Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512)

Transkript

1 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) rapport 5909 december 2008

2 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation Omslag: Sluttäckning av deponi i Strömstads kommun, tätskikt 50 cm lera foto: Martin Holm

4 Förord I deponeringsförordningen (2001:512) anges att tillsynsmyndigheten ska kontrollera att deponin uppfyller villkor i tillstånd innan deponeringen påbörjas samt godkänna sluttäckning efter att deponeringen upphört. Denna vägledning tar upp vad tillsynsmyndigheterna kan utgå ifrån vid kontrollen och godkännandet. Verksamhetsutövaren för deponin har ansvaret för efterlevnad av berörda bestämmelser, trots tillsynsmyndighetens godkännande. Den kvalitetssäkring som beskrivs här kan utgöra en viktig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. På uppdrag av Naturvårdsverket har Bo Carlsson vid Envipro Miljöteknik AB, tagit fram en rapport om kvalitetssäkring av sluttäckning och bottenkonstruktion av deponier för icke-farligt och farligt avfall. Rapporten har legat som grund för denna vägledning. Med denna rapport vägleder Naturvårdsverket tillsynsmyndigheter om vilken dokumentation och kvalitetssäkring som behövs vid inspektion av sluttäckning och kontroll av bottenkonstruktion. Även verksamhetsutövare får vägledning om vad tillsynsmyndigheterna kan komma att kräva för att tillsynsmyndigheten ska godkänna arbetena. I varje enskilt fall är det nödvändigt att ta hänsyn till vilka särskilda förhållanden som gäller för deponin och anpassa kvalitetssäkringen efter dessa. Naturvårdsverket har därför inte tagit ställning i varje detalj om rapporten motsvarar kraven för vad en kvalitetssäkring bör innehålla. 3

5 4

6 Innehåll 1 LAGSTIFTNING M.M. 6 2 KVALITETS- OCH MILJÖCERTIFIERING 7 3 VAD MENAS HÄR MED KVALITETS- OCH MILJÖSÄKRING? Kvalitets- och miljöaspekt Kvalitetssäkring Miljösäkring Konstruktions- och byggprocessen Kontrollplanen - en del av egenkontrollen Vem har ansvar för vad? 11 4 BOTTENKONSTRUKTION Kravspecifikation Kvalitetskrav och rekommendationer för geologisk barriär Miljökrav geologisk barriär Kvalitetskrav och rekommendationer för bottentätning Miljökrav bottentätning Kvalitetskrav och rekommendationer för dränering Miljökrav dränering 15 5 SLUTTÄCKNING AV DEPONI Kravspecifikation Rekommendation terrassering Miljökrav terrassering Kvalitetskrav och rekommendationer för tätskikt Miljökrav tätskikt Kvalitetsrekommendation i allmänna råd och handbok för utförande av dränering Miljökrav dränering Kvalitetsrekommendationer i allmänna råd och handbok för utförande av skyddstäckning Miljökrav skyddstäckning 19 6 CHECKLISTA FÖR KONTROLLPLAN Planläggnings- och projekteringsfasen Byggprocessen 20 7 DOKUMENTATION Före byggandet Under byggandet Efter byggandet 22 5

7 1 Lagstiftning m.m. I förordningen (2001:512) om deponering av avfall (deponeringsförordningen, DF,) finns krav för bottenkonstruktionen i samt för sluttäckningen i 31. Tekniska krav framgår även av 23 som anger att deponin ska utformas så att inte grund- eller ytvatten tränger in i deponin. I 32 och 37 anges särskilt att tillsynsmyndigheten ska inspektera och godkänna sluttäckningen samt, att innan deponering får påbörjas, kontrollera att verksamhetsutövaren uppfyller villkoren i tillståndet. Tillsynsmyndigheten har dessutom ansvar att kontrollera att verksamhetsutövaren uppfyller kraven i nämnda förordning. Avslutningen av deponin i 32 gäller dock inte lakvattnet, där kraven om vad som gäller under deponins efterbehandlingsfas ställs i 33. Enligt 2 kap. 2 och 3 miljöbalken om de allmänna hänsynsreglerna gäller följande krav: 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Denna rapport ger vägledning till de krav som återfinns i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. I vissa fall återges även Naturvårdsverkets allmänna råd till förordningen, NFS 2004:5. I några fall har vi i rapporten även utgått från resonemang i Naturvårdsverkets handbok 2004:2, deponering av avfall. Deponeringsdirektivet, 1999/31/EG utgör den rättsliga grunden för förordningen (2001:512) om deponering av avfall med tillhörande allmänt råd och handbok. De allmänna råden är rekommendationer och i handbokstexten finns resonemang till råden och förklaringar till kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Möjligheterna till undantag från kraven i deponeringsförordningen är begränsade, varför avvikelser från dem kan leda till att konstruktionen måste demonteras och göras om. 6

