Kvalitetsbokslut Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2011 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse Tillgänglighet Medicinska resultat Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Ekonomi Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Förbättringsarbete Aktiviteter Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 2(42)

3 Inledning Kliniken för kirurgi och urologi MSE/KSK har tillsammans med kirurgkliniken i Nyköping ett uppdrag att tillgodose det kirurgiska behovet i länet. Ett stort och brett uppdrag som vi nu arbetar på att tydliggöra för att kunna arbeta långsiktigt med tillgänglighet och för att kunna möta behovet som finns hos länets innevånare. På Mälarsjukhuset bemannar vi fem jourlinjer dygnet runt; vi bedriver akut och elektiv kirurgi på Mälarsjukhuset och elektiv dagkirurgi på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Vi har ett funktionsansvar för den endoskopiska verksamheten som utförs på de bägge sjukhusen. I nära samarbete med mammografiavdelningen, onkologkliniken och patologavdelningen driver vi Bröstcentrum, med länsansvar, där vi handlägger patienter med bröstsjukdomar. Våra kärlkirurger har ett länsansvar och en stor del av vår kärlkirurgiska verksamhet sker på radiologen i samarbete med radiologer. Ett nära samarbete med länets medicinkliniker är en förutsättning för att få flödet att fungera för våra patienter som behöver ett snabbt ingrepp i halskärlen vid carotissjukdom, liksom för de patienter med njursjukdom som behöver kärlacsess. En stor del av vår operativa verksamhet är cancerkirurgi; patienterna handläggs i samarbete med onkolog, patolog, radiolog och i förekommande fall med expertis från universitetssjukhus. Kvaliteten i vårt arbete följs i nationella kvalitetsregister. Våra patienter vårdas på vår kirurgavdelning, avd 81, men även på vårdplatsenheten, akutvårdsavdelningen MSE och vårdplatsenheten KSK. Med begränsade antal vårdplatser har vi drivit en poliklinisering av kirurgi och vi är den klinik som har flest vårddygn på patienthotellet, Althea. Vår roll i vårdkedjan är att tillsammans med våra samarbetspartners och våra patienter ständigt utveckla vår verksamhet för att vara ett uttryck för samtidens krav på säkerhet, kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och kompetens. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 3(42)

4 Faktaruta Fakta Utfall 2011 Omsättning 374mnkr Antal anställda 150st Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 4(42)

5 Organisation/Kompetens På kirurgklinken arbetar vi konsekvent och strategiskt med att kapacitetsanpassa verksamhetens behov med detaljplanering av läkarschema, mottagning och operationsbehov samt operationsresurser. Vid kapacitetsplaneringsmöten deltar verksamhetschefen, operationsplanerare och sektionsledare tillsammans med vårdenhetschefen. På kirurgavdelning 81 arbetar sjuksköterskor och undersköterskor i Team under ledning av sektionsansvarig överläkare och vårdenhetschefen. Schemat läggs i ett system som tillsammans med uppfyllda bemanningsmål, kan anpassas efter individuella önskemål. Vi kan se ett ökande behov av specialistutbildade sjuksköterskor på vår klinik, liksom i landet i övrigt. Den avancerade kliniska sjuksköterskan och förändrat arbetssätt på kirurgkliniker runt om i landet är en utveckling som vi följer med stort intresse. En av klinikens visioner är att höja utbildningsnivån för vårdpersonalen både genom utvecklad förvärvad kompetens inom kliniken men också att kunna erbjuda formell kompetens på akademisk avancerad nivå för våra sjuksköterskor. På kliniken sker specialiseringstjänstgöring av läkare innefattande handledning, teoretisk utbildning samt möjligheter till forskning och utvecklingsarbeten. På kliniken tjänstgör en studierektor som fördelar sin tid mellan klinisk verksamhet, landstingets FOU- verksamhet och högskolan. Kirurgkliniken handleder även AT-tjänstgörande läkare. Verksamhetschefen och vårdenhetscheferna träffar regelbundet verksamhetens ekonom och PA- konsult (personaladministrativ konsult) för avstämning, planering och rekrytering. Ekonom och PA-konsult deltar vid behov också i operativ ledningsgrupp. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 5(42)

6 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 6(42)

7 Verksamhetens uppdrag En stor den av vår verksamhet är cancersjukvård. Patienterna handläggs i tvärprofessionella team inkluderande specialistläkare, kontakt- sjuksköterska, onkolog, patolog, radiolog och i förekommande fall i samarbete med våra partners vid universitetssjukhus. Palliativt team kontaktas vid behov för konsultation och övertagande till palliativt specialistvårdsteam. Inom baskirurgin sker en omfattande utbildning av våra ST-tjänstgörande läkare. Den endoskopiska verksamheten organiseras av kirurgkliniken. Kärlkirurgin har ett länsövergripande ansvar och arbetar i nära samarbete med länets medicinkliniker för ett snabbt omhändertagande. Kvaliteten i vårt arbete följs i de nationella kvalitetsregistren, klinisk forskning vid vår egen klinik i samarbete med Landstingets Sörmlands FoU-verksamhet samt forskning i regional regi och vid s.k. multicenters. Nedan följer en presentation av respektive sektions verksamhet och uppdrag. Sektionen för colorektal kirurgi Sektionen har ett åtagande som omfattar utredning, operation och behandling av patienter med colorektalkirurgiska sjukdomar. Bland dessa finns speciellt fyra stora grupper av patienter: Cancer i tjocktarmen och ändtarmen Inflammatoriska tarmsjukdomar Inkontinensjukdomar Icke-cancersjukdomar i ändtarmsöppningen och analkanalen. Huvuddelen av den operativa verksamheten utgörs av colorektal cancerkirurgi. Ett länsansvar föreligger framför allt för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, men även för vissa patientkategorier inom övriga ovan nämnda patientgrupper. Under 2009 har, på specialistvårdsremiss från Universitetssjukhuset i Lund och från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, även utförts operationer av fistlar mellan ändtarmen och urinröret, orsakade av komplikationer till prostacancerkirurgi, då specialkompetens för denna ovanliga fisteloperation finns vid colorektalsektionen. Denna verksamhet har fortsatt under 2010 med specialistvårdsremiss även från Malmö. Remittering till Eskilstuna beräknas fortgå framöver. Sedan 1 januari 2005 har sektionen en prospektiv komplikationsregistrering och en riskbedömning avseende morbiditet och mortalitet (P-POSSUM). I november 2005 infördes MDT-konferenser (Multi Disciplinära Team) där colorektalkirurger, onkolog, radiolog och patolog träffas en gång i veckan och diskuterar handläggningen av alla patienter med colorektal cancer såväl inför operation som efter operation. Dessa konferenser har lett till en kvalitetsförbättring i Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 7(42)

