SjuHall. Flyter arbete och fritid ihop? NUMMER Ulricehamn. Bollebygd Borås. Tranemo. Mark. Svenljunga. Varberg

Transkript

1 NUMMER lyter arbete och fritid ihop? Bollebygd Borås Ulricehamn Mark Tranemo Svenljunga alkenberg TEMA ARBETSMILJÖ SID 3-6 TEMA ARBETSMILJÖ SID 3-6 TEMA ARBETSMILJÖ Varberg

2 Hej! Här följer lite information om avtalsrörelsen. När jag skriver detta så är det den 1 september så en hel del har säkert hänt från denna tidpunkt tills du läser detta. Den 28 september samlas örbundsrådet för den sista dagen på det möte som inleddes i slutet av maj. Då är det dags att ta ställning till Unionens inriktningsbeslut för Det förslag som örbundsstyrelsen överlämnar utgår från de prioriteringsdiskussioner och motionshantering som örbundsrådet gjorde i maj. Det byggde i sin tur på medlemsenkäten, som genomfördes under senvintern 2009 samt de regio nala avtalskonferenser som ägde rum över hela landet. Syftet med ett inriktningsbeslut är att säkerställa att Unionen, med alla sina avtalsområden, går åt samma håll under förhandlingarna nästa år. Väl samordnade förhandlingar är vår största styrka. Tillsammans med den grundliga demokratiska process vi nu genomfört är vi väl förberedda inför det som väntar och det kommer att bli tufft, kanske tuffare än någonsin. Reallöneökningar, individuell löneökning för alla, höjda lägstalöner, kvalitetssäkrad kompetensutveckling, all arbetstid till arbetsgivarens förfogande ska räknas som arbetstid, bort med osakliga löneskillnader och en kort avtalstid är några av de krav som lyfts fram i förslaget till inriktningsbeslut. Direkt efter örbundsrådet den 28 september påbörjas två dagars utbildning av våra valda medlemmar i branschdelegationerna. I tre av de 11 olika delegationerna ingår det representanter från vår region. Litet om arbetsmiljön slutligen. Några problemområden som finns och självklart borde åtgärdas är följande: Kris ökar risk för försämrad arbetsmiljö Många saknar företagshälsovård Chefens roll i arbetsmiljöarbetet är nedprioriterad Rehabilitering är bristfällig många medlemmar drabbas Dessa punkter kommer med största säkerhet att komma med i avtalskraven. Kjell Jansson Ordförande i regionstyrelsen kjell.jansson@oscarjacobson.com Redaktionskommittén: Peder Hjertén, , mailtopeder@gmail.com Gun-Britt Holmgren-Ivstedt, , gun-britt.holmgren-ivstedt@jotex.se Elin Ottosson, , elin.ottosson@ericsson.com Anette Swanemar, , anette.swanemar@skydda.se Ulla Hultqvist, , ulla.hultqvist@unionen.se Ingrid Johansson, , ingrid.johansson@unionen.se Må bra på och av arbetet Arbetsmiljöfrågor har blivit mer aktuella för tjänstemän när vi blir mer upplysta om de psykosociala faktorerna. Ständigt uppkopplad, alltid tillgänglig med mobilen i högsta hugg och datorn i knäet på jakt efter att ligga i framkant på ett jobb som pågår var och när som helst. Så ser tillvaron ut för en tjänsteman i det privata näringslivet i dag 2009, när ramar och regleringar från förr har bytts mot gränslöshet och flexibilitet. Dagens arbetsvillkor ger goda möjligheter till intressanta och stimulerande arbeten med frihet, självbestämmande och utveckling. Men baksidan av myntet är stress, otydliga gränser och att privatlivet blir lidande. Alla måste ha rätt till en balans mellan arbete och privatliv samt för återhämtning efter hög arbetsbelastning. Vi har ett eget ansvar som anställda att vara aktiva i arbetet med vår egen arbetsmiljö genom att vi till exempel rapporterar risker, tillbud, sjukdom och olycksfall samt föreslår återgärder och lämnar synpunkter på det som genomförts. På så sätt medverkar vi till att få ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. ör att få inflytande och påverkansmöjligheter så tidigt som möjligt i en förändringsprocess, är