Sammanställning av utvecklingsuppdrag i primärvården vår 2017
|
|
- Amanda Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÄLSA i Jämtlands län Sammanställning av utvecklingsuppdrag i primärvården vår 2017 Maj 2017 Sedan 2012 har hälsocentralerna i Jämtlands län haft möjligheten att söka medel för utvecklingsuppdrag i PV. Målet: Uppmuntran till metodutveckling inom det hälsofrämjande arbetet, med uppföljning. För mer information med kontaktuppgifter se: folkhalsa under Arbetar med samt Utvecklingsuppdrag Där finns även presentationer av varje avslutat utvecklinguppdrags erfarenheter/slutsatser av arbetet Hälsosam Ström Strömsunds HC (Utsedd till Årets utvecklingsuppdrag 2012!) Syftade till att lokalt implementera ett arbetssätt för att möta rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för att påverka interventionsgruppen till positiva levnadsvaneförändringar. Utveckla samverkansformer inom folkhälsoområdet mellan primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassan samt andra aktörer i kommunen. Utveckla en organisatorisk form för kontinuerlig kvalitetssäkring och utvärdering av metoder och resultat. Kontakt: Rita Sjöström 5F Fit for fighting for fitness Järpens HC (Utsedd till ett bra utvecklingsuppdrag 2012!) Var ett projekt som bland annat syftade till att identifiera lokala organisatoriska hinder och möjligheter vid användning av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och pröva ett arbetssätt med utvidgad hälsoundersökning/screeningformulär. Detta för att identifiera en effektiv organisationsform för sjukdomsförebyggande åtgärder samt hitta former för att identifiera och intervenera personer med ohälsosamma levnadsvanor. Kontakt: Lars Carle Friskare i Offerdal Offerdals HC Ekonomisk förening Var ett utvecklingsuppdrag som syftade till att göra fler i befolkningen medvetna om riskfaktorer och friskfaktorer för att de ska ges större möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Vilket i förlängningen förväntades att minska behovet av sjukvård. Med Hälsokurvan som utgångspunkt avser man att alla i Offerdal som fyller 35, 40 år samt deras make/ maka/sambo genomgå hälsoprofil och vid behov erbjuda stöd. Kontakt: Agneta Bäckman Folkhälsoarbete riktat mot individer med hypertoni Odensala HC Projektet hade som sina syften att förbättra behandlingen av hypertonipatienter, både farmakologiskt som icke-farmakologiskt. Tidigt upptäcka patienter med diabetes eller förstadier till diabetes pre-diabetes. Systematiskt utnyttja livsstilssamtal och genomföra interventioner kring adekvata levnadsvanor bl a genom att skapa en kostnadseffektiv distriktssköterskeledd mottagning för en mycket stor patientgrupp inom primärvården. Kontakt: Mikael Lilja
2 Samsyn hälsa och välbefinnande hos barn från andra kulturer Familjecentralen Dunderklumpen i Strömsund Projektet syftade till att förbättra föräldrars kunskap om barns hälsa och välbefinnande och att därmed förebygga framtida sjukdom hos barn från andra kulturer. Projektet genomfördes genom gruppvisa samt vid behov enskilda insatser kring barns normala utveckling, behov av vaccinationer, medverkan i förskola och språkkunskap. Kontakt: Annelie Pettersson Åre s hälsokoll Åre hc Syftade till att utgöra en grund till ett långsiktigt arbete med att stimulera Åre s befolkning till hälsosamma levnadsvanor. Metoden man avser att använda är att erbjuda lättillgänglig möjlighet till egenkontroll av hälsa/levnadsvanor samt regelbundet kalla till Hälsokoll vid 55 och 65 års ålder av listade personer som inte är under behandling. Med detta åstadkoms tidig upptäckt av tecken på ohälsa och/eller mindre bra levnadsvanor som kan leda till ohälsa. Vid tecken på osunda levnadsvanor och/eller ohälsa erbjuds patienten stöd och hjälp till förändring. Kontakt: Birgitta Berge Friskare i Lugnvik Lugnvik HC Är ett projekt där man avsåg att dels via en enkät skapa en fördjupad diskussion under läkarbesöket om livsstilens inverkan på hälsan, dels nå fler rökare och kunna motivera dem till rökstopp. Därutöver avser man kalla alla 50-åringar och erbjuda dessa en uppföljning av sin hälsa och livsstil som utgångspunkt för livsstilsförändring när så är påkallat. Kontakt: Olov Englund 2013 I Bräcke faller vi inte Bräcke HC Ett samarbetsprojekt mellan Bräcke hc och Bräcke kommun. Syftar till att förebygga fallskador. Sammanlagt ca 30 patienter med ökad fallrisk erbjuds gruppträffar (10 pers/grp) med teoridel (relevant info för att minska fallrisk) samt praktisk träning av balans och styrka. Dessutom erbjuds hembesök med fokus på fallpreventiva åtgärder. Uppföljning med TUG, Bergs balanstest samt Short FES-1. Grupp-utbildning för diabetes-patienter Svenstavik HC Patienter som fått diabetesdiagnos senaste två åren erbjuds grupputbildning vid fyra tillfällen à två timmar. Teoretisk undervisning (enligt Diabetes Conversation Map ) om diabetessjukdomens komplikationsrisker, kost och motion. Mäter HbA1c, blodtryck, kroppsvikt, blodfetter samt upplevd hälsa; före/efter intervention samt i jämförelse med kontrollgrupp.... behandlingsstudie av MBSR för patienter med stress-symtom... Lugnvik HC Mindfulness Baserad Stress Reduktion (MBSR) prövas i en randomiserad kontrollerad studie på patienter som upplever stressrelaterade besvär. Gruppbehandling i åtta veckor; träffar varvat med hemuppgifter. Effektmått som mäts före, efter 8 veckor samt efter ytterligare 3 månader: blodtryck, b-glukos, HAD (mäter ångest och depression) och ISI (mäter sömnbesvär). Friskare framtid Krokom HC Gruppverksamhet för personer som önskar stöd i att sluta röka och/eller snusa. Åtta träffar à en timme; olika teman vid träffarna och hemuppgifter däremellan. Effektmätning (antal rökfria samt tobakskonsumtion) efter 3, 6 och 12 månader. 3F Järpen HC Flera aktiviteter planeras genomföras; dessa effektmått förväntas påverkas efter respektive insats: 1.HC-personalens testvärde (ml O2/kg kroppsvikt) samt kroppsvikt efter stimulansåtgärder för att öka uttag av motionstimme samt möjlighet till konditionstest. 2.Antal FaR, MIT1,2 och MIA1,2 för samtliga HC-patienter 3. Antal FaR, MIT1,2 och MIA1,2 samt HbA1c efter metabol mottagning ( 4M ) för diabetespatienter 4. Kroppsvikt och testvärde efter ökade insatser för överviktiga patienter. 5.Antal rökare/riskbrukare/motionsaktiva ungdomar i åk 5 efter insatsen benämnd Healthy Generation.
3 Rådgivningsnivåer innehåll och implementering Fjällhälsan Hede Syftar till att förbättra det sjukdomsförebyggande arbetssättet genom att hos HC-personalen öka kunskapen om rådgivningsnivåer, motiverande samtal och samverkan. Insatsernas effekter förväntas speglas i patienternas upplevelse av sjukdomsförebyggande åtgärder (ökad hälsa kommer som nästa steg) FODMAP/IBSskola Åre HC (Utsedd till Årets utvecklingsuppdrag 2014!) Text ur ansökan: Patienter med Irritable Bowel Syndrome (IBS) remitteras från HC i Åre, Järpen och Hallen. Patienterna från Hallen utgör Kontrollgrupp och erhåller sedvanlig behandling. Patienterna från Åre och Järpen genomgår den i detta projekt aktuella Gruppbehandlingen som är manualbaserad, inkluderar fyra 90-minutersträffar samt telefonuppföljningar (8 och 12 månader efter behandlingsstart) och sker under sammanlagt tolv månader. Gruppbehandlingen baseras på en metod (FODMAP) som har visst vetenskapligt stöd men som inte tidigare utvärderats i Jämtlands län. Effektmåtten är bl a IBS-symtom, följsamhet till kostbehandlingsmål, näringsintag, upplevd stress och livskvalitet. Kontakt: Monica Ottosson dietist Åre hc Gruppbehandling med ACT för patienter med kronisk smärta i multimodala team Lugnvik HC (Utsedd till Ett bra utvecklingsuppdrag 2014) Text ur ansökan: I Lugnvik finns redan idag ett multimodalt team. Patienter med kronisk smärta ska behandlas av detta multimodala teamet med metoden Acceptans and Commitment Therapy (ACT). Projektet består av två delar; först utbildning av personalen i det multimodala teamet i ACT, därefter behandling av patienter med kronisk smärta (två grupper med 8 patienter i varje). Syftet är dels att personalen ska öka sin ACT-kompetens, dels att patienterna som genomgått behandlingen ska uppleva förbättringar avseende smärta, depression, ångest, stressnivå och sömnkvalitet (förbättringar som antas minska risken för följdsjukdomar till smärtproblematiken). Mäts före och efter behandling med Linton smärtskattningsformulär, HAD, SCI-93, ELO s stressfråga samt ISI. Kontakt: Åshild Haaheim Lugnvik HC Gruppbehandling med ACT för patienter med kronisk smärta i multimodala team vid Lit HC Lit HC (Utsedd till Ett bra utvecklingsuppdrag 2014) Text ur ansökan: I Lit finns i dagsläget inget fungerande multimodalt team; man avser nu starta igång ett sådant. Patienter med kronisk smärta ska behandlas av detta multimodala teamet med metoden Acceptans and Commitment Therapy (ACT). Projektet består av två delar; först utbildning av personalen i det multimodala teamet i ACT, därefter behandling av patienter med kronisk smärta (två grupper med 8 patienter i varje). Syftet är dels att personalen ska öka sin ACT-kompetens, dels att patienterna som genomgått behandlingen ska uppleva förbättringar avseende smärta, depression, ångest, stressnivå och sömnkvalitet (förbättringar som antas minska risken för följdsjukdomar till smärtproblematiken). Mäts före och efter behandling med Linton smärtskattningsformulär, HAD, SCI-93, ELO s stressfråga samt ISI. Kontakt: Ingela Lindström Lit hc Hälso Sam Ragunda Viktresan Hammarstrand HC Text ur ansökan: Ett gruppbehandlingsprogram för personer med fetma (BMI>30), oavsett om de varit aktuella för GBP-operation eller ej.. Programmet baseras på Lisbeth Stahres KBT-inspirerade metod och genomförs under tolv veckor. Effektmåtten som mäts före och efter gruppbehandlingen är IPAQ (subjektiv nivå på fysisk aktivitet, Kroppsvikt (kg), Midjemått (cm) och Åstrands testvärde (ml O2/kg kroppsvikt/minut). Dessutom intervjuas deltagarna efter genomgången gruppbehandling för att utröna deras upplevelse av programmet samt om det påverkat deras livsstil. Kontakt: Anette Johansson Hammarstrand hc
4 3F i System Järpen HC Text ur ansökan: Tre olika aktiviteter planeras: A sker internt på HC Järpen, B i samverkan med skolor och C handlar om att inventera idéer i kommunen. Aktivitet A består i sin tur av tre delar; A1 riktar sig till HC-personalen och innehåller hälsosamtal, uppmuntran att ta ut motionstimme samt frivilliga konditionstest 2 ggr/år mäts med antalet utnyttjade motionstimmar och konditionstest samt förändringar i antalet sjukdomsförebyggande insatser (registreringar) till patienter, A2 är en metabol mottagning för patienter med diabetes mäts med antal FaR, livsstilsformulär, konditionstest samt HbA1c medan A3 riktar sig till nyblivna föräldrar med livsstilsformulär, och motiverande samtal mäter attitydförändring samt självskattad livsstilsförändring. Aktivitet B består av två delar; B2 är för elever åk 5 i Järpen och innehåller bl a Tobaksfri Duo mäter antal skrivna rökfria kontrakt, B2 riktar sig till elever åk 1 på Hotell Restaurang linjen; information med fokus på rökning, droger (inkl alkohol) och motion mäter andel rökare och droganvändare. Aktivitet C går ut på att samla nyckelpersoner i Åre kommun för diskussioner kring sjukdomsförebyggande arbete redovisas i form av sammanställning med fokus på förslag på hur man kan gå vidare i praktisk samverkan. Kontakt: Lars Carle Järpen hc års utvecklingsuppdrag har ännu inte fått presentera sina erfarenheter för andra HC. För vidare information kontakta respektive kontaktperson/ansvarige. Tillförlitlighet hos blodtrycksmätningar i Hälsorummet Frösö HC Hypertoni utgör en betydande riskfaktor för allvarliga kroniska tillstånd så som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, njursjukdom och demens alla med allvarliga konsekvenser för individen så väl som kostnader och resursåtgång av betydelse ur ett samhällsperspektiv. Tyvärr kan man idag konstatera att bara en av tre behandlade hypertonipatienter når uppsatta behandlingsmål (målblodtryck under 140/90) (Carlberg, Kahan & Nilsson, 2013). På senare tid har diskussionen kring olika typer av blodtryckmätningar aktualiserats i och med ökad användning av digital mätapparatur, så väl inom hälso- och sjukvården som av patienter i hemmiljö. På ett flertal hälsocentraler i JLL finns idag så kalllade Hälsorum där ingen personal finns tillgänglig, men patienter erbjuds att på egen hand bland annat mäta sitt blodtryck med en digital mätare enligt instruktion. Är hälsorumsmätningar pålitliga? Vågar man lita på dem när det gäller diagnos och behandling av hypertoni? Syfte med utvecklingsuppdraget: Att undersöka tillförlitlighet hos blodtrycksmätningar genomförda i Hälsorummet på Frösö HC Kontaktperson/Ansvarig: Cornelia Brusmark, ST-läkare Fördjupning och bräddning av projekt gruppbehandling med Acceptans and Commitment Therapy (ACT) för smärtpatienter och personal Lugnvik HC En fördjupning av ett pågående sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag som syftar till att hjälpa patienter med kronisk smärta. Tanken är att under 2015 fördjupa det multimodala teamarbetet, integrera arbetsterapeut i arbetet samt integrerar Acceptans and Commitment Therapy (ACT) för personalen vid Lugnviks hc. Det förväntas att gruppbehandlingen ska bidra till minskad smärta och därmed minskas risken för såväl fysiska som psykiska problem - därmed skulle projektet vara sjukdomsförebyggande. Samt ge ökad medveten närvaro, acceptans och minskar deras upplevda grad av stress för personalen. ACT insatserna för personalen förväntas ge personalen bättre verktyg att hantera stress. Ansökan avser i huvudsak tre delar; dels pengar till utbildning av personalen, dels behandling av patienter och samt integrerar ACT övningar för personalen. Kontaktperson/Ansvarig: Ulla Ledin/Åshild Haaheim
5 Fördjupning och bräddning av projekt gruppbehandling med Acceptans and Commitment Therapy (ACT) för smärtpatienter och ACT för personal Lit HC En fördjupning av ett pågående sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag som syftar till att hjälpa patienter med kronisk smärta. Tanken är att under 2015 fördjupa det multimodala teamarbetet, integrera arbetsterapeut i det multimodala arbetet, erbjuda Acceptans and Commitment Therapy (ACT) gruppbehandling för patienter med långvarig smärta samt integrerar ACT övningar för personalen vid Lit hc. Det förväntas att gruppbehandlingen ska bidra till minskad smärta och därmed minskas risken för såväl fysiska som psykiska problem - därmed skulle projektet vara sjukdomsförebyggande. Samt ge ökad medveten närvaro, acceptans och minskar deras upplevda grad av stress för personalen genom ACT insatserna. Ansökan avser i huvudsak tre delar; dels pengar till utbildning av personalen, dels behandling av patienter och samt integrerar ACT övningar för personalen. Kontaktperson/Ansvarig: Ulla Ledin/Åshild Haaheim ht vt 2017 Från och med 2016 bedrivs utvecklingsuppdragen från höst till och med vår. Nätbaserad KBT behandling vid insomi Frösö HC Det medicinska begreppet som oftast används är insomni, vilket innebär svårigheter med insomning och/eller ofrivillig vakenhet minst tre gånger i veckan under minst en månads tid. Sömnbesvär är i befolkningen vanligt förekommande och får idag anses utgöra ett folkhälsoproblem, som medför såväl lidande för individen som ökade samhällskostnader bland annat i form av läkemedelskostnader, vårdkostnader och nedsatt arbetsförmåga (SBU 2010). Prognosen för obehandlad insomni har angetts vara dyster; en studie visade att 70 procent att patienterna fortfarande led av insomni 40 månader efter initial mätning och 88 procent efter ytterligare 64 månader. Särskilt utsatta grupper är kvinnor, åldringar och socioekonomiskt utsatta grupper (Mendelson 1995). Prevalensen av sömnbesvär i befolkningen är hög och behandlingen av olika skäl inte enkel. Vi ser utifrån detta skäl att söka utvärdera möjligheten att implementera nätbaserad KBT-terapi som en del i behandlingsutbudet i Region JH. Syfte är att undersöka användning av Sovhjälpen (IKBT vid insomni från Psykologpartners) i klinisk primärvårdsmiljö i region Jämtland Härjedalen. Att utifrån erfarenheter hos patienter och behandlare utforma rutiner och PM för möjlig implementering av Sovhjälpen i behandlingsutbudet inom primärvården i RJH. Kontakt: Karin Alverlind, ST-läkare, Cornelia Brusmark ST-läkare, Kristina Halldorf ST-läkare Se mig Krokom HC samt Torvalla/Brunflo HC Den psykiska ohälsan fortsätter att öka vilket även nu märks inom primärvården dagligen. Hela familjer drabbas när en familjemedlem har psykisk ohälsa. Det medför även ohälsosamma levnadsvanor, som till exempel bristande motion och sämre mathållning. Område Psykiatri har en relativt välfungerande syn på barnperspektivet vilket primärvården saknar. Angeläget att detta även införs i det dagliga arbetet även inom primärvården. Bli mer aktiva att involvera anhöriga i vården förhindras/ minskas vårdbehov för barn/ungdomar och övriga anhöriga. Syfte är att föra ut metoden Beardslee familjeintervention inom olika yrkeskategorier framförallt inom PSE och MVC/BVC primärvården/regionjh som hjälp för personal att involvera familjen i hur psykisk ohälsa påverkar hela familjen samt göra det pratbart. Våra erfarenheter från psykiatrin är att patienter uttryckt att om de själva fått möjlighet till denna intervention, när de var barn, hade förmodligen deras livssituation blivit annorlunda. Barnen blir uppmärksammade på hur de kan förebygga sin egen eventuella psykiska ohälsa. Även patienten påskyndas i sitt tillfrisknande då de kan släppa mycket av sin oro kring sina barn och fått hjälp att öppet prata om sitt mående i familjen. Kontakt: Marie Björs & Annika Schultz
6 Livsstilsgrupp för diabetespatienter Brunflo HC Trots att många patienter vet om att de har en eller flera ohälsosamma vanor, och skulle behöva göra en livsstilsförändring, är detta väldigt svårt för många. En orsak är att man inte förstår vikten av förändringen eller har kunskap om vad en sundare livsstil innebär. En patientgrupp med livsstilsrelaterad ohälsa är diabetiker. Ca 4 procent av befolkningen har diabetes (I och II) och prevalensen ökar (Alfredsson & Andersson, 2013). Ökningen tros komma av bland annat ökade osunda kostvanor, minskad fysisk aktivitet och övervikt. Där finns stora möjligheter i att hjälpa patienter ändra på sina ohälsosamma vanor. Syftet är att undersöka om patienter med nyupptäckt diabetes kan förbättras i sina symptom och sitt mående genom gruppträffar som fokuserar på livsstilsfrågor och beteendeförändring, och att denna förbättring är större, eller jämbördig men mer kostnadseffektiv, än vid sedvanlig uppföljning hos diabetessköterska. Syftet är även att undersöka om gruppverksamheten minskar belastningen på diabetessköterskan, samt se om olika yrkesgruppers kompetens kan användas effektivare i detta komplicerade behandlingsarbete. Kontakt: Brunflo HC, Maria Larm och Lotta Holm Stresskola Krokom HC Stressrelaterad ohälsa är en växande grupp. I enkäten Hälsa på lika villkor 2014, Jämtlands Län (1) uppgav 13 procent av kvinnorna och 9 procent av männen att de känner stress i hög grad. Delrapporten som gäller Krokom (2) visar att unga kvinnor i åldersgruppen år känner sig allt mer stressade och att andelen som upplever stress i hög grad har ökat från procent sedan Detta är en oroande trend. Denna patientgrupp möter vi ofta i vår kliniska vardag och de olika yrkeskategorierna har olika erfarenheteter och kompetens som vi här skulle vilja ta tillvara och utveckla tillsammans. Den hypotes som vi vill pröva är att via samordnade insatser i ett tidigt skede kunna tillhandahålla verktyg för att förbättra livskvalitet, levnadsvanor och att förebygga ytterligare sjukdomsutveckling. På lång sikt kan detta leda till minskad vårdkonsumtion och kortare/mindre sjukskrivning. Syftet med projektet är att prova ett nytt tillvägagångssätt och att utforma ett strukturerat arbetssätt med nära samverkan mellan PSE och sjukgymnastiken. Detta med målsättning att få ett effektivare arbetssätt som gynnar patienten (lägre upplevd stress mm) och som även blir mindre resurskrävande då det sker i grupp. Kontakt: Krokom HC, Sofia Köpsén Kommande utvecklingsuppdrag höst till och med vår 2018 är: Förebygga ohälsa bland samer i primärvården Föllinge HC Genom förebyggande arbete skapa en god kontakt med samer i Föllinge/Krokom samt stärka hälsan hos den samiska befolkningen. Smärtgruppbehandling med KRT Krokom HC Använda ett tydligt utarbetat pedagogiskt material som kan förbättra behandlarnas kommunikation runt smärtproblem. Diabetesskola Lugnvik HC Med ett strukturerat program framtaget av SKL förväntar vi oss att kunna starta en diabetesskola för patienter med Typ-2 diabetes. Strukturerat arbete som ökar det preventiva arbetssättet i primärvården Lit HC Att utveckla en struktur och ett arbetssätt för det preventiva arbetet på HC, gällande levnadsvanor. DSK-mottagning Astma/KOL Krokom/ Föllinge HC Utarbeta rutin för en Astma/KOL mottagning inom primärvården. Virtuella patientgrupper NVO Härjedalen Kunna erbjuda olika typer av gruppaktiviteter för våra patienter på distans. Från och med mars 2017 är Folkhälsan en del av primärvårdsstaben men med samma uppdrag som tidigare. Folkhälsogruppen jobbar med hälsofrämjande arbete inom tobak, kost, trygg och säker sex, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. På enheten finns även en processledare för HFS, Hälsofrämjande hälos- och sjukvård, en distriktsläkare, folkhälsosamordnare, koordinator samt en kommunikatör. Mer information hittar ni på
Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström
Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merAstma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018
180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merDelrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014
Delrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson,
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merVirtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18
Datum Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merImplementering av Hälsolyftet i Närhälsan
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merUtvecklingskraft Kliniska förbättringar
Utvecklingskraft 2012-05-10 Kliniska förbättringar Huskvarna Vårdcentrum Kungshälsan & Rosenhälsan Gränsen mellan ohälsa och hälsa Ohälsa Patogent synsätt Sjukvård Omvårdnad Hälsa Salutogent Friskvård
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merDelrapport Hälsosam Ragunda juni 2013
Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013
HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merPROTOKOLL ANSLAG/BEVIS. Mötesdatum Utskottet för hälso- och sjukvård
Plats och tid Stora konferensrummet, hus 3 kl. 13:00-17:00 ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Christer Siwertsson (M) (Ordförande) Jenny Sellsve (S) Lars-Erik Olofsson (KD) ersätter Elin
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012
HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merUtvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merDiabetesgrupp på hälsocentral
1(13) Diabetesgrupp på hälsocentral Lugnviks HC Ingela Lindström Maria Westerlund 170501-180501 2(13) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE OCH MÅL... 4
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merSjäl & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa
Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merHandlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum
2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merÅrsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter
Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart
Läs merTips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merFörbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter. Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde
Läs merAtt främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs mer