8 handläggningen av denna patientgrupp. För att ytterligare höja kvaliteten i det operativa omhändertagandet av patienter med colorektal cancer utförs numera akut colorektal cancerkirurgi även på jourtid av colorektalkirurg. Genom standardiserad uppföljning av patienter med colorektal cancer diagnostiseras alltfler behandlingsbara dottertumörer i lever och lungor. Dessa remitteras till leverkirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge respektive lungkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sedan september 2006 finns vid sektionen en colorektalsköterska som delar sin arbetstid mellan mottagningen, inskrivning av patienterna på avdelningen och planeringen av colorektalkirurgiska operationer. Denna kvalitetsförbättring ökar såväl kontinuiteten som tillgängligheten och patientsäkerheten för colorektalkirurgiska patienter. Dessutom förebyggs onödiga akutbesök och inläggningar. Colorektalsköterskan har numera hand om rutinkontroller av ändtarmscancerpatienter inklusive rektoskopier enligt sektionens uppföljningsschema. På motsvarande sätt har en mottagningssköterska ansvar för rutinkontroller av tjocktarmscancerpatienter. Vid sektionen bedrivs egen forskning vid colorektal cancer av såväl colorektalkirurger som colorektalsjuksköterska. Sektionen deltar även i både nationella och internationella forskningsprojekt (Stockholm III vid ändtarmscancer, SCANDIV vid divertikulit, SCRIPT vid ändtarmscancer). Sektionen för kärlkirurgi Kärlteamet, i samarbete med interventionella radiologer och klin fysiologer, åtar sig utredning och behandling av följande sjukdomar; symtomgivande tät carotisstenos och selekterat asymtomatisk tät carotisstenos (i samarbete med neurolog), access till kärl och buk i form av AV-fistlar och CAPD (i samarbete med nefrolog), selekterat njurartärstenoser (i samarbete med medicinkliniken), aneurysm i aorta och perifera kärl (exkl cerebrala), kritisk ischemi i nedre/övre extremiteter, selekterat icke-kritisk ischemi i nedre/-övre extremiteter, akut extremitetsvisceral ischemi, kärltrauma, i viss omfattning perifera kärlmissbildningar. Länsansvar föreligger inom samtliga områden. Radiol-frekvensbehandling vid staminsufficiens i vena saphena magna och parva (ytlig venös insufficiens handläggs inom begreppet baskirurgi på kliniken för kirurgi och urologi MSE/KSK). Sektionen bedriver sedan januari 2008 screening av aortaaneurysm på män i samarbete med avd för klin fys. I samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala bedrivs utbildning av kärlkirurger enligt nya utbildningsplanen i grenspecialiteten kärlkirurgi. Med samma samarbetspartner bedrivs även forskning inom området kärlkirurgi med medicinsk avhandling som mål. Inom kärlteamet bedrivs klinisk forskning. Både genom delaktighet i projekt som drivs i multicenters samt inom avhandlingsprojekt som beskrivits ovan. Aktuella studier för klinisk forskning är TAMARIS en prospektiv, global, multicenter, dubbel-blind, randomiserad genterapistudie vid svår kritisk ischemi, som är i sin slutfas med säkerhetsuppföljning av patienterna - leds av William Hiatt, Univ. Colorado, Jill Belch, UK och för Sveriges del Lars Norgren, Örebro. AORTA - en prospektiv, europeisk, Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 8(42)

9 multicenter, dubbel-blind, randomiserad mast-cellsterapistudie vid aortaaneurysm mellan 4-5 cm, som nått halvvägs - leds av Henrik Sillesen, Univ. Copenh., Matt Thompson, St George s Univ., London och för Sveriges del Anders Wanhainen, Uppsala. Sektionen för bröst- och plastikkirurgi Sektionen har ett länsövergripande ansvar för alla sjukdomar i bröst hos såväl kvinnor som män vilket innebär bl a nydiagnostiserade bröstcancrar/år. Diagnostik, terapikonferens, operation, onkologisk behandling i interdisciplinärt samarbete med mammografiavdelningen, patologavdelningen och onkologkliniken under ett funktionellt bröstcentrum. Till bröstcentrat, där sektionschefen är medicinskt ledningsansvarig, är också kopplat en bröstsjuk-sköterska, anställd av onkologkliniken, som fungerar som kontaktperson för alla kvinnor med diagnosen bröstcancer pre- och postoperativt. Under 2011 utvecklades "One-Stop-Clinic" på bröstcentrum, ett omhändertagande av kvinnor med en knuta i bröstet i nära samarbete med mammografiavdelningen. Kirurgin har inriktning på onkoplastiskt tänkesätt innefattande bl a i förekommande fall rekonstruktioner efter mastectomi och målsättning mot symmetri vid unilateral canceroperation. Ansvarar för brännskador, både konservativ behandling och i förekommande fall excisioner med samtidig rekonstruktion. Plastikkirurgiska bedömningar och rekonstruktioner av tidigare opererade cancerpatienter, trycksår och kroniska sår i samarbete med hud-, infektions-, ortoped och onkologklinikerna. Sektionschefen har i en styrgrupp upprättat länsövergripande riktlinjer och vårdprogram för VACbehandlingar (Vaccum Assisted Closure) Plastikkirurgiska bedömningar om vissa plastikkirurgiska ingrepp. Fr.o.m ansvarar sektionen för barnkirurgin, elektiv och akut. Riktlinjer och utbildning för omhändertagande av ffa. akuta kirurgiska åkommor hos barn tillsammans med ämnesföreträdare både i Stockholm och i Uppsala är under upparbetning; under 2011 hölls vid två tillfällen utbildningseftermiddagar i ämnet akut buk hos barn i samarbete med barnmedicinska kliniken, MSE och med gästföreläsare från Akademiska sjukhuset Uppsala. Sektionen ansvarar för den lilla kirurgin företrädesvis maligniteter i hud och underhud, ex basaliom, samt av benigna besvärliga tillstånd i hud och underhud som ex. suppurativa hidroadeniter. Länsansvar för operationer av tjocka maligna melanom med sentinel node biopsi, och i förekommande fall rekonstruktion med lokal lambå eller delhudstransplantation. Sektionschefen ingår i arbetsgrupp på ROC för utarbetande/revidering av vårdprogram för både bröstcancer och maligna melanom. Sektionen rapporterar till ROC s kvalitetsregister INCA både för bröstcancer och maligna melanom. Vi har ett länsövergripande ansvar för ST-utbildning inom området bröstsjukdomar. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 9(42)

10 Sektionen för övre gastrointestinal kirurgi Sektionen handhar sjukdomar inom matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel och lever. Detta innefattar såväl operativ verksamhet som omfattande utredningsverksamhet med en väl utbyggd endoskopisk verksamhet såväl för diagnostik som för behandling. Inom endoskopin kan särskilt märkas möjligheten att avlasta förträngningar i matstrupe och gallvägar samt möjligheten att åtgärda blockeringar i gallgången beroende på sten även vid akuta tillstånd. Inom detta område tillhandahålles service även för södra sjukvårdsområdet. Gallstenssjukdom behandlas med laparoskopisk kirurgi i första hand och omfattande utbildning av blivande specialister sker inom detta område inom sektionens försorg. Under 2010 utveckling av ljumskbråcksoperationer med laparoskopisk teknik, sk TEPP. Kliniken deltar i Svenskt Bråckregister samt GallRiks, för kvalitetsuppföljning och jämförelser av resultat nationellt. Samtliga tumörsjukdomar inom området utreds vid sektionen. Cancer och övriga tumörer i magsäcken opereras vid MSE. Vad gäller tumörsjukdomar i matstrupe, lever och bukspottkörtel har ett ingående samarbete med Huddinge Universitetssjukhus, Gastroenterologiskt Centrum, etablerats och tumörer i dessa organ opereras gemensamt av kirurg från MSE och från HUS vid det senare sjukhuset. Eftervård och uppföljning sker här. I samarbetet ingår även utvecklings- och forskningsarbete. För kvalitetsuppföljning deltar kliniken i Blåscancerregistret, Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer och Lever/Galla. Endoskopienheten Sektionen för endoskopi Endoskopienheten ansvarar för all fiberoptisk diagnostik vid symtom ifrån övre- och nedre delen av magtarmkanalen hos både vuxna och barn i Eskilstuna/Katrineholm, inklusive uppföljning och cancerkontroller. Verksamheten innefattar också terapeutiska åtgärder, såsom omhändertagande av akut blödning, borttagande av polyper och olika former av stentinläggning, samt säkring av näringstillförsel via en s.k. PEG när detta inte kan ske via munnen. Vid Endoskopienheten omhändertas även alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (inflammatory bowel disease, IBD). Detta innefattar ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopiska koliter, sjukdomar som beräknas ha en förekomst i befolkningen på upp emot 1 %. Verksamheten vid Endoskopienheten bedrivs därför i nära samarbete med gastroenterologerna vid Medicinkliniken, MSE. Behandlingsmöjligheterna vid IBD har utvecklats under senare år vilket inneburit en bättre livskvalitet för patienterna men också en ökad arbetsbörda för Endoskopienheten. Under 2011 har mycket energi ägnats åt att vidmakthålla en acceptabel tillgänglighet, både för endoskopiska undersökningar och för läkarbesök vid inflammatorisk tarmsjukdom. Arbetet med gastroskopi drop-in har fortsatt liksom direktbokning för koloskopier. Vidare har en särskild funktion som IBD-sjuksköterska inrättats. Det innebär bland annat att en grupp patienter som tidigare kom till läkarbesök för rutinkontroller nu lagts över till telefonuppföljning via IBD-sjuksköterskan och direkt läkarkontakt endast vid behov. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 10(42)

11 Under 2011 har Endoskopienheten också anslutit sig till ett norskt kvalitetsregister Gastronet för koloskopi. Det innebär att såväl patientupplevelse som tekniska variabler kontinuerligt kommer att monitoreras, liksom väntetider. En första jämförelse med övriga enheter i Uppsala/Örebroregionen via Gastronet visade på mycket god verksamhet, framför allt vad gäller patienternas upplevelse av vården. Ett viktigt inslag under året har varit utbildning av framtida skopister, i nuläget STläkargruppen. Arbetet med att tydliggöra indikationer för utredning av symtom från nedre magtarmkanalen fortsätter, i samarbete mellan kirurg, gastroenterolog och radiolog. Ett utkast till gemensamma riktlinjer finns klart men behöver förankras i verksamheterna inklusive i primärvården. Samarbetet med sjukhusbiblioteket fortsätter, bland annat i form av utarbetande av lokalt anpassat informationsmaterial. Väl förberedda patienter innebär en lättare och smidigare undersökningssituation. Ett mål för 2012 är att utveckla detta koncept ytterligare. Ett annat mål för 2012 är att öka den terapeutiska kompetensen inom tarmområdet för på sikt kunna minska behovet av öppen kirurgi. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 11(42)

12 Antal dagar Måluppfyllelse Bröstcentrum som är ett tvärprofessionellet samarbete med radiologen, onkologkliniken och patologavdelningen, handlägger patienter med bröstsjukdomar i länet. På uppdrag av sjukhusledningen och med hjälp av en styrgrupp för arbetet har styrtal och måluppfyllelse tagits fram för denna patientgrupp, vilka ligger i linje för nationella mål. Ledtiderna följs månadsvis, nedan redovisas resultat fram till augusti (jan = jan nov 2011) 1. Ledtid mellan registrerad remiss till mammoundersökning Dagar CL Sö Su Mål 0 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 12(42)

13 Antal dagar Antal dagar 3. Ledtid mellan nybesök kirurgen till operationsdag Dagar CL Sö 15 Su 10 Mål 5 0 ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- 4. Ledtid mellan operationsdag till nybesök onkologen Dagar 60 CL 40 Sö Su 20 Mål 0 ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- ja n- m ar- m aj- j ul- se p- no v- Vi har fortfarande en bit kvar innan vi når 90 % opererade för verifierad bröstcancer inom 3 veckor efter första mottagningsbesöket hos kirurg. Bidragande orsaker är att vi inte haft tillräckligt många bröstkirurger, men vi håller på att bygga upp en mindre skör verksamhet med hjälp av bland annat två tyska gynekologer som hjälper oss två veckor i månaden. Även minskade operationsresurser och ökande antal maligna melanom som behöver opereras med sentinel teknik påverkar tillgängligheten. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 13(42)

14 Jämförande resultat från Öppna Jämförelser 2011 Frekvensen av registrerade avvikelser vid kliniken för åren visar att vi håller en nivå om ca 250 inrapporterade avvikelser per år. Inom vår egen klinik är avdelningen väl representerad, 80 % av avvikelserna rapporteras från avdelningen. Önskvärt är att spridningen över kliniken blir något större, målet är att öka den till 40/ 60 % över kliniken. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 14(42)

15 Tillgänglighet För de patienter som är i behov av kirurgisk behandling ser andelen behandlade patienter inom 90 dagar ut på följande sätt (jmf resultat sept. - dec.) och man kan se att tillgängligheten är i stort oförändrad september och december medan oktober och november visar på en minskad tillgänglighet. t September 53 % 55 % Oktober 68 % 59 % November 73 % 68 % December 77 % 78 % Men vi har under både slutet av 2011 samt under början av 2012 upplevt en ökande vårdplatsbrist. Tillsammans med snävare bemannings mål och minskade vårdplatser för att bidra till, och klara Landstingets ekonomiska mål, följde en hög personalomsättning vilket ledde till ytterliggare vårdplatsneddragningar. I dagsläget befinner vi oss i en situation om en vårdplatskapacitet på 75 % för våra inneliggande patienter. I praktiken talar det för ett vårdplatsläge som endast klarar akut kirurgi, men med en högre beläggning kirurgiska patienter på kortvårdsavdelning och avd 82 Ö, har vi trots det ändå kunnat bedriva elektiv kirurgi. De patienter som drabbas av strykningar pga. vårdplatsbrist är framförallt benigna åkommor med behov av vårdplats på vårdavdelningen såsom till exempel mer sjuka gallpatienter och ärrbråckspatienter. Beläggningen på vårdavdelningen har legat i linje med närmare 100 % beläggning: Vi utgår ifrån att en av orsakerna till den minskade tillgängligheten för våra patienter inom den specialiserade vården är våra svårigheter till ett stabilt elektivt intag. En stor andel akuta intag bidrar till en svårplanerad verksamhet för elektiv verksamhet som kräver vårdplats på vårdavdelningen. Så vi behöver se över våra gemensamma resurser och antalet vårdplatser på avdelningen behöver användas på ett mer optimalt sätt. Med en jämnare belastning för personalen och ett effektivare flöde blir det mindre Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 15(42)

16 risk för strykningar. Ett sätt att nå målet om att minska antalet strykningar och på det viset öka vår tillgänglighet är att med hjälp av en kontinuerlig behovsanalys och kapacitetsplanering tvärprofessionellt, planera för ett jämnare flöde för den elektiva kirurgin. Vi har färre arbetade läkartimmar 2012 under de tre första månaderna jmf 2011, och har inte haft några extra mottagningar. Vi ser att vi mäktar med ca 1000 läkarbesök/månad och för att inte halka efter i vårdgarantin behöver hälften vara nybesök. Det är ett aldrig upphörande arbete med genomgång av väntelistor, indikationsarbete i läkarkår, remissbedömningsarbete och samsyn. De medicinskt prioriterade patienterna får sina besök i tid men vi har en bit kvar för att alla patienter skall få sina besök och behandlingar inom vårdgarantin. I landstinget sker nu ett arbete med gemensam operationsplanering över länet, för att kunna nyttja resurserna på bästa sätt och jämna ut patientflödena. Att få en klar uppfattning om hur mycket vi skall producera, och att det blir känt för alla i organisationen tror vi är nödvändigt för att komma tillrätta med vår tillgänglighetsproblematik. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 16(42)

17 100% Andelen väntande 90 dagar eller kortare till behandling på Kliniken för kirurgi och urologi MSE/KSK 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Behandlingar totalt Mål 20% 10% 0% jan-11 feb-11 mar- 11 apr- 11 maj- 11 jun-11 jul-11 aug- 11 sep- 11 okt-11 nov- 11 dec- 11 jan-12 feb-12 mar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Andelen väntande 90dagar eller kortare per behandling kliniken för kirurgi och urologi MSE/KSK Gallsten Ljumskbråck Navelbråck Åderbråck, ej kosmetiska (varicer) Ärrbråck Ändtarmssjukdomar Prostataförstoring, godartad indikation Vattenbråck (hydrocele testis) Testikel, ej nedstigen Övriga op kirurgi Övriga op urologi 0% jan-11 feb-11 mar- 11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar- 12 Gemensam operationsplanering med Katrineholm, tillsammans med ett utvecklat samarbete med anestesiklinken om att vid klassificering ASA2 där övriga kriterier uppfyller kvalitetskraven för dagkirurgi och där anestesiologen gör en fördjupad bedömning i förekommande fall, har under året inneburit att fler patienter får operationstid inom rimlig tid. Öppen Gastromottagning innebär att patienter med besvär som vid första läkarkontakten (vanligtvis vårdcentral) bedöms vara i behov av en gastroskopisk undersökning, kan komma på undersökning och behandling på vår Öppna mottagning. Med öppen gastromottagning minskar remisshantering avsevärt för denna patientgrupp. Under en månad besöker i storleksordningen mellan patienter oss. Jmf med året före öppen gastromottagningens genomförande ligger det totala antalet besökare konstant kring 2000 patienter/år, men med öppen gastromottagningen har väntelistan för denna patientgrupp eliminerats. Öppen gastro mottagning medför ett patientsäkert och kvalitetssäkert sätt att se och behandla patienter från besöket på VC till undersökning och behandling från ett par dagar till max 3 veckor (efter 3 veckor går remissen tillbaka till inremitterande läkare). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 17(42)

18 Bröstcentrum har under året sett ett ökande antal kontakter, och därför, trots flödet med snabbspår för patienten från mottagningstillfället till preliminär diagnos och optid, har tillgängligheten för vårdsökande och rådgivning för denna patientgrupp sjunkit. Bemanningen med 50 % sjuksköterska från kirurgkliniken motsvarar inte det ökande behovet av vårdkontakt med Bröstcentrum och one stop clinik. I början på 2012 utökades därför sjuksköterskebemanningen med 25 %. Bröstcentrum är ett samarbete över klinikgränserna och den utökade sjuksköterskeresursen finansieras av radiologen. På kirurgmottagningen har en rad områden identifierats där förändrade yrkesroller har inneburit en ökad tillgänglighet. Sjuksköterskan har övertagit tidigare traditionella läkaruppgifter och läkaren används som konsult vid avsteg från kvalitetssäkrade vårdrutiner. På endoskopimottagningen hanterar sjuksköterskan uppföljning av en selekterad grupp kolitpatienter. På Kirurgmottagningen är det sjuksköterskan som följer patientens uppföljning av coloncancer, rektalcancer och maligna melanom. Urologmottagningen har sjuksköterskebesök för uppföljning av prostatacancer. Sjuksköterskan hanterar även en del i behandlingsprogrammet såsom vantasimplantat. På mottagningen utförs åderbråcksbehandling i lokalbedövning. Jmf med tidigare behandlingar på operationsavdelningen har det inneburit flera behandlingar och en bättre tillgänglighet. Numera görs 98% av alla behandlingar med RF-metoden på vår kirurgmottagning. En ny metod (Celon), prövas nu som första center i landet, på kirurgmottagningen i Eskilstuna. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 18(42)

19 Medicinska resultat Kirurgkliniken deltar i 16 nationella register. Som exempel på register förande kan GallRiks lyftas fram både för att beskriva hur registret fungerar med återkoppling och validering av registrerade data, men också för att lyfta fram den förbättringspotential beträffande frekvensen av inregistrerade data som finns, för vår klinik. Mellan 25 och 50 % av befolkningen kommer förr eller senare i livet utveckla sten i gallblåsan. Både vid operation för sten i gallblåsan och endoskopisk behandling (ERCP) av sten i gallgångarna finns en risk för någon form av postoperativ komplikation på mellan 5 10 %. Allvarliga missöden vid kolecystektomi som skadad gallgång eller död drabbar 0,1 0,5 % av patienterna samtidigt som knappt 80 % av de opererade blir av med de besvär som operationen avsåg bota. Att ställa rätt indikation för kirurgisk åtgärd av gallsten är därför viktigt. GallRiks syfte är att bidra till att säkerställa en optimal kvalitet och säkerhet på denna volymmässigt stora verksamhet i Sverige. Under 2011 kommer kliniken att besökas av registeransvariga för GallRiks i deras arbete med att validera och kvalitetssäkra inrapporterade data till registret. Denna återkoppling är mycket viktig för det fortsatta arbetet med registret och dess syfte och mål, för kirurgkliniken års årsrapport ger bilden av att Sörmland och Mälarsjukhuset ligger i paritet med landet i övrigt i uppsatta mål om till exempel elektiv miniinvasiv operationsmetod, komplikationer efter akut kirurgi eller vid andel antibiotika behandling i samband med operation, som exempel. FIG 1 (2010, årsrapport GallRiks) Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 19(42)

20 FIG 2 (2010, årsrapport GallRiks) FIG 3 (2010, årsrapport GallRiks) Men vi har sedan vi gått med i registret 2009 inte nått upp till målet om minst 90 % av inregistrerade operationer och ERCP:er i registret. Årsrapporten för 2011 är inte färdigställd men enligt klinkens egen interna kontroll ligger vi i samma nivåer som senaste redovisade årsrapporten Därför har vi under senare delen av 2011 påbörjat ett förbättringsarbete avseende att kvalitetssäkra frekvensen inrapporterade operationer Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 20(42)

21 och ercpe:er i registret. Vid uppföljningskontroller ligger vi enligt målet om 90 % eller mer, vilket betyder att inrapporterade data följs konsekvent upp. Svenska Kärlregistret, Swedvasc är ett register för kärlsjukdomar där kirurgkliniken funnits med sedan Samtliga kärloperationer redovisas i Swedvasc utom AV-fistel operationer. Nedan beskriver produktionen senaste 12 mån (mars 2011-mars 2012), dvs ung. som Bara KS, Södersjukhuset, Sahlgrenska, Malmö-Lund och Linköping har högre produktion. Förklaring till färgerna finns nedom stapeldiagrammet. FIG 4 (Swedvasc) Indikation för carotisoperationer framgår i cirkeldiagrammen nedan, vi skiljer oss inte åt från övriga Sverige. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 21(42)

22 FIG 5 (Swedvasc) MÄLARSJUKHUSET FIG 6 (Swedvasc) RIKET Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 22(42)

23 Aortaaneurysm operationer har ökat något i jämförelse med riket som ligger totalt oförändrat jämfört med 2010 enligt nedanstående diagram. FIG 7 (Swedvasc) MÄLARSJUKHUSET FIG 8 (Swedvasc) RIKET Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 23(42)

24 I figuren nedan kan man se uppföljningen av de viktigaste grupperna inom kärlkirurgi. Vi ligger bra till jämfört med riket. FIG 9 (Swedvasc) FIG 10 (Swedvasc) Diagrammet visar uppfyllt mål om operation inom 14 dagar. Under året har kliniken lyckats relativt väl. FIG 11 (Swedvasc) MÄLARSJUKHUSET Komplikationsfrekvensen måste samtidigt med det höga tempot hållas låg, vilket vi lyckades med Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 24(42)

25 Ipsilateralt: Ipsilateralt invalidiserande slaganfall och/eller död inom 30 dagar. Ipsi- och kontralateralt: Alla (Ipsi- samt kontralaterala) neurologiska komplikationer och/eller död inom 30 dagar FIG 12 (Swedvasc) RIKET Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 25(42)

26 Några resultat hämtade ur Öppna Jämförelser 2011 Sektionen för colorektal kirurgi. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 26(42)

27 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 27(42)

28 Sektionen för bröst- och plastikkirurgi. 5-års överlevnad vid bröstcancer. Sörmland redovisar 88,4 % jmf med Riket 88,8 %. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 28(42)

29 Ovan; omoperation pga komplikation: Sörmland redovisar knappt 0,95 % och Riket 1,5 %. Frekvensen omoperationer pga oförutsedda händelser ska självfallet vara låg. Enligt analys från SKL är riksgenomsnittet på 1.5 % ett bra riktvärde. Sektionen för övre gastrointestinal kirurgi. Andel dagkirurgiska operationer av ljumskbrock, Sörmland redovisar 85,9 %, medan en majoritet av landstingen redovisar en dagkirurgiandel på under 80 %. Bilden på nästa sida visar andelen ljumskoperationer som inte om opererats inom 5 år, där Kullbergska Sjukhuset och Mälarsjukhuset redovisar en siffra på 97,8 % respektive 96,6 %. De okomplicerade bråck operationerna utförs i större omfattning på Kullbergska sjukhuset. Återfalls brock drabbade tidigare uppemot 20 % av alla opererade patienter i landet (se sidan 31). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 29(42)

30 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 30(42)

31 Patientsäkerhetsresultat I patient säkerhetsenkäten hade kliniken ett lågt deltagande (liksom sjukhuset i övrigt), bara 38 %. Men genomgången av resultatet visade att variansen (konfidensintervallet) var förhållandevis lågt så resultatet har trots det låga deltagandet gett underlag för fortsatt arbete utifrån resultatet. Dessutom stämmer resultaten väl överens med den känslan om patientsäkerhetskulturen som ledningen har, vid dialog med medarbetarna. Vid beskrivningar av öppenhet i kommunikation vid patientsäkerhetsfrågor ligger kliniken på riksgenomsnittet. Men vid återföring och kommunikation samt ett icke straffbart och en icke skuldbelägggande kultur rapporteras brister i enkäten liksom närvaron av närmaste chef, och en lågt skattad egen personlig patientsäkerhetsnivå. Därför är arbetet med närvaro, en ökad medvetenhet kring patientsäkerhetskultur och ett patientsäkerhetsarbete som en lärande kultur viktiga frågor att prioritera för kliniken. Under början på 2012 genomförs en arbetsmiljöenkät för samtliga anställda på kliniken. Resultatet från den enkäten, som genomförs i samarbete med företagshälsovården, kommer att ligga till grund för prioriteringar i frågan om arbetsmiljö. Samtliga anställda kommer under året att få återkoppling på enkäten. Vidare så har klinikledningen förändrat sin organisation till viss del, genom att inrätta en operativ klinikledning parallellt med en strategisk klinikledning. Syftet med dessa är att fördela ledningens arbetsuppgifter och kvalitetsarbete på ett mer stringent vis, samtidigt som insyn i klinikledningens arbete, delaktighet och samhörighet med ledningen ökar. Exempel på klinkens tillvaratagande på närståendes och patients synpunkter på patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur på kliniken är att informationsmaterial har tagits fram om colostent, när närstående framfört synpunkter på bristande information. En s.k. genomlysning genomfördes då synpunkter framkommit om bemötande i samband med vårdtillfälle. Återkoppling till all personal blev möjligt genom att genomföra återrapporterningen av genomlysningen på klinikdagarna där samtliga berörd personal hade möjlighet att delta. I avvikelsesystemet Synergi som introducerades på kliniken 2008 ligger vi i ungefär samma frekvens registreringar genom åren. Under 2011 hade vi 243 avvikelser att bearbeta inom kliniken och 230 avvikelser var avslutade vid årets slut. Den vanligaste Trolig orsak under åren är avsteg från rutin samt kommunikation/information. Tillsammans med utfallet i patientsäkerhetsenkäten (deltagandet var lågt, bara knappa 38 %) som lyfte fram frågor om närhet, öppenhet och kommunikation och där man också skattade låg självskattad patientsäkerhetsnivå, ger det bilden av att ett fortsatt patientsäkerhetsarbete där fokus behöver ligga på att skapa förutsättningar för en öppenhet och kommunikation mellan närmaste ledning och medarbetarna, behöver lyftas fram. De viktigaste patientsäkerhetsproblemen i vår verksamhet är således kommunikation mellan medarbetare, närmaste chefer samt ledningsgrupp och vår utmaning och viktigaste arbetet beträffande denna insikt är att skapa ett ännu mera öppet klimat och till det en lärande kultur om patientsäkerhetsfrågor, inom kliniken. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 31(42)

32 Avvikelser Kliniken har under året genomfört ett förändrat arbetssätt när det gäller återbesök av patienter. Istället för den traditionella pappersblanketten (R/P) som läkaren registrerade för alla återbesök så sätts de direkt upp på väntelistan/bokas av skrivande sekreterare. När det gäller patienter som varit på andra enheter ex. akuten använder vi oss av bevakningsfunktionen i BMS. Det har inneburit att en arbetsuppgift tagits bort från läkarna samt att patientsäkerheten har ökats i och med den elektroniska bevakningen. Under året var kirurgkliniken med i en första GTT-granskning, Global Trigger Tool, genomfört av vår patientsäkerhetsenhet, i utbildningssyfte. GTT går kortfattat ut på att genom att granska slumpmässigt utvalda journaler (i vårt fall granskades 20 slumpmässigt utvalda journaler) söka efter vårdskador som inte är rapporterade i det interna avvikelsesystemet. GTT är ett komplement till avvikelsehanteringssystemet och syftet är att upptäcka vad som kan leda till en vårdskada. Genom upprepade och systematiskt genomförda GTT över tid kan man upptäcka orsaker och samband som kan leda till en vårdskada, utifrån de bägge kriterierna vårdkriterier och kirurgiska kriterier. Kliniken deltar i de punktprevalensmätningar som genomförs i landstinget. Jämförande resultaten över åren redovisas här nedan: Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 32(42)

33 Resultat PPM-VRI Kirurgavdelning 81: (vårdrelaterade infektioner) VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT ,1 20,3 7, , ,6 7,2 Sörmlands läns landsting är ett av de landsting i landet där minst antal patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner. För att fortsätta att uppnå goda resultat behöver följsamheten till basala hygienrutiner öka. För hela Landstinget Sörmland visar resultaten att bara varannan observerad medarbetare gjorde rätt i samtliga moment. Kirurgklinikens följsamhet beskriver inget undantag. Under våren 2012 kommer samtliga nya medarbetare i samband med introduktionen tilldelas både muntlig och skriftlig information om Landstinget Sörmlands hygienregler. Målet är att alla anställda på kliniken ska följa landstingets hygien- och klädregler till 100 %. Under v genomfördes i landstinget regi en mätning om följsamhet till Basala hygienrutiner och analysen av internt resultat visade på hela 80 % följsamhet. Jämförande resultat för intern mätning för 2011, sammanställd av patientsäkerhetsenheten redovisas här: Patientsäkerhetsenheten MSE Kliniken deltog i trycksårsmätning HT-11. På avdelningen behövs utbildningsinsatser för följsamheten till noggrann inventering av patientens riskfaktorer tidigt under vårdtillfället. I journalsystemet finns modifierad Nortonsskala för att underlätta dokumentationen. Det sker också en madrassinventering under våren 2012 för att säkerställa att goda förutsättningar finns för att förebygga trycksår där riskfaktorer finns hos våra patienter. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 33(42)

34 PPM trycksår Förebyggande madrass Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 34(42)

35 Patienterfarenheter Resultatet från den nationella patientenkäten redovisade ingen statistiskt säkerställd skillnad mot genomsnittet i landet när det gäller frågor om bemötande, upplevelsen av delaktighet, information, förtroende, upplevd nytta och om du skulle rekommendera vården till någon annan. Men vid patientsäkerhetsronden framkom att frågor som återkom vid patientnämndsärenden under året var bemötandefrågor tillsammans med bristande information. Bristande information gällande exempelvis läkemedelsanvändning är något som har uppmärksammats både nationellt såväl som internationellt. Att en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård idag är felmedicinering och brister i uppföljning kring läkemedelsanvändning är ett gemensamt bekymmer. Denna kunskap är givetvis något som kirurgkliniken vill och har för avsikt att arbeta vidare med och delta i de utbildningsprogram och utbildningsinsatser som finns idag på sjukhuset, till exempel i landstingets egen utbildningsportal Ellsa och Teach Back. När det gäller bemötande så finns planer på att under året införa ett utvärderingsinstrument där patienten med hjälp av en lickertskala får ett mätinstrument till hjälp att skatta upplevelsen av stöd under vårdtillfället. Denna återkommande genomlysning av vårt bemötande och stöd till våra patienter ligger till grund för att, utifrån fastställda kriterier och ifall patienten själv så önskar, kontakta patienten för ett uppföljande samtal. På kirurgkliniken vill vi att förväntningarna på oss ska vara högt ställda. Vi vill fokusera på att lyckas möta hela den person som söker vård hos oss. Vi vill att varje patient och närstående ska få svar på sina frågor, bli sedd, känna tillit och förtroende. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 35(42)

36 Ekonomi Personalkostnaden på framförallt avdelning 81 har överskridit budget. 0-budgeterade tjänster, en ökande inskolningskostnad under våren tillsammans med utmaningar att lägga ett schema som håller för en ekonomisk ram i tillräcklig utsträckning har legat till grund för underskottet. Därför införde vi under sommaren obligatoriska nattpass, ett antal tjänster drog ned i samband med kapacitetsanpassningen i september och ett intensivt arbete med schemaläggning gör att under senare delen av året har vi kunnat hålla en budget på personal i balans. I Mertiden ingår fyllnads- enkel och kval övertid: Några kommentarer om personalomsättningen på avdelning 81 Under 2011 låg personalomsättningen på 6 % och motsvarande siffra för länssjukvården är 5,2 %. Under perioden har 5 tillsvidareanställda sjuksköterskor slutat vid avdelningen. Under perioden har också några sjuksköterskor valt att bredda sin kompetens och pröva nya utmaningar inom kliniken. Kirurgkliniker i landet har en förhållandevis hög omsättning av sjuksköterskor och en av anledningarna tros vara att karriärmöjligheter för sjuksköterskan på kirurgkliniker har under åren varit relativt begränsade i takt med att kraven på utbildning och kompetens har ökat. På kirurgmottagningen MSE har ett arbete om förändrade yrkesroller redan sjösatts, med ytterliggare utmaningar för sjuksköterskan under de kommande åren. Men för vårdavdelningen hoppas och tror vi att inom en överskådlig framtid kommer vi att se flera sjuksköterskor hos oss med en vidareutbildning inom kirurgi. Den specialistutbildade sjuksköterskan inom kirurgi har en spännande utveckling framför sig och vi följer denna med stort intresse. Detta hoppas och tror vi kan bidra till att ytterliggare balansera personalomsättningen på kliniken, och kanske framförallt avdelningen, så att vi får behålla en större andel sjuksköterskor på kliniken och avdelningen. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 36(42)

37 Utomlänsvård pdf Bifogat dokument visar utomlänsvården för de tre första månaderna 2012 jmf med 2011, dock saknas vissa utgifter så det är osäkra siffror. Trenden visar att antal slutenvårdsdagar enligt vårdgarantin har ökat Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 37(42)

38 Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Under 2012 kommer vi att jobba med att säkra frekvensen om inrapporterade operationer och endoskopiska undersökningar i de bägge registren Gallriks och Svenskt Bråckregister. Målet är att fler än 90 % av diagnoserna finns inrapporterade i de bägge registren Katrineholms operationsavdelning deltar som piloter i ett projekt om att rapportera in i registren on-line under operation. 2 undersköterskor har redan utbildats och fungerar som spjutspetskompetenta för införande i registren under pass tid under operation. Arbetssättet är prövat och utvärderat på Mora Lasarett. Vi planerar att starta under vecka 16. För att säkra kunskapen kring följsamhet till basala hygienrutiner har vi kompletterat introduktionsprogrammen för all personal med skriftlig information om våra hygienrutiner. Introduktionsprogrammen innehåller också information om de frågor som SKL tillsammans med socialstyrelsen har lyft fram under året om en ökad medvetenhet om patientsäkerhetsfrågor hos våra patienter. Broschyren finns också lättillgänglig för patienter, närstående och personal i allmänna utrymmen i våra lokaler. En viktig utmaning för kliniken är att nå en ökad delaktighet och en lärande kultur beträffande patientsäkerhetsarbetet på kliniken, som beskrivits ovan. Parallellt med detta arbete sker en genomlysning av arbetsmiljön på kliniken, och resultaten av denna kommer i samarbete med företagshälsovården att ringa in prioriterade områden beträffande arbete och hälsa. Vi tror att denna inventering kan skapa förutsättningar för delaktighet hos medarbetarna, en lärande kultur beträffande vårt gemensamma patientsäkerhetsarbete och en ökad högt skattad personlig patientsäkerhetsnivå, tillsammans med mycket annat som tangerar arbetsmiljön för våra medarbetare. Kliniken deltar i följande kvalitetsregister: Palliativa registret Gallriks Svenskt Bråckregister SWEDVASC Colo-Rectal registret Bröstcancerregistret Blås cancer Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer Lever/Galla Njurcancer Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 38(42)