8 2 Kvalitets- och miljöcertifiering Alltfler organisationer etablerar kvalitets- och/eller miljöledningssystem, t.ex. enligt standarderna ISO 9001 respektive ISO Är ett bolag certifierat innebär det att man har ett system och rutiner för kvalitets- respektive miljöledning som frekvent revideras av oberoende ackrediterade organ. Det är viktigt att notera att en certifiering inte garanterar att föreskriven kvalitet utförs eller att uppställda miljökrav efterlevs i det enskilda fallet. Enda garantin är att leverantören har ett ledningssystem som regelbundet granskas av oberoende revisorer för att verifiera att standardkraven i revisionen uppfylls. Kvalitets- och miljöledningssystemen kan, med given kravspecifikation, utformas på olika sätt. Denna vägledning kan därför ses som en ram för vad som behöver säkras. Den administrativa hanteringen av säkringen, dvs. hur säkringen ordnas och styrs, bör lämnas till den som levererar konstruktionen så att denne kan använda sitt eget ledningssystem. 7

9 3 Vad menas här med kvalitetsoch miljösäkring? 3.1 Kvalitets- och miljöaspekt Begreppen kvalitets- och miljöaspekt används i kvalitets- och miljösäkringssammanhang. Med aspekt avses utförande och användning av material som kan påverka kvaliteten respektive miljön. Vissa kvalitets- och miljöaspekter är av större betydelse än andra. Dessa benämns betydande kvalitetsaspekt respektive betydande miljöaspekt och säkringsarbetet koncentreras kring dessa. Med betydande kvalitetsaspekt avses här utförande eller användning av material som vid en avvikelse mot uppställda kvalitetskrav medför risk för att konstruktionens funktion äventyras. Med betydande miljöaspekt avses här utförande eller användning av material som vid en avvikelse mot uppställda miljökrav medför risk för skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön. 3.2 Kvalitetssäkring I kvalitetssäkringssammanhang ges inte kvalitet någon relativ innebörd (t.ex. bra eller dålig kvalitet). Med kvalitet avses en uppfyllelse av just det utförande eller den funktion som föreskrivits eller avtalats. En kvalitetssäkring av en konstruktion kräver därför en kravspecifikation. Med bevis av olika slag styrker man att kraven i specifikationen är uppfyllda. Avvikelser från kravspecifikationen medför således att konstruktionen inte är säkrad. I många fall kan inte botten- och sluttäckningskonstruktioners funktion bekräftas i efterhand på grund av mätsvårigheter. Säkringsinsatserna koncentreras därför till utförandekrav som i sin tur är relaterade till funktionen och som antingen refererar till etablerad kunskap eller till resultat som fastställts i förväg genom t.ex. beräkningar och tester. I kvalitetssäkringen ingår att, förutom att visa att utförandekraven är uppfyllda, ge bevis för att bakomliggande referenser, beräkningar, tester etc. är tillämpade i konstruktionen. 3.3 Miljösäkring Miljösäkring bygger, liksom kvalitetssäkring, på en kravspecifikation, baserad på att konstruktionen vare sig vid utförandet, under drifttiden eller tiden därefter leder till skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Ofta är miljösäkringen kopplad till emissioner av olika slag och säkringsåtgärderna omfattar skyddsaktiviteter eller skyddskonstruktioner. 8

