Infrastruktur. ByggAnalys. DOCUgroup / Byggfakta. LUX Elements första typgodkända våtrumsskivan på den svenska marknaden

Transkript

1 ByggAnalys DOCUgroup / Byggfakta Nordisk ByggAnalys av: Lasse Axling Källa: Byggfaktas databas Innehåll: 36 Statsbudgeten om infrastrukturen 37 Den politiska bilden 38 Järnvägarna 39 Vägnätet 4 Övrig infrastruktur 41 Utanför den nationella planen 42 Förbifart Stockholm Foto: Trafikverket. Infrastruktur Byggfaktaindikatorn är ett system av kortsiktiga indikatorer för byggmarknaden som utnyttjar tre olika händelser i byggprojektets historia: 1. När projektet första gången dök upp på marknaden 2. När arkitekten upphandlades 3. När projektet byggstartades Trafikens infrastruktur har engagerat politikerna ett par år. Alliansregeringen har genomfört en del konkreta förslag som medfört att investeringsnivån gene rellt ökat. I den senaste statsbudgeten tillfördes järnvägarna nya pengar för att framför allt få fart på underhållet. Det är inte kul att ståta med Europas sämst underhållna järnvägssystem. Indikatorerna kan användas för en valfri geografisk marknad för ett stort antal olika typer av byggnader. LUX Elements första typgodkända våtrumsskivan på den svenska marknaden 15 badrum är idag mögelsäkrade med Lux Elements. De är godkända av Boverket. En garanterad trygghet som lönar sig i längden. Skivorna är färdiga för plattsättning på väggar och tak, i alla våtutrymmen inklusive ångbastu, pool etc. Förutom plana skivor kan de beställas i olika välvda former. För mer information se vår hemsida eller kontakta kundtjänst. KGC Verktyg & Maskin AB Tel E-post: info@kgcverktyg.se

2 ByggAnalys Statsbudgeten om infrastrukturen Ökade anslag På kort sikt tillförs marknaden väsentligt ökade anslag. På lång sikt ser det mer osäkert ut. Investeringar i järnvägar mkr Investeringar i vägar mkr I Budgetpropositionen 212 lägger regeringen in en rätt ansenlig ökning av anslagen på kort sikt för framför allt en upprustning av järnvägsnätet. Från omkring 5 miljoner kronor till omkring 7 miljoner kronor 212/213. För vägnätet ökar regeringen det statliga anslaget för drift och underhåll från omkring 1 5 miljoner kronor till 11 5 miljoner kronor per år 212/213. Tidsperspektivet i BP 12 är och då ser den statliga finansieringen inte ut att vara nämnvärt expansiv. Anslaget för järnvägarna är i stora drag oförändrat mellan 21 och 215. Anslaget för projekt inom den nationella planen minskar från omkring 7 5 miljoner kronor 21 till omkring 6 5 miljoner kronor 215. Nu är det inte bara staten som finan sierar investeringar och under håll av trafiknäten. Under årens lopp har det tillkommit en betydande medfinansiering från olika intressenter i ett projekt. Utöver en renodlad med finansie ring har en ökande projektvolym inom framför allt järnvägen finansierats med lån. Det har fört med sig en stadigt stigande låneskuld. Räntor och amorteringar har tagit en allt större andel av det tillgängliga utrymmet. Lånefinansiering och medfinansiering beräknas minska fram till 215, vilket leder till att de faktiskt realiserade investeringarna i järn vägen nästan halveras; från omkring 12 miljoner kronor 211 till omkring 7 miljoner kronor 215. Investeringarna i vägnätet ökar kraftigt 211 till omkring 15 miljoner kronor men ligger sedan kvar på den nivån fram till 215. Statligt anslag för investeringar i järnväg 1 Statliga anslag för investeringar i vägar

3 ByggAnalys Den politiska bilden Politisk medvind Investeringar i trafikens infrastruktur har åter politisk medvind. Det har hänt flera gånger tidigare men som regel givit ett rätt magert resultat. Intresset har svalnat när andra problem dykt upp. Alliansens mål Den långsiktiga planen för omfattar sammanlagt en projektvolym närmare 5 miljarder kronor. Alliansens politik handlar mycket om storstadsregionerna. Stockholmsöverenskommelsen fullföljs med projekt som Norra Länken, Citybanan, Mälarbanan och Förbi fart Stockholm. I Göteborgsregionen handlar det om att genomföra det Västsvenska paketet som innehåller Väst länken och Marieholmsförbindelsen. Byggstarten för Hamnbanan tidigareläggs. I Malmöregionen har målet satts lite lägre. Mycket beroende på att de strategiska projekten till stor del redan är genomförda. Utanför storstadsregionerna vill Alliansen få till stånd Räta Linjen. Även utbyggnaden av kapaciteten på E22 mellan Malmö och Norrköping står högt på listan. Järnvägstrafiken norrut skall prioriteras med start i kapacitetshöjande åtgärder på Ostkustbanan. Det framgår dock inte om Höghastighetståg Allians en tänker trycka på för att få tillstånd en dubbelspårsutbygggnad mellan Gävle och Sundsvall. Att Ådalsbanan och Botniabanan färdigställs är rätt givet men nästa norrländska storprojekt, Norrbotniabanan, ser ut att ha avancerat på prioriteringslistan jämfört med tidigare EU har ett progam för ett nät av höghastighetsbanor. I Sverige handlar det i första hand om trafiken mellan de tre storstadsområdena. Men regeringen visar ett ganska ljummet intresse för EUs ambitioner. Det mesta av arbetet har lagts på hyllan. Trafikverket kommer med en kapacitetsutredning under 212. Men det förefaller vara allt som händer när det gäller höghastighetståg. Oppositionen är desto mer intresserade av att väcka liv i frågan. Oppositionen Lånefinansierad infrastruktur Räntor och amorteringar mkr Socialdemokraterna vill ha ökade investeringar i järnvägsnätet med omkring elva miljarder kronor fram till 215. De ökade investeringarna skall koncentreras till kapaciteteshöjande åtgärder i storstadsområden. Någon större presicering av förslagen finns inte. Socialdemokraterna vill därutöver öka takten i projekteringen av strategiska infrastrukturprojekt. Det är framför allt ett par EU EU-kommissionen presenterade under oktober 211, dels ett förslag till nya riktlinjer för de transeuropeiska nätverken (TEN), dels ett förslag att inrätta en ny infrastrukturfond (Connecting Europe Facility) som skall bidra med finansiering till särskilt ut pekade infrastrukturprojekt. Siktet är ställt på 25 då transportnätverket skall vara fullt utbyggt. Sverige fick ett rätt bra utfall delsträckor av Götalandsbanan som är aktuella; Göteborg-Borås och Stockholm-Linköping. Och Socialdemokraterna vill starta planeringen av en ny fast förbindelse över Öresund; HH-tunneln. Norrbotniabanan skall byggas inom ramen för den natioella planen I Stockholmsregionen skall tunnelbanan byggas ut. Det prioriterade projektet är en förlängning av tunnelbanan till Karolinska Sjukhuset. En fördubbling av kapaciteten inom järnvägssystemet står högt på Miljöpartiets prioriteringslista. Men exakt hur detta skall gå till framgår inte utöver att höghastighetståg är intressanta. med fyra utpekade sträckor. Malmö-Stockholm har funnits med länge i TEN-sammanhang. Projektet finns dock inte med i nationella planen. Malmö-Göteborg är sedan länge ett TEN-projekt inom den nordiska triangeln men finns inte med i den nationella planen. Däremot finns inte Göteborg- Stockholm med där planeringen har kommit längst även om projektet inte finns med i nationella planen. Botniska Korridoren är ny i TEN-sammanhang. Den omfattar sträckan Sundsvall-Oulu i Finland. Projektet omfattar Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan som samtliga finns med i den nationella planen. Ny är också Malmbanan. 37

4 ByggAnalys Järnvägarna Svagt 211 Byggstarterna inom nyproduktion går tillbaka kraftigt under 211. Moderniseringen och upprustningen av järnvägsnätet ökar med omkring en miljard kronor. Det senaste året De närmaste åren Byggstarterna inom nyproduktionen av järnvägar uppgick 21 enligt Byggfakta till omkring 3 6 miljoner kronor. Det är i stora drag en halvering jämfört med året innan. Och aktiviteten fortsätter ned under 211 då nyproduktionen kommer att hamna på omkring 2 5 miljoner kronor. Tillbakagången beror i allt väsentligt på att nästan inga stora projekt startades under 211. Det enda stora projektet var överlämningsbangården i Rosersberg. Byggstarterna i den underliggande marknaden av små och medelstora projekt låg i stort sett på samma nivå som åren innan; omkring 2 miljoner kronor per år. Ombyggnad och modernisering av järnvägsnätet ökar under 211 från omkring 5 miljoner kronor till omkring 6 miljoner kronor. Och till skillnad från läget inom nyproduktionen startades ett flertal stora projekt med en byggkostnad över 5 miljoner kronor under 211. Dit hör till exempel ombyggnadsarbeten på Ådalsbanan och De närmaste fem åren kommer investeringarna i spårbunden trafik att till stor del att ligga i storstäderna. Närmare hälften av den totala investeringsvolymen kommer att ligga i Stockholmsregionen där det framför allt handlar om den lokala trafiken med spårvägar och pendeltåg. Göteborgsregionen svarar för närmare en femtedel av den totala investeringsplanerna. Två tunga Stockholms tunnelbanelinjer. Pro jekt med en byggkostnad på omkring 8 miljoner kronor. Upprustningen av järnvägarna koncentreras under 211, för utom Stockholm, till Karlskrona Boden, Södertälje och Gävle Byggstarter järnväg årstakt Mkr lp projekt i Göteborg är Hamnbanan och Under Göta älv som ingår i det västsvenska paketet. Marknadspotentialen i Malmöregionen är däremot inte så stor. Det är i allt väsentligt Lundalänken det handlar om. Byggstarterna inom nyproduktion ökar under 212. Det beror i allt väsentligt på dubbelspåret mellan Kallhäll och Barkarby som byggstartas under 212. Projektet finns med i den nationella planen och har länge hört till de prioriterade projekten i Mälar dals region en. Projektets första etapp beräknas kosta omkring 4 miljoner kronor och avslutas 215. Den andra etappen jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Regionalt perspektiv Efter 215 På lite längre sikt, efter 215, finns det flera av de riktigt stora projekten som kan bli aktuella. Västlänken i Göteborg har förts upp på den nationella prioriteringslistan. Tågtunneln skall effektivisera den spårbundna trafiken i regionen. Under 211 påbörjas projekteringen av Västlänken. Projektet beräknas kosta omkring 2 miljoner kronor. Norrbotniabanan finns med i av projektet mellan Barkarby och Tomte boda har en mer diffus tidsplan med byggstart bortåt 215 eller senare. Flaskhalsarna på Mälarbanan är alltså inte eliminerade förrän tidigast 22 med nuvarande tidsplan. I övrigt är det tunnsått med de riktigt stora projekten. Godsstråket genom Bergslagen hör till de högt prioriterade järnvägsprojekten. I Pampushamnen i Norr köping byggs en ny kombiterminal. Roslagsbanan i Stockholm moderniseras successivt. den nationella planen Projekteringen har kommit en bit på väg. Järnvägsutredningar finns för flera sträckor. Projektet ligger också inom ramen för EUkommissionens nya förslag. I Stockholm finns Tvärspårväg Ost mellan Slussen och Hammarby Sjöstad. Den hör tillsammans med en ombyggnad och modernisering av Saltsjöbanan till ett av regionens prioriterade projekt. Efter 22 handlar det i stor utsträckning om den fortsatta utbyggnaden av tunnelbana och spårvägar i Stockholm. 38