39 Peniscancer Possum Prostatacancer Testikelcancer Swenoteca Hudmelanom Gastronet Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 39(42)

40 Förbättringsarbete En arbetsmiljöenkät i samarbete med företagshälsovården genomfördes under mars månad. Resultaten från enkäten ligger till grund för prioriterade områden inom arbetsmiljöfrågor. Enkäten hade en 83 % svarsfrekvens, bearbetning av resultatet har skett och återkoppling till respektive enhet pågår för fullt. Vi kan redan nu konstatera att det finns en stor spridning mellan enheterna i upplevelsen av arbetsmiljön och tillsammans med företagshälsovården kommer fortsatt plan för arbetet med arbetsmiljön att utformas. Sedan början på 2012 har ledningen på avdelning 81, med hjälp av förstärkning av erfaren verksamhetschef på vårdplatsenheten Nyköping, arbetat intensivt med gruppen på avdelningen och avdelningens grundläggande strukturer såväl som kultur och värdegrund, inkluderande schemaläggning, bemannings mål, rehabiliteringsplaner, anställningsformer osv. Detta arbete är en del i ett fortsatt arbete med prioriterade områden och utifrån enkäten dockas det redan påbörjade arbetet om arbetsmiljö i, det fortsatta arbetet med företagshälsovården. Frekvensen registrerade operationer till de bägge registren Gallriks och Svensk Bråckregister ska ligga på mer än 90 % vid årets slut. Kliniken kommer under 2012 att delta i uppföljande kvalitetskontroll för registret Gallriks. Utbildning för sjuksköterkor på kliniken, en fördjupningskurs på avancerad nivå är under utveckling i samarbete med Mälardalens högskola och Västerås Lasarett. Behörig anställd och antagen vid kursen, får ledig tid för att närvara vid seminarier. Kursen ger högskolepoäng (7,5 poäng). Kliniken deltar i de PPM-mätningar som genomförs under året såsom följsamhet till basala hygienrutiner, trycksårsmätning och mätning av vårdrelaterade infektioner. Resultaten används för den interna utvärderingen och utbildningsinsatser och åtgärdsplaner planeras därefter. Kliniken inför under våren 2012 ett behandlingsprogram utifrån inspiration av ERAS, för hela den perioperativa vården kring tjock och ändtarmscancer. Forskning kring behandlingsprogrammet ERAS drivs internationellt och resultaten har visat att vård utifrån modellen ger bättre resultat med snabbare återhämtning och färre komplikationer. ERAS kan också enkelt beskrivas som ett snabbspår för patienten, s. k fasttrack. Internationella studier har visat att användningen av ERAS vårdplan och checklista minskar vårdtiden med 30 % och att postoperativa komplikationer minskar med 50 %. Klinisk forskning vid svenska sjukhus har visat att vårdtiden minskat från 9 dygn till 6 dygn för denna patientgrupp. Vårdrutinen som tagits fram som modell för Mälarsjukhuset är ett samarbete över klinikgränserna där dietist, sjukgymnast, anestesi och UVA, sjuksköterska på vårdavdelningen och kontaktsjuksköterska tillsammans med ansvarig operatör använder en gemensam checklista som kvalitetssäkrar de olika centrala delarna som patienten passerar från operationsplaneringstillfället och till dess att patienten är färdigvårdad och kan återvända hem. Checklistan synliggör hur de olika processerna påverkar och interagerar med varandra. Vi hoppas och tror, att det leder till snabbare återhämtning för patienten, kortare vårdtider och en halvering av behandlingskrävande komplikationer efter kolorektal kirurgi på MSE. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 40(42)

41 Kliniken har för avsikt att fortsätta arbetet med att genom förändrade yrkesroller förbättra tillgängligheten för våra patienter. Ett exempel på det är att under april månad kommer månadskontroller för våra kärlopererade patienter att utföras av sjuksköterskan på mottagningen. Mottagningsbesöket kvalitetssäkras genom utarbetade riktlinjer från det nationella kvalitetsregistret. Vid avsteg från vårdrutinen kontaktas ansvarig läkare för konsultation och för vidare bedömning. Om de ekonomiska ramarna tillåter så finns planer på att utbilda två av våra sjuksköterskor på mottagningen till endoskoperande sjuksköterskor. Utbildningen är ett exempel på karriärvägar för sjuksköterskan verksam inom kirurgin. Vid exempelvis universitetet i Linköping ges utbildningar för vidare studier inom avancerad klinisk sjuksköterska eller nurse practitioner. Den avancerade kliniska sjuksköterskan och förändrat arbetssätt på kirurgkliniker runt om i landet är en utveckling som vi följer med stort intresse. En av klinikens visioner är att höja utbildningsnivån för vårdpersonalen både genom utvecklad förvärvad kompetens inom kliniken men också att kunna erbjuda formell kompetens på akademisk avancerad nivå för våra sjuksköterskor. Vi planerar för en journalgranskning för några av våra vanligaste diagnoser för att kvalitetssäkra de intentionsdokument som finns framtaget gemensamt med primärvården, såväl som för att säkerställa följsamheten till de konsensus dokument som finns framtagna internt på kliniken. Tillsammans med kirurgkliniken på Nyköpings lasarett planeras för att utveckla samarbete och för att tillsammans göra en översyn över våra gemensamma uppdrag. I februari träffades de båda klinikledningarna för ett första uppstarts möte. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 41(42)

42 Aktiviteter 2012 Aktivitet Utveckling sjuksköterskeuppgifter Självskattningsformulär Uppföljning av VRI-mätning Följsamhet till basala hygienrutiner Journalgranskning för att undersöka och följa upp följsamheten till de koncensus dokument som finns framtagna internt. Utveckla i samarbete med Mälardalens högskola och tillsammans med Västerås kirurgklinik, fördjupningskurs i kirurgi på avancerad nivå, för våra sjuksköterskor. Öka spridningen internt, av antal registreringar i avvikelsesystemet Synergi. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut 42(42)