10 3.4 Konstruktions- och byggprocessen Kvalitetssäkringen visar att kravspecifikationen uppfylls och omfattar i princip alla steg från utformning av konstruktion till det att konstruktionen byggts. I steg kan detta illustreras på följande sätt (vanliga frågor i varje steg anges till höger): 1 Fastställa kravspecifikationen för konstruktionens kvalitet och miljöpåverkan Vad föreskriver förordning (19-22, 31 ) och villkor i tillstånd? Vilka rekommendationer finns i allmänna råd och vilka förklaringar finns i handbok? Vilka övriga kvalitetskrav finns? Vilka miljökrav 2 Inventera konstruktionslösningar och material Vilka utföranden och material är möjliga som kan tillgodose kravspecifikationen? 3 Söka referenser, göra beräkningar och utföra eventuella tester Vilken teknik är etablerad och erkänd? Hur bör man dimensionera? Behövs undersökningar och provningar för att välja material? 4 Välja material och utförande 5 Identifiera betydande kvalitets- och miljöaspekter Vilka material och utförande tillgodoser kravspecifikationen? Vilka undersökningar och provningar behövs för att säkra utförande eller materialegenskaper? Vilka skyddskonstruktioner eller skyddsåtgärder behövs ur miljösynpunkt? Vilka fel i material och utförande kan äventyra kravspecifikationen? Vilka fel i material och utförande kan medföra påverkan på miljön och människors hälsa? 6 Fastställa kontrollparametrar och parametervärden för att säkra material, utförande och miljöpåverkan 7 Fastställa typ och omfattning på kontrollparametrarna Vilka materialegenskaper och moment i utförandet behöver kontrolleras för att eliminera fel i material och utförande? Vad är godkänt värde på respektive egenskap och utförande? Vad är godkänd emission från material eller utförande? Hur och i vilken omfattning behöver materialegenskaper, utförandemoment och emission kontrolleras? 8 Fastställa hur avvikelser och korrigerande åtgärder ska hanteras för respektive kontrollparameter Vad gör man om uppmätt värde på materialegenskap, utfört arbetsmoment eller emission inte är godkänd enligt punkt 6? 9

11 Steg 1-4 är en teoretisk behandling av konstruktionen (i vissa fall föregången av försök och provningar) och bygger ofta på speciella förutsättningar, t.ex. begränsad sättning i underlaget för konstruktionen eller begränsad släntlutning. Dessa förutsättningar ingår i kravspecifikationen och behöver säkras i hela sekvenskedjan, dvs. antagna förutsättningar ska visas föreligga. Steg 5-8 omfattar analys och beslut om hur kravspecifikationen kan säkras vid byggandet av konstruktionen. 3.5 Kontrollplanen - en del av egenkontrollen Det är vanligt att kontrollplaner används i anläggningsarbeten. Kontrollplanen är en handling som konkret visar säkringsarbetets kontrollomfattning och hur kontrollen går till. Kontrollplanen är därmed verksamhetsutövarens verktyg för att säkerställa kvaliteten i anläggningsarbetet och den kan därmed utgöra en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. För mer utförlig beskrivning av egenkontroll hänvisas till Naturvårdsverkets handbok 2001:3, Egenkontroll en fortlöpande process. Eftersom kontrollplanen används som en del av verksamhetsutövarens egenkontroll så är kontrollplanen ett dokument som tillsynsmyndigheten kan utgå ifrån för att kunna inspektera och godkänna konstruktioner. I Naturvårdsverkets handbok 2001:4, Operativ tillsyn, beskrivs systemet med tillsyn enligt miljöbalken på en mer detaljerad nivå. På Naturvårdsverkets webbplats, finns ytterligare information om tillsyn och egenkontroll. Här delas kontrollplanen in i två delar: kontrollplan för steg 1-4 i förra avsnittet, vilket omfattar planläggningen och projektering av konstruktionen kontrollplan för steg 5-8 i förra avsnittet, vilket omfattar byggandet av konstruktionen. Kontrollplanen för steg 1-4 omfattar att med lämpliga referenser (handböcker, branschföreskrifter, närbesläktade fungerande konstruktioner etc.), beräkningar samt eventuella försök och provningar, styrka att kravspecifikationen för konstruktionen är uppfylld. Vanligtvis gäller detta krav på konstruktionsdelarnas täthet (hydraulisk konduktivitet), tjocklek, dräneringsförmåga, beständighet och miljöpåverkan (från t.ex. avfall för anläggningsändamål). Kontrollplanen för steg 5-8 inriktas på att styrka att den praktiska hanteringen av material och arbete inte avviker från kravspecifikationen. Särskilt väsentligt i detta arbete är identifikationen av betydande kvalitets- och miljöaspekter, vilka styr bl.a. kontrollaktiviteternas omfattning, mätställen och kontrollparametrar. En fråga som alltid bör ställas är: Vad gör man om ett godkänt värde på en kontrollparameter inte uppnås, dvs. en avvikelse uppstår? Det är lämpligt att det i kon- 10

12 trollplanen, eller med hänvisning till annan handling, anges hur avvikelser hanteras och hur korrigerande åtgärder kan genomföras. En checklista på underlag till kontrollplan finns upprättad i avsnitt Vem har ansvar för vad? Verksamhetsutövaren för deponin har ansvar för byggnadsmaterialets kvalitet och att dess egenskaper uppfyller fastställda krav. Verksamhetsutövaren på deponin har också ansvar för sitt eget och entreprenörens arbete, ett ansvar som inte kan överföras på entreprenören. Även om entreprenören bryter mot villkor i ett tillstånd så är verksamhetsutövaren ansvarig. Det är därför viktigt att verksamhetsutövaren ser till att kraven som följer av deponeringsförordningen eller villkor i tillståndet innefattas i det civilrättsliga avtal (här entreprenadhandling) som upprättas mellan verksamhetsutövaren och entreprenören. Normalt görs detta genom att verksamhetsutövaren upprättar en Beställarens kvalitetsplan och en Beställarens miljöplan (terminologin är hämtad ur det vanligt förekommande branschdokumentet AF AMA från Svensk Byggtjänst) där kraven redovisas. Entreprenören upprättar därefter en kvalitets- och miljöplan som säkrar dessa krav utöver de eventuella övriga krav som ingår i entreprenaden. Tillsynsmyndigheten har ansvar för att kontrollera att regelverket och villkor i tillstånd uppfylls. För att underlätta denna kontroll, samtidigt som verksamhetsutövaren säkrar kraven som följer av deponeringsförordningen eller villkor i tillståndet, är det lämpligt att en oberoende kontrollant utses av verksamhetsutövaren som har till uppgift att kontrollera, dokumentera och redovisa hur verksamhetsutövaren uppfyller förordningen och villkoren i tillståndet. Inget hindrar att denna kontrollant också kan fungera som verksamhetsutövarens kontrollant mot entreprenören. 11

13 4 Bottenkonstruktion 4.1 Kravspecifikation Med bottenkonstruktion avses här (underifrån): anlagd och naturlig geologisk barriär bottentätning dränering Grundläggande krav för konstruktionsdelarna finns i deponeringsförordningens (2001:512) 20 (anlagd geologisk barriär) och i 22 (bottentätning och dränering). Utöver förordningen finns allmänna råd till förordningen samt handbokstext. Innehållet i allmänna råd och handbok utgör inte krav, men är vägledande vid tilllämpning av förordningen. Referenser till deponeringsförordningen benämns nedan DF, allmänna råd med AR och handbokstext med HT. Naturlig geologisk barriär: 19 En deponi skall vara lokaliserad så att allt lakvatten efter driftfasen och ej uppsamlat lakvatten under driftfasen passerar genom en geologisk barriär som uppfyller följande krav. Transporttiden för lakvattnet genom barriären får inte vara kortare än 200 år för deponier för farligt avfall, 50 år för deponier för icke farligt avfall och 1 år för deponier för inert avfall. Om de naturliga förhållanden på platsen inte innebär att kraven i första stycket uppfylls i fråga om en viss del av lakvattnet, får kompletteringar ske så att mark och vatten skyddas genom en geologisk barriär som uppfyller kraven i 20 andra stycket. Konstgjord geologisk barriär 20 Om en deponi inte lokaliseras så att kraven i 19 uppfylls, skall deponin anläggas på eller förses med en geologisk barriär som uppfyller kraven i denna paragraf. Under deponin och på de sidor om deponin där lakvatten kan förorena mark eller vatten skall barriären vara minst 0,5 meter tjock samt i fråga om genomtränglighet (permeabilitet) och tjocklek (mäktighet) ge ett skydd som är minst likvärdigt med effekten av följande krav: Deponi för Permeabilitet Mäktighet Farligt avfall < 1,0 x 10-9 meter per sekund > 5 meter Icke-farligt avfall < 1,0 x 10-9 meter per sekund > 1 meter Inert avfall < 1,0 x 10-7 meter per sekund > 1 meter 12

