Format/struktur: Var och när utförs programmet? (i/utanför skolan också?/tider o.s.v.)

Transkript

1 BILAGOR Bilaga 1. Intervju-guider 1.1. Intervju med Projektledare (andra nyckelpersoner) Bakgrund: Val av metoder, former för insatser, val av organisationsstruktur, information om kartläggningar som gjorts, kopplingar till experter, program, tidigare forskning osv. 1. Berätta om bakgrunden till projektet hur kom du/ni med, varför valde ni att vara med? Vad såg ni för behov/mönster i elevernas resultat som påverkade att ni gick med i Plug In? 2. Berätta om ditt arbetssätt på skolan? 3. Berätta om varför ni/du valt att satsa på de metoderna/aktiviteterna och materialet som ni använder? Vem har valt dem/utformat dem? 4. Berätta om vad ni menar med motiverande samtal/framtidssamtal? Varför har ni valt att satsa på den metoden/vertygen? (finns det beprövad erfarenhet varför just nu?) 5. Berätta om hur du samarbetar/samverkar med övrig personal på skolan? 6. Hur samarbetar du med EHT-personalen? Format/struktur: Var och när utförs programmet? (i/utanför skolan också?/tider o.s.v.) 1..Hur kommer eleverna/de unga till dig? 2. Hur ser rutinen/arbetsgången ut kring det? Hur får man reda på att någon elev behöver stöd? Elevuppföljning? Hur görs den? Vid första frånvarotillfället? Andra? När kommer de? Varför? 3. Vem kontaktar eleverna? 4. Vad gör eleverna när de kommer till dig? Första gången och sedan fortsatt? Hur länge är de där? 5. Hur ofta/många timmar är de där? (omfattning) 6. Fortsätter du att ha kontakt med de unga efter att de gått vidare till andra insatser? På vilket sätt? Hur ofta?

2 Om deltagarna: 1. Berätta om de elever som du möter/arbetar här med! Vad kännetecknar dem? Innehåll nyckelkomponenter: 1. Vilken typ av träning har du fått för att arbeta med de här ungdomarna, berätta om din bakgrund? 2. Hur arbetar du med familjer/föräldrar? Varför väljer du att göra det? Samverkar övrig personal på skolan också med familjer? 3. Hur arbetar du med olika aktörer i de ungas närmiljö/när-samhället? Kan du rita upp hur det ser ut? Finns det samarbetspartners utanför skolan? 4. Hur märks projektet på skolan idag? 5. Har arbetet förändrat arbetssätt/rutiner, på skolan upplever du? Hur? 6. Hur ser uppföljning ut kring insatserna som utförs, och hur det går under projektets gång? 7. Vad har ni dragit för slutsatser kring den uppföljningen? Vad har fungerat bra/mindre bra? 8. Vad är viktigaste framgångsfaktorerna i det här arbetet tror du? 9. Har det förekommit incidenter/resultat under projektets gång som påverkat insatsens utformning t.ex. det gick inte att utföra som man tänkt, vissa elever försvann/vägrade/mass- avhopp från behandlingen/insatsen o.s.v.? 10. Berätta om alla utmaningar ni haft under projektets gång! 11. Hur kommer ni att fortsätta det här arbetet efter att projektet är slut? Vilka delar vill ni behålla? Vad har fungerat väl? 12. Med all erfarenhet ni har nu (och inga medel) vilka typer av insatser skulle du satsa på då? Frågor till film: Vilken var er största utmaning Vilken var er största insikt Vad skulle ni råda andra till

