ännu starkare och har sedan lång tid tillbaka funnits med i deras definition av friluftsliv. Då vi fram till 1999 använt oss av Norges definition av friluftsliv, se avsnittet om definitioner längre fram i arbetet, kan detta också ha påverkat skidåkningens starka position. En annan mycket viktig aspekt för utvecklingen av friluftsliv i Sverige var grundandet av Allemansrätten enligt Naturvårdsverket (2013). Tanken var att ge svenskarna möjlighet till vistelse i naturen utan restriktioner så länge som man inte stör eller förstör. Man ville också - 4 -

7 reglera hur människor vistades i naturen, något som blivit nödvändigt på grund av friluftslivets ökade popularitet. Till följd av den växande urbaniseringen och industrialiseringen i Sverige fick folket mer fritid. Den tredje gröna vågen kom (Eischberg och Jespersen 1986). Myndigheterna blev mer engagerade i att skydda vår miljö från människans nyttjande av naturtillgångar såsom t.ex. fiske och jakt. Fritid och friluftsliv blev därför en politisk angelägenhet. Eskilsson (2008) säger att på och 1940-talet ansågs fritid vara så gott som synonymt med friluftsliv. I dag överskuggas det som i ursprunget kallades friluftsliv av ett ständigt flöde av nya friluftsaktiviteter och modern utrustning som kostar mycket. På grund av denna kommersialitet tenderar en viss kategori av befolkningen att exkluderas från att utöva friluftsliv. Denna nya trend står i stark kontrast mot den ursprungliga idén med friluftsliv. Definition av friluftsliv Begreppet friluftsliv är inte något enkelt begrepp att definiera. Friluftsliv har som jag tidigare nämnt en lång historia i de skandinaviska länderna vilket i sig är en faktor som naturligtvis påverkat hur friluftsliv har blivit definierat i läroplanerna. För att kunna genomföra den studie av hur lärare i en kommun i norra Sverige tolkar läroplanerna vad gäller friluftsliv så måste jag också beskriva vilka olika synsätt man kan ha på själva begreppet friluftsliv. Även om friluftsliv har en lång historia var det enligt Backman (2010) inte förrän på 60- och 70-talet som man gjorde försök att definiera friluftsliv. Det kom då som en reaktion på att många olika föreningar hade skapats som på olika sätt försökte bevara vår miljö och sina specifika intressen. Backman menar vidare att Norge som har en väldigt lång forskningshistoria inom friluftsliv och som skapade sin definition för mer än tre decennier sedan också har fått en förtur att tolka vad friluftsliv innebär i Skandinavien. Det tog Sverige flera år innan de insåg att det fanns fördelar med att ha en egen definition av begreppet friluftsliv och inte bara kopiera Norges rakt av. Enligt miljödepartementets definition från 2003 är friluftsliv: Friluftsliv betyder att vara utomhus i den naturliga och kulturella miljön med välmående som syfte eller för att uppleva våra naturliga omgivningar utan krav på tävling ( 3) Under åren har också många olika intressegrupper och personer velat vara med och ha sin egen definition på friluftsliv vilket har påverkat oss i hur vi ser på begreppet. Nils Faarlund (1994) beskriver till exempel att det viktigaste med friluftsliv är den andliga frid man finner i naturen medan Henderson och Vikander (2007) trycker mycket mer på det nationella och patriotiska och att vi i de nordiska länderna känner en stolthet över vårt arv att vistas ute i naturen och även vår starka tradition med skidåkning. En utveckling i definitionen av begreppet kan man se över tid var t.ex. friluftsliv och sport placerade under samma organisation då svenska staten tyckte att det var svårt att skilja de två åt. Därför slog man ihop dem och sa att all aktivitet som rörde tävling och motion samt rekreation skulle höra under samma tak (Statens offentliga utredningar, 1969) Detta är nu borttaget och man ser i miljödepartementets definition av friluftsliv att det inte skall finnas krav på tävling

8 Axel Edinger (1997) skriver i en artikel att han vill göra en skillnad mellan friluftsliv, friluftsaktivitet och friluftssport. När man t.ex. anordnar tävlingar i typiska aktiviteter som hör till friluftsliv så kan man i stället kalla det för friluftssport. I dag finns det också många som gärna vistas ute i naturen men som vill ha ett riskmoment med i sina aktiviteter. Man klättrar med rep, åker skidor efter kite, åker body boards nedför forsar mm och Edinger menar då att man kan kalla dessa aktiviteter för friluftsaktiviteter. För att något skall få kallas friluftsliv menar Edinger att då måste det finnas ett syfte att komma närmare naturen på ett osjälviskt sätt och att bli ett med sin omgivning. Han menar vidare att i äkta friluftsliv har naturen ett värde i sig. Det jag kan konstatera är att definitionerna är många och skiljer sig åt i syfte och mening. Vi har alla påverkats av dessa definitioner beroende på vilken tidsperiod vi själva växt upp. Detta i sin tur påverkar hur vår utbildning har sett ut gällande vad som ingått i friluftsutbildningen och vidare hur vi sedan överför detta till våra elever. Styrdokumenten Friluftsverksamhet infördes i skolan redan under 1800-talet och har sedan dess varierat i och med att nya läroplaner har införts beslutade riksdagen att friluftsverksamhet skulle införas vid läroverken, varav minst 15 dagar skulle ägnas åt friluftsliv. Antalet friluftsdagar har sedan varierat i antal från obligatoriska till att från 1994 vara ett frivilligt inslag. Upl infördes den första så kallade undervisningsplanen för svenska folkskolan. Det som i målen för denna undervisningsplan kan betecknas som friluftsliv bestod av skridskoåkning, kälkåkning och skidlöpning. Simundervisning skulle ske utomhus i form av friluftsbad. I anvisningarna för ämnet kunde man läsa Efter skolstyrelsens bestämmande bör, där så ske kan, minst fyra halva eller två hela dagar under vardera höst- och vårtermin användas för av lärare ledda lekar och idrottsövningar i det fria (Undervisningsplan för rikets folkskolor, s 133, 1924) U kom en ny undervisningsplan som ersatte UPL I kursplanen för Gymnastik med lek och idrott står det under kategorin idrott att både manliga och kvinnliga lärjungar ska utöva orientering, skidlöpning och skridskoåkning. I allmänna synpunkter i kursplanen står att Gymnastikläraren skall sträva efter att väcka ett sådant intresse hos lärjungarna att de även efter avslutad skolgång fortsätter med friluftsliv (Kungliga skolöverstyrelsen s.182, 1955) Lgr 62 I kursplanen för gymnastik med lek och idrott uppmuntras läraren att ta ut elever i skog och mark. Här kommer också för första gången vinkeln att friluftsliv och naturvistelse kan vara ett bra redskap för att främja kontakt och bygga en bra relation mellan lärare och elever. I riktlinjerna för friluftsdagar anges att de ska innehålla övningar i lägerliv, terränglekar, - 6 -

9 skidåkning, utförsåkning, turteknik, skridskor, is- och fjällkunskap samt naturvård. I lgr-62 uppmanas idrottsläraren också att, i samband med friluftsdagar, samarbeta med lärare i tex naturorienterade och samhällsorienterande ämnen. Ämnesintegrering uppmuntras alltså. (Sverige, Skolöverstyrelsen 1962) Lgr 69 I lgr-69 beskrivs friluftsverksamheten på ett jämförelsevis grundligt sätt. Syftet var att genom aktiv rekreation bereda eleverna möjlighet till omväxling i det dagliga arbetet och ge möjlighet till vistelse ute i naturen Där skrevs att Genom friluftsverksamheten kan eleverna också lära sig att uppskatta och känna ansvar för naturen och dess skönhetsvärde. Man tryckte i denna läroplan även på vikten av en friare samvaro mellan lärare och elever och mellan eleverna inbördes som då skulle bidra till utveckling av kamratskap, hjälpsamhet, ledarförmåga och samhörighet med skolan. Här kommer också allemansrätten på tal. Det skrivs att speciellt bör de huvudmoment som ej kan bedrivas på schemabunden tid behandlas. Under friluftsverksamhet ges en naturlig tillämpning av sådana moment som tex allemansrätten Lägerskolverksamhet fick stort utrymme i denna läroplan. Det beskrevs ingående när och hur denna verksamhet skulle bedrivas både vad gäller årskurs, årstider och hur den borde planeras och genomföras. (Sverige, Skolöverstyrelsen ) Lgr 80 Svenska gymnastiksällskapet och Lärarnas riksförbund lade inför denna läroplan fram förslaget att ändra namnet Gymnastik med lek och idrott till Idrott. Detta ansågs vara ett bättre samlingsnamn på de moment och fysiska aktiviteter som skulle utövas i ämnet. Även i denna läroplan får friluftsverksamheten ett ganska stort utrymme om än mindre än i lgr-69. I målen står Under vistelse i naturen skall eleverna skaffa sig kunskaper om friluftsliv, få förståelse för den ekologiska balansen samt lära sig ta ansvar för naturen och utnyttja den rätt för rekreation och friluftsliv. (Läroplanen för grundskolan Lgr 80, s 90, 1980) Lpo 94 När denna läroplan kom bytte ämnet återigen namn. Från att i Lgr-80 ha kallats Idrott blev den nya benämningen Idrott och hälsa. Friluftslivet spelar en central roll i kursplanen och i ämnets syfte och roll står Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Under ämnets karaktär och uppbyggnad står Ämnet anknyter också till starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamheter och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94, Skolverket 1994) - 7 -

10 Lgr 11 Den nya läroplanen består av tre delar. Den första beskriver skolans värdegrund och uppdrag medan den andra innehåller övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Den tredje delen innehåller kursplaner för alla ämnen. Kursplanerna är indelade avsnitten syfte och centralt innehåll och kompletteras med kunskapskrav för respektive ämne. I syftesdelen framgår vilket ansvar undervisningen har för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som anges. Här finns också ett antal långsiktiga mål. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Innehållet är indelat i kunskapsområden som i sin tur består av ett antal punkter. Kunskapsområdena är ett sätt att strukturera innehållet och behöver inte motsvara arbetsområden i undervisningen. Lärare tillsammans med elever avgör hur de olika innehållspunkterna hanteras i relation till varandra. I läroplanen står att Eleverna skall utveckla sin förmåga att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. I det centrala innehållet för området friluftsliv och utevistelse rörande åk 1-3 och 4-6 är det främst orientering på enkel nivå, lekar och rörelse i skiftande natur och miljöer och allemansrättens grunder som kommer fram. Om man däremot tittar på det centrala innehållet för åk 7-9 är det mer detaljerat beskrivet: Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse

11 Metod Vetenskapsteori Min undersökning utgår ifrån en empirisk-holistisk vetenskaplig forskningsinriktning som kallas hermeneutik. Enligt Patel och Davidsson (2003) är hermeneutik ett system för förförståelse och tolkning där forskaren undersöker ett ämne eller en företeelse subjektivt utifrån sin förförståelse. Forskaren vill gå från förförståelse till förståelse. Jag vill utifrån min förförståelse kring friluftsliv i skolan få en så kallad holistisk bild av hur lärare definierar och tolkar begreppet friluftsliv i skolan samt hur de tolkar målen för detta i kursplanerna. Jag har genom den förförståelse jag skaffat mig innan jag skickade ut enkäten fått en bild av hur olika tolkningar kring friluftsliv kan se ut. Det är dock respondenternas svar i enkäten som är grunden i min undersökning. Därför har jag pendlat mellan det Patel och Davidsson (2003) beskriver som objektets synvinkel (respondentens) och subjektets synvinkel (forskaren). På detta sätt skapas enligt Patel och Davidsson både en helhetsbild av ämnet samt en bild av de olika delar som ämnet innehåller. Undersökningsmetod Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare i en kommun i norra Sverige dels definierar begreppet friluftsliv dels hur de tolkar den del av kursplanen i idrott och hälsa som har med friluftsliv att göra. Arbetsgången i studien har varit deduktiv vilket innebär att jag har utgått ifrån befintliga teorier i litteraturen för att skaffa en förförståelse. Jag har sedan prövat detta empiriskt. En fara med att arbeta på detta sätt är enligt Patel och Davidsson (2003) att studien kan bli alltför påverkad av tidigare forskning. Detta har jag tagit i beaktning och försökt undvika så gott som möjligt. Utifrån detta, mitt syfte och mina frågeställningar blev valet att göra en webbaserad enkätundersökning (bil 1). En bidragande orsak till valet av metod är de stora avstånden mellan skolorna i kommunen vilket gör det svårt ett hitta tid för att åka ut och genomföra intervjuer. Jag har använt mig av en enkättjänst som ett företag som heter Enalyzer tillhandahåller på webben. De riktar sig mycket till studenter och företag och hade en gratisversion för studenter som jag valde. Verktyget skapade dels enkäterna och sedan gjorde jag en kontaktlista och ett brev. Enalyzer skickade sedan ut enkäten med brevet till min kontaktlista. Jag kunde sedan följa hur svaren kom in samt även påminna mina respondenter efter en period. Enkätverktyget sammanställde sedan svaren i grupper och avkodade dessa. Utifrån rapporterna kunde jag analysera och jämföra svaren från enkäten på ett enkelt sätt. Jag valde att i enkäten blanda frågor som har fasta svarsalternativ med öppna frågor. Detta för att få en mer nyanserad information. Frågorna har formulerats för att få svar på mina frågeställningar och för att tydliggöra lärarnas tankar kring friluftsliv. När jag konstruerade enkäten valde jag medvetet att göra frågor till fyra förtänkta grupper: Respondenternas friluftsutbildning, Respondenternas privata friluftsliv, Respondenternas definition av friluftsliv och Friluftsliv i undervisningen. De svar jag erhöll motsvarade min ursprungliga kategorisering och jag behövde inte förändra den för att kunna placera svaren inom de fyra grupperna

12 Då syftet med min studie var att försöka förstå hur lärarna definierar begreppet friluftsliv och hur de tolkar kursplanen skulle jag vilja kalla detta en kvalitativ undersökning. I Enkätboken skriver Jan Trost (2012) om jag däremot är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att urskilja varierande handlingsmönster, är en kvalitativ studie rimlig. Urval Jag har undervisat i idrott i många år och under tiden haft funderingar på hur andra lärare i min kommun tänker och arbetar med just friluftsliv. Eftersom frågeställningen gäller lärare i Idrott och hälsa, åk 1-6 i en kommun i norra Sverige, är det de personerna som är mitt urval. Man skulle kunna säga att jag gjort ett bekvämlighetsurval Trost (2012) Som första steg tog jag reda på vilka lärare på respektive skola som passar in i mitt urval. Det är 16 lärare i kommunen som arbetar med detta. Av de 16 respondenterna svarade 15 på hela enkäten och en avbröt då hen ej var behörig och inte ansåg sig kunna svara. Förutom denna respondent var 11 behöriga för att undervisa i Idrott och hälsa och 4 obehöriga. De 16 respondenterna har jag kontaktat personligen eller via mail för att veta om de var intresserade av att delta i enkätundersökningen. Könsfördelningen bland personerna är 12 kvinnor och 4 män. Etiskt förhållningssätt Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns det enligt Vetenskasrådet (2006) fyra huvudkrav som en forskare bör vara medveten om. Dessa är: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att respondenterna i enkäten ska ha fått information om vad undersökningen skall handla om och hur den skall genomföras innan enkäten genomförs. Respondenterna i min undersökning fick information både via mail där syfte och tillvägagångssätt redogjordes och även genom ett personligt samtal där respondenterna samtyckte till att genomföra enkäten. Därigenom är även samtyckekravet i min undersökning uppfyllt. Enligt konfidentialitetskravet skall deltagarna i enkäten behandlas helt konfidentiellt så att varken informanterna, skolan de arbetar på eller någon annan ska kunna identifieras i uppsatsen. Endast forskaren i undersökningen skall ha tillgång till det insamlade materialet och veta vem som svarat vad. När respondenterna samtyckte till att genomföra enkäten godkände de även att deras uppgifter kan komma att användas i uppsatsen och enligt nyttjandekravet får dessa uppgifter enligt Vetenskapliga rådet (2006) endast användas i forskningssyfte. Metoddiskussion I genomförandet av min undersökning använde jag mig av en enkät. Jag gjorde först en provenkät vilken jag lät två av mina kollegor på skolan genomföra. Dessa hade båda behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Efter provenkäten genomförde jag en del ändringar i den innan den skickades ut. När jag erhöll svaren från enkäten stämde dessa väl överens med de svarskategorier jag på förhand förväntat mig att jag skulle få vilket jag tycker styrker enkätens validitet. Jag hade endast ett bortfall i min studie vilket kan bero på att jag

