Utvärdering av TryggVE

Transkript

1 Utvärdering av TryggVE Delrapport December 2012 Eva Höglund Helena Hörder Kerstin Frändin Per-Åke Karlsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning om utvärderingens uppläggning och rapportens syfte 1 2.TryggVE projektets målsättning, organisation och utveckling 5 3. Kunskap om och nyttjande av TryggVE modellen TryggVE s operativa nätverk kontaktpersonerna Uppfattning om TryggVE hos chefer och verksamhetsutvecklare TryggVE-modellens användning Patienternas uppfattning Anhörigas uppfattning Sammanfattande bedömning 28 Bilagor: 1. Webbenkät 2. Intervjuguide chefer och motsvarande 3. Anhörigenkät

3 1. Inledning - om utvärderingens uppläggning och rapportens syfte Per-Åke Karlsson Statliga medel har beviljats till en försöksverksamhet för de mest sjuka äldre inom Södra Älvsborgs geografiska område. Försöksverksamheten avser att under tre år pröva en arbetsmodell TryggVE. TryggVE står för trygghet, vårdsamverkan och effektivitet. Modellen avser således att ge underlag för ökad trygghet för sköra äldre, underlätta samverkan mellan olika vårdgivare och bidra till god effektivitet beträffande vårdinsatser för målgruppen. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan länssjukvård, primärvård och kommuner. Försöksverksamheten är kopplad till Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg. (TryggVE presenteras något närmare i följande kapitel.) FoU Sjuhärad Välfärd har uppdraget att genomföra en extern utvärdering. Projektledningen förväntas enligt projektplanen i ansökan om medel (Ansökan om medel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad och vårdsamverkan KoLa, ) svara för vissa delar av utvärderingen/uppföljningen med ett internt perspektiv, genom att insamla och sammanställa uppgifter, främst av produktionskaraktär. Den externa utvärderingen genomförs med såväl en formativ som en summativ ansats. Den formativa ansatsen innebär att underhandsresultat från utvärderingen återförs till projektledning och styrgrupp med syfte att leda till fortsatt utveckling av TryggVE under tiden projektet pågår. Den summativa ansatsen avser att bedöma resultatet av satsningen på TryggVE-modellen. En grov ansvarsfördelning inkluderande några utvärderande frågeställningar (härledda ur projektbeskrivningen) illustrerar utvärderingens uppläggning, där i huvudsak projektledningen ansvarar för den interna uppföljningen - utvärderingen och FoUS för den externa utvärderingen: Projektnivå Patienter och anhöriga Intern utvärdering uppföljning Ex vis: På vilka sätt sker information - utbildning om projektet och dess metodik? I vilken omfattning nås den tänkta målgruppen (personal verksamheter) av projektet? Ex vis: antal TryggVE-patienter som identifierats i olika organisationer. I hur många fall har bedömnings- instrumenten använts. Andel uppföljningar. Förändringar i antal återinläggningar. Extern utvärdering Ex vis: Hur kommer projektorganisationen på plats och hur uppfattas den i berörda verksamheter? Hur utvecklas och uppfattas TryggVE-metodiken? Sker en implementering av metodiken enligt målsättningar och hur sker den? Ex vis: Vilken betydelse får TryggVE-metodikens användning för upplevelse av trygghet bland patienter och anhöriga? Påverkas patienternas livssituation till följd av TryggVE? Och i så fall i vilka avseenden? 1

4 Den externa utvärderingen genomförs genom sju delstudier; fem främst inriktade mot projektnivån och två mot patienter och anhöriga. Förutom den första, som följer hur projektorganisationen kommer på plats och i verksamhet (processorienterad studie), innebär de övriga att information insamlas vid två tillfällen; så tidigt och så sent som möjligt i projektet för att fånga och värdera två tillstånd i förhållande till varandra. Ett geografiskt urval sker beträffande var delstudierna genomförs. Urvalet liksom när datainsamlingen genomförts, för omgång ett, följer i presentationen av resultat från de olika delstudierna. Projektnivån: 1. Hur och när kommer organisationen för TryggVE på plats och i verksamhet? Etableras organisationen för projektet som planerats? När kommer organisationen för TryggVEprojektet på plats och i verksamhet? Vilka eventuella hinder uppkommer längs vägen? Informationsinhämtande sker på flera sätt: Utvärderingsgruppen tar fortlöpande del av projektledningens minnesanteckningar och protokoll från styrgrupp, referensgrupp liksom information om och från nätverk/kontaktpersoner. Utifrån anteckningar och projektledningens erfarenheter genomför utvärderingsgruppen tillsammans med projektledningen enkla SWOT-analyser Kunskap om och nyttjande av TryggVE. Känner man till TryggVE ute i berörda vårdverksamheter? Kunskaper om TryggVE och metodiken? Har man använt sig av denna metodik? Uppfattning om metodiken och projektet? Vilka är TryggVEpatienterna? Datainsamling sker via enkäter till verksamheter med personal som kommer i kontakt med TryggVE. En enkät har utformats och distribueras elektroniskt. 3. Hur uppfattar TryggVE-nätverket projektet? Uppgiftsinhämtande från nätverk kontaktpersoner: Hur uppfattar dessa TryggVE, stödet från projektledningen och möjligheterna att förverkliga TryggVE? Hur upplever man stödet från sina respektive verksamheter för att implementera TryggVE? Hur ser man på sin roll? Datainsamling i form av en fokusgrupp i Sjuhärad och en i Mittenälvsborg. 4. Hur utvecklas användningen av TryggVE-metodiken : Vad används, i vilken omfattning, hur tillvaratas? Ekonomiska konsekvenser av projektet, t ex hur påverkas återinläggningar på sjukhus? Påverkas konsumtion av hemtjänst och särskilt boende? Påverkas efterfrågan på primärvård/vårdcentraler? Informationsinhämtande främst från projektledningens förda statistik samt annan produktionsstatistik. 5. Hur uppfattas TryggVE bland utförarna? Uppfattningar om nyttan med TryggVE och dess metodik. Sker en implementering av TryggVE och på vilket sätt? Vilka möjligheter och hinder identifieras? Har TryggVE-projektet påverkat samverkan och rutiner mellan och inom vårdgivare? Strategiskt utvalda intervjuer med nyckelpersoner för att TryggVE-metodiken ska bli använd genomförs. 1 SWOT är en förkortning byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats". Utifrån inventering, här i grupp, av hur man ser på en verksamhets (projektets) styrkor, svagheter, möjligheter och hot görs en analys. 2