det viktigt att vi anställda medverkar till att arbetsmiljöombud (skyddsombud) utses på arbetsplatsen. Unionens målsättning Vi ska må bra på och av arbetet kräver att vi alla engagerar oss i vår arbetsmiljö. Du kan läsa mer om arbetsmiljöfrågor på våra temasidor i detta nummer. Använd Unionen vi gör skillnad! Per-Anders Larsson, regionchef Åsboholmsgatan 6, Borås. Tfn E-post: sjuhall@unionen.se Hemsida: Regionkontorets öppettider: Måndag kl Tisdag - fredag kl Lunchstängt mellan kl acklig rådgivning: Måndag - fredag kl Unionens Medlemsregister: Tfn E-post: medlemsregistret@unionen.se 2

3 Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö omfattar flera viktiga begrepp som tillsammans ska ge oss en möjlighet att få balans mellan arbets livet och privat livet. Unionen verkar för att vi arbetstagare skall må bra på och av arbetet. Arbetsmiljön ska vara utformad så att den främjar hälsa, trygghet och ut veckling. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen (AML) är en ram - lagstiftning och grunden till arbetsmiljöarbetet. Den tar upp grundläggande regler, anger ansvar och befogenheter samt talar om hur arbets - miljöverksamheten ska orga ni seras i stort. Lagen utgår från en helhetssyn på arbetsmiljön; fysiska och organisatoriska såväl som psykiska och sociala. Som komplement till lagen finns arbetsmiljöverkets föreskrifter (AS) som ger mer detaljerade regler om t ex ergonomi och kemikalier samt arbetsmiljöförordningen (AM) som innehåller bestämmelser om skyddsombud och skyddskommittéers formella skyldigheter. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö är en fråga om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Huvudansvaret har arbetsgivaren. Men vi har alla ett ansvar att engagera oss i vår arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att ta hänsyn till arbetsmiljön i det dagliga arbetet. Det ska finnas rutiner för att upptäcka och åtgärda brister. Detta finns beskrivet i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AS 2001:01). Kortfattat innebär det att man arbetar förebyggande för att motverka sjukdom, skador, olyckor och att de anställda inte mår dåligt på sitt arbete. Detta gör man genom att regelbundet undersöka vilka brister som finns i den nuvarande fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Resultatet analyseras och man bestämmer vad som måste göras. Slutligen tar man fram en handlingsplan för hur bristerna skall åtgärdas. Skyddsombud På alla arbetsplatser som har minst fem anställda ska skyddsombud utses. Skyddsombudet har rätt till den ledighet som behövs för uppdraget. När det gäller utbildning har skyddsombudet rätt till såväl grund- som vidareutbildning i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet har till uppgift att företräda arbetskamraterna i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. När skyddsombudet är valt ska detta anmälas till arbetsgivaren och Unionens regionkontor. Vanligen väljs ett skyddsombud på tre år. Regionalt skyddsombud Där det saknas skyddsombud går Unionens ombudsmän in som regionala skyddsombud och håller i övergripande arbetsmiljöfrågor. En förutsättning är att arbetsstället saknar skyddskommitté. En annan förutsättning är att arbetsstället har minst en medlem från den fackliga organisationen som det regionala skyddsombudet tillhör. De regionala skyddsombudens uppgift är att aktivera det lokala skyddsarbetet och ta hänsyn till risksituationer och arbetsmiljöförhållanden i övrigt. De ska också fungera som kunskapsförmedlare för arbetsgivarna i små företag. Arbetsmiljöfrågor en del i vardagen ör att bygga upp en bra arbetsmiljö krävs ett kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. En bra arbetsmiljö ökar trivsel på arbetsplatsen, och ju bättre vi mår desto bättre kan vi prestera. Med andra ord gynnar en bra arbetsmiljö såväl din arbetsgivare som den fackliga verksamhe ten och dig som arbetstagare. Arbetsmiljö frågorna måste finnas med som en naturlig del av all verksamhet. Vilken arbetsmiljöfråga är mest aktuell? em arbetsmiljöombud/ skyddsombud svarar. Pia Sävner, Kasthall Mattor & Golv AB, Kinna Stressig arbetsmiljö för dem som blir kvar när arbetsgivaren minskat personal. Stress och oro vad händer om jag själv blir arbetslös? Tommy Nordlund, AP&T Presses AB, Tranemo Vad händer när vi sänker vår arbetstid p g a arbetsbrist? rågan är i allra högsta grad aktuell då vi är mitt uppe i en lågkonjunktur och i mitt tycke arbetsgivaren lämnar över ansvaret på arbetstagaren för att rädda jobben. Marianne Jensen Rose, Dooria Sverige AB, Kungsäter Min omedelbara reaktion blir Trygghet och Trivsel. Nu, i tider av ständiga förändringar, går jag runt mycket och pratar med mina kollegor, kollar av arbetsbelastning, samarbete osv. Vissa klarar förändringar bra, men många blir oroliga och känner sig otrygga i sin roll. Linda Schoultz, Getupdated Internet Media AB, Borås Den viktigaste arbetsmiljöfrågan, trots hög belastning och stress, är att fortsatta dialogen med arbetsgivaren om arbetsmiljön. Klimatet på arbetsplatserna är hårdare nu och därför är det ännu viktigare att jobba med dessa frågor. Shpend Dobra, Strängbetong AB, Veddige Eftersom vi nyligen fl yttat är kontorsmiljön den viktigast biten just nu. Vi har fått kontorsmöbler med bordshiss som hjälper oss med våra repetitiva arbetsuppgifter. Belysning tänker vi förbättra genom att köpa bordslampor med möjlighet att justera ljusets styrka. 3

4 Utbrändhet en vanlig arbetssjukdom Weine Eriksson är företagsläkare på Ericsson AB i Borås och berättar här om sina erfarenheter av utmattningsdepression. Den förmodligen vanligaste och kanske allvarligaste arbetssjukdomen bland tjänste - män torde vara utmattningsdepression (vanligen kallad utbrändhet). Den är ofta resultatet av en process som kan ha pågått i månader och år varunder personen i fråga ansträngt sig allt mer för att hinna och orka med det som förväntas. Begreppet utbrändhet användes ursprungligen om personer i människovårdande yrken som slits ner så att de tappar förmågan att känna empati med sina klienter, vilket leder till en cynisk inställning till klienterna och känslor av misslyckande och självförakt. På senare år har uttrycket kommit att få en mycket vidare betydelse och en bättre benämning vore ibland helt enkelt överansträngning. aktorer som påverkar I riskzonen ligger personer med stora ambitioner och höga krav på sig själva, särskilt om man samtidigt har stort kontrollbehov, är överdrivet noggrann och har svårt för att fuska på de rätta ställena. I mönstret ligger att man så småningom tappar förmågan att skilja på stort och smått, så att man inte kan prioritera bland arbetsuppgifterna. Andra personlighetsdrag som ökar risken är tendenser att reagera på stress med ängslan och nedstämdhet. Ibland är det nyttigare att bli arg än ledsen. Sociala faktorer vid sidan av arbetet spelar ofta stor roll. Det kan gälla ensamhet, bekymmer med egen eller anhörigs sjukdom eller oro för dålig ekonomi, hot om uppsägning osv. Symptom Symptomen kan variera en del. Kroppsligen kan det exempelvis börja som magkatarr, huvudvärk eller hjärtoro. Signaler som är ägnade att tala om för oss att kroppen inte riktigt trivs med det vi gör. Parallellt med detta kan man tappa glädjen i arbetet och så småningom i privatlivet. Man blir retlig och lättirriterad, trött och sur. år svårt att koncentrera sig: Rycker i 8-10 papper samtidigt men får inget färdigt. Minnet blir dåligt och man tappar kraft att ta initiativ. Blir ambivalent och kan inte bestämma sig för det ena eller andra ens om småsaker. Börjar oroa sig också för sådant som man inte behöver oroa sig för. Ofta ökar man arbetstiden allt mer för att kompensera sin ineffektivitet och man börjar tänka att man inte gör ett tillräckligt bra jobb. Tankar som fräter på självkänslan: Jag är nog oduglig och kass. Sömnproblem Någonstans i processen störs sömnen och där ska man sätta streck. Oftast kan man somna på kvällen, även om det är svårare, men det typiska är att man vaknar under natten och kan ha svårt att somna om. Med sömnstörning befinner man sig på det sluttande planet. Inget blir bättre om man inte sover. Dags att söka hjälp Det är dags att söka hjälp hos chefen och/eller företagshälsovården. Det chefen har att göra i den situationen, är att röja av den drabbades skrivbord och säga ungefär: Allt det här tar jag ansvar för men jag vill att du den här veckan klarar uppgifterna A, B och C. D vs tydligt avgränsa ansvar och prioritera. På företagshälsovården görs en bedömning av svårighetsgraden av reaktionen. Min uppfattning är att klart deprimerade personer ska läkemedelsbehandlas och få tillgång till psykoterapi, oftast i form av kognitiv beteendeterapi. En tredje hörnsten i behandlingen är fysisk träning. Problemet kan dock vara att orka mobilisera kraft för att komma igång med träningen. Ofta blir det aktuellt med en tids sjukskrivning i någon grad. Liksom vid annan sjuklighet tror jag på att i det längsta bibe hålla kontakten med arbetet i form av deltidsarbete. Många gånger är det bättre att man under konvalescenstiden får jobba mer med musklerna än med hjärnan, dvs får en tids omplacering eller anpassning av arbetsuppgifterna. Den fjärde hörnstenen i behandlingen är att försöka utnyttja den glädje inom något område som fortfarande förhoppningsvis finns kvar. Använd den tid du har som sjukskriven till något roligt. Om inte annat, ut och promenera i solen! Ljuset, särskilt på morgnar och förmiddagar, bidrar till att återställa sömnrytmen. Anmäl arbetsskada Läkningstiden efter utmattnings dep res sion varierar från ett par veckor till flera år. Dessvärre är det en inte obetydlig andel av de drabbade som aldrig förmår återkomma till arbetslivet. Sämst prognos tycks det vara om man har starka känslor av skuld och misslyckande. Det är viktigt att man försöker bryta den negativa utvecklingen så tidigt som möjligt och att förlägga orsakerna utanför sig själv. Påminna sig att arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att vidta alla åtgärder för att förhindra olycksfall och sjukdom i arbetet. När det ändå inträffar är det arbetsgivaren som misslyckats. Alltför få umattningsdepressioner anmäls som arbetssjukdom. Det beror på att man inte känner sig vara i form att driva processen, att man vet att få får sin anmälan godkänd av örsäkringskassan och att man är rädd om sin framtida karriär. Tyvärr leder det till att vissa arbetsplatser kan fortsätta att producera arbetssjukdom efter arbetssjukdom. Weine Eriksson, företagsläkare, Ericsson AB 4

5 Om du misstänker arbetsskada Sök läkare så snart som möjligt efter olyckan eller efter att besvären har börjat visa sig för att få skadan dokumenterad. Samråd med din läkare om du tror att besvären är en arbetsskada och be om ett intyg. Kontakta arbetsmiljöombudet på din arbetsplats. (Inom Unionen använder vi begreppet arbetsmiljöombud i stället för skyddsombud.) Anmäl skadan till chefen och se till att arbetsgivaren gör en arbetsskadeanmälan. Spara kvitton och verifikationer på alla utgifter som orsakats av arbetsskadan. Det kan dröja länge innan skadan blir prövad. Begär fortlöpande kopior på alla sjukjournaler. Dokumentera allt som kan ha med skadan att göra. Skriv ned viktiga uppgifter om bakgrund, händelseförlopp, fotografera eller rita, och be arbetskamrater eller andra berörda att lämna skriftliga vittnesmål. Kontakta Unionen så tidigt som möjligt om du behöver hjälp med arbetsskadeanmälan, rehabilitering och arbetsanpassning eller om det blir tvist om ersättningen. Som arbetsskada räknas enligt lag Olycksfall i arbetet ärdolycksfall (olycksfall till eller från arbetet) Arbetssjukdomar (skadlig inverkan) Smitta (i vissa fall) Ersättning för arbetsskada ges genom Lagen om arbetsskadeförsäkring (LA). LA handläggs av örsäkringskassan. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TA), som regleras i kollektivavtal. örsäkringen kompletterar ersättningen från LA och kan dessutom ge ersättning för personligt lidande. TA handläggs av försäkringsbolaget AA som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter. Vilket stöd erbjuder Unionen? rån information till ersättning Allmän information om arbetsskador (Var en arbetsskada ska anmälas, hur handläggningen går till, ersättningstyper m m) Information om rehabilitering och arbetsanpassning (även medverkan vid avstämningsmöten) Rådgivning när en arbetsskada misstänks Information när en arbetsskada anmäls Hjälp med stöd till utformning av ett bra beslutsunderlag Hjälp med att begära uppskov när örsäkringskassan föreslår ett avslag Hjälp med hur man går tillväga vid ett avslagsbeslut Samverkan mellan Unionens regionkontor och juridiska enhet när det gäller beslut om omprövning/överklagan Bedömning om juridiskt stöd (LO-TCO:s Rättsskydd) kan beviljas ör ytterligare information: och Nätverksträff för arbetsmiljöombud Den 9 september anordnade Unionen en nätverksträff på Pulsen Konferens i Borås för arbets miljöombud/skyddsombud. öreläsare var Maria Steinberg, doktor i arbetsmiljörätt, och hon föreläste om skyddsombudets rättigheter. 40 arbetsmiljöombud hade hörsammat inbjudan och de fick en över sikt över arbetsmiljörätten och många goda exempel att ta med i sitt lokala arbetsmiljöarbete. Alla deltagare fick även med sig Maria Steinbergs bok Skyddsombudsrätt. 5

6 ACKLIGT UPPDRAG: SKYDDSOMBUD Mitt namn är Göran Jarhult och jag är ekonom på Derome Byggvaror & Träteknik AB i Veddige. Jag valdes vid klubbens årsmöte till skyddsombud på tre år och i anslutning till det gick vi (alla skyddsombud på företaget) en BAMutbildning på fem dagar. BAM betyder Bättre Arbetsmiljö och är en grundkurs där man får lära sig Systematiskt Arbetsmiljöarbete och om Arbetsmiljölagen. Vi hade många givande diskussioner under våra träffar och alla kände sig nog lite bättre rustade för sitt uppdrag att företräda sina kollegor. Trots att jag har varit skyddsombud i ett drygt halvår, vet jag fortfarande inte riktigt vad det Var med och påverka motionera och nominera! Unionen s årsmöte (regionråd) kommer att hållas under vecka 16, Ombud och suppleanter till regionrådet väljs årligen vid klubbarnas årsmöten (som ska hållas senast den 28 februari) av medlemmar på andra arbetsplatser genom medlemsmöte för övriga medlemmar på medlemsmöten som regionen ska kalla till (kallelse kommer i kommande nummer av tidningen). Skriftliga nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast den 31 januari Motioner som ska behandlas på regionrådet ska lämnas in senast den 28 februari innebär. Jag har dock lärt mig att det inom Unionen inte heter skyddsombud längre. Det ska istället heta arbetsmiljöombud. Personligen tycker jag nog att den gamla beteckningen är bättre, för det begreppet känner gemene man till. Åtminstone på ett ungefär. Efter kursen har vi haft ett skyddskommittémöte. Vi är sex per soner, varav tre arbetstagare, i kommittén och atmosfären brukar vara väldigt avspänd. Alla har lätt att komma till tals och blir lyssnade på. Vi gick igenom föregående protokoll, de olika skyddsronderna, tillbud och olycksfall, sjukfrånvaro och rehabärenden, brandskyddsarbete och övriga frågor. Mötet tog ett par timmar och hålls tre gånger Nu ska Unionen synas ännu mer! En del av region s arbete består i att vara ute på arbetsplatserna och träffa våra medlemmar och på så sätt få en personlig dialog om frågor som rör anställningen och arbetslivet. I november, vecka 46, intensifi erar vi detta arbete genom vår Unionenvecka. Då kommer Unionen att vara extra synliga på våra arbetsplatser inom och i hela landet. Vill ni att vi besöker er arbetsplats hör då av er så bestämmer vi en tid som passar under hösten. Vi ses! per år, så det är inte särskilt betungande att delta. Själva skyddsronden gjorde vi (jag och min kollega på kollektivsidan) under ett par timmar, några dagar före mötet. Vi gick runt på kontoren och frågade våra kollegor om de upplevde något som riskfyllt eller obekvämt på något vis. Vi iakttog själva sådant som utrymningsvägar och uppskyltningen av dessa, kablar på golvet (snubbelrisk), belysning m m. Solskydd och temperatur var en annan punkt vi tittade på. Våra iakttagelser noterades på en lista, där vi även graderade punkterna med hänsyn till hur viktiga eller farliga de var. ör övrigt märker jag inte mycket av mitt uppdrag, utan det vanliga arbetet flyter på som det brukar. När du läser det här, har jag varit på min första externa nätverksträff för oss som är utsedda till arbetsmiljö-/skyddsombud. Det ska bli kul att träffa andra i samma situation och få lite tips och idéer om hur uppdraget kan skötas och vad som kan göras bättre. Vi kommer att träffas i Borås, en stad som jag gillar trots att jag bor i Varberg. Kanske beroende på att jag inte är infödd där, utan kommer från bonnland som min kära fru säger. Göran Jarhult

7 2009 Aktuella aktiviteter ör förtroendevalda Bättre arbetsmiljö (BAM) med systematiskt arbetsmiljöarbete Utbildningen vänder sig till skyddsombud/arbetsmiljöombud samt chefer med arbetsmiljöansvar. Den är även lämplig för andra förtroendevalda eftersom arbetsmiljöfrågorna ofta är integrerade i övrigt fackligt arbete på företagen. Vi kommer att debitera din arbetsgivare kurskostnaden, kr inkl moms, per deltagare. Kursen genomförs under tre dagar, dagskonferenser. TID: 3 4 november samt 2 december, kl PLATS: Pulsen Konferens, Borås ANMÄLAN: Senast 15 oktober Praktiskt förhandlingsarbete MBL / LAS Välkommen till våra kostnadsfria fackliga utbildningar och konferenser. Målsättningen med vårt kursutbud är att förtroendevalda och medlemmar ska få ökad kompetens både i arbetslivet och i det fackliga arbetet. örtroendemannalagen för dig som är förtroendevald ör kurser som är märkta med gäller rätt till betald ledighet från arbetsgivaren enligt örtroendemannalagen (ML) under förutsättning att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Ansökan ska lämnas till arbetsgivaren senast 14 dagar före kursstart. Nedan presenteras kurserna kortfattat. ör mer information läs på unionen.se/sjuhall eller kontakta oss så sänder vi dig vårt kursprogram. Anmälan till vår hemsida eller sjuhall@unionen.se, alternativt till regionkontoret på tel Ange alltid ditt namn, personnummer och e-postadress. Välkommen med din anmälan! Utbildningen vänder sig till dig som är klubbföreträdare och har gått facklig grundutbildning. Kursen genomförs under tre dagar, dagskonferenser. TID: november, kl PLATS: Pulsen konferens, Borås ANMÄLAN: Senast 27 oktober acklig grundutbildning för arbetsplatsombud med informationsansvar Kursen är en kortversion av facklig grundutbildning och ger en inblick i våra arbetsrättsliga lagar och information om vad våra kollektivavtal innehåller. Vi erbjuder följande tillfällen: TID: 24 november, kl PLATS: Pulsen Konferens, Borås ANMÄLAN: Senast 3 november TID: 25 november, kl PLATS: Grand Hotel i alkenberg ANMÄLAN: Senast 4 november Valberedarkurs Kursen vänder sig till dig som är ny som valberedare eller vill utveckla ditt arbete med valberedning i klubben. TID: 26 november, kl PLATS: Pulsen Konferens, Borås ANMÄLAN: Senast 5 november Ordförandekonferens Vi informerar och diskuterar om aktuella ämnen. Konferensen vänder sig till dig som är klubbens ordförande eller till din ställföreträdare. TID: 12 november kl PLATS: Grand Hotel, alkenberg ANMÄLAN: Senast 22 oktober TID: 9 december kl PLATS: Pulsen Konferens, Borås ANMÄLAN: Senast 18 november ör alla medlemmar Lunchinformation om försäkringar Vi bjuder in till lunchinformation, kl ca 13.30, om pensioner enligt lag och kollektivavtal. Vi erbjuder följande tillfällen: TID:/PLATS: 20 oktober, Hotell Bogesund, Ulricehamn 12 november, Pulsen konferens, Borås 24 november, Grand Hotel, alkenberg 25 november, OBS! kl , Hotell Bogesund, Ulricehamn 2 december, Kinna Hotell ANMÄLAN: Senast 2 veckor före respektive tillfälle amiljejuridik Du får information om arvsrätt. Vad gäller om du är sambo eller är gift, om du har barn och särkullbarn? Vi går också igenom vilket efterlevandeskydd det finns enligt lag och kollektivavtal. amiljens Jurist medverkar. TID: 27 oktober, kl PLATS: Varbergs Stadshotell ANMÄLAN: Senast 15 oktober 7

8 POSTTIDNING Returadress: Unionen Åsboholmsgatan 6, BORÅS Gratisseminarium för medlemmar i Unionen med Susanne Pettersson örfattare till succéboken Leda med förtroende och just utkomna boken Ta fram kraften inom dig Ta fram kraften inom dig! Susanne Pettersson är en mycket efterfrågad och hyllad föreläsare samt en av Skandinaviens ledande konsulter inom förändringsarbete. Hon har lång erfarenhet av att utveckla individer, team och organi sa tioner till framgång, kraft och balans. Som kommunikolog är hon specialtränad att känna igen vilka nycklar som leder till framgång respektive misslyckande. Vad är det som gör att vissa människor både mår och presterar bra? Vad är det som gör att de lyckas nå dit de vill och har det bra under tiden? De tre viktigaste faktorerna är helt enkelt att de har bestämt sig, att de kan försätta sig i bra tillstånd och att de har balans. De lyckas helt enkelt när det gäller att ta fram kraften inom sig. Du kommer att få, förutom många skratt, konkreta verktyg för hur du skapar framgång, kraft och balans i ditt liv! TID: Onsdag 4 november kl ca Mingel med kaffe och smörgås kl PLATS: olkan, Österlånggatan 1-3 i Borås ANMÄLAN: Senast 21 oktober för Borås till unionen.se/sjuhall under kalender eller till sjuhall@unionen.se. Ange ditt namn och personnummer på anmälan. örst till kvarn! Välkommen! Dina medlemsförmåner i Unionen Trygghet Inflytande på arbetsplatsen acklig rådgivning örhandlingshjälp Rättshjälp Kollektivavtal Lönerådgivning och lönestatistik Inkomstförsäkring Livförsäkring vid arbetslöshet Hjälp vid arbetsskadeärenden Närhet till Unionenkontor Personlig utveckling Inspirerande seminarier ackliga kurser Studiestöd Personlig karriärcoachning Karriärcoach på webben Kartlägg din kompetens Karriärplanera på egen hand CV-guide på nätet Personlig CV-hjälp Intervjuguiden öretagsupplysning Granskning av anställningsavtal Nätverk Profilval örmåner Presskort Medlemskap för egenföretagare och studerande örmånliga försäkringar: - Liv-, olycksfalls-, barn-, sjukförsäkring - Sakförsäkringar Medlemslån Rabatt på tidningar, fjällstugor, semesterlägenheter i Italien, kryssningar, resor, el och telefoni Läs mer på under Medlemskap Ansvarig utgivare: Kjell Jansson Redaktörer: Ulla Hultqvist & Ingrid Johansson Telefon: sjuhall@unionen.se