Finns initiativ runt om i landet - behöver komma tillsammans och nätverka. - Mistra Urban Futures kan spela en roll?

Transkript

1 Anteckningar Mistra Urban Futures nätverksträff 8 december 2017 Erik Berg och Ahmed Salavda - Egnahemsfabriken Tjörn Ahmed kom till Tjörn som asylsökande för fyra år sen, jobbar nu på kommunens integrationsenhet. Erik är arkitekt och jobbat med socialt byggande t.ex. genom Byggbrigader Många olika integrationsaktiviteter på Tjörn exempelvis Mat och Prat. Körkortsutbildning, både teori och övningskörning - körkort behövs för att kunna ta sig runt t.ex. på helgen få bussar. Många engagerade personer på Tjörn gjorde att Ahmed valde att bo kvar. Culture planning Dialogworkshop december 2016 där nyanlända fick skriva och rita hur de skulle vilja bo - utifrån det har kommunen sökt pengar som nu blivit Vinnovaprojektet. Utgå från PLATSENS unika förutsättningar, en framgångsfaktor. Anders Nyqvist - arkitekt i Kalix - inspiration och startskott för tanken "låt flyktingarna bygga sina egna hus". Jobb och bostad år två problem som behöver lösas samtidigt - mest byråkratiska hinder. Har hittat varandra och format sig i aktörsnätverket Möjligheternas Ö - kommun och civilsamhälle i samverkan. Mest lokala aktörer men även t.ex. Chalmers och RISE. Positivt med hösten 2015: många krafter i civilsamhället steg fram och ville hjälpa till, och kommuner öppnade upp på nya sätt för att samarbeta. Vinnovaprojekt "Egnahemsfabriken". Mål att bygga 20 hus under projektet, men framförallt att bygga strukturer och system för att kunna bygga vidare. Även jobba med cirkulära byggmetoder (återanvända byggmaterial), mötesplatser mellan t.ex. nyanlända och unga. Accelerera innovativa byggmetoder och socialt byggande tillsammans. Fick finansieringsbeslut för 1 mån sen, är i formeringsfasen av projektet. Tanken är att kunna möta bostadsbehov hos nyanlända, unga som vill flytta hemifrån, äldre som vill bo mindre och billigt, genom att stötta dessa personer att bygga sina egna hus. Ansökan via hemsida/kommun/kontakt med projektet, behandlas av planeringskomittée som kan prioritera Husbyggaren tar fram ritningar och planerar, med stöd av arkitekt och processledare från projektet. Egnahemsfabriken ger en infrastruktur för byggande. Friggebodar och hus i Attefall-storlek kan byggas på annan plats (en lada som kommunen äger och inte använder just nu) och fraktas till platsen där de ska stå. Tillgång till maskiner och verktyg i gemensam pool. Byggmaterial genom gemensam upphandling och återbruk. Byggledare/byggpedagog, försöker få till extratjänster som nystartsjobb etc för att ha ett antal personer på plats som hjälp och stöd. Finns initiativ runt om i landet - behöver komma tillsammans och nätverka. - Mistra Urban Futures kan spela en roll? Detta var norm på 50-talet! Sthlm hade en hel avdelning på fastighetskontoret för att stötta småstugebyggande, där man fick mark, lån och teknisk rådgivning av staden men gjorde arbetet själv. Arbetet för att få ihop detta projektet har gjorts helt ideellt, tack vare engagemang hos många personer på Tjörn. Bra etablerade nätverk. Men kommunen är svår att samarbeta med Mistra Urban Futures diskusterar även självbyggeri med Familjebostäder i Bergsjön, men samtalen har lite fastnat i formella problem - vad säger facket? Hyresgästförening? Vilket lagstöd finns? Hur kan vi samverka och hjälpas åt att visa upp goda exempel? Inom Mistra Urban Futures? Anders Nyqvist har byggt en by för 50 familjer för 50 år sen. Margareta Forsberg

2 Fyra sociala trender som Stockholm, Göteborg och Malmö har identiferat gemensamt i en gemensam kunskapsagenda. Vi pratar gärna om migration som "hösten 2015", men det har pågått i 1000-tals år och kommer pågå för all framtid och troligen öka med en orolig värld och klimatförändringar. Samtal om migration pågår inom Mistra Urban Futures, har haft olika workshops och samtal både inom Göteborg och nationellt. Tre teman: Hur bygger vi organisationer som kan vara robusta och beredda på snabbt ändrade förhållanden? Så att det inte blir lika chockartat som hösten Migration i ett stad-land-perspektiv, rörelserna mellan stad och land, hur ser de ut och hur påverkar det samhället. I en mindre ort kan en flyktinginflyttning vara räddningen för byskolan, men i förorter i storstäder kan det bli problem t.ex. med trångboddhet. Migrationens rumsliga påverkan, hur formas stadsrummen av migration t.ex. genom moskéer i traditionellt kristna miljöer, nya typer av butiker och caféer. Höll en paneldebatt på temat i Almedalen som blev välbesökt (finns filmat här: Urban lunchtime med samma föreläsare i höstas - filmat, kommer snart på hemsidan. Bra perspektiv på migration i global kontext! Nätverk om migration inom Mistra Urban Futures på gång. Pilotprojekt som nästan är färdigfinansierat: kolla på hur bosättningslagen har påverkat i mindre kommuner och sen i del 2 Göteborg. Forskare i detta är Kristina Grange och Nils Björling på Chalmers. Andreas Diedrich - GU (GRI - gothenburg research insitutute, tvärvetenskapligt centrum vid handelshögskolan) Organisationsforskare, har studerat organsiation av integrering sen Mycket kring validering av nyanländas kunskap och kompetens. ForskningsPROGRAM inte projekt - viktigt för att projektifiering är ett stort problem i samhället - här har iaf 6 år finansiering för att arbeta. Mistra Urban Futures medfinansierar posdoc inom programmet. "VAD gör folk och HUR gör de det när de säger att de håller på med arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda". Inte normativt, inte vad som är bra och dåligt, utan först bara skapa kunskap kring hur det fungerar. Historiskt intressant också, vad har man tyckt och gjort kring detta tidigare? Hade tänkt titta separat på initiativ som kopplas till offentlig, privat och ideell sektor - lite svårt, för flera tar cred för samma initiativ. Utgångspunkten är organisering inte organisationer. Organisationer är ett resultat av organisering. Integration har studerats mest utifrån makroekonomi och policy, men väldigt lite utifrån organisering, hur arbetet går till i praktiken. Tre nivåer som studeras: handlingar (vad gör personer som säger att de arbetar med arbetsmarknadsintegration?), aktiviteter (vad deltar målgrupperna i, mässor, språkkurser, möten, praktik..), initiativ (t.ex. jobbsprånget, snabbspåret, one stop future shop) Fältet definierar även målgrupp - får konsekvens. För vissa väldigt viktigt exakt vilken grupp man tillhör, t.ex. arbetsförmedlingen. Andra kan prata om "flyktingar" och se det som en homogen grupp, men det är det absolut inte (analfabeter-högutbildade, nyanlända, olika länder, olika bakgrund). Programmet inkluderar alla ("utrikesfödda"), men är mycket intresserade hur praktiken definierar sina målgrupper.

3 Idag ett problem att det finns så många initiativ och med dålig koll/synk emellan - hur påverkar det deltagarna? Projektifieringen ett stort problem. Projekttiden tar slut och resultaten tvingas fram mest för att uppfylla projektens egna behov av leverans etc, inte längre målgruppen.. Många aktörer slåss om samma finansiering och målgrupper - konkurrens. Blir också stor tyngd på management, utvärdering - man ska uppfylla indikatorer etc. Mål som kommer uppifrån: det ska bli mer effektivt och gå snabbare. Men vad betyder det i praktiken? Integration kanske inte går att snabba på och göra mer effektivt..? Politiska mål översätts ner i praktiken och det blir inte nödvändigtvis bra. Pilotprojekt, metodutveckling - skjuter det riktiga problemet på framtiden, behöver inte ta tag i organiseringen och implementationen ännu. Projektet lever för att skapa metoder, itne för att nå målen. Integration - vad betyder det egentligen? Vilka kriterier finns, vem bestämmer? Arbetsmarknadsintegration tacksamt, enkelt att mäta om någon har jobb eller inte. Tidiga resultat: klokt att bli mer pragmatisk (t.ex. Tjörns projekt), att göra här och nu, snarare än att ha en tilltro till arbetsmarknadspolitiska mirakelverktyg. Lösningar funkar bäst när de utvecklas underifrån och upp (där det passar att gå upp). Svaret finns inte i en projektplan, utan i alla steg som man tar på vägen från projektplanen till resultat. Diskussion Projektifieringssamhället - hur byggs detta in av aktörer från en nationell nivå genom projektutlysningar etc? Detta är väldigt institutionaliserat, det ska vara tvååriga projekt som utvärderas direkt. Men projekt kan vara viktiga för att ge konkreta exempel, testa, visa hur man kan göra, när kommer underifrån som pragmatiska initiativ. Finns också aktörer som lever på projektmedel, som söker pengar för att de finns, inte för att man vill göra något särskilt. Vi tenderar att fokusera på formella initiativ snarare än pragmatiska handlingar. Aktörer som "mellanlager" som lever på projektmedel - har uppstått för att hjälpa små aktörer att mäkta med att söka och genomföra projekt, men lever sen sitt eget liv Horisontell organisering - hur kan olika organisationer mötas, och alla aktörer kan ta sitt eget ansvar? Viktigt att inte tro att en lösning funkar över allt! Hur får man sen ut budskapen från det vi gör, hur blir det en open source så att alla kan ta del av positiva och negativa erfarenheter? Detta är vi inte bra på. Hur kan forskare hjälpa till i detta? Information overload, det finns för mycket info, det går inte att följa allt som händer. Pilot - ordet används ofta för marknadsföring, att sälja in någonting i en organisation. Men faller ofta sen. Ingen finansierar projekt som inte är innovativa, bara implementera sådant man vet funkar. I minder kommuner finns större möjligheter att etablera snabba, pragmatiska lösningar mellan olika aktörer. Snabbt kan vara fiende till bra och hållbart, att bygga strukturer som lever vidare kanske kräver tid. Men snabbt inte heller generellt dåligt. Varför går det så bra för vissa kommuner med integration? Ingen följer upp detta. Vore mycket spännande att undersöka, går det att flytta lösningar till andra ställen? Vissa småkommuner lyckas, andra misslyckas. Australien tar in väldigt få flyktingar, men de som kommer placeras ut i olika delar av landet och kommer snabbt i arbete, fungerar bra. Nätverkets planering för 2018 Sara-Linnéas tjänst på GR tar slut vid årsskiftet. Vem som blir samordnare 2018 är ännu oklart, men besked kommer så snart som möjligt. Tillsvidare är Ida Boström kontaktperson. Vi kom överens om att vi ska testa att bjuda in de andra parterna i Mistra Urban Futures till nätverksträffarna, via deras samordnare som kan sprida till relevanta personer i organisationerna på samma sätt som kommunernas kontaktpersoner sprider till sina kollegor. Vi tror att nätverksträffarna

4 blir fortsatt relativt "intima" och forum för bra diskussioner, men att det blir en bra breddning att även få in personer som är berörda av temana i de övriga parterna inom Mistra Urban Futures. Förslag på datum, teman och värdar 16 mars: Den blandade staden Stenungsund 18 maj: Social hållbarhet Lilla Edet 24 aug: Mobilitet/nåbarhet Öckerö 28 sept: Stad och land Kungälv 16 nov: Grön/blå Tjörn 14 dec: Kultur i stadsutveckling (ny!) Ale Anteckningar initiativseminarium 8/12 Närvarande: Sara-Linnéa presenterade resultaten från besöken i kommunerna 2017, och de tio teman som sammanfattar kommunernas aktuella utmaningar inom hållbar stadsutveckling. Sanna Isemo och Elma Durakovic från Mistra Urban Futures kansli presenterade projektutveckling som redan är på gång kopplat till dessa teman. Deltagarna fick prioritera vilka ämnen de ville diskutera under dagen. Där sållades två ämnen fram, som deltagarna fokuserade samtalet på under återstoden av träffen. Kultur i stadsplanering + Identitet i stadsutveckling Culture planning - metod som används på Tjörn. Kulturella resurser som finns på platsen och hur de kan användas som en positiv kraft i utvecklingen. T.ex. näringslivsstrategi, turismstrategi eller detaljplan - bjuder in civilsamhället på det sätt som passar, vad man är stolt över, vad man tycker fattas, platser man gillar, jobbar med kartor etc. Sammanställer till en handlingsplan. Leder till lokal mobilisering också, som används för att genomföra handlingsplanen. Budget för att stötta finns på kommunen. Lätt att koppla med en PBL-process om gör innan samrådet - samrådet blir återkoppling. Exploatörerna ser att det blir en "kundundersökning" innan bygge. Finns förvaltningsövergripande arbetsgrupp som jobbar ihop med lokala intresseföreningar. Stenungssund - ÖP som medel för att jobba med identitetsfrågor. Samarbete Steungsund-Orust- Tjörn, egen strukturbild, ifrågasätta GRs strukturbild - alla som ligger i kanterna har "andra kompisar" också Tjörn ser Stenungssund som storstaden Varumärkestänket, vad är vi kontra de andra, konkurrerar med andra kommuner kring invånare. Det urbana stationssamhället tittar på platsidentitet nu. Varberg som case, ny station i Väröbacka. Har ett litet utkast till projektplan/projektidé. Vad händer när orter växer, kopplat till stationssamhällen. Landsbygd som identitet - vill gärna växa men inom befintlig identitet. Härryda utifrån götalandsbanan - att växa och förtäta Mölnlycke centrum, men många är nöjda, det är bra som det är. Hur växer vi på ett sätt som bevarar hur det känns idag, "vi får för guds skull inte bli en förort till Göteborg", även om det är naturligt när kommer ett tåg där nästa station är Göteborg. Landvetter södra som helt ny stad, airport city, stråket mot Borås, landvetter centrum - hur jobbar man där med mycket obebyggd mark. Landvetter centrum - omvandling från mycket parkering till större stadsmässighet. Lätt att börja i stora åtgärder "däcka över motorvägen" istället för i det lilla "vad vill vi vara". Mindre orter: viktig fråga med stoltheten över orten.

5 Göteborg: redan med kring Kultur i stadsplanering - kulturkonsekvensanalys verktyg, dra nytta av Mistra Urban Futures. Håller på att ta fram strategi för kultur i stadsutveckling. Platsutveckling: Östra Göteborg, Gamlestaden intresserade av att jobba med BID som metod och ihop med GU (Ylva Norén-Bretzel). Stor FORMAS-ansökan på gång. Lokala identiteter, "mer majorna-bo än göteborgare", hur kan det stärka områdena men också hela staden. Strukturbilden och GR är en regional identitet, men andra regionala och lokala identiteter, hur kan olika sådana förstärka varandra? Culture planning är en bra metod för att göra förstudie för BID (business improvement district) - att ta fram förutsättningarna för var och hur man ska utveckla Hur får man ihop sammanhanget från specialistnivå och ända upp till beslutsfattare-politiker. Hur implementerar man kunskap upp i chefsled och politik? Politikerna i Stenungsund har lite glömt bort GR som sammanhang, har skrivit på en gång men glömmer gärna sen Hur jobbar GR med politiken? Hur får man med frågorna? GRs identitet, hur jobbar vi med den i våra olika nätverk och i våra sammanhang. Identitet = samhörighet till något, identifiera sig med något. När ska GR fördjupa/aktualisera strukturbilden? Spridda, otydliga signaler från GR kring detta. Också identitets och kulturfråga. Förtroende och tillhörighet är en färskvara Rådslagsprocesser har gjorts men är ett tag sen. Identiteter på olika nivåer - lokalt - i kommunen - delregion - region - nation, finns metoder att utveckla detta? Politikens identitet kontra tjänstemän. Lia Guilardi - handbok kring culture planning - Mistra Urban Futures skulle kunna ta hit henne! Ordna någon workshop där hon berättar och man diskuterar vidare. Platsutvecklingsnätverk - Ylvas idé - starta upp baserat på konkret behov från kommunerna, inte bara BID Kopplat till kunskapsöversikten som startas kring platsutveckling i VGRs regi ordnas seminarier kopplat till det som kommer ut, kanske bra startpunkt? Syftet med den är att vara ett sätt att börja bygga någonting. Urbana stationssamhällets idé är också väldigt tidigt, blir kanske ansökan/koncept om 1-1,5 år, kan kanske knytas ihop? Seminarium bra start, komma in i frågorna och känna på det, sen se om det är nätverk eller projekt som är lämplig form. Workshop kopplat till seminarium bra form! En idé är en konkret utbildning i metoder för platsutveckling: hur har ni gjort? Tjörn kan utbilda, men skulle också behöva vidareutbildning. Kanske nätverk - inte säkert. Utbildning, en dag lite kort, men behöver inte vara jättemassivt. Viktigt att komma igång! Inte gå och fundera för länge - börja göra. Frågan överskuggar annat. Seminarium + workshop. Tänka in politiken! Förankring, utbildning, utveckling. Stenungsund har workshopat med sina politiker, skapar delaktighet och att man bär frågorna. Slutsats: Sanna och Elma tar med sig frågan om ett seminarium med efterföljande workshop för att fortsätta utveckla frågeställningarna kring identitet och platsutveckling.

6 GR tar med sig frågan om en utbildning kring metoder för platsutveckling, med koppling till Mistra Urban Futures.