5 Patient- och anhörignivån: 6. TryggVE-patienter Syftet med delstudien är att beskriva hur TryggVE-patienter uppfattar betydelsen av de samlade insatserna för sin upplevelse av trygghet och livskvalitet, samt tro på egen förmåga för att klara vardagslivet. Vidare är syftet att fånga patienters uppfattning om mötet med och samspelet mellan olika vårdgivare som man varit och är i kontakt med som TryggVE-patient och perioden innan man blev TryggVE-patient. Information insamlas via halvstrukturerade intervjuer. Ett kvalitativt urval görs omfattande ca 10 patienter i varje intervjuomgång. 7. Anhöriga Syftet är att beskriva anhörigas uppfattning om konsekvenser av TryggVE. Postenkät, med i huvudsak bundna svarsalternativ tillställs anhöriga avseende deras uppfattning om betydelsen av projektet; vad har projektet betytt för de personer/tryggvepatienter som de är anhöriga till och hur uppfattar man att personen (TryggVE-patienten) påverkats av och uppfattar projektet? Datainsamling, bearbetning och analys beträffande de olika delstudierna har gjorts enligt följande: Delstudie 1 och 3: Eva Höglund och Per-Åke Karlsson Delstudie 2 och 5: Eva Höglund Delstudie 4: Per-Åke Karlsson Delstudie 6: Helena Hörder Delstudie 7: Eva Höglund Kerstin Frändin och Per-Åke Karlsson har fortlöpande gett synpunkter på datainsamlingsmetoder och analyser beträffande samtliga delstudier. En kommunikationsplan är upprättad för utvärderingen. Denna innefattar bl a återkommande möten och återföringsseminarier främst styrgrupp, projektledning och TryggVE-aktiva såsom kontaktpersoner men även andra berörda, som MASar och MARar. En sammanfattande slutrapport efter projektet tillställs uppdragsgivaren styrgruppen. Efter överenskommelse med styrgrupp och projektledning sprids rapporten till de berörda verksamheterna samt bredare, t ex till den nationella utvärderingen av försöksverksamheterna. Föreliggande rapport baseras alltså på insamlade data- inhämtad information - under främst hösten 2011 och våren - försommaren Syftet med denna delrapport är att till styrgruppen för TryggVE och till projektledningsgruppen återföra de resultat som framkommit i utvärderingen efter den första omgången av datainsamling samt att göra några sammanfattande kommentarer om projektets utveckling och resultat så här långt. Rapporten disponeras utifrån de olika delstudierna. Först följer ett kapitel om projektet utvärderingsobjektet och dess utveckling. Därefter följer resultat från delstudien om kunskap om, förväntningar på och egen erfarenhet av TryggVE bland personal. Följande kapitel redovisar uppfattningar om projektet hos utsedda kontaktpersoner för projektet ute i verksamheterna. Kortfattat presenteras vad som framkommit om i vilken omfattning TryggVE-modellen kommit till användning i patientarbetet. Nyckelpersoners uppfattningar om projektet och dess möjligheter presenteras därnäst. TryggVE-patienters uppfattning och 3

6 upplevelser följer därpå och mycket kort presenteras några anhörigas uppfattning. Avslutningsvis görs en summering av hur utvärderingsgruppen uppfattar projektet så här långt. När vi skriver TryggVE-projektet menar vi det projekt med tids- och ekonomisk ram samt projektorganisation som beviljats medel. Projektet arbetar med TryggVE-modellen som är en modell särskilt utarbetad för projektets målgrupp. De patienter som uppfyller vissa kriterier benämner vi TryggVE-patienter. Ibland förkortar vi framställningen genom att synonymt använda orden projektet, modellen eller patienterna. Den som i huvudsak genomfört de olika delstudierna står som författare till respektive kapitel. Avslutande summering har gjorts av Eva Höglund, Kerstin Frändin och Per-Åke Karlsson. 4

7 2. TryggVE-projektets målsättning, organisation och utveckling Eva Höglund TryggVE-modellen Arbetsmodellen TryggVE startade genom att ett samverkansorgan för länssjukvård, kommuner och primärvård i Sjuhärad (REKO-området) gav uppdrag till en utvecklingsgrupp att se över vården för multisjuka äldre. Syftet var att förbättra omhändertagandet och vården av gruppen multisjuka äldre. En arbetsgrupp bildades 2007, med representanter från SÄS, kommuner och primärvård, med uppgift att utveckla en arbetsmodell. Målet var Rätt vård på rätt nivå med tydligt patientfokus och hög effektivitet med målsättning att minska antalet inläggningar (Slutrapport Multisjuka äldreprojektet, 2009). Resultatet av detta arbete blev den första TryggVE-modellen. Modellen bygger på att äldre patienter som identifieras som multisjuka eller multisviktande genomgår en utredning/screening för att uppmärksamma hälsoproblem. Områden som beaktas i denna utredning är trygghet, psykisk hälsa, läkemedel, nutrition, rehabilitering och prevention. Patienten ska även få en speciellt utsedd kontaktperson hos primärvården eller kommunen som han/hon kan vända sig till vid behov av råd eller stöd. Modellen har testats i liten mindre skala på Södra Älvsborgs Sjukhus Borås tillsammans med två kommundelar inom Borås Stad och två vårdcentraler i Borås. På sjukhuset fanns under denna period ett sjukhusövergripande team som bestod av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och apotekare som hade ett särskilt uppdrag att arbeta mot denna patientgrupp. Modellen visade sig fånga upp patientens behov på ett tydligare sätt. En första utvärdering av modellen visade en minskad återinläggningsfrekevens inom 30 dagar med ca 10%. Resultaten från screeningarna visade att cirka % av patienterna hade behov av fortsatt uppföljning/bedömning inom den kommunala hälso- och sjukvården eller av primärvården (Slutrapport Multisjuka äldreprojektet, 2009). Utifrån dessa positiva erfarenheter utformades ett mer omfattande projekt för att i större skala pröva den utvecklade modellen inom Södra Älvsborg. Projektet har följande målgrupper och målsättning: Projektet arbetar med målgrupperna multisjuka eller multisviktande. Multisjuk äldre En person över 75 år med minst 3 diagnoser och minst 3 oplanerade läkarkontakter det senaste året. Multisviktande äldre En person med någon eller flera sjukdomsdiagnoser, problem med nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- eller funktionsuppehållande insatser under lång tid. Sammantaget ska de båda grupperna ha en skör livssituation, snabbt föränderlig och med behov av återkommande omprövning av vård, omsorgseller rehabiliteringsinsatser. Gruppen multisjuka äldre beräknas enligt Epidemiologiskt Centrum vara ca 7 % av alla över 75 år. I Södra Älvsborg fanns det i febr. 2011, drygt personer som var över 75 år. Om 5