14 Barriär för skydd att lakvatten svämmar över 21 Om det finns risk för att lakvatten svämmar över eller läcker vid sidan av den geologiska barriär som krävs enligt 19 och 20 skall det i lakvattnets strömningsriktning anläggas ett skydd mot att lakvattnet förorenar mark eller vatten. Skyddet skall innebära att lakvattnet tas om hand eller inte förorenar mark eller vatten i större utsträckning än vad som följer av kraven i 19 och 20. Bottentätning, dränering och uppsamlingssystem för lakvatten 22 Deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall skall under driftfasen vara försedda med en bottentätning, ett dränerande materialskikt som är minst 0,5 meter tjockt och ett uppsamlingssystem för lakvatten. Tätningen, materialskiktet och uppsamlingssystemet skall konstrueras så att lakvatten inte läcker mer än 5 liter per kvadratmeter och år från en deponi för farligt avfall och 50 liter per kvadratmeter och år från en deponi för icke-farligt avfall. Insamlat lakvatten skall behandlas så att det kan släppas ut utan att utsläppet strider mot gällande bestämmelser om skydd för människors hälsa och miljön eller mot villkor som gäller för verksamheten Kvalitetskrav och rekommendationer för geologisk barriär Kravspecifikationen för den geologiska barriären: Funktion, typ eller egenskap Krav Referens Tjocklek Min. 0,5 meter DF Hydraulisk konduktivitet Max. hydraulisk konduktivitet vid angiven tjocklek som DF (funktionskrav) innebär en strömningstid som minst motsvarar 20 i förordningen eller beräknad hydraulisk konduktivitet vid annan tjocklek ( 0,5 m) som är likvärdig med förordningens krav 13

15 Rekommendationer i allmänna råd och handbok för den geologiska barriären Funktion, typ eller egenskap Renhet Beständighet Rekommendation Materialet bör genom provning visas vara rent (se dock 4.1.2) Bör motsvara naturlig jords (mineraljord). Vid val av material som inte utgörs av naturlig jordfraktion bör visas att termiska, kemiska, biologiska och fysikaliska egenskaper över tiden inte ändras så att barriärens funktion riskeras Referens AR AR För icke-farligt avfall deponi: ett flertal hundra år För farligt avfall deponi: tusenårsperspektiv HT Barriär för sidovatten Beräkning om geologiska barriären blir för tät AR Barriärens utbredning Redovisas och säkerställs genom t.ex. planbestämmelse AR Miljökrav geologisk barriär De allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken ska följas. Detta medför att emissionen vid användning av avfall i anläggningsändamål såväl under installation, drifttid och tid därefter, är så begränsad att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger Kvalitetskrav och rekommendationer för bottentätning Kravspecifikationen för bottentätningen: Funktion, typ eller egenskap Genomströmning (funktionskrav) Krav Genomströmning enligt förordningens 22. Referens DF Rekommendationer i allmänna råd och handbok för utförande av bottentätningen Funktion, typ eller egenskap Rekommendation Referens Hydraulisk konduktivitet och hydraulisk gradient Bestämning av hydraulisk konduktivitet och beräkning av genomströmmad mängd vatten bör inkludera förändrade förhållanden över drifttiden till följd av sättningar, kemisk/biologiska processer, åldring mm. Beständighet Deponins driftstid (icke sluttäckt deponi) AR AR Miljökrav bottentätning De allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken ska följas. Detta medför att emissionen vid användning av avfall i anläggningsändamål såväl under installation, drifttid och tid därefter är så begränsad att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger. 14

16 4.1.5 Kvalitetskrav och rekommendationer för dränering Kravspecifikation för dränering: Funktion, typ eller egenskap Krav Referens Tjocklek Min. 0,5 meter DF Rekommendationer i allmänna råd för utförande av dränering Funktion, typ eller egenskap Rekommendation Referens Hydraulisk konduktivitet Min. 1x10-4 m/s (vid aktuell överlast) AR (materialkrav) Beständighet Lång tid (densamma som för geologisk barriär) AR Miljökrav dränering De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska följas. Dräneringen utsätts för betydande påverkan av deponins lakvatten, vilket kan utlösa föroreningsämnen i dräneringen. Tillämpning 2 kap medför att emissionen vid användning av restprodukt såväl under installation, drifttid och tid därefter, är så begränsad att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger. 15

17 5 Sluttäckning av deponi 5.1 Kravspecifikation Med sluttäckning avses här (underifrån): terrassering tätskikt dränering skyddstäckning Grundläggande krav för sluttäckningen finns i deponeringsförordningens (2001:512) 31. Utöver förordningen finns allmänna råd till förordningen samt handbokstext. Innehållet i allmänna råd och handbok utgör inte krav, men är vägledande vid tillämpning av förordningen. Referenser till deponeringsförordningen benämns nedan DF, allmänna råd med AR och handbokstext med HT. 31 Verksamhetsutövaren skall se till att en deponi som avslutas förses med sluttäckning. Sluttäckningen skall vara så konstruerad att mängden vatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 5 liter per kvadratmeter och år för deponier för farligt avfall och 50 liter per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall. En tillståndsmyndighet får i det enskilda fallet medge avsteg eller undantag från kraven på genomsläpplighet i första stycket, om det kan ske utan risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 5.2 Rekommendation terrassering Terrasseringen har till uppgift att skapa erforderliga lutningar på deponins överyta, jämna till avfallet och att fungera som sättningsutjämnande skikt (minska effekten på tätskiktet från differenssättningar i underliggande avfall). Terrasseringsmaterialet kan också utnyttjas som dräneringslager för deponigas. Rekommendationer i allmänna råd och handbok för utförande av terrassering Funktion, typ eller egenskap Rekommendation Referens Material Överytans lutning Avfall som uppfyller mottagningskriterierna för respektive deponiklass samt övriga deponeringskrav för underliggande avfall och som har sättningsreducerande egenskaper Om inte annat visas vara riktigare (se t.ex. SGI:s vägledning om stabilitet), lutning (V/H) min. 1:20 och max. 1:3 Sättningsutjämnande Minsta tjocklek redovisas från fall till fall HT AR AR (indirekt via krav på tätskikts lutning) 16

18 5.3 Miljökrav terrassering De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska följas. Enligt allmänt råd NFS 2006:10 bör mottagningskriterierna (NFS 2004:10) för respektive deponiklass tillämpas på material för konstruktionsändamål under tätskiktet i deponin. Eftersom mottagningskriterierna domineras av avfallens lakkaraktäristik kan fastfasinnehållet utgöra en betydande miljöaspekt vid t.ex. damning från terrasseringen och terrasseringsarbetet och behöva säkras via skyddsåtgärd. 5.4 Kvalitetskrav och rekommendationer för tätskikt Kravspecifikation för tätskiktet: Funktion, typ eller egenskap Genomströmning (funktionskrav) Krav Genomströmning enligt förordningens 31 Referens DF Rekommendation i allmänna råd för utförande av tätskikt Funktion, typ eller egenskap Rekommendation Referens Sättningstolerans Visa att tätskiktets påverkan av sättningar i deponin inte AR medför att funktionskravet riskeras Stabilitet Visa att tätskiktets stabilitet är tillfredsställande AR Lutning Om inte annat visas vara riktigare (se SGIs vägledning AR om stabilitet) ska lutning (V/H) vara min. 1:20 och max. 1:3 Material Leror, bentonitblandat stenmjöl, avfall med täta och AR beständiga egenskaper. Ej biologiskt nedbrytbart material. Faktorer som kan förändra egenskaperna beaktas, exempel ges i AR. Beständighet Lång sikt AR 5.5 Miljökrav tätskikt De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska följas. Vid användning av avfall för anläggningsändamål är utlakning (både via genomströmning och diffusion) en betydande miljöaspekt och emissionen ska såväl under installation, drifttid och tid därefter, visas vara så begränsad att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger. 17

19 5.6 Kvalitetsrekommendation i allmänna råd och handbok för utförande av dränering Funktion, typ eller egenskap Tjocklek Hydraulisk konduktivitet (materialkrav) Material Föroreningsinnehåll och utlakningsegenskaper Beständighet Rekommendation Bestäms från fall till fall. Dimensionering bör redovisas Bestäms från fall till fall. Dimensionering bör redovisas Sand, grus, krossmaterial eller avfall för anläggningsändamål. Dräneringslagret utformas på sådant sätt att ovanliggande material i skyddstäckningen inte sätter igen dräneringslagret För avfall för anläggningsändamål bestäms föroreningsinnehåll och lakningsegenskaper Det bör framgå hur länge dräneringsskiktet bedöms vara beständigt samt behov av underhåll, utbyte eller reparation Referens AR AR AR +HT AR HT 5.7 Miljökrav dränering De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska följas. Vid användning av avfall för anläggningsändamål är utlakning en betydande miljöaspekt. Vid sådan användning ska därför emissionen såväl under installation, drifttid och tid därefter, visas vara så begränsad att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger. Utlakning från ett material kan även påverka underliggande tätskikt, t.ex. via jonbyte i ett tätskikt av bentonit. 5.8 Kvalitetsrekommendationer i allmänna råd och handbok för utförande av skyddstäckning Funktion, typ eller egenskap Rekommendation Referens Tjocklek 1,5 meter inklusive dräneringsskiktet AR Material Naturmaterial och avfall för anläggningsändamål. Inblandning AR av avfall för anläggningsändamål med bety- dande föroreningsinnehåll får dock ingå med max. 40 viktsprocent. Biologiskt nedbrytbara material stabiliseras. Föroreningsinnehåll och För avfall för anläggningsändamål bestäms föroreningsinnehåll AR utlakningsegenskaper och lakningsegenskaper Erosionsskydd Ytan besås så snart som möjligt AR Beständighet Det bör framgå hur länge skyddstäckningen bedöms vara beständigt samt behov av underhåll, utbyte eller reparation HT 18

20 5.9 Miljökrav skyddstäckning Vid användning av avfall för anläggningsändamål är exponering och spridning av föroreningar samt näringsämnen en betydande miljöaspekt. Tillämpning av 2 kap miljöbalken vid användning av avfall för anläggningsändamål i skyddstäckningen medför att emissionen såväl under installation, drifttid och tid därefter är så begränsade att risk för människors hälsa och miljön inte föreligger. Genom att relatera innehållet av näringsämnen till behovet hos växtligheten minskar risken för läckage av näringsämnen. 19

21 6 Checklista för kontrollplan Ett dokument som i anläggningssammanhang kallas kontrollplan är ett dokument som kan ingå som en del av egenkontrollen för att underlätta för tillsynsmyndigheten att godkänna eller inspektera en konstruktion. Kontrollplanen är det konkreta dokument som visar vad som behöver kvalitets- respektive miljösäkras samt hur, när och av vem det kommer att ske. För att kontrollplanen ska fylla sin funktion innehåller den kriterier för godkännande/underkännande samt vilka åtgärder som utförs om avvikelse uppstår (godkänt kriterium inte uppnås). Som underlag för kontrollplanen ligger de frågor som ställs i Konstruktionsoch byggprocessen, i avsnitt 3.4. Nedan följer en checklista på kontrollplanens innehåll. 6.1 Planläggnings- och projekteringsfasen Planläggnings- och projekteringsfasen omfattar här steg 1-4 i avsnitt 3.4. Kontrollplanen styrker att kvalitets- och miljökraven, enligt avsnitt 4 och 5 samt övriga krav fastställda i dom, föreläggande eller liknande handling, är tillgodosedda för respektive konstruktion. Nedan ges exempel på innehåll som är väsentligt i planen: Uppgifter om de krav som gäller för konstruktionen Uppgifter om de förutsättningar och förhållanden som kommer att råda för konstruktionen Beräkningar som styrker att kraven klaras Referenser till handböcker, branschstandard etc. som styrker vald metods och valt materials lämplighet för konstruktionen I förekommande fall där inte etablerad metod eller material används, referenser till försök, provningar etc. som styrker metodens respektive materialets lämplighet för konstruktionen Specifikationer på utförande och material som vid fel utförande eller felleverans kan äventyra konstruktionens funktion eller medför påverkan på människors hälsa och miljön. 6.2 Byggprocessen Byggprocessen omfattar i denna handling steg 5-8 i avsnitt 3.4. Nedan anger det mest väsentliga innehållet i kontrollplanen: Vad som kommer att kontrolleras När kontrollen utförs Omfattning och mätställe på kontrollen Metod för kontrollen Godkänt kriterium för kontrollen 20

22 Vem som utför kontrollen Vem som godkänner kontrollen Hur avvikelser hanteras och korrigeras. I byggandet för botten- och sluttäckningskonstruktioner är kontroll av skikttjocklekar, kornfördelningskurvor, packningsresultat, skarvar i tätskikt, maskiners restriktioner att beträda vissa ytor etc. vanligt förekommande. Inte sällan behöver också kontrollplanen hänvisa till PM med särskilda kravspecifikationer gällande materialoch utförandespecifikationer (se sista punkten under 6.1 ovan) för t.ex. geomembraner eller konstgjorda geologiska barriärer. Sådana PM kan biläggas kontrollplanen, dock ska det framgå av kontrollplanen att kontroll enligt krav i specificerade PM har utförts och godkänts. 21

23 7 Dokumentation Den dokumentation som redovisas nedan kan utgöra redovisning till tillsynsmyndigheten, för att denne ska kunna godkänna en sluttäckning eller kontrollera en deponi innan deponering påbörjas. Tillsynsmyndigheten kan även med stöd av 26 kapitlet 21 miljöbalken begära att få del av dokumentationen, om det krävs för tillsynen av verksamheten. 7.1 Före byggandet Före byggandet av konstruktionen är det nödvändigt för tillsynsmyndighetens inspektion och godkännande att innehållet i punkterna i avsnitten 6.1 och 6.2 dokumenteras. 7.2 Under byggandet Under byggandet är följande dokumentation betydelsefull: Dagbok förs där väderförhållandena och övriga förutsättningar för arbetena anges. I dagboken noteras även vilka arbetsmoment som genomförts under dagen samt om dessa kunnat utföras enligt vad som planerats. Resultat från kontrollaktiviteterna inklusive utvärderingar och tolkningar. Uppkomna avvikelser och motsvarande korrigerande åtgärder. Arbetena kan dokumenteras via fotografering, videofilmning eller liknande, efterhand som konstruktionen slutförs. 7.3 Efter byggandet Efter byggandet upprättas ett samlingsdokument Följande delar är mest betydelsefulla i samlingsdokumentet: Dokumentation enligt 7.1 och 7.2. Styrkande att avvikelser korrigerats på sådant sätt att kraven på konstruktionen inte åsidosatts. Relationsritningar som visar konstruktionens läge i plan och höjd. 22

24 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi rapport 5909 NATURVÅRDSVERKET isbn Issn Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) I deponeringsförordningen (2001:512) anges att tillsynsmyndigheten ska kontrollera att deponin uppfyller villkor i tillstånd innan deponeringen påbörjas samt godkänna sluttäckning efter att deponeringen upphört. Denna vägledning tar upp vad tillsynsmyndigheterna kan utgå ifrån vid kontrollen och godkännandet. På uppdrag av Naturvårdsverket har Bo Carlsson vid Envipro Miljöteknik AB, tagit fram en rapport om kvalitetssäkring av sluttäckning och bottenkonstruktion av deponier för icke-farligt och farligt avfall. Rapporten har legat som grund för denna vägledning. Med denna rapport vägleder vi tillsynsmyndigheter om vilken dokumentation och kvalitetssäkring som behövs vid inspektion av sluttäckning och kontroll av bottenkonstruktion. Även verksamhetsutövare får vägledning om vad tillsynsmyndigheterna kan komma att kräva för att godkänna arbetena. I varje enskilt fall är det nödvändigt att ta hänsyn till särskilda förhållanden som gäller för deponin och anpassa kvalitetssäkringen efter dessa. Vi har därför inte tagit ställning i varje detalj om rapporten alltid motsvarar kraven för vad en kvalitetssäkring bör innehålla. Naturvårdsverket Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14. Tel: , fax: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma. Internet: