Frukt och grönt är basen för en hälsosam diet!
|
|
- Jonas Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenkvalitet för Beatrix Alsanius Frukt och grönt är asen för en hälsosam diet! (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 1
2 Frukt och grönt är laddad med positiva värden! Hälsa Välefinnande Det goda livet Ända fram till år 2004 klassades hot för magsjukor från frukt och grönt som ringa! (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 2
3 Utrott relaterade till trädgårdsprodukter Till år 2004: hot för magsjukor från frukt och grönt klassas som ringa! 2005: EHEC relaterad till isergssallad 17% Sverige: Totalt: 45 utrott med ca 2500 registrerade fall 24% 7% 3% 49% Berries Sprouts Leafy salad Fresh hers Carrots Källa: L. Plym-Forshell, 2009 Vilka smittvägar finns? Hur är de relaterade till vatten? Vilka tarmsmittor är relevanta? Vad är en acceptael risk? Hur kan man motverka smittspridningen? (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 3
4 Möjliga smittkällor och spridningsvägar Exkrement från djurhållning eller vilda djur, fåglar Vind, damm Insekter, Patogener Skördeutrustning och -redskap Bevattningsvatten Mänsklig kontakt Urana resp. jordruksrelaterade föroreningar Jordurna vektorer Organiska gödselmedel Efterskördehantering Smittcykeln mellan kultur/gröda och människan måste rytas! Personal; konsument Fel som sker i ett tidigt skede av produktionskedjan kan inte tvunget motverkas i ett senare skede! (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 4
5 II. Uppföljning av vattenhygien I. Vatten som smittärare III. Åtgärder IV. Rekommendationer I. Vatten som smittärare (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 5
6 Hortikulturellt vatten Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Vatten som används för Bevattning Applicering av gödselmedel och ekämpningsmedel Skörd Produktkonditionering Processvatten Källor för evattningsvatten Grundvattenrunn Kommunalt vatten (dricksvatten) Uppsamlat regnvatten Ytvatten Vattendrag (äck, sjö) evattningsdamm Oehandlat eller ehandlat avloppsvatten Fotos: B. Alsanius (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 6
7 Vattenurna smittor tarmsmittor orsakar magsjuka av olika allvarlighetsgrad med illamående, kräkning, diarré och variande varaktighet Virus Norovirus (vinterkräksjuka) Hepatit A Patogena protozoa Giardia spp. Cryptosporidium spp. Bakterier Salmonella spp. Escherichia coli Verotoxinproducerande stammar (EHEC, VTEC; speciellt EC O157:H7) ETEC Campyloacter spp. Shigella spp. Yersinia enterocolitica Listeria monocytogenes Aeromonas spp. Smittvägar i frilandsodlingen Vilda djur, fåglar Bioaerosoler Insekter Vektorer Kontaminerade frö Kontaminerat evattningsvatten Översvämningsvatten Okomposterat gödsel Exkrement Svampar, protozoa, nematoder, dagmaskar som vektorer Källa: Brandl, 2005 (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 7
8 II. Vatten som smittärare 1. Mikroorganismernas oplats på växter a. Generella strategier. På frilandsgrönsaker 2. Överlevnad av E. coli O157:H7 (EHEC) a. I vatten. På plantan c. I marken The magic triangle of damage Växten är vektor! Värdorganism Växt/människa -Disposition -Mottaglighet - Biotiskt - Aiotiskt Miljö Skada Patogen - Patogenicitet - Aggressivitet (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 8
9 Mikroorganismer och växter Karposfär: frukt 10 7 /g Phyllosfär: lad 10 6 /g Endosfär: växtens inre 10 5 /g Rhizosfär: rot /g 1a. Mikroorganismernas oplatser på lad Viktiga faktorer för kolonisering över tid Bladytans utformning Bladets topografi Antal akterier Kommunikation mellan Favoritplatser akterier Bladnerver Biofilm -ildning Stomata Miljöfaktorer (tillgång till näring Trichomaoch vatten Hydratoder samt UV-strålning, nederörd, värme) Sår (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 9
10 1. Mikroorganismer på frilandsgrönsaker Tysk studie; genomfört Indikator för kortvarig fekal förorening: E. coli Indikator för långvarig fekal förorening: fekalstreptokocker Växtslag Kål Blomkål Gurka Sallad Spenat Mynta Gräslök Persilja Max. värde Heterotrofa org. (36 C) CFU/g Totalkoliforma akterier E. coli Förekomsten av indikatorer för fekala nd föroreningar på skördeprodukten varierar 3 för olika växtslag Ingen förekomst av Salmonella konstaterades i denna studie (225 g prov) nd Fekalstreptokocker Källa: Pfleger, 2007 Dr Beatrix Alsanius SLU Dept of Horticulture Microial Horticulture La Alnarp eatrix alsanius@ltj slu se 2.a Överlevnad av E. coli O157:H7 i vatten E. coli O157:H7 (log CFU ml -1 ) 3 8 C 2 1 Faktorer som avgör sjukdomsalstrares överlevnad i vatten: 0 Temperatur 3 15 C Solinstrålning 2 1 Grumlighet (partikelmängd) 0 Organiskt 3 material 25 C 2 1 eller i kraftigt strömt vatten! Veckor = filtrerat och autoklaverat kommunalt vatten = reservoir vatten = sjövatten (Lake Jackson) = sjövatten (Lake Herrick)! OBS! Sjukdomsalstrare kan anrikas i ottensedimentet och virvlas upp vid storm Källa: Wang & Doyle, 1998 (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 10
11 2. Överlevnad av E. coli O157:H7 på plantan Modellkultur: persilja Applikationssätt: organiskt gödsel eller vatten som ärare E. coli O157:H7 kan överleva under påtagligt lång tid på kulturer som vattnats med kontaminerat vatten = ingen kompost = komp. hönsgödsel = komp. kogödsel = stailiserat komp. kogödsel = kontaminerat evatttningsvatten Antal dagar efter plantering Källa: Islam et al., c Överlevnad av E. coli O157:H7 i marken Medium avgörande för E. coli O157:H7 s överlevnadslängd i marken = ingen kompost = komp. hönsgödsel = komp. kogödsel = stailiserat komp. kogödsel = kontaminerat evatttningsvatten Antal dagar efter plantering Källa: Islam et al., 2004 (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 11
12 III. Uppföljning av vattenhygien Vad är en acceptael risk? Acceptael risk kan ses ur olika perspektiv Folkhälsoperspektiv Ekonomiskt perspektiv Dos som framkallar sjukdom EHEC: 1-10 celler Salmonella: celler Vem avgör acceptael risk? Vad används som as för edömningen? Vem tar ansvar för den acceptala risken? (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 12
13 Vattenkvalitet vid evattning Ingen nationell lagstiftning som reglerar vattenkvalitet för evattningsändamål i Sverige MEN: SOSFS 2004:7 Ingen internationell standard MEN: Riktlinje 2001/95/EG Några länder/delstater har nationella rekommendationer eller riktlinjer, t.ex. Tyskland: DIN Kanada: British Columia, Ontario Riktlinjer för vattenkvalitet i Sverige Dricksvatten: SLVFS 2001:30 (Livsmedelsverket) Enskild runn: SOSFS 2003:17 (Socialstyrelsen) Strandadvatten: NFS 2008:8 (ersätter NFS 1996:6 MS:89) Standarder och indikatorer Organismer Processindikatorer Mikroorganismer vid 22 C Mikroorganismer vid 35 C Indikatororganismer Totala koliforma akterier Fekala koliforma akterier E. coli Intestinala enterokocker Patogener Salmonella spp. Pseudomonas aeruginosa Potentiellt infektiösa stadier av parasiter DIN Baseras på en provtagning E. coli, Fekalstreptokocker Salmonella, parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod Fekalkoliforma akterier, fekalstreptokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning Mikroorganismer vid 35 C Pseudomonas aeruginosa (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 13
14 Jämförelse av indikatorer Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar 100 prover Indikatorer Processindikatorer Mikroorganismer vid 22 C, M22 Indikatororganismer Totala koliforma akterier, TC Fekala koliforma akterier, FC E. coli, EC Rekommenderade indikatorer: E. coli Intestinala enterokocker, FS Patogener Salmonella spp intestinala enterokocker Salmonella spp. Similarity M22 TC FC Varialer EC FS Jämförelse av indikatorer Provtagning vid 2 ytvattenkällor i två provtagningsperioder à 30 dagar 100 prover Indikatorer 1.0 Resultat från en period ingen as för att Processindikatorer förutspå situationen i ett senare skede Mikroorganismer vid 22 C, M22 Indikatororganismer Totala koliforma akterier, TC Fekala koliforma akterier, FC E. coli, EC Intestinala enterokocker, FS Patogener Salmonella spp. 2:a komponent :a komponent 2 Damm Serie (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 14
15 Fallstudie från 5 ytvattenkällor Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 orrad runn som kontroll Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle Borrad 2 runn 3 Bäck 4 Uppsamlings -damm Sjö log CFU ml a c c c d -1 a -2 M22 TC EC FS I 4 av 5 ytvattenkällor konstaterades Salmonella upprepade gånger under säsongen; land dessa S. Typhimurium a a Fallstudie från 5 ytvattenkällor; E. coli Provtagning vid 5 ytvattenkällor; 1 orrad runn som kontroll Analyser: 8 ggr; med tre upprepningar vid varje tillfälle 2 EC log CFU ml Halten E. coli varierar påtagligt under säsongen Halten E. coli varierar också inom provtagningstillfället Upprepade prover är nödvändiga för att komma till ett rättvisa resultat = orrad runn; 2 = uppsamlingsdamm 1; 3 = uppsamlingsdamm 2; 4 = uppsamlingsdamm 3; 5 = äck; 6 = sjö (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 15
16 Gränsvärden i olika rekommendationer DIN Baseras på en provtagning E. coli, Intest. enterokocker Salmonella, parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod Fekala koliforma akterier, Intestinala enterokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning Mikroorganismer vid 35 C Pseudomonas aeruginosa Mikroorg. 35 C 1 Fekala koliforma akt 2 E. coli 2 Intestinala enterokocker 2 Salmonella P. aeruginosa Parasiter DIN ND ND BCstand SOSFS 2004: NFS 2008: levande cellhalt (CFU)/ml; 2 CFU/100 ml ND = ej detekterar i 1000 ml Ej del av denna förordning resp. operativ norm Vad är en acceptael risk? 10 veckors kultur; evattning 2 ggr/vecka; mängd 5 mm; skörd 2 kg/m 2 E. coli: 900 CFU/100 ml resp. 100 CFU/100 ml Mängd E.coli som vattnas ut per vecka 900 CFU/100 ml 10 l/m 2 = 9 CFU/ml ml/m 2 = CFU/m 2 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: CFU/m 2 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 900 CFU EHEC/m 2 ; 450 CFU EHEC/kg skörd Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få 45 CFU EHEC i sig Infektiös dos: 1-10 celler Mängd E.coli som vattnas ut per vecka 100 CFU/100 ml 10 l/m 2 = 1 CFU/ml ml/m 2 = CFU/m 2 Mängd E. coli som vattnas ut under en 10 veckors kultur: CFU/m 2 Andel EHEC: 0.1% av E. coli: 100 CFU EHEC/m 2 ; 50 CFU EHEC/kg skörd Dvs om man äter 100 av den råa produkten, riskerar man att få 5 CFU EHEC i sig (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 16
17 Gränsvärden i olika rekommendationer DIN Baseras på en provtagning E. coli, Intest. enterokocker Salmonella, parasiter BC-standard Baseras på geometriskt medel av 5 provtagningar under en 30-dagarsperiod Fekala koliforma akterier, Intestinala enterokocker SOSFS 2004:7 Baseras på en provtagning Mikroorganismer vid 35 C Pseudomonas aeruginosa Mikroorg. 35 C 1 Fekala koliforma akt 2 E. coli 2 Intestinala enterokocker 2 Salmonella P. aeruginosa Parasiter DIN ND ND BCstand SOSFS 2004: NFS 2008: levande cellhalt (CFU)/ml; 2 CFU/100 ml ND = ej detekterar i 1000 ml Ej del av denna förordning resp. operativ norm Hur ska man ta prov? Ta minst 5 prover under en 30-dagars period Sätt pumpen i gång 15 minuter innan provet tas Skicka provet omgående till laet. Ska kylas, dock ej frysas och nå laet inom 18 timmar Analysera med hänsyn till indikatorer nedan Bilda geometriskt medelvärde över proverna under en 30-dagarsperiod Gränsvärde E. coli 1 Intestinala enterokocker Salmonella ND 1 CFU/100 ml ND = ej detekterar i 1000 ml (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 17
18 IV. Åtgärder 1. Generella åtgärder oavsedd vattenkälla 2. Rening a. Långsamfiltrering. Fotokatalytisk rening Foto: B. Alsanius Vägen till ökad produktsäkerhet Mikroiella riskmoment God odlingssätt Utildning o träning Ledarskapsansvar Produktsäkerhetsförsäkring Vattenhygien Växtskydd Gödsel/ Kompost Spårarhet Hälsa o Städning pers. hyg. Hygienis. Krishantering Gårdsiosäkerhet Källa: Gravani, 2006 (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 18
19 1. Generella åtgärder oavsedd vattenkälla Ändamålsenlig lagring av rör Undvik markkontakt Håll fattningarna rena Helst slutna rör; öppna rör kan fungera som oplats för smådjur Håll evattningsrören rena! Ej strandetande djur uppströms eller rikt djurliv i uppsamlingsdammen Kulturegränsning Anpassa evattningstillfälle till skörd calag/fig5405p74thum.jpg Fotos: B. Alsanius Kulturegränsning Kulturegränsning inneär att man minimerar risken för överföring av tarmsmittor från ytvatten genom att odla kulturer med låg risk! Hur förväntas produkten att konsumeras? Färsk eller efter minimal tillredning, inkl frysning Kokt eller processad Hög risk Färsk eller efter minimal tillredning Exempel: salladsgrönsaker, dvs alla typer av ladsallat, ayleaf, kryddor, gurka, paprika, frukt, är, rotgrönsaker som konsumeras utan kokning/eredning Låg risk Produkter som enart konsumeras efter kokning eller tillaggning i ugn Exempel: potatis Tänk på att konsumtionsvanor har ändrats under de senaste åren skiljer sig mellan etniska kulturer (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 19
20 Bevattningssätt Hög risk Spridare Bevattningsramp Låg risk Droppevattning OBS! inte ändamålsenlig i alla kulturer; rening kan vara ett gott alternativ 1. Exempel: Intervall mellan evattning och skörd Modellkultur: krusladig persilja Patogen: iokemisk E. coli O157:H7 Mängd i evattningsvattnet: motsvarande 100, 1000, CFU/ml i en giva på 5 mm Skörd: 3 h, 24 h, 48 h, 72 h efter evattning Log CFU/försöksruta Timmar efter evattning Log CFU/100 g färskvikt a c c a a a a a c Timmar efter evattning Källa: Alsanius et al (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 20
21 Hur kan exponeringen minskas? Övrig god hygien Var inte lyg och prata om det man inte pratar om! Personal Säkerställ förutsättningar för god hygien under aretsdagen Handskar Andra skyddskläder Konsument Exponering i utik Beredning (tvättning, kokning, tillagning i ugn) Fotos: B. Alsanius a. Långsamfiltrering Foto: T. Brand F 3 filtermaterial flödeshastighet filteryta Rening genom kominerad effekt av iologiska, kemiska och fysikaliska mekanismer OBS! Ingen ackspolning Kräver mycket plats Effektiv mot Giardia spp. Foto: T. Brand Foto: T. Brand Foto: T. Brand (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 21
22 . Advanced oxidation technology AOT Foto: B. Alsanius Fotokatalytisk process Hög hydraulisk kapacitet (on-line applikation) Systemlösningar Stationär enhet Moil enhet Effektiv mot Cryptosporidium Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Bevattningsramp Behandling Förfilter 2 Stationär AOT Provtagningsplatser 1 före förfiltret 2 efter förfiltret/före AOT 1 3 efter AOT Pump 4 5 vid evattningsrampen Damm (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 22
23 Behandling 2 Bevattningsramp 5 4 Moil AOT Pump Förfilter Damm 2 1 Provtagningsplatser 1 före förfiltret 2 efter förfiltret 3 4 före AOT 5 efter AOT/ vid evattningsrampen Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien Sammanfattning av provtagningsplatserna och ehandlingarna Behandling Före förfilter Efter förfilter Efter AOT Före AOT Bevattningsramp stationär x x (före AOT) x x 2 moil x x x x (efter AOT) (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 23
24 Fotokatalytisk rening: effekt av position M 22 Antal CFU/ml E. coli Antal CFU/100 ml Aug 20-Aug 27-Aug stationär Behandling Provtagningsplats 6-Aug 20-Aug 27-Aug Behandling Provtagningsplats Antal CFU/ml Antal CFU/100 ml Jul 20-Aug 27-Aug moil Behandling Provtagningsplats 2-Jul 20-Aug 27-Aug Behandling Provtagningsplats Effekt av fotokatalytisk rening på vattenhygien a a stationär AOT före moil/kom AOT före AOT före stationär AOT efter moil/kom AOT efter AOT efter log CFU ml Fotokatalytisk oxidering minskar halten a a av olika indikatororganismer. Placering av utrustning i ledningssystemet av etydelse. a a log Mikroorganismer vid 22 C log koliforma akterier log E. coli Källa: Alsanius, Gustafsson & Stenman, 2009 (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 24
25 Senaste fotokatalytisk utrustning Monterad på evattningsmaskinen God effekt mot Salmonella i ett miljöprov hösten 2010 Foto: B. Alsanius Foto: B. Alsanius Sammanfattning Hur påverkar olika åtgärder på hälsorisker från evattningsvatten? Rekommendationer (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 25
26 Hur påverkar olika åtgärder hälsorisker från evattning med ytvatten? Konsument Hög risk Låg risk Säker Personal Kultur Fält A = Kulturegränsning B = Bevattningssätt C = Mänsklig exponering D = Partiell ehandling Ytvatten Ingen åtgärd A B C D A+D C+D A+C Alla åtgärder Rekommendationer Gå i räschen för produktsäkerhet! (hela värdekedjan) Lär känna förhållandena på ditt företag Vilka riskmoment finns i ditt företag? Ta vattenanalyser över säsongen Ta hygienanalyser av produkten Välj rätt vatten! Anpassa evattningssätt! Överevattning Droppevattning Utilda personalen på alla nivåer! Ha adekvat utrustning som så att hygien kan upprätthållas under aretsdagen! Installera system för att kunna spåra produkten minst ett steg akåt och ett steg framåt i kedjan! Ta fram en plan för krishantering! Fotos: B. Alsanius (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 26
27 Stephen Burleigh Christine Larsson Lilly Kristensen Mehoo Alam Malin Hulterg Anna Karin Gustafsson µhort Mer info: (C) Beatrix Alsanius, SLU, Alnarp 27
? Faror Mikrobiologiska. Vattenkvalitet vid bevattning i ätliga produkter
4 5 Vattenkvalitet vid bevattning av ätliga produkter Örebro, 5 Nov 5 Beatrix Alsanius, SLU Alnarp Institutionen för Biosystem och Teknologi, Avd Hortikulturell Mikrobiologi e mail: Beatrix.alsanius@slu.se
Läs merMikrobiologiska risker i grönsakskedjan
Oktober 2014 Material framtaget i projektet: Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan, 2012-2013 med stöd från Jordbruksverket Dnr 19-666/12 Projektledare: Pernilla Arinder, SIK Projektgruppen: SLU,
Läs merSäkring av hygienisk standard i bevattningsvatten till frilandsodlade grönsaker
Dnr. V0856456 Säkring av hygienisk standard i evattningsvatten till frilandsodlade grönsaker Slutrapport Beatrix Alsanius, professor, och Malin Hulterg, docent SLU, Område Hortikultur, Enheten Hortikulturell
Läs merPX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013
PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merNaturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs merVad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Läs merMikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.
Läs merKoll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Läs merVattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Läs merIsprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merMikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning
Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern
Läs merParametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Läs merHygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Trädgårdsingenjörsprogrammet 15 hp Hygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor Assessment of the hygienic status of surface water used for irrigation
Läs merMikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan
PX20099 Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan Sammanfattande slutrapport Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation Projekt påbörjat Mars 2012 Granskad av Elisabeth Borch Projektledare
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merKvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Läs merSOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Läs merKlimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Läs merHygien och bevattningsvatten
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Hygien och bevattningsvatten ett kunskapsunderlag framtaget på uppdrag av projektet Vatten som smittkälla till djur och människor på Statens
Läs merMILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007
Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit
Läs merVattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon
Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders
Läs merSlutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter
Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter oktober 2013 Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Miljösamverkan
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merProvtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Läs merKVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard
KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER Seminariedag, SIS Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard Tommy Šlapokas Mikrobiologiska enheten, Livsmedelsverket tommy.slapokas@slv.se Tommy Šlapokas
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Läs merKontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov
Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur
Läs merProjekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen
1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen
Läs merKontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006
Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merFiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merNy faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merSmå vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad
FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merFecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Läs merAckrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merRiktad kontroll, hantering av bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Riktad kontroll, hantering av bladgrönsaker Uppföljning av salladsprovtagning 2009 En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Carolina Svavar Illustration av Emma Nordvik Premfors
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merLjus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner
Läs merProjekt hållbarhetstester på charkprodukter
1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester
Läs merEHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH
EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders
Läs merMedicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej
Ackrediteringens omfattning Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Candida albicans, Endotoxin,, semi Endotoxin, Enterobacteriacea e examination: Ph.
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merBevattningsvatten, Ä ngstugans Koloniomra de
Bevattningsvatten, Ä ngstugans Koloniomra de Mellanfjärdens ytvatten jämfört med kommunalt dricksvatten avseende brukarnas och växternas hälsa Ängstugans Koloniförening har under många år använt en ytvattentäkt
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merMyndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merLaboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej
Ackrediterings omfattning Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A001119-002 Mikrobiologisk analys Livsmedelanalys Aeroba Anaeroba sulfidreducerande bakterier Clostridium perfrings
Läs merVerktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält
Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta
Läs merVälkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander
Läs merFrån vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?
Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det? Lena Tryggvason Eurofins Food & Agro Jönköping 2013-09-11 www.eurofins.com Vatten tillväxt, risk för smitta Försämring av
Läs merLaboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Läs merSlutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi,
Läs merVIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merPROJEKT. Salladbufféer
PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 14327709 Sida 1 (2) Provtagningstidpunkt : 1135 Provets märkning : 200-1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 1.7 ±0.26 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merPIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan
PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom
Läs merFÖRORD... 3 INLEDNING...4
6 FÖRORD.... 3 INLEDNING....4 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING OCH HISTORIK....11 FALLET TYPHOID MARY MALLON....11 LAGSTIFTNINGEN HAR TVÅ HUVUDSYFTEN I FÖRSTA HAND....13 ANMÄLDA FALL ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN ÅR 2003....14
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVarför återföring av klosettvatten
Ureahygienisering - erfarenheter från fyra års uppföljning 2016-10-04 Uddevalla, Nätverksträff Små avlopp i Kretslopp Annika Nordin, Institutionen för energi och teknik, SLU annika.c.nordin@slu.se Varför
Läs merDricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Jakob R Ottoson Sveriges lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Learning objectives Pathogens Which ones are we talking about? Where
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde
Kemisk vattenanalys Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1, mod. Titrering 1:1,2, 4 0,01 4 mekv/l Ammonium som kväve TrAAcs 800 Meth. No J-001-88-B CFA 1:1,2,4 10 750 g/l Biokemisk
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merSammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016
1 (5) 2017-01-11 Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016 Innehåll Bakgrund...2 Vad har gjorts?...2 Kartlägga omfattningen...2 Analysera...3 Spåra källan...3
Läs merMartina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merVi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése
Vi som jobbar med livsmedelskontroll Dag Henric Lina Christina Therése Detta kommer vi prata om Livsmedelskontrollen Skadedjursprojektet På gång Tips Hur styrs kontrollen EU Livsmedelsverket Kungälvs Kommun
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merProvtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket
Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merVA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare
Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012
Läs mer