Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 1 mars, kl. 09:00-11:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (L) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Maria Kjellberg (MP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 4 KS2016/ Preliminärt bokslut 2016 Bilaga Information från Lars Davidsson kl. 09:00-11:00 5 KS2017/ Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 Normer, värden och inflytande Bilaga Föredragande: Jonatan Bengtsson kl. 11:00-11:20 Antecknas Antecknas 6 KS2015/653-9 Mittrapport kompetensutvecklingssatsning Bilaga Föredragande: Maria Andersson kl. 11:20-11:40 Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

3 Tjänsteskrivelse 4. 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Preliminärt bokslut 2016 Dnr KS2016/ Sammanfattning Förvaltningen redovisar den preliminära ekonomiska delen av Kungälvs kommuns bokslut och återkommer med årsredovisning och koncernbokslut. Förslag till beslut Informationen antecknas Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

4 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jonatan Bengtsson Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 Normer, värden och inflytande Dnr KS2017/ Sammanfattning Skollagen ställer krav på att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (Skollagen 4 kap. 3). I Kungälvs kommun följs kvaliteten i verksamheten upp vid tre tillfällen under läsåret. Denna rapport är den första och fokuserar på normer, värden och inflytande. Rapporten skickas till utskottsledamöterna och information om rapporten antecknas i protokollet. Bakgrund Skollagen 4 kap. 3 fastslår att: Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet med kravet på systematiskt kvalitetsarbete är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångpunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Kungälv följs utbildningen upp vid tre tillfällen per läsår. De tre tillfällena bildar tre vågor där uppföljning och analys genomförs på olika nivåer: lärare/arbetslag, rektor/skolledning, verksamhetschef/huvudman för att sedan återkopplas tillbaka genom de olika nivåerna. De tre vågorna bygger på de centrala mål som finns formulerade i läroplaner för de olika verksamheterna inom skolväsendet. Verksamhetens bedömning I rapporten presenteras en analys av enheternas likabehandlingsplaner och arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Uppföljningsrapporterna av de nationella målen är tänkt att ligga till grund för huvudmannens prioriteringar och målformuleringar för skolväsendet i Kungälv. Bedömning i relation till barnperspektivet Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att skapa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla barn och elever i Kungälvs kommun. Det systematiska kvalitetsarbetet måste alltid ha barnens bästa för ögonen. Barnen och eleverna ska höras i det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat sker detta genom elevenkäter men även genom exempelvis elevråd eller elevintervjuer ute på skolorna. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Likabehandlingsarbetet på skolorna syftar bland annat till att förebygga att diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling på grund av kön. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ingen bedömning aktuell Juridisk bedömning Huvudman ska enligt skollagen följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Grundläggande i huvudmannens ansvar är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ekonomisk bedömning Ingen bedömning aktuell Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet Maria Andersson Sektorchef Expedieras till: Ann Ryström verksamhetschef förskola Cristine Lysell, verksamhetschef grundskola och gymnasieskola För kännedom till:

6 Systematiskt kvalitetsarbete sektor skola 16/17 Uppföljningsrapport 1 Normer, värden och inflytande SKOLA

7 Innehåll 1. Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Främjande arbete Kartläggning och förebyggande arbete Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Så här går vi vidare Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen Främjande arbete Kartläggning och förebyggande insatser Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Så här går vi vidare

8 1. Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Årets uppföljning kring normer, värden och inflytande bygger på enheternas likabehandlingsplaner och ett utskick till rektor som handlar om rutiner för hanteringen av kränkande behandling. Analysen utgår från skolornas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete såsom det är beskrivet i likabehandlingsplanerna. 1.1 Främjande arbete Enligt allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 definieras det främjande arbetet på följande sätt: Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. Alla enheter beskriver i sina likabehandlingsplaner ett främjande arbete integrerat i den vardagliga verksamheten. Exempel på främjande arbete hämtat ur planerna är fadderverksamhet, trygghetsteam eller temaveckor med olika innehåll. Ungefär hälften av enheterna synliggör dock inte det främjande arbetet på fritidshem och förskoleklass i sina likabehandlingsplaner. Enligt allmänna råden så bör det främjande arbetet omfatta kompetensutveckling för personal och att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder. Det finns få skolor som beskriver ett sådant främjande arbete i sin likabehandlingsplan. Ett exempel hämtat ur en skolas likabehandlingsplan är att personalen läser en bok som kompetensutveckling och har regelbundna träffar där de diskuterar innehållet. Även elevernas delaktighet i de främjande arbetet varierar. Enligt allmänna råden bör ett gott främjande arbete involvera eleverna genom att ha inflytande och inte enbart passivt deltagande. Ett sådant inflytande beskrivs ofta skolornas likabehandlingsplaner med att elever är med i framtagandet av själva planen, men i de faktiska aktiviteterna är eleverna för det mesta deltagande. Ett exempel på inflytande i en aktivitet hämtat från en skolas likabehandlingsplan är att förskoleklassen på en skola varje år ansvarar för adventssamling och att årskurs 6 planerar innehållet i FN-dagen. En god indikation på skolornas främjande arbete är området som handlar om grundläggande värden på skolan ur skolinspektionens elevenkät. Enkäten visar att Kungälv ligger marginellt under snittet i riket för årskurs 5 och tydligt under snittet för riket i årskurs 9 på frågor om respekt för olikheter och relationen mellan lärare och elev. 1 Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket Härefter åsyftas denna publikation när allmänna råden förekommer. 3

9 10 8 Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 5: Grundläggande värden på skolan 7,1 7,3 7,6 7, Kungälv Riket 0 I min skola respekterar vi varandra Mina lärare är rättvisa mot oss elever Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 9: Grundläggande värden på skolan 6,5 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar 6,6 6,2 5,4 5,9 5,2 I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola respekterar elever och lärare varandra Kungälv Riket 1.2 Kartläggning och förebyggande arbete Enligt allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling definieras det förebyggande arbetet på följande sätt: Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. Alla skolor har rutiner metoder för kartläggning av verksamheten. På vissa skolor har måhända denna kartläggning varit lite snäv, det kan ha handlat om att gå en skyddsrond i skolan. Exempel på kartläggningsmetoder från andra skolor kan vara att man tittat på enkäter, elevintervjuer, dokumenterade kränkningsärenden eller riktade frågor till elevråd och föräldraråd. Resultatet av kartläggningen framkommer dock inte på alla skolor utan på ungefär hälften av skolorna finns det ingen spårbarhet mellan risker man identifierat i kartläggningen och de förebyggande insatser man planerat. Det går att se att de skolor som har haft svårt med detta också är de skolor som inte utvärderat föregående års insatser. Skolinspektionens elevenkät visar att Kungälv ligger nära genomsnittet i riket gällande trygghet. På högstadiet avviker dock Kungälv något mot riket i negativ bemärkelse. På högstadiet upplever var 10:e elev att de inte känner sig trygga i skolan ( stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls ). 4

10 Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 5: Trygghet ,1 8,1 8,7 8,8 8,2 8, Kungälv Riket 0 I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) I min skola finns det vuxna som jag är rädd för (-) Jag känner mig trygg i skolan Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 9: Trygghet ,7 8,1 8 8,1 7,5 7,7 I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) I min skola finns det personal som jag är rädd för (-) Jag känner mig trygg i skolan Kungälv Riket 1.3 Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Skolpersonal har en skyldighet att anmäla alla händelser där en elev blir kränkt eller upplever sig kränkt till rektor som i sin tur ska anmäla till huvudman. Därefter ska en utredning genomföras som eventuellt ger upphov till åtgärder. Rutiner för arbetet ska enligt allmänna råden finnas i skolans likabehandlingsplan. Under 2016 har 269 ärenden gällande kränkande behandling rapporterats in från skolorna, vilket är en stor ökning från föregående år då 140 ärenden rapporterades. I tabellen nedan framgår fördelningen av anmälningar från de olika skolorna i grundskolan. Antalet anmälningar har ökat för de flesta skolorna. Detta synes dock inte bero på att kränkningar ökat vid skolorna utan att medvetenheten om att samtliga händelser där en elev ansett sig utsatt för kränkande behandling ska anmälas. Den slutsatsen kan dras av att de händelser som anmälts har varit även mindre allvarliga händelser och inte som tidigare år då de anmälningar som kom in i huvudsak var av allvarligare karaktär. Vid två skolor har dock anmälningarna minskat. Först är det Munkegärde som inte har haft rutiner på plats och började anmäla sent under året (merparten av ärendena inkom under december). Ytterbyskolans minskning beror främst på att en stor del av antalet anmälningar 2015 handlade om en situation mellan ett fåtal elever vid skolan löstes under Det finns tre skolor där inga anmälningar har inkommit under året. Samma skolor hade inga eller få anmälda händelser året innan. 5

11 Antal kränkningsärenden anmälda till huvudman, per skola (kalenderår) Av alla ärenden från grundskolan finns sex händelser anmälda där en elev upplevt sig kränkt av skolans personal varav samtliga har utretts. Eftersom sådana ärenden kan vara särskilt känsliga för rektor att utreda har det hänt att delegationen för utredning, som kommer från huvudman, har tagits tillbaka från rektor i det enskilda fallet och utretts av huvudman. Några skolor har i förhållande till sitt elevantal få anmälningar av kränkningar och de kränkningar som anmäls är i viss mån av allvarligare karaktär. Det finns ett fåtal skolor där inga anmälningar inkommit. Av vare sig Skolinspektionens enkäter, huvudmannens frågor eller skolornas likabehandlingsplaner går det att få ett entydigt svar på varför det är så. I viss mån ger Skolinspektionens enkät en bild av att både personalen och eleverna i mindre omfattning är tidigare inte reagerar respektive ingriper i fråga om kränkningar. Under året 2016 har tre anmälningar kommit in från Skolinspektionen som rör kränkande behandling. Utöver dessa har också tre oavslutade ärenden från 2015 hanterats under Av de skolinspektionsärenden som hanterats under 2016 framgår stora brister i när det gäller rektorns anmälan till huvudman. Det har dock även funnits brister i anmälningen mellan personal och rektor, samt brister i utredningar som inte gjorts eller inte inletts tillräckligt skyndsamt. I uppföljningen av likabehandlingsarbetet fick rektorerna ett antal kompletterande frågor kring rutiner av kränkande behandling. I fokus var arbetet med kränkande behandling, hur kunskaper om vad man skall göra förankras i verksamheter och hur rektorn följer upp att kunskaperna nått fram. I svaren från rektorerna framkommer att samtliga skolor kontinuerligt går igenom frågor om kränkande behandling och skillnaden med tillbud och olycksfall under arbetsplatsmöten och andra möten i verksamheten. Det finns dock vissa oklarheter kring dessa begrepp och vilka rutiner som gäller. Vissa enheter tycker att förfarandet med anmälan till huvudmannen vid kränkningar behöver förenklas. Av Skolinspektionens enkät till personal framkommer att frågeområdet som handlar om att förhindra kränkningar är det område där Kungälv sticker ut mest i förhållande till riket, detta i negativ bemärkelse. Enkäten är genomförd under våren 2016 och mycket arbete har skett kring anmälningsskyldigheten i grundskolan. Detta kan vi se i att antalet anmälda kränkningar har ökat. Dock blir det viktigt att följa personalens upplevelse av att ha förutsättningar för att ingripa. 6

12 Skolinspektionens personalenkät 2016 grundskolan: förhindra kränkningar 7,6 8,3 Jag har förutsättningar för att ingripa om elever är elaka mot varandra 8,8 9 8,4 8,6 Jag vet vad jag ska göra om jag upptäcker att en elev utsätts för kränkningar På den här skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling Kungälv Riket Skolinspektionens elevenkät visar att eleverna i högstadieskolorna i Kungälvs i högre utsträckning upplever att de vuxna inte reagerar på kränkningar än elever i årskurserna f-6. Svaren visar även på att eleverna i högstadiet inte i lika stor omfattning som riksgenomsnittet upplever att skolan aktivt arbetar med kränkande behandling Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 5: förhindra kränkningar 7,8 7,9 8,2 8,3 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot en elev Kungälv Riket Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 9: förhindra kränkningar ,9 6,5 6,1 6,7 6,7 7,1 Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Kungälv Riket Sammanfattande analys Skolor där enkätsvaren från både personal och elever visar höga sammanfattande index, kännetecknas av att de i sina svar på utskicket om rutiner vid kränkningar och likabehandlingsplaner beskriver en systematik. Man tycks arbeta aktivt för att förebygga kränkande behandling och frågorna verkar tas upp löpande i olika sammanhang över året och det framgår att systematiken har pågått över längre tid. På 7

13 några skolor har personalen svarat med högt sammanfattande index, men det syns inte lika tydligt hos eleverna. I dessa fall verkar personalen trygg med sina rutiner men behöver fundera vidare över hur man når eleverna. Det finns även skolor där personalen anger ett lågt index men elevernas index är högre. På dessa skolor anger eleverna särskilt högt på att de vet vem de ska vända sig till om någon blivit kränkt, medan rutiner och systematik tycks lägre. När det gäller det faktum att näst intill samtliga enkätsvar visar på sämre resultat 2016 än 2014, så kan det finnas en mängd olika förklaringar. Dock är det två förklaringar som framkommer bland rapporterna från rektorerna och som stämmer överens med vad som framkommit i andra sammanhang under året. Den ena är den ökade personalomsättningen inom grundskolan. Detta har gjort att det är mycket ny personal på skolorna och det tar tid för personalen att lära sig skolans rutiner och det tar tid för eleverna att bli trygga med den nya personalen. Den slutsatsen står i samklang med skolverkets utvärdering av metoder mot mobbing där de fastslog att en förutsättning för ett gott likabehandlingsarbete är en stabil organisation 2. Den andra förklaringen är det intensiva arbete som bedrivits, framför allt det senaste ett och ett halvt åren, med att öka tillbudsrapporteringen på skolorna. Det framkommer såväl i rapporten, som i flera andra sammanhang, att man har svårt att skilja på tillbudshanteringen och hanteringen av kränkande behandling. Det som har hänt med ett ökat fokus på tillbud, är att man har tappat arbetet med kränkande behandling, såväl bland rektorer som personal. 1.4 Så här går vi vidare Skolorna kommer att få en helhetsbild samt framgångsfaktorer från de skolor där högt sammanfattande index ges från både personal och elever. Ett utvecklingsarbete måste ske med fokus på att både kunna hantera kränkande behandling och tillbudsrapportering enligt gällande krav. Mallen för anmälan till huvudman har förenklats något och kommer används från och med februari. 2 Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, Skolverket,

14 2. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen Årets uppföljning kring normer, värden och inflytande bygger på enheternas likabehandlingsplaner och ett utskick till rektor som handlar om rutiner för hanteringen av kränkande behandling. Analysen utgår från skolornas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete såsom det är beskrivet i likabehandlingsplanerna. 2.1 Främjande arbete Enligt allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling definieras det främjande arbetet på följande sätt: Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. I likabehandlingsplanerna på gymnasieskolan finns det några men relativt få exempel på främjande insatser. Exempel på insatser som finns i planerna är mångfaldstema i undervisningen, utbildning för personal i värdegrundsfrågor eller olika former av värderingsövningar på elevtid. Enligt allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så bör det främjande arbetet bedrivas systematiskt och långsiktigt och vara en del i det vardagliga arbetet. Det bör alltså inte enbart vara enskilda temadagar eller särskilda värdegrundslektioner. För att främjande insatser ska hållas levande i det vardagliga arbetet bör rektor, enligt allmänna råden, ge lärare tid att samtala kring gemensamma normer och värden som genomsyrar verksamheten. En viktig del i en likabehandlingsplan är därför att klargöra hur detta ska ske. I enheternas likabehandlingsplaner beskrivs inte former för sådana personalsamtal i någon hög utsträckning. Detta kan vara en förklaring till varför några rektorer i sin utvärdering ser att likabehandlingsplanen inte varit ett levande dokument, se nedan under utvärdering av föregående läsårs insatser. I skolinspektionens skolenkät får elever svara på om de upplever att klimatet på skolan. Det ger en indikation på hur väl skolan arbetar med främjande åtgärder. Eleverna på Mimers hus ligger under rikssnittet på varje fråga inom området. Bland alla frågeområden i skolinspektionens elevenkät är områdena grundläggande värden på skolan, förhindra kränkningar och elevhälsa, de som Kungälv avviker mest på i negativ bemärkelse i förhållande till riket Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 2: Grundläggande värden på skolan 7,3 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar 7,7 7,1 6,9 6,1 6,1 I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola respekterar elever och lärare varandra Kungälv Riket På gymnasiesärskolan finns det ett planlagt främjande arbete, dock har mycket karaktären av enskilda insatser såsom exempelvis schemalagd trygghetslektion. Ett gott främjande arbete bygger, enligt allmänna 9

15 råden, på tillitsfulla relationen mellan lärare och elever. I gymnasiesärskolans elevenkät och i samtalsmattorna framkom inga tecken på att eleverna kände sig otrygga med personalen vilket tyder på att skolans främjande arbete fungerar väl. Vuxenutbildningen har inte beskrivit några främjande insatser i sin likabehandlingsplan. Dock visar elevenkäten från vuxenutbildning att 98 % av eleverna trivs bra eller mycket bra på frågan om de trivs på utbildningen. Även relationen med lärare upplever de flesta vara positiv då även 98 % svarade bra eller mycket bra på frågan hur bemötandet från lärare har varit. 2.2 Kartläggning och förebyggande insatser Enligt allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling definieras det förebyggande arbetet på följande sätt: Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. Samtliga enheter på gymnasieskolan har rutiner för kartläggning som beskrivs i respektive enhetens likabehandlingsplan. Kartläggningarna på gymnasieskolan bygger främst på enkäter men också skyddsronder tillsammans med elevskyddsombud. I några enheters planer är det inte tydligt i vad slutsatserna av dessa kartläggningar är. Detta ska framgå för att man ska kunna spåra skolans förebyggande åtgärder till identifierade risker. För de enheter där det framgår vad kartläggningen visar kan exempel på identifierade risker vara hårt språkbruk, låg respekt för olikheter eller att ett litet antal elever upplever sig otrygga och upplever mobbing. Gymnasiesärskolan använder sig av flera olika metoder i sin kartläggning, exempelvis trygghetsvandring, elevenkät och samtalsmatta. På liknande sätt som några av enheterna på gymnasieskolan framgår det inte på vilket sätt de förebyggande insatserna som finns beskrivet i planen är kopplade till identifierade risker utifrån kartläggning. Åtgärderna som planerats är väldigt allmänt hållna och tangerar de främjande insatserna. De förebyggande insatser som finns planerade ser ut som något som skolan skulle ha genomfört oavsett vad kartläggningen visar. Det framgår inte i vuxenutbildningens likabehandlingsplan hur kartläggning har gått till och vilka rutiner som finns. Utvärdering föregående läsårs insatser Utvärderingen av föregående läsårs insatser på gymnasieskolan visar att mycket av enheternas planerade arbete inte har genomförts. Några enheter pekar på att planen varit alltför ambitiös medan andra menar att planen inte varit ett levande dokument under året. Två enheter har inte med en sammanfattande utvärdering av föregående års insatser i sina likabehandlingsplaner. En bra indikation på gymnasieskolans förebyggande arbete är frågeområdet om trygghet i skolinspektionens elevenkät. Där ser vi att Kungälv ligger något under snittet i riket. Skillnaden mot riket på detta område är dock inte lika stor som på de andra områdena som nämndes tidigare. 10

16 ,9 8,3 8,3 8,5 7,7 8,1 I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) Skolinspektionens elevenkät 2016 åk 2: Trygghet I min skola finns det personal som jag är rädd för (-) Jag känner mig trygg i skolan Kungälv Riket På gymnasiesärskolan visar utvärderingen att det mesta av de planerade insatserna har genomförts och att likabehandlingsarbetet varit levande. Utvärderingen utvärderar dock inte i strikt mening åtgärdernas effekt utan berättat mest vad som genomförts och vad elevenkät har visat. Ingen analys framkommer där man exempelvis kritiskt ifrågasatt åtgärdernas effektivitet och därmed frågat sig om man gör rätt saker. Vuxenutbildningen hade inte några planlagda insatser i förra årets likabehandlingsplan så det finns inte någon utvärdering med i årets likabehandlingsplan. 2.3 Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Skolpersonal har en skyldighet att anmäla alla händelser där en elev blir kränkt eller upplever sig kränkt till rektor som i sin tur ska anmäla till huvudman. Därefter ska en utredning genomföras som eventuellt ger upphov till åtgärder. Rutiner för arbetet ska enligt allmänna råden finnas i skolans likabehandlingsplan. I gymnasieenheternas likabehandlingsplaner finns inte med i rutiner beskrivet utan dessa återfinns i ett annat dokument som heter Planer för olika krissituationer vid Mimers Hus Gymnasium. I rutinerna framgår inte att händelser ska rapporteras till huvudman. Därmed är inte sagt att skolans interna rutiner för anmälan och utredning inte fungerar. Det finns ärenden dokumenterade och utredda som inte nått huvudman på grund av att rutinen för sådan anmälan inte varit implementerad av huvudman. Under 2016 har tre anmälningar om kränkande behandling inkommit till huvudmannen från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inga ärenden har inkommit från vuxenutbildningen. Det finns därmed inte underlag att göra någon djupare analys av frekvens och tendenser av händelser. Det finns en viss oklarhet kring vad som ska rapporteras i tillbud- och olycksfallssystemet KIA och vad som ska rapporteras som en kränkning enligt skollagen bland personal. Det finns flera händelser i KIA som handlar om elevkränkningar enligt skollagen utan att ha rubricerats som något annat än tillbud vilket gör att de lätt faller mellan stolarna. Skolinspektionens elevenkät visar att elever i mindre omfattning än riksgenomsnittet upplever att det bedrivs arbete mot kränkande behandling, att de vuxna reagerar på kränkningar och vem eleverna ska vända sig till vid upplevda kränkningar. Detta område är bland de områden i enkäten som Mimers hus avviker mest från riket. 11

17 Skolinspektionens elevenkät åk 2: förhindra kränkningar 7 6,1 6,5 7,2 7,1 6,3 Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkningar De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Kungälv Riket 2.4 Så här går vi vidare Fokus i det vidare arbetet för gymnasiet och vuxenutbildningen kommer att vara att stärka de främjande åtgärderna samt att kartläggningarna leder till åtgärder. I Trekungagymnasiets utvecklingsarbete med likabehandlingsplanen kommer fokus att vara att analyser insatserna och utvärdera om de bidrar till planerad effekt. Rutiner för anmälningar av kränkande behandling till huvudmannen, kommer att implementeras i alla tre verksamheterna. 12

18 Tjänsteskrivelse 6. 1(2) Handläggarens namn Maria Andersson Mittrapport kompetensutvecklingssatsning Dnr KS2015/653-9 Sammanfattning Den politiska majoriteten har i årsplan avsatt reform-pengar till en särskild fortbildningssatsning för lärare i grundskolan. Förvaltningen har för perioden ingått ett 3årigt avtal med GR, Göteborgsregionen, Pedagogiskt centrum, om att genomföra fortbildning utifrån fokusområden: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no, ref. KS2015/653. Efter att satsningen passerat halvlek har Pedagogiskt centrum upprättat en mittrapport, nu föreslås att mittrapporten antecknas. Bakgrund Den politiska majoriteten har i årsplan avsatt reform-pengar till en särskild fortbildningssatsning för lärare i grundskolan. Förvaltningen har för perioden ingått ett 3årigt avtal med GR, Göteborgsregionen, Pedagogiskt centrum, om att genomföra fortbildning utifrån fokusområden: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no, ref. KS2015/653 Verksamhetens bedömning Arbetet flyter enligt projektplan och anpassas efter nuläget i verksamheten. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål I budgetdirektiv för 2017 med utblick mot 2020 finns det strategiska målet Gör rätt från början satsa på barn och unga med ett angivet resultatmål kunskaperna hos elever och studerande ska öka. Kommunfullmäktiges strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov samt kommunstyrelsens resultatmål attraktiv arbetsgivare. Bedömning i relation till barnperspektivet Barn berörs i hög grad av ärendet eftersom arbetet syftar till att öka elevernas förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

19 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Män och kvinnor berörs i lika hög grad. Teknisk bedömning/genomförandeplan Fortbildningssatsningen fortgår hela 2017 enligt planering. Juridisk bedömning Inte aktuellt i ärendet. Ekonomisk bedömning Fortbildningssatsningen, inklusive dokumentation såsom mittrapport, finansieras av budgeterade reformpengar. Förslag till beslut Mittrapport för kompetensutvecklingsinsatsen, Kungälv grundskola, (18) antecknas. Maria Andersson Sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

20 Mittrapport för kompetensutvecklingsinsatsen, Kungälv grundskola, (18) 1. Bakgrund Pedagogiskt Centrum är en del av GR Utbildning och den skol- och kvalitetsutveckling som genomförs inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet utgår från forskning kring lärares professionsutveckling och har elevens lärande i fokus. Förändring- och förbättringsarbete genom kompetensutveckling förutsätter en stark koppling till skolans kärnprocesser, till vardagen och undervisningen, för att bli framgångsrik. Det kollegiala lärandet en viktig framgångsfaktor, varför hela kompetensutvecklingsinsatsen i Kungälv bygger på att skapa hållbara kollegiala strukturer. I samtal med förvaltningschef Maria Andersson och verksamhetschef Cristine Lysell hösten 2014, fick Pedagogiskt Centrum i uppdrag att ta fram ett förslag på kompetensutveckling för grundskolan fördelat på 3 år ( ) och till en kostnad på 2 miljoner fördelat på respektive år. Som underlag för kompetensutvecklingen utgick Pedagogiskt Centrum från grundskolans gemensamma behovsinventering och följande fokusområden: Bedömning för lärande Digitalt lärande Matematik och NO Språket i alla ämnen Förebyggande likabehandlingsarbete Kompetensutvecklingen riktades och anpassades till olika nivåer i styrkedjan: Lärare Arbetslag Skola Kommun

21 I dialog mellan Kungälv och GR har det beslutats att en del av aktiviteterna under 2017, fortsätter även under Förankring och förförståelse, våren 2015 För att en så bred kompetensutveckling, som satsningen i Kungälvs grundskolor är, skulle få genomslagskraft, där alla skulle känna delaktighet och ha en god kännedom samt förståelse för mål och syfte, beslutades det att vårterminen 2015 skulle vikas till ett gediget förankringsarbete. Initialt handlade det om att identifiera nyckelpersoner som kunde verka som förebilder och agenter i verksamheten och som hade kännedom kring helheten samt kunde kommunicera satsningens mål och syfte med fokus på kollegialt lärande. Följande nyckelpersoner identifierades och specifika utbildningsprogram skräddarsyddes för dessa grupper: Rektorer Förstelärare Lärledare Specialpedagoger IT-guider Det var viktigt att på ett tidigt stadium informera och kommunicera en gemensam bild kring hur satsningen hade kommit till stånd, dess syfte och genomförande. Det fanns en föreställning, om, bland vissa lärare, att nu skulle varje lärare få fortbildning för kronor och att man kunde välja en ämnesspecifik fortbildning som mer svarade mot enskilda behov. Här blev det goda samarbetet mellan förvaltningsledning och politik helt avgörande gällande den gemensamma berättelsen för Kungälvs kompetensutveckling. Att den skulle vila på vetenskaplig grund och utgå från framgångsfaktorer för kompetensutveckling idag; från Helen Timperleys lärcykel och utifrån elevernas behov, med systematiskt kollegialt lärande över tid, där lärare aktivt provar olika metoder i sin undervisning och för lärande samtal med varandra. Att bygga upp informations- och kommunikationskanaler inom kommunen var därför mycket viktigt men också att hitta hållbara samarbetsformer mellan Kungälv och Pedagogiskt Centrum, GR utifrån roller och olika ansvarsområden. Ett nära samarbete utvecklades på flera olika nivåer, mellan verksamhetschef och projektledare men också mellan rektorer och processledare från Pedagogiskt

22 Centrum, i syfte att skapa strukturer som tillsammans gynnade en kontextspecifik satsning, som i så utsträckning som möjligt anpassades efter Kungälvs behov. En beslutade styrgrupp och en samordningsgrupp/referensgrupp, med olika kompetenser, startades med representanter både från Kungälv och Pedagogiskt Centrum, för att på så sätt möjliggöra en kontinuerlig dialog samt säkerställa kvalitet under processens gång. Dessa strukturer och förankringsprocesser visade sig ha stor framgång och betydelse för fortsatt arbete. 2.1 Rektors pedagogiska ledarskap, En viktig och avgörande nyckelroll för framgångsrik skolutveckling är rektor som ska leda lärarnas lärande och säkerställa undervisningens kvalitet. Framtidens Ledare på GR fick i uppgift att arbeta med rektorsgruppens utveckling utifrån två olika men samspelande fokusområden; dels att skapa förutsättningar för rektorsgruppen att bli ett effektivt team dels att stärka rektors pedagogiska ledarskap på respektive enhet. Förändringsarbete innebär en stor omställning för såväl ledning som medarbetare. Avgörande för detta och andra stora projektets framgång är hur berörda människor hanterar och tar sig an förändringen. Det finns ett antal faktorer som påverkar utfallet och viktigast är insikt om och respekt för individers olikhet i form av olika värderingar, attityder, rädslor, drivkrafter och därmed beteenden. För att nå målet är det därför av vikt att hitta varje förvaltning, grupp och individ där de faktiskt befinner sig. Inte där vi vill eller tror att de ska vara. Under 2015 påbörjades detta arbetet med syfte och mål för gruppens och dess existens, att skapa engagemang, förståelse och motivation för förändringsarbetet och programmet samt om deltagarnas förväntningar och farhågor på densamma. En grupps effektivitet beror på många olika saker. Enkelt uttryckt handlar det om hur gruppen hanterar sina Uppgifter och sina Relationer, där relationerna bör vara på en nivå som gynnar arbetet med Uppgiften. Balansen mellan dessa delar är viktig. Målet är att i linje med uppdraget utveckla varje individ och samtidigt leverera ett bra organisatoriskt resultat, eller med andra ord; att bli ett effektivt team. Rektorsgruppen genomförde tillsammans en grundkurs i det Utvecklande ledarskapet (UL). UL kännetecknas av att ledaren uppträder som föredöme och lyfter upp frågor om moral och etik samt agerar utifrån en synliggjord värdegrund. En utvecklande ledare utmärks även av inspiration och motivation i syfte att stimulera delaktighet och kreativitet samt av personlig omtanke som handlar om

23 att ge stöd men också att konfrontera i ett gott syfte, både för individen och för organisationen. Under UL-utbildningen är det primärt fokus på rektorernas individuella ledarskap. Mervärdet är att Rektorsgruppen tillsammans har en plattform som bygger på UL:s förhållningssätt. Under 2016 fortsatte insatsen med rektorsgruppens utvecklingsarbete. Ett resultat av det arbetet blev en omorganisation som innebar att den ursprungliga rektorsgruppen delades i två grupper, en F-6-grupp och 7 9-grupp. Denna uppdelning har enligt både ledning och gruppdeltagare skapat en ökad effektivitet samtidigt som den synliggjorde strukturer och rutiner som fungerade mindre bra, men dessa kunde man angripa tydligare då de blev kända för hela gruppen. Genom nya rutiner för dagordningen i de båda grupperna skapades större samsyn kring hanteringen av varje enskild fråga. Det är t.ex. skillnad på förberedelse och hantering av en fråga beroende på om den handlar om information, dialog (bollplank), beslut eller kräver öppet samtal utifrån gruppens samlade kompetens och erfarenheter En av lärdomarna är vikten av att organisationen är anpassad för uppgiften och att deltagarna upplever delaktighet i de frågor som gruppen har på dagordningen. När man bryter upp en grupp och i detta fallet delar den i två påverkar det olika individer i olika grad. Detta faktum borde ha fått tagit mer tid på ett tidigare stadium och tid för kvalitativa och enskilda samtal med var och en av gruppens deltagare hade varit av stort värde. 2.2 Specialpedagoger och IT-guider/IKT-coacher, I uppstarten 2015 beslutades att det skulle vara två olika kurser, en för IT-guider respektive specialpedagoger. Analysen som gjordes kom fram till att det var viktigt för Kungälvs kommun att jobba med dessa funktioner eftersom de var fördelade över hela skolkommunen och strategiskt hade viktiga roller att spela i utvecklingsarbetet. Då det var olika yrkesroller blev uppdraget att skapa innehåll som anknöt till yrkesrollen och som var tänkt att stötta och utmana dessa på samma gång. Samtidigt var det viktigt att dessa funktioner fick en förståelse för hela uppdraget i Kungälv eftersom deltagarna fick information före många av sina kollegor. Det var angeläget att upplevelsen av sammanhang var stark eftersom de fick ett visst agentskap i och med informationsövertag.

24 Ett uttalat mål för utbildningarna har varit att det skulle genomföras aktiviteter mellan de olika träffarna och att deltagarna skulle formulera utvecklingsmål som skulle genomföras i verksamheten samt presentera detta vid sista tillfället. Valet av denna metod kom ur perspektivet att insatsen skulle leda till handlingar som påverkade elevernas uppfattning om hur undervisningen fungerar samt kunna följa lärande i sin egen organisation. En cyklisk process som bland annat Helen Timperley beskriver och som också ligger till grund för det kollegiala lärandet i lärgrupperna. Syftet för IT-guiderna var att stärka coachrollen i att genomföra och driva projekt med stöd av digitala verktyg med utgångspunkten är att IKT coachen har en strategisk roll i många skolutvecklingsprocesser och behöver utveckla denna roll genom att driva ett avgränsat projekt från start till mål. Målet var att bli bättre på att skapa förutsättningar för förändring hos kollegor som har mindre kunskap kring IKT och att bli bättre på att utmana invanda mönster så att de kan bytas mot något som är mer effektivt. Specialpedagogerna syftet med utbildningen var att stärka pedagogens/lärarens praktiska kompetens kring hur digitala verktyg inkluderar och stödjer skolans alla elever med inkluderande förhållningssätt som utgångspunkt, där digitala verktyg ses som naturliga lärverktyg som gör undervisningen tillgänglig för alla elever. Utbildningen innehöll många olika delar där strävan var att träna och utveckla generaliserbara färdigheter som specialpedagogerna använder i sin roll på skolan. Att problematisera vilka kunskaper som en specialpedagog behöver för att kunna möta behov i den verksamhet där man jobbar. Av olika anledningar föll utbildningsprogrammen inte så väl ut vilket troligtvis beror på en rad olika faktorer; exempelvis svårigheter i förankringsprocessen, där många hade en förväntan och föreställning om att bli påfyllda snarare än att driva ett utvecklingsarbete på skolan, omorganisation av utvecklingsenheten och rollen som IT-guide, samt att alla inte spelade den nyckelroll som man trodde sig ha identifierat. Däremot ska man inte underskatta den betydelse utbildningen ändå har haft på individnivå i form av ny kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte. I dialog med Kungälv utvecklades programmet under 2016 till att bli en fortbildning med fokus på digital skolutveckling och med en tanke om att varje rektor tillsammans med någon/några pedagoger skulle formulera specifika utmaningar och behov för den enskilda enheten. Detta arbete skulle genomföras

25 som ett projekt under utbildningens gång men tyvärr visade det sig att de rätta förutsättningarna för pedagogerna att genomföra detta på den egna skolan saknades eftersom att IKT-strukturen i kommunen kom att förändras längs med vägen, detta för att på sikt bättre möta de riktlinjer som skrivs fram i den i den Nationella IT-strategin. Det resulterade i att utbildningen fick skifta fokus för de tre sista tillfällena och istället för att genomföra ett utvecklingsarbete utifrån respektive skola, fokusera på ett innehåll av digitalt berättande, att skriva sig till lärande, GAFE och Makerspace. Utvärderingen med deltagarna kommer att genomföras i februari/mars Förstelärare som lokala utvecklings- och processledare, 2015 En annan nyckelroll som tidigt identifierades under 2015 var förstelärarna i kommunen och de skulle också få rollen som lärledare/samtalsledare för lärgrupperna i bedömning för lärande med fokus på framgångsrik undervisning, Syftet med programmet var att förbereda förstelärarna till att bidra att både skolan och kommunen genomsyrades av ett utvecklande ledarskap men också stärka försteläraren i dennes nya roll, att stödja och förbättra verksamheten genom kollegialt lärande. Programmet som omfattade fem utbildningstillfällen inleddes med en konferens där bland annat Peter Östlund, undervisningsråd på Skolverket, medverkade och där fler kommuner än Kungälv var inbjudna. Östlund tydliggjorde syftet med uppdraget och hela karriärsreformen samt vad det innebär att bedriva skolutveckling med koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andra delar i programmet handlade om framgångsrik undervisning, hur man driver förändrings- och förbättringsarbeten, ledarskap och grupprocesser, gruppens olika faser utifrån Susan Wheelans teorier, evidens och effekt utifrån Helen Timperleys forskning tillsammans med en föreläsning av Helena Sagar, lektor i Kungsbacka kommun, kring modellen FINLIR (ForskningsINitiera(n)de Lärare I Praktiken). Många av förstelärarna, som tidigare nämnt ovan, blev också lärledare för det kollegiala lärandet, varför mycket av programmet berörde lärledarrollen samt struktur och upplägg för kommande lärledarträffar. Hur leder man lärande samtal på ett lyckosamt sätt och skapar ett förtroendefullt klimat som bidrar till att man vågar vara varandras kritiska vänner?

26 Avslutningen av programmet (tillfälle 5) genomförde Kungälv och Pedagogiskt Centrum tillsammans där kommunens verksamhetschef och utvecklingschef bland annat synliggjorde förväntningar för uppdraget som förstelärare, genom tydligare ansvarsområden och uppdragsbeskrivningar, men där cheferna också blickade framåt kring förslag om ett gemensamt nätverk för förstelärare m.m. Att Kungälv och Pedagogiskt Centrum genomförde dagen tillsammans visade sig vara mycket värdefullt för deltagarna eftersom det bidrog till en ökad förståelse och ägarskap kring kompetensutvecklingen i stort men även till hur den hängde ihop och var en del av sektor skolas prioriterade områden. Rektorerna deltog också en del av dagen, vilket gjorde att flera nivåer i styrkedjan var representerade samtidigt, och detta i sin tur bidrog till en känsla av sammanhang och delaktighet för förstelärarna och bättre förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. Nedan följer ett utdrag från utvärderingen där deltagarna fick skatta sin nöjdhet utifrån en skala från 1 5 där siffran 1 visar inte bra och 5 mycket bra. Jag tycker att det har varit stimulerande dagar, har fått mig att öppna ögon och tänka lite nya tankar, roligt att få träffa kommunens andra 1L. Jättebra att rektorerna var med både i början och slutet.