5 ByggAnalys Vägnätet Oförändrat hög nivå Investeringarna i vägnätet ligger kvar på en hög nivå. Med byggstart för Förbifart Stockholm säker ställs nivån för åtskilliga år framöver. Men utvecklingen i den underliggande marknaden av små och medelstora projekt är svagare. Det senaste året Regionalt perspektiv De totala nyinvesteringarna i vägnätet låg enligt Byggfakta på omkring 11 miljoner kronor 21. Byggstarterna blir obetydligt lägre 211. E4 Sundsvall är årets dominerande projekt. Bron över Sundsvallsfjärden och nya E4 mellan Myre och Skönsmon startades. Projekten färdigställs 214/215. Ett par projekt inom ramen för BanaVäg i Väst startades liksom en deletapp av E22 vid Sölvesborg. Båda hör till de huvudprojekt som prioriteras i den nationella planen. Byggstarterna i den underliggande marknaden av små och medelstora projekt låg på samma nivå som 21; omkring 6 miljoner kronor. Ombyggnader och underhåll var också i stora drag oförändrade med sammanlagda byggstarter omkring 9 miljoner kronor. Även här hör deletapper inom ramen för BanaVäg i Väst till de större projekten. Utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm kräver stora investeringar i vägnätet och under 211 startades arbetet med att lägga E4 i en tunnel Mkr lp Enligt Byggfakta uppgår de totala investeringsplanerna i vägar till omkring 9 miljoner kronor de närmaste fem åren. Förbifart Stockholm svarar för omkring en tredjedel av de totala investeringsplanerna. I byggplanerna finns också ny- och ombyggnaden av Slussen. Det är dock inte ett renodlat vägprojekt utan innehåller en hel del annat också. Det största vägprojektet i Stockholmsregionen är annars Södertörnsleden. I Göteborgsregionen är det framför allt trafiksystemet kring E6 det handlar om. I planerna finns också en ny bro över Göta älv. I Malmöregionen finnns inga större vägprojekt de närmaste fem åren. De närmaste åren Den totala projektreserven 212 är betydligt mindre än de realiserade byggstarterna 211. Det pekar på att marknaden 212 kan bli svagare än 211. Det tillkommer helt nya projekt under loppet av året men en större del av de projekten hinner inte startas under året. Utbyggnaden av väg 4, E6 och ett par etapper inom ramen för Umeåprojektet hör till de större projekt som är klara för byggstart Byggstarter väg årstakt jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 E22 En förstärkning av kapaciteten på E22 mellan Malmö och Norrköping har pågått länge men i ganska långsam takt och i små etapper. Ett flertal av etapperna har funnits med i ett tiotal år. Projektet hör nu till de som prioriterats i den långsiktiga planen. De senaste åren har det inte varit någon högre aktivitet i projektet. Men under 211 startades en större etapp i Sölvesborg. under 212. I övrigt finns inga stora projekt på gång. Det stora projektet under de närmaste åren är Förbifart Stockholm, som i och med att alla överklaganden av upphandlingen av projekteringen klarats av, nu kan fortsätta in i nästa skede i planprocessen. Det är ett stort tryck på projektet och byggstarten blir sannolikt 213/214. Projektet tillför Stockholmsmarknaden en byggvolym på omkring 2 5 miljoner kronor per år de närmaste tio åren. Sammanlagt omfattar de återstående investeringarna omkring 4 5 miljoner kronor. Mer parten av utbyggnaden beräknas vara påbörjad under de närmaste fem åren. Den sista etappen av projektet som är Norrleden i Norrköping beräknas inte starta förrän om tio år. 39

6 ByggAnalys Övrig infrastruktur Hamnar Investeringarna i hamnar dominerar investeringsbilden. Det var länge sedan som det gjordes några större investeringar i landets flygplatser. Hamnarna Investeringarna i hamnar fördubblas under 211. Normalt startas hamnprojekt för 6-7 miljoner kronor per år. Under 211 blir det omkring 1 5 miljoner kronor. En större ombyggnad av Skandiahamnen i Göteborg bidrog till att höja investeringsnivån. De närmaste fem åren omfattar investeringsplanerna omkring 9 miljoner kronor. Stockholms Hamn bygger en ny pir i Värtahamnen, Utvecklingsprojekt Värtan, som i stort sett fördubblar hamnens yta. Projektet omfattar utöver tre kajer även terminal- och lagerlokaler. Den totala byggkostnaden ligger på omkring 2 miljoner kronor. Stockholms Hamn har även planer på en större ombyggnad av färje hamnen i Kapellskär för närmare 5 miljoner kronor. Stockholms Hamn har även planer på att bygga en ny containerhamn i Nynäshamn. Projektet byggstartas tidigast 212. Slussen i Södertälje skall byggas ut och breddas för att öka kapaciteten. Projekt finns med i den nationella planen för infrastruktur Byggkostnaden beräknas ligga på omkring 1 5 miljoner kronor med byggstart under senare delen av perioden. På lite längre sikt planeras en utskeppningshamn för Pajalagruvan. Byggkostnaden beräknas ligga på omkring 13 miljoner kronor Mkr lp Noderna Byggstarter hamnar och flygplatser årstakt jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Det är oftast länkarna i trafiksystemen som uppmärksammas men det är i noderna som de stora följdinvesteringarna inom husbyggandet finns. Norra Länken i Stockholm är en nödvändig förutsättning för fastighetsinvesteringarna i Värtanområdet. Utbyggnaden av Södertörnsleden mellan E4 och Flemingsberg är en förutsättning för den fortsatta utbyggnaden av Flemingsberg: projektet Flemingsbergsdalen. I norra Stockholm färdigsställdes för några år sedan den Yttre Tvärleden från E4 till Roslagskälla, vilket förstärker möjligheterna att bygga ut Arninge. En ny dragning av Roslagsbanan över Arninge minskar barriärerna för exploateringen ytterligare. I Malmö har Citytunneln förstärkt marknadsunderlaget för exploateringarna i Hyllie. I Göteborg kommer Västlänken att skapa nya investeringstillfällen i anslutning till de två nya stationer som byggs i stadsdelen Haga och vid Korsvägen. Flyg Terminalerna Investeringarna i flygfälten är inte stora. De senaste åren har den totala investeringsvolymen legat under 1 miljoner kronor per år. De närmaste fem åren kommer marknadsläget sannolikt inte att ändras; det handlar i allt väsentligt om små ny- och ombyggnadsprojekt. Det enda riktigt stora projektet är utbyggnaden av Landvetter med en ny start- och landningsbana för omkring 1 5 miljoner kronor. Byggstarten ligger sannolikt efter 215. Investeringar i olika typer av terminaler är i allt väsentligt beroende av närhet till kapacitetsstarka trafik länkar. Utbyggnaden av kombiterminaler förutsätter investeringar i länkarna. Rosersbergsområdet har snabbt utvecklats till ett omfattande terminal område med ett flertal centrallager och en kombiterminal. 4

7 ByggAnalys Utanför den nationella planen Utanförskapet Det finns ett antal stora infrastrukturprojekt som inte kommit upp på listan över projekt med finansiering. Götalandsbanan Ostkustbanan dubbelspårsutbyggnad Götalandsbanan är tänkt som en höghastighetsbana mellan Göteborg och Stockholm. Inom ramen för huvudprojektet finns det fem delprojekt. Almedal-Mölnlycke. En förstudie är genomförd. Mölnlycke-Bollebygd som ansluter till Landvetter. Förstudie är klar. Bollebyggd-Borås. En förstudie är klar. De tre första etapperna i Götalandsbanan har även ett regionalt mål; att få till stånd en effektiv kollek tivtrafikförbindelse mellan Göteborg och Borås. Borås-Linköping med en helt ny dragning genom Jönköping. Projektet frigör attraktiv mark i anslutning till Vättern. En ny station byggs söder om Munksjön. Ostlänken mellan Linköping och Järna. Järnvägsutredningen är klar. Projektet har ingen finansiering inom ramen för den nationella planen. Därmed läggs det inte heller ned särskilt stora resurser på att utveckla projektet. Projekteringen har lagts på is och byggstarten ligger efter 221. Alliansregeringen ser ut att ha en ganska avvaktande inställning till höghastighetsbanor och tänker utreda frågan vidare. Trafikverket genomför en kapacitetsutredning som skall vara klar under 212. Men det förefaller också vara allt som händer med projektet för närvarande. Foto: Trafikverket. Järnvägen mellan Gävle och Sundsvall är enkelspårig. Redan idag har den nått kapacitetstaket. Trafikverket bygger ut antalet mötes stationer på sträckan. När Botniabanan och Ådals banan är helt klara finns det en upp en bar risk att de dryga 2 mil en mellan Gävle och Sundsvall blir en rejäl flaskhals som drar ned genomsnittshastig het en i förbindelsen mellan Sundsvall och Stockholm. En dubbelspårsutbyggnad ligger på lut. En förstudie har gjorts av Trafikverket men eftersom projektet inte finns med i nationella planen ligger arbetet nere. Därmed finns det små möjligheter att en dubbelspårsutbyggnad kan starta före 221 om inte projektet kan hitta andra finansieringslösningar än rent statliga anslag. Byggstarten ligger efter 221 och beräknas kosta omkring 3 miljoner kronor. Södra Stambanan E2 Inom ramen för EUs TENprojekt finns en höghastighetsförbindelse mellan Stockholm och Malmö. Projektet är i stora drag villkorat av att Götalandsbanan byggs. E2 mellan Göteborg och Örebro omfattar ett antal delprojekt som finns upptagna i den nationella planen. Men det finns flera vägsträckor som inte har någon finansiering. Vårgårda-Vara, Förbi Skara, Holmestad-Mariestad och Förbi Mariestad. Dubbelspårsutbyggnad av Västkustbanan i Helsingborg mellan Maria Station och Knutpunkten. 41

8 ByggAnalys Förbifart Stockholm Landets hetaste Tunnelprofil Förbifart Stockholm. Illustration: Tomas Öhrling. Förbifart Stockholm är på god väg att bli verklighet med byggstart de närmaste åren. Projektet viktar om Stockholmsregionens ekonomiska geografi. Landets största infrastrukturprojekt har rört sig framåt till bygghandlingsskedet. Konsultupphandlingen av projekteringen överklagades men godkändes inte i rätten. Det tog ett år och byggstarten har förskjutits till 213. Projektet beräknas vara klart 222/23. Byggkostnaden ligger på närmare 28 miljoner kronor och omfattar totalt sex delsträckor. De stadsdelsområden som i första hand kommer att påverkas av Förbifart Stockholm är Kungens Kurva, Vinsta och Häggvik. I Kungens Kurva finns framför allt två stora handelsområden som kommer att känna av den nya vägförbindelsen. Det finns ett uttalat intresse av att binda samman Skärholmens centrum med handelsområdet Kungens Kurva där det finns ett flertal utbyggnadsprojekt redan i dag. I Hässelby-Vällingby Stadsdelsområde kommer framför allt Vinsta att dra nytta av Förbifart Stockholm. I stadsdelen finns Lunda Industriområde som bland annat omfattar ett antal terminalanläggningar. I området planeras ytterligare investeringar. Slutstationen för Förbifart Stockholm är Häggvik i Solna som etablerat sig som ett av de större handelsområdena i norra Stockholm. Affärslokaler i kommunerna utmed projektet Kontorslokaler i kommunerna utmed projektet Samfärdselanläggningar i kommunerna utmed projektet 25 2 Mkr 5 Mkr 4 4 mkr