8 7% av dessa är multisjuka så ger det ca personer (ur Ansökan om etikprövning, , FoU Sjuhärad Välfärd till Etikprövningsnämnden i Göteborg) Projektet beviljades för tiden medel från SKL som ett av 19 utvalda försöksprojekt i satsningen De mest sjuka äldre. Under projektarbetet har såväl syfte som genomförandeplan konkretiserats: Syftet Syftet med projektet är att: Pröva om modellen ger ett förbättrat omhändertagande och ökad trygghet för patienten. Kartlägga hälsoproblem som synliggörs med valda bedömningsinstrument Pröva samt anpassa arbetsmodellen till ordinarie verksamhet. Mål Det övergripande målet är: Att införa samt utvärdera en arbetsmodell som ger rätt vård på rätt nivå med hög effektivitet och ett tydligt patientperspektiv med fokus på trygghet. Delmålen är: Att TryggVE-modellen ska göras känd. Att varje verksamhet och profession ska veta hur information om en TryggVE patient ska hanteras och informationsöverföringen ska förbättras - mellan sjukhus, primärvård och kommun, - mellan och inom yrkesgrupper, - inom kommun/stadsdel, sjukhus och primärvård. Ska förbättra strukturen i journalföring och kommunikation. Ge en mer heltäckande och sammanhållen bild av patientens situation genom att använda bedömningsinstrument som ett redskap för att identifiera risker inom områdena trycksår, fall, undernäring samt nedsatt aktivitets- och/eller funktionsförmåga. Detta ska kompletteras med bedömning av riskbruk avseende alkohol, skattning av symtom på ångest- och depressionsproblematik och bedömning av kognitiv förmåga. Förenkla övergången mellan vårdgivare. Ge ökad trygghet bland annat genom att alla patienter ska veta vart man ska vända sig och vem som ansvarar för den fortsatta vården. Alla patienter ska veta vem deras patientansvarige läkare är och vem som är deras patientansvarige sjuksköterska. Genomföra läkemedelsavstämning minst 1 gång/år med symtomskattning. Särskilt uppmärksamma användning av läkemedel med antikolinerg effekt, benzodiazepiner, NSAID samt polyfarmaci. 6

9 Öka antalet läkemedelsberättelser vid utskrivning från sjukhus där läkemedelsförändringar beskrivs. Särskilt uppmärksamma användning av läkemedel med antikolinerg effekt, benzodiazepiner, NSAID samt polyfarmaci. Aktuell läkemedelslista ska följa med patienten. (Gemensam Projektplan TryggVE version , Närvårdssamverkan Södra Älvsborg) En huvudprojektledare samt 6 delprojektledare på sammanlagt 2,40 årsarbetare ansvarar i dagsläget för projektets drift. (Samtliga arbetar deltid med uppgiften.) Som operativ stöd i organisationerna för att arbeta enligt TryggVE-modellen har de utsedda s.k kontaktombud. Tillsammans bildar de ett nätverk som träffas med jämna mellanrum under ledning av respektive delprojektledare. Dessa personer är anställda i respektive organisation och ska konkretisera projektet på hemmaplan. Majoriteten av kontaktombuden är sjuksköterskor och övriga är sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt biståndsbedömare. Projektet startade efter sommaren 2010 med att utveckla och förtydliga riktlinjer och rutiner för användningen av TryggVE-modellen ute i verksamheterna. Under hösten påbörjades även arbetet med utvärderingen. I samarbete med projektledningen utarbetades då en s k programteoretiska skiss för att beskriva projektets planerade s uppläggning, genomförande och resultat. En viktig resurs är erfarenheterna från det föregående projektet, som i sammanhanget har karaktären av pilotprojekt. I ansökan togs även upp om att formera ett brukaråd, vilket dock inte ännu gjorts. Projektets aktiviteter riktas mot två grupper: Att identifiera och utreda/screena TryggVE-patienter. Att stödja personal i arbetet med TryggVE-modellen. Projektledningen sammanställer också erfarenheter från modellens användning. Prestationerna projektet vill uppnå handlar också om förbättringar vad gäller informationsflöden, läkemedel, nutrition, preventions- och rehabiliteringsinsatser. I ansökans projektbeskrivning tas också upp om möjligheter för särskilt omhändertagande för målgruppen, exempelvis direktinläggningar (Ansökan om medel till försöksverksamhet kring 7

10 de mest sjuka äldre, 2009). Önskvärda effekter är att patienter och anhöriga ska uppleva trygghet genom att bättre veta vem man ska vända sig till vid behov, exempelvis genom en kylskåpsmagnet med kontaktuppgifter till ansvarig sjuksköterska. Likaså förväntas effekter som ökad livskvalitet och förbättrad hälsa hos målgruppen. Effekt på organisationsnivå är färre oplanerade vårdkontakter och bättre resursutnyttjande. På lång sikt är målen implementering inom hela det berörda geografiska området. (Ansökan om medel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad och vårdsamverkan KoLa, ) Vårdamverkansorganen ReKo Sjuhärad (Region och kommun i samverkan). Geografiskt område Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn) och Kola (Alingsås, Herrljunga, Lerum, Vårgårda) slogs ihop till en ny samverkarkansstruktur med ett bredare uppdrag och större omfattning fr.o.m Närvårdssamverkan Södra Älvsborg blev projektägare till TryggVE. Efter ett tag övertog det till Närvårdsssmverkan knutna Utvecklingsrådet för Mest sjuka äldre uppdraget att vara styrgrupp för projektet. Tidigare hade TryggVE haft en särskild styrgrupp. Genomförandet av projektet har inte i alla avseenden följt planen. Detta beroende på både utifrån och inifrån projektet kommande faktorer. Faktorer inifrån projektet Vid starten av projektet vid halvårsskiftet 2010 knöts till projektet tre delprojektledare varav en utsågs att tillfälligt vara huvudprojektledare samt en person som adjungerades in för att företräda rehabilitering. Samtliga arbetade i Sjuhäradsområdet och några hade medverkat även i pilotprojektet kopplades även Mittenälvsborg in på projektet. De tre nya projektledarna från Mittenälvsborg förväntades tämligen omgående starta upp arbete med TryggVE-modellen i sina respektive områden. De hade en stark press på sig att fort komma igång. Detta innebar att de själva inte hann reflektera särskilt mycket över modellen och dess praktiska tillämpning i projektet innan de skulle handleda och stödja kontaktombuden. Dessa i sin tur behövde stöd för att införliva projektet i sina respektive organisationer. Huvudprojektledaren, som rekryterades från Mittenälvsborg och som ej hade erfarenhet från pilotprojektet, kom på plats först i januari Huvudprojektledaren ville genomföra vissa förtydliganden och förändringar i styrning och ledning av projektet. Vissa av dessa förslag stötte på patrull, särskilt bland delprojektledarena i Sjuhärad. Samarbetet fungerade dåligt både inom projektledargruppen och i kontakten med styrgruppen och i februari 2012 fick huvudprojektledaren sluta sitt uppdrag. Givetvis innebar det skedda en fördröjning av projektarbetet. Ny projektledare rekryterades ur gruppen som arbetat med projektskrivningen av projektet och ansökan till SKL. Han startade sitt uppdrag mars Detta gjorde att projektet inte förlorade så mycket fart som kunde befarats då denna person redan var väl insatt i projektet. Påverkan utifrån Under 2011 lanserade SKL flera nya kvalitetsregister för att registrera bl.a. behov av insatser hos de mest sjuka äldre. Detta skedde inom ramen för en annan statlig satsning, Program för en god äldreomsorg. Ett av dessa register har delvis samma screeningsfaktorer, Senior Alert. Registreringen ska användas för att synliggöra behov som sedan journalförs. Det uppfattades positivt med samma fokus som skulle kunna underlätta för TryggVE. Tyvärr uppfattas det ofta av verksamheterna istället som ett dubbelarbete att man ska fylla i enligt såväl Senior Alert som TryggVE-modellen. Det går inte med nuvarande datasystem att registrera uppgifter 8

11 i olika register eller journaler samtidigt utan detta måste göras manuellt för varje gång. Senior Alert genererar dessutom en summa pengar för varje registrering (s.k. prestationsbaserad ersättning) vilket innebär att personal ibland väljer att enbart registrera i Senior Alert. Någon motsvarande ekonomisk ersättning utgår inte för att tillämpa TryggVE-modellen. TryggVE-projektets och dess föregångares organisation och bemanning över tid Projektets framväxt och utveckling kan sammanfattas: 2007 Arbetsgrupp bildas av representanter från SÄS, PV och kommunerna i Sjuhärad. Uppdrag från ReKo Sjuhärad Modellen testas som ett försöksprojekt på SÄS tillsammans med några stadsdelar i Borås samt två vårdcentraler. På SÄS fanns ett team som bestod av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och apotekare som hade uppdraget att arbeta mot denna patientgrupp Projektet beviljas statliga medel via SKL för att driva ett utvidgat projekt inklusive medel till utvärdering. Projektet fortsätter med en styrgrupp tillsatt av ReKo Sjuhärad. Beslut tas att TryggVE ska utvidgas till hela Södra Älvsborg i samband med ny närvårdsorganisation Närvårdssamverkansorganisation startar för Södra Älvsborg. Projektet utvidgas nu till att omfatta även Mittenälvsborg. Ytterligare tre delprojektledare samt en huvudprojektledare knyts till projektet. Huvudprojektledaren kommer igång vid årets början men samtliga delprojektledare är på plats först i september detta år Huvudprojektledaren blir får sluta i februari. Ny huvudprojektledare tillsätts i mars. Byte sker av delprojektledare ansvarig för Alingsås lasarett SWOT-analys med projektledningen Inför sommaren 2012 genomfördes en s k SWOT-analys tillsammans med projektledningsgruppen beträffande projektets styrkor, möjligheter, svagheter och hot. Såväl styrkor som svagheter liksom möjligheter och hot identifierades. I korthet framkom följande: - Som styrkor framhölls att beslut om att genomföra projektet fattats på ledningsnivå hos samtliga inblandade huvudmän. Man har kommit väl igång med att etablera strukturer och rutiner för projektet och bra samspel mellan projektledare och kontaktpersoner. Projektets patientfokus och att teamarbete lyfts fram som en styrka. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster är väl bekanta med att arbeta med bedömningsinstrument. - Som svagheter framhölls att projektet är omfattande givet tillgängliga resurser. Uppbackningen från ledningshåll, även via styrgruppen, uppfattades som relativt svag. Alingsås lasarett är ännu inte aktivt i projektet vad gäller att tillämpa TryggVEmodellen. Internt i projektledningen har turbulensen kring förra huvudprojektledaren varit negativ. Mittenälvsborg har kommit igång senare och utan de tidigare erfarenheterna som finns i Sjuhärad. Social omsorgsrepresentanter har relativt sent knutits till projektet. Man uppfattar emellanåt svårigheter att sprida information om projektet och tröghet ute i verksamheterna som ska tillämpa TryggVE-modellen. Följsamheten till fattade beslut, om att genomföra projektet, brister. Sjuksköterskor är inte vana vid bedömningsinstrument. Omsättning av personal i verksamheterna påverkar negativt liksom att ibland saknar kontaktpersonerna avsatt tid för sitt 9

12 uppdrag. Några viktiga resurser för målgruppen har försvunnit (NÄVA och ITVA 80+) - Bland möjligheter identifierades tydligare vård- och omsorgsplaner genom Klara /SVPL. Att samverkan mellan vårdgivare utvecklats positivt. Man ser också möjligheterna att knyta an till nationella kvalitetsregister. Att man lägger in TryggVE i kravboken beträffande primärvård är en möjlighet liksom att projektet och dess modell ligger rätt i tiden. Metodiken ger möjlighet visa på vinster för patienten. - Även ett antal hot ringades in. Här lyftes fram att andra satsningar konkurrerade, t prestationsbaserade kvalitetsregister vilka tenderar att prioriteras. En svag ledning för projektet kombinerat med förändringströtthet i verksamheterna hotar också måluppfyllelsen. Vårdvalet inom primärvården och kommande beträffande rehab insatser kan också försvåra den samverkan som projektet behöver. Ibland tycks de olika medverkande och medansvariga vilja vänta in varandra och förlägga förväntningar till andra huvudmän och andra yrkesgrupper. Sammanfattningsvis kan konstateras att projektorganisation med styrgrupp, projektledning tagit tid att få på plats. En ny styrgrupp finns nu i och med kopplingen till Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg. Delprojektetledare kom senare på plats och i verksamhet i Mittenälvsborg och med betydligt kortare startsträcka än deras motsvarigheter inom Sjuhärad, varav några hade egna erfarenheter med sig från pilotprojektet. Även turbulensen kring huvudprojektledaren har försinkat och försvårat arbetet. Det är egentligen först från mitten av 2012 som alla delar är på plats och patientarbetet i form av att tillämpa TryggVE-modellen kan bedrivas som tänkt. Under väg har också ett antal försvårande omständigheter tillkommit och eller uppenbarats: Konkurrens med andra satsningar, en övergripande ledning för projektet som inte upplevs prioritera, samt att vanan med att arbeta med den systematik som modellen uttrycker varierar mellan centrala yrkesgrupper. Referenser: Projektplan TryggVE ( ) Slutrapport Multisjuka äldreprojektet, Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad( ) Ansökan om etikprövning, , FoU Sjuhärad Välfärd till Etikprövningsnämnden i Göteborg 10

13 3. Kunskap om och nyttjande av TryggVE modellen Eva Höglund Syftet med denna delstudie var att få kunskap om på hur väl man känner till TryggVE i berörda verksamheter. Vi önskade också söka svar på hur man där bedömer sina kunskaper om projektet och metodiken samt om man använt sig av metodiken och hur man uppfattar den och hur man uppfattar möjligheterna för att modellen kan implementeras efter projekttiden. För att nå legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal och motsvarande personalgrupper (kuratorer, sociala handläggare etc.) valde vi att använda oss av elektronisk enkät. Denna skapades i programmet Luvit. Frågorna skapades utifrån projektplanen i TryggVE-projektet och kommunicerades sedan med huvudprojektledaren samt delprojektledarna. För distribution var de behjälpliga med att sända mailet vidare till enhetschefer eller motsvarande i respektive organisation. Dessa ombads sedan att sända mailet vidare till legitimerad, och övrig högskoleutbildad personal inom sina ansvarsområden. Enkäten riktades alltså inte till undersköterskor, omvårdnadspersonal, rehab assistenter eller motsvarande. Enkäten sändes ut till delprojektledarna i Södra Älvsborg och stängdes För få veta hur många personer som fått enkäten ombads cheferna i följebrevet att anteckna vilka personer i organisationen de sände vidare till. Dessa namn skulle de sedan sända till utvärderarna så vi fick antalet personer som fått enkäten och vilken arbetsplats arbetade på. Endast en enhetschef åstadkom detta, så vi vet inte på hur många personer som tillsänts enkäten. 99 personer svarade på enkäten. Gällande Mittenälvsborg valde vi därför ett annat sätt för att få svar på hur många som fått enkäten som mail. När cheferna sände mailet vidare ombad vi dem skriva eva.hoglunds adress som bilaga. 85 personer fick möjlighet att besvara enkäten och 36 svar inkom, d v s en svarsfrekvens på ungefär 43 procent. I Mittenälvsborg sändes den ut och stängdes Båda utskicken följdes av en påminnelse. Svarspersoner fördelade på yrkesgrupper: Sjuhärad Mittenälvsborg Arbetsterapeuter 22 3 Biståndsbedömare 7 0 Enhetschef, vårdenhetschef eller motsvarande 9 0 Kurator 0 0 Läkare 1 3 Sjukgymnast 19 5 Sjuksköterska Verksamhetschef eller

14 motsvarande Annat yrke 5 1 Summa Resultat Eftersom den tillfrågade personalen i de geografiska områdena hade kommit olika långt skiljde sig svaren i vissa delar. Det som var gemensamt var att flest svar kom från kommunala sjuksköterskor. Från yrkesgrupper som exempelvis biståndshandläggare och kuratorer samt läkare var svaren få. Enligt svaren upplevde sig svarspersonerna väl informerade om projektet. Informationen hade man företrädelsevis fått från representanter från projektledningen. Angående synpunkter på sitt eget arbete med TryggVE-patienterna skiljde sig svaren åt mellan de geografiska områdena. Få av de tillfrågade i Mittenälvsborg hade börjat identifiera patienter och kunde därför inte säga något om modellen för omhändertagande utifrån egna erfarenheter. I Sjuhärad däremot hade 56 % varit delaktiga i arbetet med en eller flera TryggVE-patienter. Majoriteten hade uppfattningen att dessa patienter inte fick ett bättre omhändertagande eller kände sig tryggare. Däremot fick de svarande själva den information de behövde från andra vård-och omsorgsgivare för att kunna arbeta enligt TryggVE-modellen. 80 % hade ingen uppfattning huruvida patienterna fick rätt vård på rätt vårdnivå, om de fick ett bättre omhändertagande eller upplevde sig mer trygga vilka är mål som beskrivs i projektplanen. Möjligheterna för att TryggVE-modellen ska fungera fortlöpande i arbetet efter projektet bedömdes som goda. Det fanns också möjlighet att lämna fria synpunkter i slutet av enkäten. 35 stycken synpunkter lämnades. Dessa har sammanställts i fyra kategorier och illustreras med citat. Bra projekt, men har inte hunnit börja identifiera ännu. Är kontaktperson för TryggVE, har ej kommit igång med identifiering ännu, håller på att upprätta lokala rutiner. Andra gör inte det de ska göra, dvs alla följer inte modellen. TryggVE-överrapportering från sjukhuset fungerar ej då det är majoritet rehab personal som fyller i, andra kategoriers anteckningar saknas och förs sällan ut till kommunen. Förmåner/gräddfil saknas för TryggVE-patienterna. Hade varit önskvärt om TryggVE-patienter fick komma direkt till en avdelning öppen retur och inte behöva ligga timmar på AVC Dubbelarbete som ger mer administration. Tungarbetat och tar mycket tid i anspråk men förhoppningen är att det skall vara patienten till gagn. 12

15 I bilaga 2 finns enkäten med svarsfördelning. Sammanfattningsvis så är svarsfrekvensen relativt låg i Mittenälvsborg och den kan förmodas vara så även i Sjuhärad. I Sjuhärad hade vid svarstillfället arbete pågått ett tag enligt TryggVE-modellen medan det i Mittenälvsborg knappast kommit igång. Sammanfattningsvis visar resultaten att de svarande anser sig väl informerade om TryggVE men bedömer sin egen kunskap om TryggVE-modellen lägre. Detta kan härledas till hur många TryggVE-patienter de har arbetat med. Enbart i Sjuhärad har man erfarenheter av modellen och där hos 57 procent av de svarande. Tilltron till att den kan fortleva efter projektet är som tidigare nämnts goda. Dessa svar var som sagt från legitimerad personal och motsvarande. För att fördjupa kunskaperna om projektet valde vi i utvärderingen att intervjua utvalda kontaktpersoner till projektet. Referens: Ejlertsson, Göran (2010) Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur 13

16 4. TryggVE s operativa nätverk kontaktpersonerna Eva Höglund, Per-Åke Karlsson Kontaktpersonerna är centrala för att TryggVE-modellen ska användas i patientarbetet. Dessa förväntas, tillsammans med sina arbetskamrater, identifiera eventuella TryggVE-patienter och se till att, om patienterna ger sitt tillstånd, relevanta screeningar genomförs och dokumenteras. För detta ska de ha stöd av projektledningen liksom givetvis på sin arbetsplats. Delstudien syftade till att få svar på hur dessa uppfattade stödet från projektledningen och respektive arbetsplats, hur man ser på sin roll och på möjligheterna att implementera modellen. Kontaktpersonernas uppfattning om projektet valde vi att skaffa oss information om via sk. Fokusgrupper. Detta är en form av gruppintervju där fokus inriktas på att diskussionen ska röra ett på förhand givet ämne. Tanken med fokusgrupper är att gruppdeltagarna ska diskutera fritt med varandra. Två fokusgrupper med kontaktpersoner i projektet planerades hösten Till den första fokusgruppen i Sjuhärad kom endast en person och istället gjordes en enskild intervju. Inbjudan gick ut igen och genomfördes en fokusgrupp bestående av 4 deltagare genomfördes motsvarande fokusgrupp i Alingsås med 6 deltagare. Till profession var dessa personer i fokusgrupperna sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut med dominans av sjuksköterskor. Båda fokusgrupperna inleddes med en presentation av utvärderingsuppdraget samt fokusgruppens uppläggning. Anteckningar fördes och samtalen spelades in. Dessa inspelningar användes sedan som underlag vid utskrift av samtalen. För att analysera materialet användes en anteckningsbaserad analys (Wibeck, 2000). Denna innebär att medhjälparen tar anteckningar och dessa sammanfattas i slutet för deltagarna. Inspelningarna på band används främst som minnesstöd och förtydligande av anteckningarna. Deltagarna fick tre frågor diskutera, introducerade efter varandra: Fråga 1: Vad får ni för stöd från projektledningen i TryggVE? Fråga 2: Vad får ni för stöd från era respektive verksamheter för TryggVE? Fråga 3: Vilka är nyckelfaktorerna för att TryggVE ska leva vidare efter projekttiden? Resultat De medverkande i fokusgrupperna var mycket positiva till TryggVE-modellen och dess potential som underlag för goda insatser för målgruppen. Men det var stora skillnader i erfarenheter och uppfattningar mellan de olika grupperna. Deltagarna i Sjuhäradsgruppen hade arbetat längre tid än gruppen från Mittenälvsborg med projektet. Representanterna från Sjuhärad kunde därför beskriva ett arbetssätt som hade blivit en del av den ordinarie verksamheten och då särskilt de som arbetar med rehabilitering. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter är vana att använda bedömningsinstrument i sitt arbete så därför upplevs inte 14

17 TryggVE-modellen som något extraarbete. Sjuksköterskor är däremot inte så vana att använda instrument vid sina bedömningar, så här har det delvis varit ett nytt arbetssätt. De som är kontaktpersoner i projektet är mycket engagerade för målgruppen de mest sjuka äldre. De har samtidigt tagit uppdraget med mycket skiftande förutsättningar. Majoriteten av dem känner ett stöd från sina chefer och från projektledarna. I Mittenälvsborg var delprojektledarna dock så nytillträdda att de inte själva hade hunnit skaffa sig tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna stödja kontaktpersonerna. I Sjuhärad däremot uppfattades projektledningen väl inarbetad och kunde ge stöd när så behövdes. Alla kontaktpersoner tyckte det var bra att få träffa sina TryggVE-kollegor vid möten som delprojektledarna anordnade. Nackdelen var att de träffades företrädelsevis enbart från samma huvudman. Det ger inte så bra möjligheter till ökad förståelse för de andras arbete. Sådana möten över huvudmannaskapsgränser var något som delprojektledarna i Mittenälvsborg införde redan från start. I Sjuhärad planeras framöver vissa gemensamma träffar för alla kontaktpersoner. Förutsättningarna att arbeta med sitt uppdrag i hemmaorganisationerna skiljer sig mycket åt. Därför ser också uppdraget olika ut för kontaktpersonerna. Flera beskrev sin funktion som stöd när någon kollega behöver det eller är nyanställd. I primärvården finns pengar till äldresjuksköterskor som kan arbeta enbart med dessa patienter en dag i veckan och som fungerar som kotaktpersoner i projektet. Detta finansieras av statliga stimulansmedel som finns t.o.m. 2012, sedan vet de inte hur det blir. I primärvården upplever man att det behövs en beställning på att arbeta med TryggVE, en beställning som måste med i den s k Krav-och kvalitetsboken, annars fås ingen ekonomisk ersättning. Sammanfattningsvis ser således kontaktpersonerna mycket positivt på det arbetssätt som TryggVE-modellen innebär. De har olika mycket erfarenheter av projektet beroende på om de arbetar i Sjuhärad eller Mittenälvsborg. För de sistnämnda kan det vara positivt att ta del av erfarenheter de gjort i Sjuhärad för att på så sätt forma sin kontaktmannaroll. Delprojektledarna är ett gott stöd och upplevs tillgängliga för kontaktpersonerna. Det är också positivt med de kompetenshöjande insatser de anordnar. Uppdraget som kontaktperson skiljer sig mycket på de olika arbetsplatserna beroende på vilken huvudman de har. För att TryggVE ska fortleva efter projekttiden krävs olika åtgärder i respektive organisation. En iakttagelse som utvärderarna gör är att kontaktpersoner ibland tycks har oklara och ostrukturerade vägar vilka kollegor de ska stödja. Oftare arbetar man gentemot respektive profession istället för inom hela sin hemmaorganisation. Exempelvis informerar en sjuksköterska som är kontaktperson företrädesvis sina kollegor. Detta framför att informera t ex social omsorgs personal som biståndshandläggare eller kuratorer. Som nyckelfaktorer för projektets fortlevnad nämner båda grupperna att det får inte bli dubbelarbete med ordinarie journalföring eller registrering i olika kvalitetsregister. TryggVEmodellen måste vara en del av det ordinarie patientarbetet. Dessutom nämner gruppdeltagarna att stödet från chefer och kollegor är viktigt samt att det behövs avsatt tid för arbetet med TryggVE. Referens: Wibeck, Victoria (2000) Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur 15