3 1.1. Intervju med Rektor (andra nyckelpersoner) Bakgrund: Val av metoder, former för insatser, val av organisationsstruktur, information om kartläggningar som gjorts, kopplingar till experter, program, tidigare forskning osv. 1. Berätta om bakgrunden till projektet hur kom ni med, varför valde ni att vara med? Vad såg ni för behov/mönster i elevernas resultat som påverkade att ni gick med i Plug In? 2. Berätta om hur arbetssätten/typen av insatser som ni valt att arbeta med på skolan? 3. Vem har utformat arbetssätten/insatserna och materialet ni använder? 4. Berätta om varför ni/du valt att satsa på de metoderna/aktiviteterna och materialet som ni använder? 5. Berätta om hur Plug In ser ut i organisationen? Hur samverkar t.ex. coachen med övrig personal på skolan? Format/struktur: Var och när utförs programmet /aktiviteterna med coachen (i/utanför skolan också?/tider o.s.v.) 1..Hur kommer eleverna/de unga till coachen (Plug In)? 2. Hur ser rutinen/arbetsgången ut kring det? Hur får man reda på att någon elev behöver stöd? Elevuppföljning? Hur görs den? Vid första frånvarotillfället? Andra? När kommer de? Varför? 3. Vem kontaktar eleverna som coachen arbetar med? 4. Hur ofta/många timmar är de där? Och hur länge? (omfattning) Om deltagarna: 1. Berätta om de elever som deltar i Plug In. Vad kännetecknar dem? Innehåll nyckelkomponenter: 6. Har personalen fått fortbildning för att arbeta i projektet?

4 7. Hur samarbetar skolan med familjer/föräldrar? 8. Hur samverkar skolan med olika aktörer i de ungas närmiljö/när-samhället? Kan du rita upp hur det ser ut? Finns det samarbetspartners utanför skolan? 9. Hur märks projektet på skolan idag? 10. Har arbetet förändrat arbetssätt/rutiner, på skolan upplever du? Hur? 11. Hur ser uppföljning ut kring insatserna som utförs, och hur det går under projektets gång? 12. Vad har ni dragit för slutsatser kring den uppföljningen? Vad har fungerat bra/mindre bra? 13. Vad är viktigaste framgångsfaktorerna i det här arbetet tror du? 14. Har det förekommit incidenter/resultat under projektets gång som påverkat insatsens utformning t.ex. det gick inte att utföra som man tänkt, vissa elever försvann/vägrade/mass- avhopp från behandlingen/insatsen o.s.v.? 15. Berätta om alla utmaningar ni haft under projektets gång! 16. Hur kommer ni att fortsätta det här arbetet efter att projektet är slut? Vilka delar vill ni behålla? Vad har fungerat väl? 17. Med all erfarenhet du har nu (och inga medel) vilka typer av insatser skulle du satsa på då? 18. Vad tror du är det viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet för att stötta eleverna att fullfölja sina utbildningar? (akademiskt, socialt, o.s.v.) IM-lärare 1. Berätta om ditt arbete på skolan/inom Plug In-projektet vad är din roll? Hur samarbetar du med caochen? 2. Berätta om bakgrunden till projektet och hur du/ni har valt de fokusområden/ arbetssätt/organisation som ni gjort? Varför har ni valt att arbeta med dessa mål? 3. Har projektet förändrat arbetet med eleverna på skolan tycker du? På vilket sätt? Vad görs annorlunda idag jämfört med tidigare o.s.v? 4. Vilka samarbetar IM-programmet/du med på skolan? (omfattning struktur)

5 5. Tror du att era insatser kommer att stötta eleverna att fullfölja sina studier? (Förväntningar) 6. Hur märks projektet på skolan, upplever du? (förändrade arbetssätt, rutiner m.m) 7. Har det förekommit incidenter/resultat under projektets gång som påverkat insatsens utformning t.ex. det gick inte att utföra som man tänkt, vissa elever försvann/vägrade/mass- avhopp från behandlingen/insatsen o.s.v.? 8. Berätta om svårigheter som dykt upp under arbetets gång! Vad skulle kunna utvecklas mer för att förbättra verksamheten ytterligare? 9. Hur kommer ni att fortsätta det här arbetet efter att projektet är slut tror du? Vilka delar skulle ni vilja behålla? Vad har fungerat väl? 10. Med all erfarenhet ni har nu (och inga medel) vilka typer av insatser skulle du satsa på då? 11. Vad tror du är det viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet för att stötta eleverna att fullfölja sina utbildningar? (akademiskt, socialt, o.s.v.) 1.5. Studie-Yrkesvägledare (SYV) 1. Berätta om ditt arbete inom projektet. Berätta om bakgrunden till projektet? Har ditt arbete förändrats i.o.m. Plug In, din roll, arbetssätt? Hur ser du på din roll i relation till elevernas studieresultat/fullföljande av sina studier? 2. Berätta om de mål, arbetssätt och format ni valt att arbeta med på skolan? Varför valde ni att arbeta med dem? 3. Vilka samarbetar du med på skolan/utanför? (omfattning struktur) 4. Har du fått någon särskild fortbildning för arbetet inom Plug In? 5. Har det förekommit incidenter/resultat under projektets gång som påverkat insatsens utformning t.ex. det gick inte att utföra som man tänkt, vissa elever försvann/vägrade/mass- avhopp från behandlingen/insatsen o.s.v.? 6. Berätta om utmaningar som dykt upp under arbetets gång! Vad skulle kunna utvecklas mer för att förbättra verksamheten ytterligare? 7. Hur kommer ni att fortsätta det här arbetet efter att projektet är slut tror du? Vilka delar skulle du vilja behålla? Vad har fungerat väl? 8. Med all erfarenhet du har nu (och inga medel) vilka typer av insatser skulle du satsa på då?

6 9. Vad tror du är det viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet för att stötta eleverna att fullfölja sina utbildningar? (akademiskt, socialt, o.s.v.) Elever 1. Presentation Vad gör du idag? 2. Vad går du för program, vilken åk.? Vad skulle du vilja göra efter gymnasiet? 3. Hur ofta kommer du och träffar caochen? (Hur länge varje tillfälle?) 4. Berätta om vad du gör när du kommer hit till coachen, vad pratar ni om (till coachen)? 5. Träffar du andra som du pratar om din utbildning med? Vad pratar ni om då? 6. Hur lägger du upp aktiviteter/planering som ska göras? (hur planerar du?) 7. Hur kommer ni fram till vad du ska göra (vad du ska plugga, kurser/arbete)? 8. Hur fungerar det att komma hit och träffa coachen tycker du? (Vad tycker du fungerar bra? Vad skulle du vilja ändra?) 9. Om du fick bestämma, hur skulle din skoldag se ut? 10. Hur skulle din drömskola se ut?

7 Bilaga 2 Bakgrund till projektet kontextuella förutsättningar på Mönsteråsgymnasiet På skolan har man identifierat förhållningssätt och bemötande som en av de viktigaste dimensionera i arbetet för att stötta elever att fullfölja sina utbildningar, då det påverkar elevernas trivsel och trygghet såväl som lärandet. Den rektor som intervjuades beskrev hur bemötande och förhållningssätt kontinuerligt legat i fokus för skolans kvalitetsutveckling., ett arbete som stärkts ytterligare under de senaste åren Kompetensutvecklingsinsatser: bemötande och förhållningssätt Som en utveckling av arbetet med förhållningssätt har all personal erbjudits en två dagar lång utbildning kring motiverande samtal. Under 2013 deltog 18 personer i fortbildningen och fler planeras genomgå kursen under Även annan fortutbildning inom temat förhållningssätt och bemötande pågår parallellt på skolan. All personal har deltagit i en grundutbildning med Lion s Quest, vars program även använts i riktade insatser av ett antal lärare på skolan. Dessa insatser har involverat ett utvecklingsarbete med elevgrupper där det sociala samspelet inte fungerade tillfredställande, samt en klass där man identifierat en bristande motivation för studierna och risk för att elever skulle avbryta sina studier. Utifrån programmets material arbetade lärarna med gruppövningar och samtal som metod för att skapa ett positivt klimat. Mönsteråsgymnasiet har även satsat på fortbildning kring kränkande behandling på nätet för personal och elever, för att främja likabehandlingsarbetet och ett positivt klimat för alla på skolan. Även föräldrar har bjudits in till fortbildningen, som ett led i att stärka samarbetet mellan alla vuxna som finns kring de unga, ett samarbete som utgör ytterligare en viktig dimension i skolans värdegrundsarbete Regelbunden samverkan med föräldrar Personalen är så viktig och det är så viktigt hur de är som människor den sociala biten, att kunna ta ledarskapet och våga bjuda på sig själv det är så man får eleverna att trivas (Rektor) Att etablera ett samarbete med föräldrar beskrivs som en framgångsfaktor av de som varit involverade i projektet, och ledningen beskrev att det är något man systematiskt arbetat med att stärka på Mönsteråsgymnasiet. För att snabbt skapa en relation med vårdnadshavare bjuder klasslärarna in till ett föräldramöte ganska snart efter terminsstart i åk 1, senast i början av oktober. Denna första tidiga kontakt har visat sig värdefull för att det ska vara naturligt att involvera föräldrarna regelbundet och kontinuerligt under elevernas hela skolgång, även sedan de blivit myndiga. (S)å det betyder att även om eleverna blir myndiga så är det många elever som säger att det är helt OK att föräldrar är med och det här ska ju ske långt ner i åldrarna och det jobbar man med. Den här kommunen är ganska unik för att man är även med i något som heter KAP- föräldrasamverkan och det är så bra. (Rektor) Kommunen har även en viktig satsning kring föräldrasamverkan för elever i alla åldrar. Genom satsningen erbjuds exempelvis riktad föräldrautbildning vid behov för grupper av föräldrar till barn i klasser där det kan finnas särskilda utmaningar. Genom rollspel och

8 andra typer av övningar får de föräldrar som deltar stöttning utifrån behov de identifierat, som exempelvis hur man som vuxen kan hantera olika typer av konfliktsituationer Stödstrukturer: Studieverkstad För att stötta eleverna att fullfölja sin utbildning har Mönsteråsgymnasiet satsat resurser på en studieverkstad som är öppen på torsdagar under en och en halv timme utifrån behov. Syftet med stödverksamheten är att erbjuda studiestöd i olika ämnen och verksamheten ska fånga upp elever som kanske missat undervisning p.g.a. sjukdom eller behöver mer tid med ett ämne eller kurs o.s.v. Stödverksamheten är öppen för alla och frivillig, men den är obligatorisk för elever som riskerar att inte nå målen i sina kurser. Beslutet om en elev behöver delta tas då gemensamt av lärare och ledning. Det obligatoriska elementet uppfattas, enligt ledningen, som positivt av eleverna, eftersom det gör det omöjligt för dem att prioritera bort stödet, vilket ofta sker om det är frivilligt Systematisk uppföljning En viktig förutsättning för att skolan snabbt ska kunna identifiera behov av stöd för olika elever är uppföljningen av deras resultat såväl som närvaro. Ledningen på Mönsteråsgymnasiet menar att storleken på skolan möjliggör att de tillsammans med lärarna kan ha mycket bra kontroll av hur eleverna följer sina studieplaner samt av närvaro. Skolan använder ett digitalt närvaro- rapporteringssystem och har en tydlig arbetsgång att följa om ogiltig frånvaro inträffar: Första tillfället av ogiltig frånvaro följs av ett samtal med mentor, en muntlig varning Andra tillfället av ogiltig frånvaro följs av en skriftlig varning från rektor Tredje tillfället av ogiltig frånvaro resulterar i en elevvårdskonferens (EVK) där man diskuterar vad som inte fungerar, identifierar behov och försöker hitta olika lösningar för att stötta eleven att fullfölja sin utbildning. Det krav man ställer på eleven är närvaro för att kunna ta del av särskilt stöd. Även studiestödet från CSN påverkas. Elevernas mentorer har huvudansvaret för att rapportera om det finns oro för eleverna och eventuella behov av insatser. Rektor skriver även ut närvarolistor minst 1 gång per månad för att stämma av och analysera all frånvaro, även giltig frånvaro som påverkar elevernas möjligheter att fullfölja sina Vi skriver ju ut närvaro och frånvarolistor regelbundet och då kan jag också kolla av det och även om det är giltig frånvaro så behöver man se på det och ta den diskussionen. och så är ju det här en liten skola, många klasser har kanske bara elever. och det går inte att försvinna här och det är ju den lilla skolans fördel alla elever blir sedda och man har kontakt med rektor, och jag vet ju vilka alla elever är. (Rektor) studier. I arbetet med att främja närvaro betonas även positiv samverkan med föräldrar som en nyckel till framgång.

9 Organisation: Flexibla lösningar för att främja fullföljande På Mönsteråsgymnasiet har man arbetat på olika sätt med att utverka flexibla lösningar för att fånga upp och behålla de unga som uttrycker att de vill lämna sina studier inom skolans ramar. Exempelvis finns en särskild resursperson knuten till skolan som arbetar 30 procent av sin tjänst med att hitta bra praktikplatser för de unga. Praktikmöjligheter av hög kvalitet upplevs som en stor tillgång när de individuella studieplanerna utformas, och skolan tycker det fungerar mycket bra även om det ibland kan vara svårt att hitta exakt rätt inriktning. Även Introduktionsprogrammen (IM) utgör en kanal för individualiserade studievägar. En utmaning i Gy är dock att de elever som lämnar ett nationellt program och är behöriga, inte formellt har rätt till en plats på IM, men på skolan försöker man ändå hitta lösningar via IM utifrån elevens behov. Mottot på Mönsteråsgymnasiets introduktionsprogram lyder enligt elevcoachen: så länge eleven är inskriven på gymnasieskolan så finns ingen gräns i arbete för att ha kvar dem. Individuella lösningar med studier, praktik eller distansstudier tillämpas för att anpassa efter elevernas behov. Fokus är att stötta de unga med att hitta en sysselsättning som känns meningsfull, och därigenom öka möjligheter att delta i olika delar av samhällslivet.

10 Bilaga 3

11 Bilaga 4

12 Bilaga 5

13 Bilaga 6

14 Bilaga 7 Identitet, bullmetoden och arbetet med ungdomar i Plug in Emma Ebintra Vi alla vet hur det är att gå i skolan och hur det var första gången vi satt i skolbänken med allt vad de innebär. Men vi måste försöka släppa vår egen känsla av skolan och vår egen ungdom för att nå dagens ungdomar. Vi måste sätta oss in i hur dagens ungdomar känner och upplever världen. Genom att tänka igenom och analysera deras känslovärld och koppling till olika situationer, platser, grupper och personer kan vi finna var vi kan nå ungdomarna, vinna deras tillit och hjälpa dem till förändring. Om vi utgår från våra egna känslor missar vi deras verklighet. Ungdomars skolsituation bottnar oftast deras identitetsskapande som är en process som har förändrats sen de flesta av oss vi var unga. Samhället och sättet som ungdomar får sin identitet har förändrats sen jag gick i grundskolan för 15 år sen. Då hade internet och mobiltelefoner hade precis kommit till världen. Men de hade inte en så stor del av vårt liv och identitetsskapande som det har nu. Deras identiteter på internet är precis lika viktig som deras fysiska relationer. Därför har jag en jobb-facebook där jag kan möta även ungdomars internetidentitet. Det är lätt att skriva saker på facebook. Mycket lättare än att säga dem i verkliga livet. Jag har läst allt ifrån Jag tror att jag är gravid, Jag har blivit våldtagen till Jag ska döda den jävlen eller Pappa är alkoholist. Det är nog många av er som höjer lite på ögonbrynen och har svårt att föreställa er att någon skulle skrika ut det mitt på stortorget i er stad när ni var unga. Det är en ny tid och vi behöver möta ungdomarna där de är och där deras identiteter skapas. Världen förändras årligen, liksom gör barn och ungdomars socialisering. Med andra ord, sättet de bygger upp sina identiteter och självbild. Det finns många teorier kring identitet. Jag tror att känslolivet är en viktig del av identitetsskapandet. Att identitet går att förändras och att den skapas i social interaktion med andra människor. Denna process börjar redan när vi föds och successivt socialiseras vi av våra familjer, vänner, lärare, kollegor, grannar, ja alla vi träffar och stöter på i livet. Det kan till och med vara kända personer eller något de läser eller upplever på sociala medier. Med andra ord, sättet som dagens ungdomar bygger sina identiteter ser helt olikt ut från när vi var unga. Och detta måste i ha i åtanke när vi tänker på hur vi kan nå ungdomar. Något som genom alla år varit ett viktigt redskap i identitetsskapandet är skolan. I skolan ser inte bara eleverna sig själva utifrån andra elevers studieresultat, utan skolan är en social institution. Det finns oskrivna regler och normer som placeras ungdomar i olika fack. Ungdomar testar ofta många olika identiteter i skolan innan de väljer, eller blir givna, en viss identitet. Ett problem med detta kan vara att när man väl fått en identitet i gruppen, klassen eller skolan är det svårt att komma ifrån den. Ungdomarna får en känsla av vem de är och hur de bör uppföra sig. Detta gäller inte enbart elever utan även gentemot lärare, rektorer och övrig skolpersonal. Hela skolan, allt från byggnaden till relationer mellan elever och lärare, bygger på en viss känsla. För elever som hamnat utanför skolan finns det en viss känsla gentemot skolan. Majoriteten av de ungdomar som jag träffar har ett skolförakt. Detta kan bygga på många olika anledningar, men i grund och botten handlar det om att de kommit ifrån gemenskapen i skolan och fått en identitet som en outsider. Då kan själva promenaden in i skolan innefatta många fler känslor än vad vi kan tänka oss. Känslor gentemot andra elever, lärare, rektorer ja, kanske till och med känslor gentemot skolans väggar. En av mina ungdomar sa till mig Alla hatade mig i skolan, elever, lärare alla stirrade på mig. Detta var en känsla och en upplevelse som hon hade som gjorde att hon fick ett skolförakt. Och allt bygger på elevens egna upplevelser av relationer till andra elever och lärare men också hur de tror att andra ser på dem. Därigenom bygger de upp hur de bör bete sig för att nå gruppens förväntningar. Så, vad jag vill komma med denna diskussion är att själva känslan som skolan innefattar för elever och ungdomar inte alltid är positiv. Därför är det viktigt att träffa ungdomar och elever utanför skolan. Att träffa någon på ett kontor, vilket vi oftast gör, ger en viss känsla hos eleverna. En känsla som ofta bygger på att de är ännu ett problem i en av alla pärmar som står på våra kontorshyllor. I slutet av dagen vill vi ju hjälpa dessa ungdomar till förändring, att de får känslan

15 av att de kan uppnå deras drömmar, att de har motivation och känner tillit till oss. Detta måste vi göra genom att arbeta med deras känslor och identiteter. Känslan vi vill åt är att de ska känna socialt stöd både inom och utanför skolan. En så liten sak som att rektorn bjuder eleven på fika under ett möte kan ger en känsla av samhörighet. Jag går ofta ut och fikar med mina ungdomar. Vad ger det dig för känsla att gå in i ett litet fik där det doftar nybakta bullar och nybryggt kaffe? Jag kopplar det lite med en hemma trevlig känsla. En känsla av mys. På café går man med en vän. Och det är den känslan jag vill skapa hos mina elever. Jag är din vän, jag vill dig bara väl. så bjuder jag dem på fika. Detta kan kallas för Bullmetoden. De är på neutral mark, med en neutral person, och deras identiteter är neutrala. Den bild som är uppbyggds om dem, deras identitet, raderas ut och de kan själva bestämma över hur de vill beskriva sig själva. Det är en fördel som skolpersonal inte har: de är redan en del av elevens skolidentitet. Jag kan därför komma närmare den person som eleven själv vill vara och inte den roll som den fått. De blir oskrivna blad och det kan vara så skönt att få prata med någon som man inte känner. Bull-metoden betyder med andra ord att genom fika skapar man tillit. Man skapar ett vänskapligt band där eleven själv känner sig trygg för den associerar fika med en vänskaplig gest. Mycket kan hända under enbart en fika. Jag är en intresserad lyssnare. Ungdomen får berätta för mig och precis vad de vill. Vissa öppnar upp sig på första fikan, andra tar det ett halvår innan de litar på mig till 100 %, men det kan ske stora förändringar. Jag har haft fikasamtal där vi går och skriver in ungdomen i skolan efteråt. Samtal som fått ungdomar att förändra sina tankesätt, livsbana och fått dem att få motivation till skolan igen. En av mina elever har gått från att vara deprimerad med F varningar i samtliga ämnen till att få sitt första A denna termin. Jag har hemmasittare som jag först fått träffa hemma hos dem som ni kan gå på Maxi utan problem och kanske ska studera till hösten, vilket är ett jätte kliv. Mina ungdomar (och de få föräldrar som jag har kontakt med) menar att mitt förhörhållningssätt, att arbeta med känslor och empati, ger dem en känsla av tillit som de inte fått innan. I grund och botten bygger det på att förstår en individs känslor och upplevelser vilket betyder att vi måste gå ner på individnivå och det går inte att generalisera. Genom att låta ungdomar få bygga upp sina egna identiteter med någon utanför skolan kan ge dem en nystart som de behöver. De kan bli vilka de vill vara och bygga upp självförtroendet att de kan nå sina drömmars mål.