13 har en personlig relation med respondenterna. Det kan vara så att man kände sig mer benägen att svara på grund av detta vilket i sin tur påverkade hur många som svarade. Detta anser jag dock vara positivt vad gäller svarsfrekvensen. Hade jag genomfört enkäten i en för mig okänd kommun hade jag förmodligen fått fler bortfall. Frågan kommer dock om detta i sin tur även har påverkat innehållet i svaren. Jag anser mig dock inte ha en så nära relation med respondenterna att jag har diskuterat enkäten på ett ingående sätt med dem och anser därför inte att det har påverkat svaren på ett sådant sätt. Det finns dock en svaghet i min metod som härrör till detta. Jag har haft personlig kontakt med alla respondenter och informerat om enkäten. Beroende på hur väl man anser sig känna mig kan man också ha känt att man kunnat ställa frågor om enkäten vilken i sin tur påverkat hur man svarat. Jag har själv känt att jag givit likvärdig information om enkäten men har fört några anteckningar om respondenterna ställt frågor i anslutning till informationen. Om jag skulle genomföra denna undersökning igen tror jag att jag skulle göra intervjuer i stället för enkäter. Detta skulle ge mig ännu djupare förståelse för respondenternas svar på frågorna än vad enkäten gjorde

14 Resultat I detta kapitel redovisar jag resultatet av enkäten (Bilaga 1) med sexton lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige. Enkäten genomfördes hösten 2013 och jag behövde inte skicka ut några påminnelser. Kommunen är en glesbygdskommun och alla skolor är landsbygdsskolor varav en är en friskola. Fem av respondenterna arbetar på en F-9 skola med ca 270 elever. Respondent ett är utbildad under Lgr 80, hon har arbetat 29 år som lärare. Respondent två är utbildad under Lpo 94 och hon har arbetat 16 år som lärare. Respondent tre är utbildad under Lpo 94 och hon har arbetat 13 år som lärare. Respondent sju är utbildand under Lpo 94, hon har arbetat som lärare i 6 år. Respondent tretton är utbildad under Lpo 94 och hon har arbetat som lärare i 18 år. Fem av respondenterna arbetar på en F-9 skola med ca 190 elever. Två är män och tre är kvinnor. Respondent fem är utbildad under Lgr 80 och han har arbetat i 25 år som lärare. Respondent åtta är utbildad under Lgr 80, hon har arbetat som lärare i 21 år. Respondent tio är utbildad under Lgr 80 och han har arbetat som lärare i 25 år. Respondent elva är utbildad under Lgr 11 och hon har pga. pågående utbildning vikarierat som lärare i ca 3 år. Respondent femton är utbildad under Lgr 80 och hon har arbetat som lärare i 20 år. Tre av respondenterna arbetar på en F-6 skola med ca 75 elever. Alla är kvinnor. Respondent fyra är utbildad under Lpo 94 och har arbetat som lärare i 16 år. Respondent sex är utbildad under Lgr 80, hon har arbetat som lärare i 19 år. Respondent fjorton är utbildad under Lpo 94 och har arbetat som lärare i 4 år. En manlig respondent arbetar på en F-6 skola. Han är utbildad under Lgr 80 och har arbetat i 20 år som lärare. En kvinnlig respondent arbetar på en F-5 skola med ca 33 elever. Hon är utbildad under Lpo 94 och har arbetat som lärare i 17 år. Respondent sexton är man och den respondent som inte ansåg sig vara behörig och därför inte svarade på enkäten. Respondenterna är 12 kvinnor och 4 män i som har varit yrkesverksamma som lärare mellan 3 och 29 år. Sju av respondenterna utbildades under Lgr 80, sju under Lpo 94 och en under Lgr 11. Majoriteten av respondenterna har undervisat i idrott och hälsa under hela sin tid som lärare. Endast tre av dem har undervisat i idrott och hälsa kortare tid än 5 år. Sju av respondenterna undervisar i åk 1-3, tre av dem i 4-6, två av dem i 1-6 och fyra har en enda klass. Respondenternas friluftsutbildning Elva av respondenterna anser sig ha haft friluftsutbildning i sin utbildning. fyra anser att de inte har haft det varav en fortfarande är under utbildning. De som anser sig ha haft friluftsutbildning nämner lägerverksamhet under olika årstider, övernattningar, vandringsturer, skidturer och annan skidåkning. Tex säger respondent nio : Korta utflykter i närbeläget skogsområde, en kanothajk med övernattning i tält sommartid och en vintertur på skidor med övernattningar i stuga och bivack. Respondent två säger:

15 Superbra tycker jag. Tältläger med No, biologi och idrott, cykelfärd dit, paddling, fjällutbildning i Ammarnäs vinter, tur, längd och utför. Lägerskola med barn i Ammarnäs hösten. De respondenter som inte anser sig ha någon friluftsutbildning har bara kort konstaterat detta utan att utveckla det vidare. På frågan om de anser att deras lärarutbildning påverkar hur de undervisar i friluftsliv svarar åtta att det inte gör det. Av dessa anser sig fyra inte ha haft någon friluftsutbildning. Övriga fyra som svarat nej har haft friluftsutbildning men anser sig ändå inte vara påverkade av den. Sju stycken tycker att friluftsutbildningen har påverkar hur de undervisar. De nämner vikten av att alla ska kunna deltaga, ta bort tävlingsmoment och prestige samt vikten av utrustning för att kunna vistas ute i alla väder. Respondent sju säger t.ex. All vår friluftsutbildning planerades och genomfördes med fokus på att alla skulle kunna delta, att det skulle vara roligt och lagom utmanade, inget tävlingsmoment och ingen prestige. Respondenternas privata friluftsliv På frågan hur ofta de utövar friluftsliv på fritiden svarar elva av respondenterna att de gör det en gång i veckan eller mer. Endast 1 respondent svarar några gånger per år. På frågan om deras eget intresse påverkar undervisningen svarar tretton av femton ja. Det vanligast förekommande svaret är att de tycker att det är lättare att göra någonting man är bra på. Man anser också att om man själv tycker någonting är roligt överförs detta på eleverna. Respondenternas definition av friluftsliv Respondenterna har en relativt samlad bild av vad friluftsliv är. Alla respondenter utom två menar att friluftsliv är någonting som utövas ute i naturen i ej tätbebyggt område. Respondent ett säger: Att vara utomhus, och helst utanför asfalterade områden och, göra olika fysiska aktiviteter. Flera av respondenterna nämner att det är viktigt att ta hänsyn till naturen och allemansrätten. Respondent två anser: Att kunna vara ute i skog och mark, fjäll och sjö. Tar hänsyn till naturen, känna till vad man får göra och inte får göra. Fyra av respondenterna tar upp vikten av att utöva friluftslov under olika årstider. Respondent tre skriver: Att eleven får i återkommande aktiviteter vistas ute och i olika naturtyper under olika årstider. Tre av respondenterna yttrycker tydligt att friluftsliv är någonting som ger energi, är avstressande och kravlöst. Respondent tretton uttrycker kärnfullt:

16 Kravlös, avstressande utevistelse! Två av respondenterna tar upp vikten av att kunna läsa karta och orientera som en viktig del i friluftsliv. Respondent tre säger: Eleverna ska även träna på hur en karta är konstruerad, veta var karttecknen betyder och att de återkommande ska passa kartan och själva få en säkerhet att läsa och orientera sej efter kartan. Att laga mat utomhus nämns av tre respondenter. Man nämner trangiakök men även att laga mat över öppen eld. Respondent fjorton: Aktiviteter som man bedriver utomhus tex vandring, fiske, orientering, tälta, skidåkning och matlagning utomhus. Två av respondenterna har specifikt tagit upp vikten av att klara av olika nödsituationer i naturen. Respondent femton skriver: I detta innefattar även att kunna ta hand om sig själv och andra vid olika typer av nödsituationer En av respondenterna nämner att friluftsliv är utevistelse som inte nödvändigtvis måste vara så långt från skolan. För att tydliggöra vad respondenterna anser att friluftsliv är valde jag att göra en flervalsfråga där de kunde kryssa för vilka olika aktiviteter de anser tillhöra friluftsliv. Alla respondenter ansåg att följande aktiviteter tillhör området friluftsliv: Turskidåkning, laga mat utomhus, gå i skogen, fjällvandring och jaga/fiska. Alla utom en ansåg att följande aktiviteter ingår i friluftsliv. Plocka lingon, skolskogen och sätta upp ett tält. Tretton stycken anser att orientering tillhör friluftsliv. Tolv anser att promenera är friluftsliv. Alternativet antydde inte att promenaden skulle göras i någon särskild miljö. Elva respondenter tycker att slalom är friluftsliv. Nio respondenter tycker att livräddning vid vatten ingår i friluftsliv. Åtta anser att längdskidåkning tillhör friluftsliv och sju att valla skidor. Tre anser att HLR ingår och två att friidrott tillhör området. Den enda fråga som inte fick något svar var att åka en tur med bilen. För att ytterligar tydliggöra hur respondenterna definierar friluftsliv ställde jag frågan om de anser att alla friluftsdagar/idrottsdagar på deras respektive skola tillhör området friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Varav 40 % svarade ja. Av de som svarade nej har flera nämnt idrottsaktiviteter på/i idrottsplatser, skolgård eller idrottshallar. Respondent nio har svarat: Aktiviteter som skridskoåkning i ishall, bowling, curling, judo, lekar och tävlingar tillsammans med andra skolor, orientering, besök på badhus mm. Friluftsliv i undervisningen På frågan om skolorna har någon särskild plan gällande friluftsliv i ämnet idrott och hälsa svarade elva respondenter ja, tre nej och en jag vet inte

17 Jag frågade också om de förändrat sitt sätt att undervisa i friluftsliv efter införandet av Lgr 11. Fem av respondenterna säger sig ha gjort det medan tio inte har gjort det. Av de som svarade ja har två skrivit att orientering fått mer plats. T.ex. skriver respondent två: Jag har arbetat mera med orientering och enkla kartor på idrotten En av respondenterna anser att friluftslivet är mera invävt i andra ämnen och har fått större utrymme än i Lpo 94. En annan tycker att införandet av Lgr 11 innebär mer pappersarbete. Respondent två säger: Mer invävt i andra ämnen! Har större plats i LGR 11 än lpo 94 I fråga 21 ville jag få svar på hur stor känsla av frihet respondenterna har vad gäller att styra innehållet i undervisningen av friluftsliv. Svaret utrycktes på en skala 1-5 där 1 motsvarar väldigt lite och 5 väldigt mycket. Elva svarade 4 och 5, alltså att det känner stor eller mycket stor frihet. Två av respondenterna svarade 3 och två 2. Elva av de femton respondenterna anser att det finns hinder för utövandet av friluftsliv i skolan. Fyra tycker att inga hinder finns. Av de som svarat att det finns hinder nämner åtta ekonomi och då som hinder för främst resor. Respondent nummer tretton skriver: Det kostar mycket pengar att ta sig iväg med elever om man vill besöka andra platser än skogen i skolans närområde, och vi tvingas välja mellan tex barmarkstur och vintertur. Flera av respondenterna nämner också utrustning, skolans och elevernas, som hinder för utövande av friluftsliv. Respondent nummer nio ser hinder i: Skolans begränsade ekonomiska resurser och att barnen ibland är dåligt rustade med kläder och utrustning för att kunna njuta av friluftsliv. Respondent nummer femton skriver: Eftersom vi inte kan kräva att eleverna måste äga all utrustning, måste ju en skola kunna låna ut, tex säkerhetsutrustning, ryggsäckar, skidor mm Två av respondenterna nämner också brist på tid som ett hinder för friluftsliv. Följdfrågan blev sedan hur de kringgår dessa hinder i sin undervisning. Två av respondenterna svarar att de tar hjälp av föräldrar när de behöver skjutsar till t.ex. fjäll. Respondent två skriver: Jag pratar med föräldrar och frågar om de kan skjutsa,,,men då kanske man osså gör fel! För att komma runt problemet med bristande utrustning/klädsel föreslår några respondenter att skolan kan erbjuda låneutrustning eller att man kan låna av vänner och bekanta. Av de åtta som i föregående fråga nämnde ekonomi som ett hinder ansåg sju att det hängde ihop med kostnad för resor. Fyra av dem nämner friluftsliv i närmiljö som en lösning på problemet. Respondent nummer tretton skriver:

18 Skogen i vår skolas närmiljö erbjuder ganska stora variationsmöjligheter. Vi har både en lägerplats på 5-10 min avstånd och en skolskog på min bort. Dessutom finns flera vindskydd, skoterleder/skidspår ekopark och sjö/å inom räckhåll. Genom att utnyttja dessa möjligheter kan eleverna få uppleva massor av friluftsliv utan att det kostar någonting extra! Respondenterna fick i fråga 26 möjlighet att precisera vad de gör med sina elever som de anser höra till friluftsliv. I svaren kan man tydligt plocka ut vad de gemensamt tycker. Fjällvandring, matlagning ute, skolskogen, orientering och turåkning på skidor var välrepresenterade aktiviteter bland svaren. Därefter kom också skogspromenader, göra upp eld, allemansrätten, att klä sig rätt, fiske och övernattning i tält. Någon har nämnt paddling, skridskor på sjön, knivvett och grävövningar. På frågan om hur mycket tid de lägger på delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa varierade svaren från ca 10 % ända upp till 30 %. Flera av respondenterna tyckte att det var svårt att uppskatta tiden. Tre av respondenterna ger som förklaring till svårigheten att uppskatta tiden att det ofta ligger i kombination med andra ämnen och i schemabrytande aktiviteter utanför idrottsämnet

19 Diskussion En fundering som jag haft under hela mitt arbete och som jag fortfarande funderar mycket kring är var vi som lärare får vår bild av vad friluftsliv innebär. Det har visat sig vara en svår fråga med flera svar. Dels ser jag i resultatet att många av lärarna anser sig vara påverkade av vad de själva lärde sig under sin utbildning och samtidigt ser jag att nästan hälften av dem menar att de inte är påverkade av denna. Vidare är de påverkade av hur läroplanerna uttrycker att vi skall undervisa i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa men ändå anser sig relativt många inte ta vidare hänsyn till vad som står i dessa. Många menar att deras eget intresse i friluftsliv påverkar mycket men samtidigt ställer jag mig frågan var detta i så fall har kommit ifrån? Skolan? I botten finns också en nedärvd bild i samhället av vad friluftsliv är och jag anser att det inte helt stämmer överens med vad som lärs ut i skolorna. I början av min enkät ställde jag frågor om hur respondenterna upplevt sin egen utbildning i friluftsliv. Detta var en del i att försöka skapa en grund för att ta reda på hur respondenternas definition av friluftsliv egentligen såg ut. De flesta respondenter är utbildade när Lgr 80 var den rådande kursplanen och man får anta att det även var detta innehåll man hade intentionen att lära ut i lärarutbildningarna. Tittar man då på läroplanen Lgr 80 så finns det inget uttalat att det skall finnas lägerverksamhet eller turer på schemat, ändå är det detta som de flesta nämner när de pratar om sin utbildning. I tidigare läroplaner t.ex. Lgr 69 är det däremot tydligt beskrivet hur undervisningen av friluftsliv skall gå till och man nämner både i Lgr 62 och 69 vikten av lägerskolor. (Sverige, Skolöverstyrelsen 1962 och 69) Backman har i sin avhandling Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values (2010) beskrivit just detta: From a historical perspective, formulations regarding friluftsliv in the national Swedish PE curriculum have been transformed from detailed descriptions regarding outdoor activities and teaching methods into merely expressing basic knowledge in Friluftsliv (s 84) Jag ställer mig därför frågan om det kan vara så att lärarutbildningen har kvar sitt gamla sätt att undervisa sina studenter i friluftsliv eftersom kursplanerna inte är så tydliga på vad som skall ingå? Så många som hälften av respondenterna anser sig ändå inte vara påverkade av vad de lärde sig om friluftsliv i lärarutbildningen. Man menar att det inte fanns särskilt mycket friluftsliv i utbildningen. Tittar jag i resultatet så drar jag slutsatsen att de som är väldigt nöjda med sin utbildning i friluftsliv har haft idrott som tillval i sin utbildning eller skaffat sig denna som en separat utbildning medan de som var mindre nöjda inte hade någon mer utbildning i idrott och hälsa än den som ingår i grundutbildningen. Backman (2010) menar att den utbildning vi får i allra högsta grad påverkar hur vi undervisar i ämnet idrott och hälsa. The empirical evidence in this study supports earlier research claiming teacher education to be a significant producer of the pedagogic discourses practiced at the school level (s.86) Om jag vidare skall tolka mitt resultat verkar det vara så att många anser att deras eget intresse av friluftsliv påverkar dem mycket i hur de sedan undervisar i ämnet. Så många som tretton av respondenterna menar att de är påverkade av detta. Dessa respondenter utövar friluftsliv ofta på fritiden och menar att det är enklare och roligare att göra något med eleverna

20 som man själv har ett intresse av. Jag anser att detta är en positiv påverkan på eleverna då dessa lärare dels kanske lägger ned mer tid på ämnet friluftsliv och även har skaffat sig mer kunskaper i ämnet. När jag sedan försöker nysta mig närmare vad respondenterna egentligen har för definition på friluftsliv verkar det som om alla är väldigt överens till en början. Alla nämner värden som ligger nära den definition som Miljödepartementet gjorde 2003 som att vara ute i naturen, att ta hänsyn till vår natur samt att friluftsliv är något som är utan tävlingsmoment. När man sedan börjar be respondenterna välja mellan olika alternativ som skall representera friluftsliv eller ej är man inte längre lika överens. Jag tycker att det verkar som om så fort jag tagit med aktiviteter som t.ex. slalom och att åka längdskidor på elljusspår är man inte lika överens. Kanske har detta att göra med den historiska och traditionella synen på vad friluftsliv är. I början när den första gröna vågen kom som jag tidigare nämnt i min historiska tillbakablick såg vi på friluftsliv nästan som någonting romantiskt och att det handlade om en sinnlig del och inte bara en fysisk aktivitet. Därför är vi alla väldigt säkra på den bit av friluftsliv som har att göra med att bara vara i naturen och blir mindre säkra så fort nyare aktiviteter kommer med i bilden. Man kan prata om det som Backman (2010) nämner som ett genuint och ett nytt friluftsliv. The genuine and the new friluftsliv were two themes illustrating on the one hand, the simple, unaffected and pure life close to nature without too many modern and technical aids, and on the other hand, sportified activities appearing as a consequence of modern processes such as commercialisation, technicalisation and medialisation. (s. 95) Det som är återkommande när respondenterna skall definiera friluftsliv är också att detta är någonting som sker utanför skolmiljön. Jag tror att detta kan ha två orsaker, dels att vi historiskt sett har en tradition av att friluftsliv skall innebära miljöombyte och rekreation (se den historiska tillbakablicken), dels att kursplanerna historiskt sett har tryckt på att friluftsliv skulle innebära en friare samvaro mellan lärare och elever samt mellan elever inbördes. Detta tror jag finns kvar som en nedärvd tradition i skolorna trots att läroplanerna i dag ser annorlunda ut. Det som skapar ramar för vad och hur vi undervisar i skolan är våra läroplaner och kursplaner i ämnet. Det som är tydligast i mitt resultat vad gäller detta är ändå att så många som tio av respondenterna inte anser sig ha ändrat sitt sätt att undervisa i friluftsliv efter införandet av Lgr 11 trots att just friluftsliv blivit tydligare beskrivet jämfört med Lgr 80 och Lpo 94. Sedan om de gjort detta eller ej kräver vidare undersökning. Dock gör detta att jag genast funderar på läroplanernas svårigheter att få genomslag oavsett ämne. De som har förändrat sitt sätt att undervisa nämner främst att de valt att satsa mer på orientering. Det jag frågar mig är varför man då inte valt att arbeta med nödsituationer vid vatten vilket också är tydligt skrivet. Nödsituationer vid vatten är för övrigt en av de saker som många av respondenterna inte valde att ta med som en del av friluftsliv över huvud taget då detta fanns att välja i en flervalslista. En fundering kring vad detta kan bero på är att Nödsituationer vid vatten nämns i kursplanerna först för åk 4-6 och således inte finns med alls i åk 1-3 och nästan hälften av respondenterna undervisar endast i de lägre årskurserna

21 Det som påverkar hur vi lärare definierar friluftsliv är alltså tre delar vilka har vissa gemensamma nämnare. Backman har gjort en figur (bil 2) av detta i sin avhandling. De tre delarna är kursplanerna, lärarutbildningen samt den skandinaviska traditionen inom friluftsliv. Delarna har gemensamma nämnare men också delar som är specifika för varje område. Det respondenterna tagit upp, som är gemensamt för de tre delarna, är: frånvaro av tävlingsmoment, hälsa, samt naturupplevelsen. Inom området lärarutbildning finner jag att respondenterna tagit upp: tekniker, utrustning samt skidutflykter. Vad gäller lärarnas egen undervisning finns integrationen av skolans olika ämnen med. Det sista området är den skandinaviska traditionen vilket också kan sägas vara en del av respondenternas egna friluftsliv och där tas följande områden upp: att vistas i den orörda naturen, samt mindfulness. När jag nu ansett mig fått svar på min frågeställning om hur lärare i en kommun i norra Sverige i åk 1-6 definierar begreppet friluftsliv och hur de tolkar målen för detta i ämnet idrott och hälsa ville jag undersöka närmare hur man ser på undervisningen i friluftsliv samt vilka eventuella hinder man ser för att kunna genomföra målen. Innan jag genomförde min undersökning hade jag tankar om att undervisningen och tolkningen av kursplanerna skulle kunna se väldigt olika ut på olika skolor. Jag tycker själv att man som lärare har ganska stor frihet att tolka målen i kursplanerna och ville undersöka vidare om andra lärare upplevde samma sak. Det visade sig att elva av mina respondenter anser sig ha stor eller väldigt stor frihet att tolka målen vilket skulle kunna betyda att man också tolkat dem olika. När jag sedan tittade på vad dessa lärare gör med eleverna på lektionstid var det mer likheter än olikheter. Om detta beror på att det är relativt få skolor som undersökningen täcker eller om det är så att förutsättningarna för skolorna är väldigt lika har jag svårt att svara på men det skulle vara intressant att undersöka detta vidare och kanske jämföra skolor t.ex. geografiskt i Sverige. Det är en sak att anse sig veta vad man skall undervisa i skolan för att uppnå kursplanernas mål och en annan att tycka att man kan genomföra sin undervisning. När jag ställde frågan om man ansåg att det fanns hinder för att undervisa i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa i skolan svarade så många som 11 av mina respondenter att de ansåg att det fanns det. Det som lärarna tar upp som hinder är främst ekonomi och då som ett hinder för att kunna resa och ta sig iväg från skolmiljön. Ett annat hinder som respondenterna vill lyfta fram är behovet av rätt utrustning när man skall utöva friluftsliv i skolan. Bägge dessa hinder lyfter Backman fram i sin avhandling Lately, research has shown that factors such as teachers value orientations, available time, size of group, equipment and teaching environment have a controlling and regulation function for teaching practices in PE. (s 85) Här pratar Backman visserligen om idrottsämnet som helhet men jag kan inte se att detta skall skilja sig just för delen friluftsliv. Vidare anser Backman att idén om att friluftsliv är något som kräver utrustning och resor för att kunna genomföras på ett bra sätt är något som hindrar lärare att kunna undervisa i friluftsliv

22 The friluftsliv described by the respondents is at teaching practice that requires time, equipment, financial resources and that is to be carried out in nature, a setting regarded as close by some teachers and distant by others. (s 85) En sista fundering som jag har är att många har en grundsyn på vad friluftsliv är, en som stämmer väl överens med den definition som staten tagit fram. Det respondenterna sedan undervisar till eleverna är ett friluftsliv som kräver resurser i form av bl.a. utrustning och resor. Detta ses av många som ett hinder som gör att man inte tror sig kunna undervisa i friluftsliv på ett bra sätt. Jag skulle önska att undervisningen i friluftsliv också kunde röra sig mot ett mer geografiskt nära sätt att tänka och inte ha det outtalade krav på långa resor och lägerverksamheter som vi har idag. Jag tror att vi blir mer påverkade än vi förstår av vår lärarutbildning och att en förändring i denna, till en som mer återspeglar det som verkligen står i kursplanerna, skulle kunna förändra sättet att undervisa i friluftsliv i på skolorna. Backman (2010) skriver utförligt om detta och han säger: I call for a turn to the unthinkable options in order to identify alternative pedagogic discourses. An outdoor discourse characterised by a more urban and simple friluftsliv, with less technical equipment and financial resources, would possibly be a way to strengthen teacers control of their theaching and to create better possibilities for pupils to achieve the aims in the national Swedish PE curriculum. (s 86)