18 5. Uppfattning om TryggVE hos chefer och verksamhetsutvecklare Eva Höglund För att TryggVE-modellen ska användas och fungera i praktiken krävs acceptans och stöd ute i berörda verksamheter. Gemensamma beslut har tagits på förvaltningsledningsnivå om att modellen ska användas, men om så ska ske krävs stöd även bland de som ansvarar för utförandet. Syftet med denna delstudie är att skaffa kunskap om hur chefer och verksamhetsutvecklare på utförarnivå ser på projektet, dess modell och på möjligheterna för förverkligande Olika nyckelpersoner i verksamheterna har fått lämna synpunkter på TryggVE-projektet. Dessa enhetschefer, verksamhetschefer, verksamhetsutvecklare eller motsvarande blev intervjuade enligt en på förhand utformad guide (bilaga 2). I intervjuerna gavs de möjlighet att ge sin uppfattning utifrån ett utförarperspektiv. Möjligheter och hinder identifierades samt om projektet påverkat samverkan och rutiner mellan och inom vårdgivare. Urvalet av de intervjuade personerna gjordes inom de geografiska områdena Alingsås, Borås (Stadsdel Väster) och Svenljunga och genomfördes under våren Inom varje geografiskt område söktes intervjupersoner från sjukhus, primärvård och kommun. Personer söktes upp via respektive webbplats. Verksamheter valdes ut som förväntades ge TryggVE-patienter vård- och omsorg. Alingsås hade ännu inte kommit igång med projektet i den omfattningen att man därifrån ville ställa upp för intervju. 22 personer tillfrågades för intervjuer och 12 personer tackade ja till att medverka. Personerna intervjuades på respektive kontor förutom två personer som ville genomföra intervjun på telefon. För förståelse och bearbetning av intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys(granheim & Lundman 2004). Denna innebär att meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockats ut. Dessa meningar eller fraser kallas meningsbärande enheter. Dessa enheter kondenseras i syfte att korta ner texten men ändå behålla innehållet. De meningsbärande enheterna har sedan kodats och grupperats i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Resultat Följande redovisning inleds med en beskrivning av resultaten som är gemensamma uppfattningar hos de intervjuade. Svaren delas upp i huvudkategorier som illustreras med citat. Sedan följer redogörelse specifikt för varje huvudman. - Uppfattning om TryggVE-projektet och modellen generellt: De intervjuade är positivt inställda till projektet. De ställer sig frågande till vad TryggVE-patienten får extra, t ex. möjligheter för direktinläggningar eller motsvarande. Vad får dom som inte andra patienter får? De har skiftande kunskap om projektet och ger olika bilder vad projektet innebär. 16

19 - Samverkan mellan huvudmännen Projektet anses inte ha förbättrat samverkan mellan vårdgivarna. Alla tycker att alla behöver göra ett bättre jobb, både inom vår organisation och hos andra huvudmän. Bra övergångar mellan olika vårdgivare beror på redan upparbetade rutiner kring samverkan. Personalen kan inte se patienten i hela kedjan. Man saknar återkoppling och återkopplar inte själva. - Ansvarsfrågan att göra bedömningarna Osäkerhet råder om vilken organisation som ska göra bedömningarna. Förskjutning från SÄS till PV och kommunerna. Har hört ett rykte att vissa kommuner inte använder TryggVE och då känns det inte motiverande att skriva om ingen läser ändå. Som positivt uppfattas att även social omsorgspersonal börjar bli aktiva och använder vissa skattningsskalor. - Projektets tillhörighet TryggVE har ansetts vara ett hälso-och sjukvårdsprojekt, och därför har social omsorg personal inte varit delaktig. Detta är nu i förändring. Jag upplever inte TryggVE som ett sjuksköterskeprojekt. - Hur man pratar om projektet i organisationerna Ganska anonymt projekt. Information går mer till professionen än ledningen. Behöver marknadsföra sig bättre och offensivare. Mer information till oss chefer och andra kringpersoner. - Om projektet kommer att leva kvar efter projekttidens slut Tveksamhet råder om projektet kommer att finnas kvar i nuvarande form. Vissa uttrycker att de redan har integrerat arbetssättet i sin ordinarie verksamhet. Om det ska finnas kvar måste det gå att lösa dubbelarbetet med exempelvis Senior Alert. Hur ska man få till det sen om man inte får till det under projekttiden? - Konkurrens med andra projekt Personalens arbetssituation är pressad och då upplevs TryggVE konkurrera med andra projekt. Främst nämns Senior Alert. De dagar som förut var stressiga är idag normaltillståndet 17

20 Organisationerna får inget extra för att registrera TryggVE-patienterna som fås för registreringar i Senior Alert. I en pressad arbetssituation väljs det sistnämnda. Ovanstående är gemensamma uppfattningar. Nedan följer uppfattningar som är specifika uppfattningar relaterade till de tre huvudmännen: - SÄS Personalen får hjälp av stödpersoner anställda på sjukhuset när det behövs. Alla har eller har börjat hitta rutiner för projektet. Personalen upplever sig ha mycket administrativt arbete med varje patient. Även om de olika registren delvis har snarlika registreringar går de inte att samköra, vilket ses som ett onödigt merarbete. Personalen saknar möjlighet att se hela kedjan för TryggVE-arbetet vilket påverkar motivationen negativt. Saknar återkoppling hur deras bedömningar följs upp. Ingen tror att TryggVE kommer att leva kvar efter projekttiden. Det som inte ger pengar till sjukhuset kommer att försvinna. - Primärvården De intervjuade skiljde sig åt i uppfattning om projektet. Troligen beroende på att de privata utförarna fått informationen om TryggVE senare än de offentligt drivna vårdcentralerna. Detta även om TryggVE-markeringen på journalen varit på plats i flera år. Den offentligt drivna vårdcentralen har uppmärksammat stora vinster med att TryggVE-patienterna enbart har en kontaktperson på vårdcentralen som sedan i sin tur sköter kontakter med de övriga professionerna på vårdcentralen. Man uppskattar mycket att få ersättning för att en sjuksköterska ska kunna jobba med patienter en dag i veckan. Man kommer att fortsätta likadant även efter projekttiden. Den privata vårdcentralen har inte fått samma ersättning och är inte igång med TryggVE-arbetet. - Kommunerna Samtliga intervjuade har fått information om projektet vid olika tillfällen och har därför olika bild av projektet. Flera har inställningen att personalen hör av sig om projektet inte fungerar som förväntat. Har inte systematiskt fått information om projektet. Önskar inte detta heller i form av möte men gärna en broschyr riktad till chefer vart projektet befinner sig nu. De tycker att kommunerna har fått mer ansvar för att identifiera TryggVE-patienterna. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en del kvar att göra gällande information till chefer och motsvarande i projektet. Dessa personer har, som nämnts tidigare, fått information vid olika tillfällen. Några har även uppdaterat denna information efterhand, men inte alla varför några då kan ha inaktuella uppgifter om projektet. Generellt kan sägas att chefer eller utvecklare som arbetar nära patienter förefaller hålla sig bättre informerade än de som är längre ifrån patientarbetet. Personalen försöker att arbeta enligt modellen men är även styrd från sina respektive organisationer gällande andra utvecklingsarbeten, kvalitetsutveckling och resurstillgångar. De vet inte alltid vad som händer i hela kedjan med patienten, något skulle 18

21 underlätta motivationen med fortsatt arbete både för dem själva och att för sprida kunskap vidare inom sina respektive organisationer. Referens: Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),

22 6.TryggVE-modellens användning Per-Åke Karlsson Som framgått ovan har tillämpningen av TryggVE-modellen försenats, särskilt i Mittenälvsborg, som alltså ej deltog i det mindre projekt som föregick TryggVE. Av skäl som redovisats ovan har patientarbetet enligt TryggVE-modellen kommit igång först under våren 2012 i Mittenälvsborg, och då i ganska blygsam omfattning. Följande sammanställning, gjord av projektledningen, illustrerar patientarbetets omfattning: Sept dec 2011 Jan april 2012 Södra Älvsborgs Sjukhus Primärvården i Sjuhäradskommunerna Kommunerna i Sjuhärad Mittenälvsborg några I Sjuhäradsområdet har modellen tillämpats och tillämpas i relativt stor omfattning. En fördelning finns även mellan de tre vårdgivarna sjukhus, primärvård och kommuner varifrån patienterna aktualiserats för TryggVE. Flest patienter har aktualiserats via SÄS, som också var mycket aktivt i förprojektet till TryggVE. I den ansökan som utarbetades till Etikprövnigsnämnden (se nedan) gjordes en uppskattning av antalet multisjuka eller multisviktande äldre i Södra Älvsborg som sålunda är den potentiella målgruppen för TryggVE modellen. Antalet uppskattades till ca 1750 personer och projektet beräknades kunna omfatta ca hälften av dessa. Under första delen av projektet arbetades för att få tillstånd för att sammanföra och bearbeta uppgifter inhämtade med det inrapporteringsunderlag som projektledningen utarbetat för att sammanställa vissa uppgifter från de olika screeingar som tillämpningen av modellen innebär för patienterna. Genom att kunna sammanställa dessa uppgifter skulle kunskap kunna utvinnas om patientflöden mellan vårdgivare och, åtminstone i vissa avseenden, effekter av modellens tillämpning. Uppgifterna från registreringsunderlaget tillförs journalen och omfattas av sekretess mellan vårdgivarna. För att få tillstånd för att sammanställa dessa uppgifter mellan vårdgivare utarbetades under 2011 en ansökan till Etikprövningsnämnden. Denna sändes in i början av Nämnden begärde kompletteringar och förtydliganden och projektledningen i samråd med utvärderingsgruppen kom fram till att, vid ett bifall till ansökan, skulle för kort tid återstå av projektet för att sammanställningar och analyser skulle kunna bli meningsfulla i förhållande till de arbetsinsatser som skulle krävas. Istället har arbetet intensifierats med att utifrån respektive huvudman (sjukhus, primärvård, kommuner) - sammanställa de uppgifter som insamlas via inrapporteringsunderlaget. FoU Sjuhärad Välfärd bistår i detta arbete och de första sammanställningarna väntas inom kort. Några andra sammanställningar av projektet omfattning och eller betydelse, t ex ekonomiskt, har ännu inte kunnat göras. 20

23 7. Patienternas uppfattning Helena Hörder Syfte Syftet med denna delstudie är att synliggöra multisjuka äldre personers tankar och åsikter kring betydelsen av ett intensifierat omhändertagande inom vård och omsorg enligt modellen TryggVE. Metod Deltagare Aktuella för intervjuer var personer inskrivna som patienter inom ramen för projekt TryggVE inom Västra Götalandsregionen i Borås Norr, Herrljunga och Lerum. Ett strategiskt urval av personer gällande kön, boendeförhållande och civilstatus planerades. Ansvariga TryggVE-sköterskor i primärvård och kommun i utvalda områden erhöll ett informationsmaterial om studien och ombads att muntligt tillfråga aktuella patienter om deltagande i denna studie. Därefter skickades till aktuella patienter en skriftlig förfrågan med information om studien, vilken följdes upp av ett telefonsamtal av intervjuaren. De som tackade ja till att delta fick muntlig information om studien, om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande, att alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och att deras deltagande inte hade någon påverkan på framtida vård. Möjlighet att ställa ytterligare frågor gavs också. Alla intervjuer genomfördes i deltagarens hem och vid behov tillsammans med anhörig. Exklusionskriterier var vård i palliativt skede och uttalad demens. Ett initialt inklusionskriterie var att patienten skulle ha blivit inskriven i TryggVE-projektet under de senaste tre månaderna. Detta gick däremot inte att uppfylla då det inte fanns ett tillräckligt stort patientunderlag i de utvalda områdena under denna period. Etiskt tillstånd har beviljats av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Diarie nr ). Intervjuer Intervjuerna genomfördes av mig under november 2011 maj Innan intervjuerna startade inhämtades informerat samtycke muntligt och skriftligt. Alla intervjuer genomfördes individuellt med var och en av deltagarna. Semistrukturerade intervjuer med följande frågeteman: En bra sjukvård vad innebär det för dig? Vad är viktigt för dig i din kontakt med sjukvården? Vad har de insatser du fått i sjukvården den senaste perioden haft för betydelse för din livssituation? Vad är trygghet för dig? Har din upplevelse av trygghet påverkats av omhändertagandet i sjukvården? Hur? 21