27 2.3.1 Lärledare Som tidigare nämnt fick de flesta förstelärare rollen som lärledare, medan det på vissa enheter fanns andra som fick uppdraget att leda samtalet i lärgrupperna. Det skapades således ett behov av att samla dessa lärare, som inte på samma sätt hade varit en del av förankringsprocessen, för att ge dem nödvändig kunskap och struktur för lärgruppsarbetet i synnerhet och kompetensutvecklingsinsatsen i allmänhet. Alla samlades för en heldagskonferens i slutet av maj 2015 kring mål och vision för kompetensutvecklingen, Helen Timperleys lärcykel, framgångsrik undervisning med fokus på bedömning för lärande (BFL), lärledarrollen och strukturen för lärgruppsarbetet. Lärledarna fick också ett login till webben (beskrivs mer i detalj under 3.1) och ett utdrag ur en lärandemodul. Under resans gång har konferenser för lärledarna varit återkommande då lärledarna kom att få en mycket viktig och avgörande roll för hela det kollegiala lärandet och kompetensutvecklingen i stort. De har blivit centrala spelare och förbilder i fråga om skolutveckling och ingår i ledningsgruppen på många av skolorna. De blev också en viktig brygga och länk mellan lärgruppen/kollegiet och rektor i det kontinuerliga förbättringsarbetet gällande undervisning och lärande. En ögonöppnare för många lärledare blev konferensen under våren 2016 som kom att handla om Hans-Åke Scherps tankar om arbets- och utvecklingsorganisation och vikten av att skapa en ansvarskultur där alla känner en delaktighet. Att man agerar och verkar utifrån det som man förstår och så som man har uppfattat det och därför är det viktigt att arbeta med just den gemensamma förståelsen på skolorna. Lärledarna fick bland annat i uppgift att skissa på en organisationskarta som beskrev den egna enhetens arbets- och utvecklingsorganisation och hur de samspelar sinsemellan, såsom lärledarna hade uppfattat den, och rektorerna fick göra detsamma vid ett annat tillfälle. Tillsammans utgjorde detta ett mycket bra underlag för fortsatta diskussioner på hemmaplan. Några skolor skruvade i sina organisationer och tydliggjorde informations- och kommunikationskanaler mellan olika grupper och forum för en bättre utväxling.

28 3. Kickoff för kollegialt lärande, hösten 2015 Efter ett gediget förankringsarbete med olika nyckelpersoner var det äntligen dags för en gemensam uppstart, för alla grundskollärare på Mimers hus, vilket även utgjorde startskottet för hela kompetensutvecklingen. Politik, förvaltningsledning och rektorer underströk tillsammans vikten av denna satsning, som i sig är unik på många sätt, både i sin ansats, bredd men också i sitt tidsspann på tre år. Kompetensutvecklingens innehåll och modell presenterades och ett inledande kollegialt arbete sattes igång. Syftet med denna träff var framförallt att sammanhangsmarkera och skapa en positiv känsla inför kompetensutvecklingsinsatsen och genom att representanter från Kungälv och processledare från Pedagogiskt Centrum tillsammans knöt ihop säcken fick uppstarten en rejäl skjuts. Kungälvs Kommun valde efter diskussioner med Pedagogiskt Centrum, GR att använda modellen kollegialt lärande för att under de tre år som insatsen pågår arbeta med och utveckla lärarnas undervisning och kvalitet. Kollegialt lärande har stort stöd i forskning, bl.a. utifrån Helen Timperleys studier om professionellt lärande. De stora nationella kompetensutvecklingsinsatser, såsom Matematiklyftet och Läslyftet, som Skolverket initierat och bedrivit de senaste åren har byggt på det kollegiala lärandet. Metoden kollegialt lärande kan därför sägas ha stöd från nationellt håll. Det kollegiala lärandet tar sin utgångspunkt i elevernas behov. För Kungälvs del handlade det om ett övergripande mål att öka elevernas lärande och delaktighet i undervisningen. Detta behov ledde till att det kollegiala lärandets innehåll kom att riktas till att stärka Kungälvs pedagoger i arbetet med det formativa förhållningssättet, något som internationell forskning visat har stor effekt för elevernas lärande. Att stärka professionens kompetens utifrån elevernas behov är en nyckel i det kollegiala lärandet. Det var med dessa utgångspunkter som bedömning för lärande (BFL), blev det första årets kommunövergripande innehåll i insatsen. Att stärka professionen är grunden i ett kollegialt lärande. Detta görs dels genom att lärarkåren, utifrån sina individuella upplevelser och verksamhetens organisation diskuterar och delar erfarenheter. En avgörande del är att ha ett

29 undersökande förhållningssätt kring sin praktik och ha utvärderande samtal om denna i syfte att utveckla nya och effektivare metoder. 3.1 Lärgruppsarbete och lärmoduler med fokus på BFL Det första läsårets kompetensutvecklingsinnehåll handlade om bedömning för lärande. Det var på uppdrag av Kungälvs kommun som Pedagogiskt Centrum skrev utbildningsmaterial (lärmoduler) och gav processtöd till samtliga grundskolors lärare med inriktning bedömning för lärande. Utbildningsmaterialet till varje lärgruppsträff bestod -dels av ett förberedande material, som syftade till att ge lärarkåren ny kunskap kring frågan. Den andra delen bestod av det material som skulle användas under själv lärgruppsträffen. Varje grundskola i Kungälv fick 18 skräddarsydda lärmoduler till sina nio lärgruppsträffar, där nio var ett förberedande material och nio var ett arbetsmaterial vid själva träffen. Alla lärmoduler finns publicerade på och är åtkomliga under hela kompetensutvecklingsinsatsen. Bedömning för lärande är sprunget ur Dylan Wiliams och Paul Blacks forskning. I svensk kontext är det framförallt Christian Lundahl och Anders Jönsson som varit drivande i frågan. Båda är professorer i pedagogik. Kortfattat kan man säga att bedömning för lärande (BFL) handlar om att utveckla ett klassrumsnära, formativt förhållningssätt, d.v.s. att huvudfokus i undervisning bör handla om formande processer och progression i lärandet. Det handlar alltså om lärande bedömning. Den bedömning som görs och den bör göras kontinuerligt i undervisningen syftar till att ta reda på var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling för att kunna ge rätt feedback och anpassa undervisningens innehåll och struktur för att stimulera elevens progression mot en ökad måluppfyllelse. Dylan Wiliam och Paul Black har tagit fram fem strategier för att utveckla ett formativt förhållningssätt. Det är dessa fem strategier som har samlats under benämningen bedömning för lärande (BFL). Vidare finns det en stor mängd metoder eller praktiker som kan kopplas till var och en av de fem strategierna för att stötta det formativa förhållningssättet. De fem strategierna är: 1) Tydliggöra mål och kunskapskrav 2) Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3) Återkoppling som för lärande framåt 4) Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5) Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.

30 På samtliga grundskolor i Kungälv byggdes ett kollegialt lärande i rimligt stora lärgrupper, cirka 5 10 lärare i varje. Hur sammansättningen av lärarna i lärgrupperna skulle se ut, med tanke på kompetens, i vilken årskurs lärarna undervisade i, ämneskombinationer i examen och liknande, valdes av varje enhets rektor utifrån de lokala behoven. Det kollegiala arbetet skulle anpassas efter de förutsättningar och önskemål som fanns lokalt på skolorna. Det kollegiala lärandet syftar till att stärka de professionella förmågorna genom forskning och beprövad erfarenhet. Det kollegiala lärandet inleddes därför med en förberedande uppgift en inför modul, där varje deltagande lärare tog del av aktuell forskning ofta kopplade med praktiknära tips och exempel. Detta gjordes genom filmklipp, litteratur, radiopoddar och reflektionsfrågor. Syftet med var att föra in och utveckla ny kunskap. Materialet kompletterades med reflektionsfrågor för att koppla ihop forskningen och de praktiknära exemplen med Kungälvs lärares egna praktik och förutsättningar. En viktig funktion av det kollegiala lärandet är att lärarkåren för möjlighet till att samplanera metoder och förhållningssätt för att sedan utvärdera vilken effekt och verkan ens undervisning har på sina elevers lärande och motivation. Därför syftade de lärmoduler som användes under själva lärgruppsträffen kallad under modul - att tillsammans med lärarkollegor planera för och aktivt prova metoder med koppling till evidensbaserad forskning i sin undervisning var därför en central del av det kollegiala lärandet i Kungälvs kommun. Att aktivt prova metoder och förhållningssätt och tillsammans med kollegor utvärdera effekten av dem har visat sig vara positivt för lärares utveckling. Detta är också något många lärare har nämnt i de enkäter som gjorts i Kungälv. Jag tycker det har varit lärorikt med diskussionerna under lärträffarna där vi även som pedagoger har stöttat varandra i att utvecklas och göra vad vi gör bättre. Att få utvärdera det man provat i sin lärgrupp har varit en förutsättning för att växa som pedagog. Tycker även inför modulerna varit mycket bra för att visa vad som skall tas upp. En av de största vinsterna lärarna påtalar kring det kollegiala lärandet i Kungälv är hur fokus varit på kärnan av deras verksamhet; kring att lärarna fått syn på sin egen undervisning, reflekterar kring den och skapar vidare möjlighet för utveckling:

31 Mycket matnyttigt innehåll, något konkret att arbeta med Det har definitivt satt igång reflekterandet ännu mer! BFL är otroligt bra och intresseväckande i utvecklingen av undervisning. Upplägget har varit bra där vi fått introduktioner på träffarna, sen testat olika saker i våra klasser och sedan följt upp det med andra kollegor. För varje enskild skola har arton lärmoduler skrivits. De har publicerats i ett webbaserat digitalt verktyg på webbsiten som ägs och drivs av Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning. Varje deltagande skola har ett unikt lösenord med vilket de kommer åt materialet. Detta verktyg har också förenklat kommunikationen mellan skolans lärare och processledarna på Pedagogiskt Centrum. Den dokumentation lärgrupperna gjort under sina träffar har publicerats på Fronter, där PC har fått tillgång för att lättare kunna följa, utvärdera och anpassa innehållet i lärmodulerna. Sammanfattningsvis har det lokalt byggda kollegiala lärandet inneburit att varje skola haft och styrt över sin egna lärträffar. Alla skolor hade och har även fortsättningsvis nio lärgruppstillfällen per läsår. De olika skolorna har haft sina lärgruppsträffar under olika tider exempelvis på skolornas arbetsplatsträffar eller schemalagda konferenstider - och under dessa har processledare från Pedagogiskt Centrum deltagit. Dels har Pedagogiskt Centrum presenterat ett innehåll som syftat att utmana och föra in ny kunskap i lärarkollegiet, och dels har PC deltagit i lärgruppernas arbete, genom processtöd. Alla lärmoduler, d.v.s. det innehåll det kollegiala arbetet syftar att stärka, har tillverkats av Pedagogiskt Centrum, men i nära kontakt med förvaltningsledning och rektorer för största möjliga effekt. På sikt ämnar processtödet att inriktas till att lärledare, rektorer och lärarkår blir självägande i denna process. Lärarna anger också att det kollegiala lärandet har haft ett innehåll som utmanat, utvecklat och haft effekt i deras praktik. Det har varit en bra mix av input, kollegiala diskussioner, samplanering, aktivt prova och utvärdering. I en utvärdering som genomfördes i slutet av vårterminen 2016, efter ett år med lärträffar, framkom just detta. Innehållet kändes värdefullt för deltagarna och modellen med kollegialt lärande stärkte klassrumspraktiken. Undersökningen byggdes på lärarnas upplevda förflyttning utifrån en given skala mellan 0 6. En nolla innebär att läraren upplever att ingen förflyttning av lärarens praktik skett. En sexa innebär en omvälvande förändring. En ambition var att undersöka

32 elevernas faktiska måluppfyllelse, men en sådan undersökning är alltför gedigen och innebär många källkritiska aspekter, varför valet istället föll på den gällande. Sammanlagd upplevd förflyttning Sammanlagd upplevd förflyttning Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess 3,2775 Aktivera kamraterna som lärresurser för varandra 3,6275 Återkoppling som för lärandet framåt 3,29 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3,76125 Tydliggöra mål och kunskapskrav 3,4175 Diagrammet visar att lärarkåren, tämligen samstämmigt, i Kungälv upplever att deras praktik förändrats och utvecklats. De har tagit till sig nya metoder, har fått ett undersökande förhållningssätt, samt fått en större arsenal av undervisningsmetoder. En del anger i sina enkätsvar att de största vinsterna varit att ha fått reflektera kring sin praktik och sina metoders effektivitet, medan andra valt att lyfta fram att få testa och undersöka nya metoder tillsammans som det mest kärnfulla. Med tanke på att John Steinberg, som är doktor i pedagogik och som gjort mängder med klasrumsbesök, hävdar att de pedagoger med ett reflekterande förhållningssätt kring sin undervisning tenderar att ha god effekt för sina elevers lärande, är resultatet mycket positivt.