Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning
|
|
- Bo Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (27) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård
2 2 (27) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har under 2012 framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell, tf bitr verksamhetsområdeschef, en Region Gotland Karin Hansén, distriktsläkare, Hemse vårdcentral Margareta Jakobsson, läkare - specialist i psykiatri, ska kliniken Peter Nordström, distriktsläkare, vårdcentralen Visborg Sarah Henriksson, psykolog, vårdcentralen Visborg Och reviderats under hösten 2014 av: Anders Johansson, ST-läkare, Vårdcentralen Wisby Söder Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell, bitr verksamhetsområdeschef, en Region Gotland Michael Lidström, distriktsläkare, Hansahälsan Sarah Seestrand (fd Henriksson), psykolog, Vårdcentralen Visborg
3 3 (27) Innehåll Arbetsgrupp...2 Bakgrund och syfte med överenskommelsen...4 Organisation och uppdrag...4 Psykisk ohälsa...4 Riskbruk/skadligt bruk och beroende...5 Ett gott samarbete mellan primärvård och psykiatri...5 Definitioner och förtydliganden...6 Huvudansvar...6 Svårdefinierade tillstånd...6 Skattningsskalor som stöd för bedömning...6 Remissförfarande...6 Kontinuitet...7 Vårdprogram på stöd...7 Psykossjukdom...8 Bipolär sjukdom...9 Depressionssjukdom...10 Personlighetsstörning...11 Neuropsykiatrisk störning (autism och ADHD)...12 Ätstörning (ortorexi, anorexi, bulimi och hetsätning)...14 Somatoforma syndrom/smärtproblematik...15 Kris- och stressrelaterade tillstånd...16 Ångest/ångestsyndrom...17 Missbruks- och beroendesyndrom...18 Suicidrisk...19 Demenssjukdom och kognitiv sjukdom...20 Unga vuxna med psykisk ohälsa...21 Barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom...22 Våld i nära relation...23 Tvångsvård...24 Uppföljning av överenskommelsen...25
4 4 (27) Bakgrund och syfte med överenskommelsen Överenskommelsen om ansvarsfördelning rör personer från och med 18 år och har fokus på psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik samt riskbruk/skadligt bruk och beroende av alkohol och/eller andra droger. Psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik kan medföra att den enskildes förmåga att fungera i vardagen blir nedsatt. Nedsättningen kan visa sig på ett intellektuellt, känslomässigt eller socialt plan och kan innebära stort lidande. Överenskommelsen är framtagen som ett komplement till befintliga uppdragsbeskrivningar och nationella riktlinjer och ska främst fungera som ett stöd för den enskilde klinikern vid bedömning och val av adekvat vårdnivå. Överenskommelsen utgör dock endast en del i det funktionella samarbete mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård som krävs för att kunna ge patienten ett omhändertagande av god kvalitet. Överenskommelsen utgår från de vanligast förekommande huvuddiagnoserna/diagnosgrupperna för vilka ansvaret för primärvården respektive psykiatrin specificeras. Under varje diagnos tas också övrig viktig information upp. Unga vuxna med psykisk ohälsa är en grupp som tidigt riskerar att hamna i utanförskap och de är därför särskilt viktiga att adressera varför överenskommelsen innehåller ett specifikt avsnitt om unga vuxna med psykisk ohälsa. Definitionen på unga vuxna varierar och någon egentlig åldersgräns kan vara svår att dra men i denna överenskommelse avses personer i åldrarna 18 till 25 år. Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom är ytterligare något som överenskommelsen särskilt poängterar i ett eget avsnitt. Organisation och uppdrag Psykisk ohälsa Inom Region Gotland har primärvården i uppdrag att stå för första linjens vård och behandling till personer från och med 18 år med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård (för närmare information var god se Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland). en är således den instans som andra kliniker och verksamheter i första hand ska remittera och hänvisa personer med psykisk ohälsa till. Vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd, där första linjens vård har visat sig inte vara tillräcklig, ansvarar psykiatrin för kvalificerad utredning och behandling. Vid behov av psykiatrisk specialistvård är det företrädesvis primärvården som ansvarar för att remittering sker. Eftersom psykiska sjukdomar och störningar kan variera över tid kan behovet av vård växla vilket innebär att personer ibland kan få sina vårdbehov tillgodosedda inom primärvården, ibland inom specialistpsykiatrin. För barn och ungdomar, upp till 17 år, har psykiatrin (BUP) i uppdrag att erbjuda såväl första linjens vård som specialistsjukvård.
5 5 (27) Vad gäller rehabilitering för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning har primärvården och psykiatrin tillsammans med Socialförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett gemensamt ansvar. I samband med psykiatrireformen 1995 övergick en stor del av ansvaret för stöd och insatser, men även för viss hälso- och sjukvård, för personer med psykisk funktionsnedsättning till kommunerna. På Gotland innebär detta att Socialförvaltningen (i följande text benämnd SOF) har i uppdrag att initiera, planera och samordna de sociala insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar. SOF ansvarar också för att tillhandahålla boende och anpassat stöd i hemmet. I särskilda boenden och i dagverksamheter ansvarar SOF också för omvårdnad och allmän hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Riskbruk/skadligt bruk och beroende Vid riskbruk/skadligt bruk eller beroende har hälso- och sjukvården och SOF ett delat ansvar. Hälso- och sjukvårdens uppdrag omfattas av tidig upptäckt, kort rådgivning, motiverande samtal (för närmare information vad god se Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011) och i förekommande fall läkemedelsbehandling. SOF ansvarar för kvalificerad kartläggning samt psykologisk- och psykosocial behandling. Utöver detta har SOF också ansvaret för att vid behov omhänderta och ombesörja att personer med missbruk får lämplig vård (detta enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall). Vid riskbruk/skadligt bruk eller beroende av alkohol ska vanligtvis primärvården kunna stå för läkemedelsbehandlingen. Vid bruk eller beroende av andra substanser där det medicinska tillståndet är av allvarligare karaktär vilar ansvaret på beroendeteamet vid ska kliniken (för närmare information var god se avsnittet Missbruk). För barn, ungdomar och unga vuxna med riskbruk/skadligt bruk och beroende finns en särskild verksamhet, MiniMaria. MiniMaria är en integrerad verksamhet, som drivs i samarbete mellan hälso- och sjukvården och SOF, för barn och unga upp till 24 år. Hälsofrämjande insatser Hälso- och sjukvården har i uppdrag att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i enlighet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Inom primärvården finns levnadsvanemottagningar men psykiatrin ska också arbeta sjukdomsförebyggande och stödja patienter i att förändra levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälsosammare levnadsvanor kan bidra till förbättrad psykisk hälsa men för personer med psykisk sjukdom kan förändrade levnadsvanor initialt medföra ökade påfrestningar med sviktande mående som följd. Patienter med psykisk sjukdom kan därför behöva extra stöd från såväl primärvården som psykiatrin för att klara av att bryta ohälsosamma levnadsvanor. Ett gott samarbete mellan primärvård och psykiatri Ett gott samarbete förutsätter en ömsesidig respekt för varandras specialitet, kunskap och erfarenheter. För att ett gott samarbete mellan primärvården och psykiatrin ska vara möjligt är det viktigt att tillse att företrädare för verksamheterna regelbundet får tillfälle att mötas. Utöver de möten som kan ske i samband med konsultationer och bedömningar kan gemensamma utbildningar och regelbundna samverkansforum, på både lednings- och
6 6 (27) medarbetarnivå, ha en positiv inverkan på samarbetet och i förlängningen på den vård som patienten får.
7 7 (27) Definitioner och förtydliganden Huvudansvar I överenskommelsen används begreppet huvudansvar. Verksamheten med huvudansvar ansvarar för att en process, exempelvis bedömning eller behandling, påbörjas. Huvudansvarig har också som regel i uppgift att vid behov utfärda erforderliga intyg, såsom medicinskt underlag och läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH). Vid remittering till annan verksamhet upphör huvudansvaret först när mottagaren tagit över huvudansvaret. För att kunna ta ett huvudansvar kan stöd från andra verksamheter och vårdgrannar vara behövligt. Svårdefinierade tillstånd En del tillstånd kan vara svåra att bedöma och diagnostisera, vilket medför att det också är svårt att definiera huvudansvar. Vissa patienter riskerar att falla mellan stolarna varför gemensamma insatser kan krävas. Till exempel kan vårdplanering behöva ske i ett samarbete mellan primärvård och psykiatri. Därtill är det inte alltid diagnosen som avgör vårdnivå, istället är det ofta patientens aktuella funktionsnivå i kombination med personliga resurser som har avgörande betydelse för vilken instans som ska ha huvudansvaret. Skattningsskalor som stöd för bedömning Under flertalet huvuddiagnoser/diagnosgrupper finns exempel på skattningsskalor som kan vara till hjälp vid bedömning av tillståndets art och svårighetsgrad. Viktigt att poängtera att skattningsskalor endast utgör en del av den sammanlagda bedömningen. Eftersom samsjuklighet är vanligt förekommande rekommenderas både primärvården och psykiatrin att uppmärksamma riskbruk och missbruk med hjälp av formulären AUDIT och DUDIT (screeningformulär för alkohol- och drogkonsumtion, se vidare information under Missbruks- och beroendesyndrom) när patienter söker vård för psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Remissförfarande Vid remittering till ska kliniken ska remissen ställas till ska klinikens jourmottagning. Remisserna behandlas på remisskonferens en gång per vecka och distribueras sedan vidare till respektive team/behandlare. Vid akut behov av bedömning och behandling ska personlig kontakt tas med ska klinikens jourmottagning, därtill ska remissen akutmärkas. Om patientens tillstånd inte kräver akuta insatser men motiverar till snar kontakt ska detta tydligt anges i remissen. När psykiatrin avslutar en vårdkontakt men behov av fortsatt behandling/uppföljning i primärvården finns, ska psykiatrin utfärda remiss till aktuell vårdcentral. Likaså ska remiss utfärdas när patienter som behandlas inom psykiatrin behöver kompletterande insatser från primärvården. Av remissen ska tydligt framgå vilka somatiska och/eller psykiska problem det är som patienten behöver hjälp med.
8 8 (27) Kontinuitet Varje verksamhet ansvarar för att organisera sig så att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses (29 a HSL). För vissa tillstånd, och för vissa patienter, kan kontinuitet vara särskilt viktig. Med kontinuitet menas här framför allt återkommande besök hos en fast vårdkontakt, men begreppet inbegriper också kontinuitet i behandling på en mer övergripande nivå. I vissa fall kan primärvården och psykiatrin behöva utöka samarbetet och eventuellt omfördela ansvaret, så att kontinuitet kan upprätthållas. Vårdprogram på stöd Under vissa stycken i överenskommelsen hänvisas till På sidan finns vårdprogram som har tagits fram inom Stockholms läns landsting (SLL). Region Gotland och SLL har ett samarbetsavtal avseende kunskapsstyrning. Vad gäller psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom innebär detta avtal att Region Gotland inte själva ska arbeta fram vårdprogram utan vi ska använda oss utav SLLs vårdprogram. Även om vårdprogrammen i vissa avseenden främst riktar sig till psykiatrin finns också information som kan vara värdefull för primärvården.
9 9 (27) Psykossjukdom - Vid akuta symtom på psykossjukdom ska akutmärkt remiss skickas till ska klinikens jourmottagning som också ska kontaktas direkt. - Vid misstanke om psykossjukdom skickas remiss till ska klinikens jourmottagning. Patient med diagnostiserad psykossjukdom kan efter gemensam överenskommelse behandlas inom primärvården. - Huvudansvar. - För information om vårdintygsbedömning se avsnitt Tvångsvård. - Viktigt att beakta förhöjd risk för somatiska komplikationer i denna patientgrupp varför patienten bör erbjudas årlig somatisk kontroll inom primärvården. - Om patienten har behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson) bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. - För patienter som har behov av insatser från både socialtjänst (SOF) och hälso- och sjukvården finns lagstadgat krav (3 f HSL och 2 kap. 7 SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mer information och rutiner finns på Förslag på skattningsskalor - För primärvården rekommenderas inga särskilda skattningsskalor. Den kliniska bedömningen är tillräcklig.
10 10 (27) Bipolär sjukdom - Vid misstanke om bipolär sjukdom skickas remiss till ska klinikens jourmottagning. - Patient med diagnostiserad bipolär sjukdom kan efter gemensam överenskommelse behandlas inom primärvården. - Huvudansvar. - Om patienten har behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson) bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. - För patienter som har behov av insatser från både socialtjänst (SOF) och hälso- och sjukvården finns lagstadgat krav (3 f HSL och 2 kap. 7 SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mer information och rutiner finns på - Förslag på skattningsskalor - Om primärvården misstänker bipolär sjukdom men vill inhämta mer information för ställningstagande till eventuell remittering till psykiatri kan lämpligen skattningsformuläret MDQ (The mood disorder questionnaire eller översatt Screening för bipolaritet) användas.
11 11 (27) Depressionssjukdom Enligt Krav- och kvalitetsboken ska primärvården behandla patienter med lätta till måttliga depressionstillstånd och psykiatrin patienter med svår depression. I praktiken kan denna gränsdragning vara svår att göra. Vid osäkerhet är det viktigt att primärvården och psykiatrin konsulterar varandra. - Huvudansvar för lätta till måttliga depressionstillstånd. - Svåra depressionstillstånd. - Hög suicidrisk. - Vid misstanke om bipolär sjukdom, maniska eller hypomana perioder. - Depression med psykotiska inslag. - Depression som inte svarat på två farmakologiska behandlingsförsök i adekvata doser under sex till åtta veckor och/eller inte fått effekt av psykologisk samtalsbehandling/samtalsterapi av korttidskaraktär. - Det är viktigt att fråga personer med depression om förekomst av maniska eller hypomana perioder. - Beakta förekomst av andra tillstånd då samsjuklighet är vanligt vid depression. - Var observant vid depression under graviditet eller efter förlossning, dessa patienter kan kräva psykiatrisk specialistvård. - Vid förskrivning eller dosjustering av antidepressivt läkemedel (eller annan psykofarmaka) är det, om inte annat överenskommits, förskrivarens ansvar att följa upp insättning/förändring innan vidare-/återremittering. Förslag på skattningsskalor - För läkare, psykologer, psykoterapeuter och andra licensierade användare rekommenderas BDI-II (Becks depression inventory) och BAI (Becks anxiety inventory). - För att screena för depression kan också skattningsformuläret MADRS-S (The Montgomery-Åsberg depression rating scale) användas. - För att närmare bedöma förekomst av maniska eller hypomana perioder, och kunna ta ställning till eventuell remittering till psykiatri, kan lämpligen skattningsformuläret MDQ (The mood disorder questionnaire eller översatt Screening för bipolaritet) användas.
12 12 (27) Personlighetsstörning - Psykologisk behandling vid väl avgränsad symtomatologi och problematik. Vid osäkerhet konsulteras psykiatrin. - Huvudansvar för utredning, diagnostik och initiering av behandling när det föreligger misstanke om personlighetsstörning med allvarlig symtomatologi som bidrar till betydande funktionsnedsättning. - Lindriga tillstånd behöver inte alltid utredas eller behandlas men för aktiv behandling av allvarlig personlighetsstörning är psykiatrin den naturliga instansen. - Observera att självskadebeteende, liksom suicidalt beteende, kan vara kopplat till personlighetsstörning och bör då utredas och eventuellt behandlas inom psykiatrin. - Om patienten har behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson) bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. - För patienter som har behov av insatser från både socialtjänst (SOF) och hälso- och sjukvården finns lagstadgat krav (3 f HSL och 2 kap. 7 SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mer information och rutiner finns på Förslag på skattningsskalor - För primärvården rekommenderas inga särskilda skattningsskalor.
13 13 (27) Neuropsykiatrisk störning (autism och ADHD) Neuropsykiatrisk störning, eller utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, är ett samlingsnamn på autismspektrumstörning och koncentrations- och uppmärksamhetsstörning. För dessa tillstånd avgör graden av funktionsnedsättning vem som har huvudansvar. Vid allvarlig funktionsnedsättning, med exempelvis omfattande svårigheter att slutföra studier, sköta ett arbete, utföra sysslor i hemmet och klara av övriga vardagsgöromål bör utredning göras. Lindrigare tillstånd behöver inte alltid utredas. Viktigt att uppmärksamma samsjuklighet. Lindrigare neuropsykiatrisk problematik utesluter inte att behandling av förekommande samsjuklighet sker inom primärvården. - Upptäckt och enklare rådgivning. - Utredning. - Diagnostik. - Psykologisk behandling vid ADHD. - Behandling med centralstimulerande läkemedel vid ADHD. - Övrig psykofarmakologisk behandling mot koncentrations- och uppmärksamhetsstörning. - Huvudansvarig verksamhet/enhet ansvarar för att initiera och delta i samverkan med SOF, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och övriga instanser. - För utfärdande av intyg för körkortstillstånd ansvarar huvudsakligen psykiatrin, primärvården kan utfärda intyg förutsatt att specialistkompetent läkare med god kunskap inom området finns att tillgå. - Habiliteringen erbjuder psykopedagogiska insatser, råd och stöd till personer med autismspektrumstörning. Habiliteringen kan också informera om och förskriva kognitiva hjälpmedel. Huvudansvarig ansvarar för att vid behov skicka remiss till Habiliteringen. - Arbetsterapin (Rehabpsyk) kan erbjuda behandling och insatser till personer med neuropsykiatrisk störning. Bland annat kan arbetsterapin genomföra kartläggning av arbetsförmåga samt informera om och förskriva kognitiva hjälpmedel. - Personer med autismspektrumstörning omfattas av LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kan därmed ha rätt till särskilda insatser. Ansökan om insatser enligt LSS görs till LSS-handläggare på Handläggarenheten, SOF. - För patienter som har behov av insatser från både socialtjänst (SOF) och hälso- och sjukvården finns lagstadgat krav (3 f HSL och 2 kap. 7 SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mer information och rutiner finns på
14 14 (27) Förslag på skattningsskalor - För att närmare bedöma förekomst av neuropsykiatrisk störning rekommenderas självskattningsformulären ASRS (ADHD Self-Report Scale) och för läkare och psykologer RAADS-14 (Ritvo autism- and Asperger s diagnostic scale, förkortad version). - Då riskbruk/skadligt bruk och beroende är vanligt förekommande hos denna patientgrupp är det viktigt att närmare undersöka alkohol- och drogvanor. Både primärvård och psykiatri rekommenderas att använda skattningsformulären AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test).
15 15 (27) Ätstörning (anorexi, bulimi) - En medicinsk/somatisk läkarundersökning är alltid väsentlig vid bedömning av anorexi, dels för att fastställa metabol status, dels för att utesluta andra sjukdomstillstånd. Den somatiska utredningen bör innehålla viss provtagning (se Rekommenderad provtagning nedan för närmare information). - Vid misstanke om underliggande ätstörning önskvärt med bedömning hos psykolog i primärvård som, i samråd med primärvårdsläkare, får ta ställning till om vårdbehovet kan tillgodoses i primärvård eller om remiss ska skickas till ska kliniken. - Huvudansvar för patienter med primär övervikt utan uttalad ätstörning. Rekommenderad provtagning - Längd, vikt, puls och blodtryck - Blodstatus (Hb, EVF, MCHC, LPK, TPK) - Elektrolyter (Na, K, Ca, Fosfat) - P-glukos - Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP) - Kreatinin och urea - S-albumin - Urinsticka (glukos, protein) - Tyroideastatus (T3, T4, TSH) - EKG (vid hypokalemi) - Huvudansvar för patienter med primär ätstörning. - Vid lindrigare former av ätproblem har primärvården möjlighet att konsultera dietist. Förslag på skattningsskalor - För primärvården rekommenderas inga särskilda skattningsskalor. Den kliniska bedömningen i kombination med den medicinska/somatiska undersökningen är tillräcklig.
16 16 (27) Somatoforma syndrom/smärtproblematik - Huvudansvar. - Basal somatisk utredning. - Psykologbedömning och psykologisk behandling. - Teamarbete och behandling i så kallade multimodala team. - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - För substitutionsbehandling vid smärttillstånd ansvarar primärvården. - ska klinikens beroendeteam ska vara behjälpliga vid nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel. - Vid mer komplex smärtproblematik kan Smärtrehab konsulteras. Förslag på skattningsskalor - ens multimodala team har egna rutiner för vilka skattningsskalor som bör användas.
17 17 (27) Kris- och stressrelaterade tillstånd Kris- och stressrelaterade tillstånd omfattar såväl akuta kriser, där kraftiga symtom och låg funktionsnivå är att förvänta, till mer långdragna utmattningssyndrom. en har huvudansvaret för bedömning och behandling men psykiatrin kan behöva konsulteras och involveras i mer komplexa fall. - Huvudansvar. - Komplexa och maladaptiva krisreaktioner som inte svarar på samtalsbehandling, sjukskrivning och/eller farmakologisk behandling i primärvård. - Långvariga stressrelaterade tillstånd med psykiatrisk samsjuklighet som inte svarar på behandling i primärvård. - Hög suicidrisk. - Vid kriser bör samverkan med andra myndigheter och organisationer, exempelvis religiösa samfund och familjerådgivning, övervägas som komplement till eller istället för insatser ifrån hälso- och sjukvård. - Kris och stress kan leda till utmattningssyndrom för vilka primärvården har huvudansvaret. - Då det finns en förhöjd risk för riskbruk/skadligt bruk och beroende i denna patientgrupp är det viktigt att närmare undersöka alkohol- och drogvanor. Både primärvård och psykiatri rekommenderas att använda skattningsformulären AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test). - Vid våld i nära relation finns verksamheterna Mansforum och Familjefridsteamet inom SOF att tillgå.
18 18 (27) Ångest/ångestsyndrom Till ångestsyndrom räknas paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), specifika fobier, social fobi, tvångssyndrom (OCD) och dysmorfofobi. - Huvudansvar. - Svårbehandlade tillstånd som inte svarar på samtalsbehandling och/eller farmakologisk behandling i primärvård. - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - Bedömning och behandling av PTSD med komplex traumatisering, liksom uttalat tvångssyndrom (OCD). - Hög suicidrisk. - Vid mer långdragna tillstånd beakta behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson). Föreligger behov bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. Förslag på skattningsskalor - För läkare, psykologer, psykoterapeuter och licensierade användare rekommenderas BAI (Becks anxiety inventory).
19 19 (27) Missbruks- och beroendesyndrom Vården av personer med riskbruk/skadligt bruk och beroende av substanser (alkohol, droger, läkemedel och dopingpreparat) är en delad angelägenhet för primärvård, psykiatri och SOF. SOF har ansvar för personens sociala behov och psykologisk behandling. - Huvudansvar för upptäckt av eventuellt riskbruk/skadligt bruk och beroende. - Ansvar för rådgivning och motiverande samtal vid riskbruk/skadligt bruk av alkohol. - Huvudansvar för utfärdande av intyg för körkortstillstånd. För hjälp med kartläggning av riskbruk/missbruk och beroende inför utfärdande av intyg rekommenderas remiss/hänvisning till Alkohol- och drogrådgivningen, SOF (se mer nedan under rubriken övrigt). Vid mer komplicerade tillstånd konsulteras psykiatrin för utfärdande av intyg. - Beroendetillstånd och samtidig allvarlig psykisk sjukdom/störning. - Substitutionsbehandling. - Poliklinisk avgiftning samt nedtrappning av beroendeframkallande farmaka. - För psykologisk behandling och psykosocialt stöd vid skadligt bruk och beroende ansvarar ADR. ADR erbjuder bland annat individuellt samtalsstöd, kartläggning och diagnostik av skadligt bruk och beroende, gruppbehandling vid alkoholberoende, haschavvänjningsprogram, återfallsprevention och anhörigstöd. - För barn och unga, upp till 24 år, med riskbruk/skadligt bruk och/eller beroende finns en särskild verksamhet, MiniMaria. MiniMaria är en integrerad verksamhet, som drivs i samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen och SOF. - För antabusbehandling ansvarar den verksamhet där patienten har sin huvudsakliga behandling. - Kartläggning av skadligt bruk och beroende med hjälp av instrumenten ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) och ASI (Addiction severity index) ansvarar Alkohol- och drogrådgivningen (ADR), SOF, för. - Vid skadligt bruk och beroende kan omhändertagande enligt LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) bli aktuellt. - För patienter som har behov av insatser från både socialtjänst (SOF) och hälso- och sjukvården finns lagstadgat krav (3 f HSL och 2 kap. 7 SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mer information och rutiner finns på Förslag på skattningsskalor - För närmare bedömning av alkohol- och droganvändande rekommenderas både primärvård och psykiatri att använda skattningsformulären AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test).
20 20 (27)
21 21 (27) Suicidrisk Att bedöma suicidrisk är ett gemensamt ansvar för primärvård och psykiatri. - Screening för suicidrisk hos patienter som söker vård på grund av psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik. - Vid hög suicidrisk ska akutmärkt remiss skickas till ska klinikens jourmottagning som också ska kontaktas direkt. - Vid akuta tillstånd som kräver vårdintygsbedömning, se avsnitt Tvångsvård. - Huvudansvar för bedömning och behandling av patienter med hög suicidrisk. - Huvudansvar för bedömning och uppföljning av patienter efter genomfört suicidförsök. Efter överenskommelse med patient och primärvård kan dock patienten följas upp i primärvård. - För närmare information och förslag på skattningsskalor se ska klinikens suicidpreventionsprogram samt - De vårdenheter som har journalsystemet TakeCare ska dokumentera suicidrisk i suicidriskmodulen. Förslag på skattningsskalor - Att bedöma suicidrisk är komplext. Utöver den kliniska bedömningen rekommenderas att en mer systematisk bedömning görs och då med hjälp av skattningsskalan Suicidstegen samt frågan om livslust (fråga 9) i MADRS-S (The Montgomery-Åsberg depression rating scale) eller frågorna om självmord (fråga 9) och pessimism avseende framtid (fråga 2) i BAI-II (Becks depression inventory).
22 22 (27) Demenssjukdom och kognitiv sjukdom För demenssjukdomar finns ett särskilt regionalt vårdprogram att följa. - Huvudansvar för basal utredning och behandling. - Läkemedelskonsultation och differentialdiagnostik där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - För utredning av mer komplicerade demenssjukdomar skickas vid behov remiss till Minnesmottagningen. Förslag på skattningsskalor - Vid misstanke om demenssjukdom eller annan kognitiv sjukdom rekommenderas screening med MMT (Mini mental state examination även kallat Mini mental test) och Klocktest.
23 23 (27) Unga vuxna med psykisk ohälsa För personer från 18 år har primärvården och psykiatrin ett delat ansvar. För barn och ungdomar upp till och med 17 år har Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen huvudansvar för både första linjens vård och specialistvård (remiss krävs inte). Eftersom unga vuxna med psykisk ohälsa riskerar att tidigt i livet hamna i utanförskap är det särskilt viktigt att uppmärksamma denna grupp och så snart som möjligt sätta in adekvata insatser. - Huvudansvar. - Motivera till fortsatt kontakt. - Vid svårbehandlade och mer långdragna tillstånd är det dock viktigt att konsultera och ta hjälp av övriga verksamheter och instanser. - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - Viktigt att uppmärksamma unga vuxna med undandragande beteende och isoleringstendenser (så kallade hemmasittare ). Dessa beteenden kan vara uttryck för nedstämdhet eller oro men beteendena kan också vara symtom på mer allvarlig psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Unga vuxna som under längre perioder drar sig undan sociala kontakter bör alltid utredas närmare. - Viktigt att hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa att etablera kontakter med myndigheter och verksamheter som kan hjälpa till att bryta isoleringstendenser och utanförskap. Nära samverkan med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och andra vårdgrannar är väsentlig. - Vid mer långdragna tillstånd beakta behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson). Föreligger behov bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. - För barn och unga, upp till 24 år, med riskbruk/skadligt bruk och/eller beroende finns en särskild verksamhet, MiniMaria. MiniMaria är en integrerad verksamhet, som drivs i samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen och SOF.
24 24 (27) Barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Enligt bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen (2 g HSL 1982:763) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (2 kap. 1 a andra stycket LYHS 1998:531) ska barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Detta innebär att både primärvården och psykiatrin har ansvar för att efterfråga patienters hemförhållanden och om patienten har, eller varaktigt bor med, barn uppmärksamma barnets behov. Poängteras bör att ansvaret gäller även om inte barnet själv visar tecken på psykisk ohälsa. - Beakta och tillgodose barns behov av information, råd och stöd. - Om primärvården kommer i kontakt med barn som visar tecken på psykisk ohälsa överväga remiss/hänvisning till BUP. - Beakta anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL). - Beakta och tillgodose barns behov av information, råd och stöd. - Vid behov erbjuda familjeintervention. - Om vuxenpsykiatrin kommer i kontakt med barn som visar tecken på psykisk ohälsa överväga remiss/hänvisning till BUP. - Beakta anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL). - - Viktigt att understryka att den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL) genast ska anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Denna skyldighet enligt lag gäller oavsett i vilken utsträckning hälso- och sjukvården och dess personal haft möjlighet att beakta barnets behov i enlighet med 2 g HSL och 2 kap. 1 a andra stycket LYHS. - SOF erbjuder stödgrupper till barn och ungdomar som lever nära någon som dricker för mycket eller använder droger, har en förälder med psykisk ohälsa eller har föräldrar som har separerat.
25 25 (27) Våld i nära relation Att uppmärksamma våldsutsatthet är ett gemensamt ansvar för primärvården och psykiatrin. Enligt WHO och FN är våld i nära relation en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor. Därför viktigt att efterfråga hemförhållanden och eventuell förekomst av våld när patienter söker vård för psykisk ohälsa. - Familjefridsteamet (SOF) erbjuder stödsamtal för våldsutsatta kvinnor och till barn och ungdomar som upplever våld i hemmet. - Mansforum (SOF) erbjuder samtal till män. Samtalen kan handla om aggressivitet, svartsjuka och samlevnadsproblem.
26 26 (27) Tvångsvård I vissa fall kan vård behöva bedrivas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Patienter som vårdas enligt LPT kan vanligtvis vårdas inom ska klinikens heldygnsvård. Patienter som kräver vård enligt LRV vårdas normalt inte på Gotland. ens ansvar för vårdintygsbedömningar Då antalet psykiatriker inom psykiatrin på Gotland är starkt begränsat, under jourtid är endast en psykiatriker i tjänst, är primärvårdens ansvar för vårdintygsbedömningar relativt omfattande. Detta ansvar är reglerat i Krav- och kvalitetsbok för primärvård på Gotland. - Huvudansvar för vårdintygsbedömningar i hemmet, arresten och i häktet. - Vid behov kan primärvården även få utfärda vårdintygsbedömningar på ska kliniken. Vårdintygsbedömning enligt 4 på mottagningen eller vårdintygsbedömning inför konvertering från HSL till LPT enligt 11 på heldygnsvården. ns ansvar för vårdintygsbedömningar - På ska klinikens mottagningar och på heldygnsvården ansvarar psykiatrin i huvudsak för vårdintygsbedömningar (undantag se ovan). - n ansvarar också för att ge primärvården konsultation i samband med vårdintygsbedömningar. - Beslut enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) fattas av SOF. n ansvarar för att på begäran av SOF utfärda erforderliga läkarintyg.
27 27 (27) Uppföljning av överenskommelsen Ansvar För uppföljning av överenskommelsen om ansvarsfördelning ansvarar verksamhetsområdeschef eller motsvarande på respektive område. Förslag på utvärderingsfrågor Vid uppföljning och utvärdering av överenskommelsen viktigt att undersöka dokumentets användbarhet samt diskutera behov av förtydliganden och definitioner. Vid revidering av överenskommelsen viktigt att särskilt bevaka - Nytillkomna nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. - Nytillkomna vårdprogram/regionala riktlinjer. - Statliga utredningar och lagförändringar. - Ny forskning om psykiatrisk och psykologisk behandling. - Revideringar av DSM och ICD.
Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning
1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Handläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012) Utarbetad av Sektorsråden allmänmedicin
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Gränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Överenskommelse om samverkan
23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården
Samverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO
Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15
Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15 Innehåll Inledning... 3 Huvudmännens uppdrag och ansvar... 3 Vård- och omsorgsprocess vid psykisk funktionsnedsättning/sjukdom...
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Stina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Samverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen
Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje
Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Trygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)
Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget
Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.
Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen
Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås
Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås -05-09 Sammanställt av Lena Arvidsson, processledare SAMLA där avsnittet genomförandet/kartläggningen av rapporten är
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 3.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN
6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden
Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Mall för lokal samverkan i Fyrbodal
Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med
IFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde
Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Sammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri