1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) VALLENTUNA KOMMUN. 20t3.

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Utbild ningsnäm ndens arbetsutskott Sam ma nträdesprotokol I (1s) 583 Redovisning av mål och resuttat 2Ot2/2013 Vallentuna gymnasium (UN 20t3.163) Beslut Arbetsutskottet föreslår att Utbildningsnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Vallentuna rymnasium redovisar resultat i form av slutbetyg, resultat på nationella prov, samt jämför dessa med riket och gymnasiets egen resultatutveching under de senaste åren. Yrkanden Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet föreslår att utbildningsnämnden tackar för informationen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Björn Furugren Beselins yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Redovisning avläsåret zotzf zotgvallentuna rymnasium 2. Vallentuna grmnasium Redovisning läsåret zotz- zotg (z) Expedieras till Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR UN ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utvärdering av läsåret 2012/2013 Vallentuna gymnasium Förslag till beslut Utbildningsnämnden tackar för informationen Ärendet i korthet Vallentuna gymnasium redovisar resultat i form av slutbetyg, resultat på nationella prov, samt jämför dessa med riket och gymnasiets egen resultatutveckling under de senaste åren. Handlingar 1. Redovisning av läsåret 2012/2013 Vallentuna gymnasium Marie Truedsson - Eva Lod Enhetschef Ska expedieras till: Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX UN@VALLENTUNA.SE

3 VALLENTUNA GYMNASIUM 2013 Redovisning av mål och resultat

4 Innehåll 1. Vision och framgångsfaktorer Verksamhetsmål Kvalitetsmått

5 1. Vision och framgångsfaktorer En tydlig profil för Vallentuna gymnasium skapades under höstterminen Den knöts samman med sex framgångsfaktorer och utifrån dessa formulerades verksamhetsmål för läsåret. Vision och skolans mål grundar sig på såväl de statliga styrdokumenten som de kommunala målen. De utgår också från analys och utvärderingar av tidigare års måluppfyllelse. Visionen är: Medvetna individer som vågar möta världen. Den övergripande profilen handlar om att lyfta fram skolans internationella kontakter, studieresor och praktik utomlands. Även andra internationella aktiviteter betonas som FN rollspelet som gymnasiet har arrangerat årligen från 1996 och som samlar deltagare från flera gymnasieskolor i Stockholms län. Skolans uppdrag eller mission är: Våra elever ska bli aktörer i sin egen utbildning och sina egna liv samt nå goda kunskapsresultat. Den gemensamma värderingen som gymnasiet arbetar efter är Var den du är, bli den du vill. Tanken bakom detta är att elever som är medvetna om sina studier och vad som krävs också når goda resultat. Eleverna ska tränas i att ta mer och mer ansvar för sina studier, det ska finnas en tydlig progression i den förmågan från årskurs ett till studenten. I detta sammanhang betonas elevens närvaro. I kontinuerlig formativ bedömning kan läraren återkoppla till eleven vad som krävs och hur eleven ska nå sina mål. Verksamheten ska alltid arbeta för att åstadkomma en lärmiljö som präglas av ömsesidig respekt och tillit. Det ska finnas ett gott förhållande mellan eleverna och personalen. Det inbegriper att skolans personal ska arbeta förebyggande mot mobbning. Det ska också finnas tydliga regler för ordning och vuxna som följer upp om något inträffar. I arbetet med att förankra värderingen i det vardagliga arbetet ligger också att underlätta samarbete på olika sätt, mellan elever, olika elevgrupper och mellan lärare kring elevernas utbildning. De framgångsfaktorer som verksamhetsårets mål baseras på är följande; ämnesövergripande arbetssätt, internationalisering, digital kompetens, inflytande och demokrati. En ytterligare framgångsfaktor handlar om hur arbetet organiseras, självständiga arbetslag är en viktig del av detta. Personalen ska vara utbildad och engagerad och ska utifrån sin roll ta helhetsansvar för elevernas utbildning. Verksamhetsmålen baseras också på en strävan efter attraktiva utbildningar som syns och märks. Dessa framgångsfaktorer är dels baserade på skolans erfarenhet dels på pedagogisk forskning. Skolan har arbetat ämnesövergripande under en följd av år. Första ämnesövergripande undervisningen var inom ramen för problembaserat lärande som startades Ett ämnesövergripande arbetssätt betonas i Läroplanen för gymnasiet, gymnasiet har på olika sätt skapat organisatoriska förutsättningar genom schemaläggning och planering för att uppfylla detta. 3

6 2. Verksamhetsmål: 2.1 Mål: Ämnesövergripande arbetssätt Fortbildning i temaläsning genomförs. Kompetensutveckling för all personal har genomförts. Syftet med denna har varit att förankra arbetssättet med ämnesintegration och temaläsning för all personal. Att skapa ett kollegialt lärande där nya medarbetare lär gemensamt med medarbetare som varit länge på skolan. Syftet har också varit att arbeta vidare med teman utifrån nya kurser i GY11. Tidigare kompetensutveckling om formativ bedömning, har följts upp och anpassats till nya betygssystemet. Temaplaneringen har fokus att tydliggöra programmets berättelse med ledmotiv, förmågor och progression. Ledmotiven är tänkta att löpa som en röd tråd genom elevens tre år, de baseras på läroplansmål och mål för programmet. På så sätt skapas en helhet i elevens utbildning. När det gäller progression från årskurs ett till tre formulerar de pedagogiska arbetslagen förmågor och kompetenser som gäller för de olika programmen och följer upp dessa i temaplaneringen och i utvärdering med eleverna. På vissa program är detta genomfört fullt ut. Fortsatt arbete behövs för att alla elever ska få en tydlig plan för sina tre år med ledmotiv och med progression från årskurs ett till tre. Progressionen gäller exempelvis förmågor som kommunikativ förmåga, digital kompetens och källkritisk förmåga. Läroplanens mål integreras på detta sätt i temaplaneringen och i planen för elevernas hela gymnasieutbildning. Förmågorna överensstämmer också till stor del med EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Schemaläggningen prioriterar ämnesövergripande teman på alla program I schemaläggningen prioriteras ämnesövergripande teman. Ibland uppstår dilemman mellan en strävan att tillgodose elevernas valmöjligheter och tid för temaläsning. Schemaläggning ses som en pedagogisk fråga och dilemman diskuteras av berörd personal för att komma fram till lösningar och ibland är kompromisser nödvändiga. Minst tre programövergripande teman har genomförts. Minst tre programövergripande teman har genomförts. Hälstemat omfattade alla elever i årskurs ett oavsett program. Elever på Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program deltog i FN rollspelet. Sex-och samlevnadstema genomförs för alla elever i årskurs två. 4

7 2.2 Mål: Internationalisering Praktik utomlands för yrkeselever Elever på Handelsprogrammet har gjort praktik i Antequera i Spanien. De har arbetat på stadens turistbyrå samt på en campingplats. På detta sätt har de fått kontakter och personliga möten med människor i ett annat land något som är något som är direkt kopplat till programmets examensmål. En plan för internationalisering skapas per program Flera program har genomfört studieresor eller utbyten. Elever på samhällsvetenskapligt och Ekonomiskt program har deltagit i ett utbyte med en gymnasieskola i Antequera i Spanien. Elever som läser Engelska C har rest på en språkresa till Dublin. Lärare på fordonsprogrammet besökte lärlingsutbildning för fordonsmekaniker i Tyskland. Arbete är påbörjat med en plan för internationalisering det arbetet kommer att fortsätta i respektive programlag under läsåret 2013/2014. Arbete fortsätter för att fler elever ska få ta del av internationella utbyten och studieresor. 2.3 Mål: Digital kompetens IKT plan skapas Eleverna disponerar en egen dator under sin gymnasietid och lärplattformen Fronter ska användas för kommunikation mellan lärare och elever om uppgifter, examination, inlämningar med mera. På skolan finns en IKT pedagog som kan ge stöd till lärare kring hur datorerna kan användas i undervisningen, (IKT, Information, Kommunikation och Teknik). IKT pedagogen arbetar också direkt gentemot eleverna och syftet är de ska bli självständiga i att hantera datorn, att de ska ha tillräcklig kunskap för att kunna använda olika program. Lärarna arbetar med källkritik och frågor kring informationssökning. Kompensatoriska program finns att tillgå för alla elever. Delar av en IKT plan finns men den behöver sammanställas och konkretiseras för att bli ett bra verktyg för elevernas utveckling. I planeringen av kommande läsår finns arbetet med elevernas digitala kompetens med, det ska ingå som en del i temaarbetet. Arbetet utgår från ett av de åtta mål som EU kommissionen formulerat för det livslånga lärandet. 2.4 Mål: Inflytande och demokrati Plan för elevinflytande utformas Plan för elevinflytande har skapats. Ett elevråd har bildats under läsåret. De har gemensamma möten med rektor och kurator. Tydliga klassråd med konkret dagordning utformas 5

8 Tydliga klassråd finns och är schemalagda. Eleverna har fått konkreta frågor att diskutera, exempelvis uppföljning av elevenkäter och arbetsmiljö. Eleverna har involverats i arbetet med ordningsregler. Stormöte med elever, rektor och kurator Minst ett stormöte per termin har genomförts. Eleverna har fått möjligheter att påverka vilka frågor som ska tas upp. Elever involveras i arbetsmiljöarbetet, matrådet fortlöper På byggprogrammet finns elevskyddsombud som deltar i veckovisa arbetsmiljöronder. Fordonsprogrammet kommer att arbeta enligt samma modell under läsåret 2013/2014. Elevskyddsombud deltar på den gymnasiegemensamma skyddsronden. Matrådet ingår som en punkt på stormöten och för elevrådets styrelse. 2.5 Mål: Självständiga arbetslag, med utbildad och engagerad personal som utifrån sin roll tar helhetsansvar för elevernas utbildning. Vi tydliggör arbetslagens uppgifter och mandat Den nya organisation som ska börja gälla för läsåret 2013/2014 har tydliga programlag som ska arbeta pedagogiskt kring elevernas hela utbildning. Programlaget har också ansvar för att kartlägga elevernas stödbehov. På detta sätt kan en tydligare organisation skapas. Fortsatt arbete för att göra programlagens, arbetslagens och ledningsgruppens mandat och roll tydlig. Stärka arbetet med omdömen, åtgärdsprogram samt mentorskonferenser Under vårterminen 2013 gjordes en utredning som resulterade i förslag till ny organisation, den börjar gälla läsåret 2013/2014. Ett syfte med den nya organisationen är att tidigt fånga upp elever som har stödbehov och att sätta in åtgärder snabbt Elevhälsoteamet besöker de olika programlagen en gång per månad för att diskutera stödbehov hos elever samt närvaro. Dessa gemensamma möten elevhälsa och lärare dokumenteras och utgör grund för beslut om åtgärdsprogram. En struktur skapas på detta sätt och det blir likvärdigt för alla elever på skolan. En brist som vi identifierade med det tidigare systemet var att det kunde ta lång tid innan stödbehov uppmärksammades. Mentorskonferenser genomfördes endast en gång per termin och det innebar att elevernas resultat diskuterades för sällan i strukturerad form. Utvecklingsarbete är påbörjat kring återkoppling till elever och vårdnadshavare, en grupp lärare kommer att fortsätta det arbetet nästa läsår. Arbete är påbörjat för en ny omdömesmodul som enklare och tydligare ska ge information om elevens resultat. 6

9 Påbörja arbetet med bättre rutiner för kontakten med hemmet En ny omdömesmodul kommer att börja användas under läsåret 2013/2014. Den kommer att ge vårdnadshavare en tydligare bild av elevens resultat. 2.6 Mål: Attraktiva utbildningar som syns och märks Tydliga profiler tas fram Tydliga profiler finns för alla program, övergripande för hela skolan är en internationell profil. Utifrån den har programfördjupningar valts som passar den profilen, det handlar om hållbar utveckling för Naturvetenskapligt och Tekniskt program. Internationell ekonomi för Ekonomiprogrammet, internationell profil för Samhällsvetenskapligt program. På Samhällsvetenskapligt program med beteendeinriktning är profilen psykologi. På yrkesprogrammen ges möjlighet till praktik utomlands. Arbetet fortsätter med att föra ut profilen för att den ska bli välkänd. 3. Kvalitetsmått. Kvalitetsmått är indikatorer på de mål som Utbildningsnämnden har formulerat. Målen mäts genom Våga visa enkät i årskurs 2 samt skolans egen enkät i årskurs tre som följer upp programmål och examensmål. Under läsåret genomfördes en extra enkät kring trygghet och trivsel. Goda betygsresultat vid Vallentuna gymnasium. Betygspoäng per program i Vallentuna gymnasium ska minst motsvara genomsnittet för riket. Betygspoäng summerat för yrkesprogram och högskoleförberedande program i Vallentuna gymnasium ska minst motsvara genomsnittet för riket. Resultat: Betygspoäng per program för Vallentuna gymnasium ligger på 14,2. Detta värde ligger högre än målvärdet på 14,1. Resultaten på de nationella ämnesproven ska minst motsvara genomsnittet för urvalet i den nationella insamlingen. (Examen och utbildningsbevis, samt SCB-statistik) 7

10 Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar: Minst 80 % av eleverna i årskurs 1 och 2 är nöjda med verksamheten (indikator gymnasieenkäten årkurs 1 och Våga Visa årskurs 2) Resultat: 77 % av eleverna är nöjda med skolan. En viss ökning jämfört med 2011 och 2012 då motsvarande siffra var 72 % respektive 73 %. 86 % är nöjda med sitt program, ett resultat som ligger över genomsnittet för Stockholms län som är 80 %. En närhet mellan elever och lärare samt att eleverna upplever att de får stöd i sina studier bidrar till att eleverna är nöjda med sitt program. Aktivt mentorskap och många trivselskapande aktiviteter bidrar också till att eleverna är nöjda. Andelen elever som är nöjda också med skolan behöver öka. Analys behöver göras för att förstå skillnaden mellan svaren. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val för våra och andra kommuners elever. (Indikator Vallentuna gymnasium ska öka sin andel av det totala antalet gymnasieelever. ) En tydlig profil för Vallentuna gymnasium ska utarbetas under Resultat: En tydlig profil är utarbetad för gymnasiet. Andelen elever i Vallentuna kommun som väljer Vallentuna gymnasium är 22 %. Aktivt arbete för att föra ut information om gymnasiets program och verksamhet pågår. Aktiviteter för att förstärka förtroendet hos allmänheten har genomförts. Exempelvis deltagande på Näringslivsdagen, ett samarbete mellan företag, gymnasiet och kommunen. Vårdnadshavare och allmänhet har inbjudits till öppen föreläsning om tonårstiden. Gymnasiet deltar på Gymnasiemässan, samt i ett antal utvalda medier med annonser och information. Alla elever i årskurs 9 besöker gymnasiet för att få information om program och studievägar. En kommunikationsplan finns som beskriver mål och aktiviteter. Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet: Minst 95 % av eleverna vid Vallentuna gymnasium känner sig trygga på sin skola. (indikatorer gymnasieenkäten, våga visa och årskurs 3-enkät) Resultat: 89 % av eleverna känner sig trygga var motsvarande siffra 95 % och 2012 var den 89 %. Genomsnitt för Stockholms län är 92 %. Skolan har genomfört en egen enkät för att undersöka vidare orsaker bakom minskningen. Förebyggande arbete sker med eleverna för att öka 8

11 andelenelever som känner sig trygga. Ytterligare analys behövs exempelvis om det finns könsskillnader eller om skillnader finns mellan olika program. 81 % upplever att det är en positiv stämning på skolan. Den siffran ligger i nivå med Stockholms län där 80% har svarat positivt på samma påstående. 89 % av eleverna anser att lärarna bemöter dem positivt. Det resultatet ligger över Stockholms län där 82% svarat positivt. Stimulerande undervisning: Minst 80 % av eleverna i åk 2 vid Vallentuna gymnasium upplever att de stimuleras till utveckling och lärande. (Våga Visa) Resultat: 66 % av eleverna svarar att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mer. 92 % av eleverna svarar att lärarna är kunniga i sina ämnen. Detta resultat är högst i länet. 78 % av eleverna svarar positivt på påståendet Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Ett resultat som ligger mycket över genomsnittet i Stockholms län som är 62 %. God vägledning inför framtida studier och yrkesval: Minst 70 % av eleverna i åk 2 vid Vallentuna gymnasium är nöjda med den information och vägledning som de får genom skolan inför framtida studier och yrkesval. (Våga Visa) Resultat: 67 % anser att de har fått information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. Genomsnittet för Stockholms län är 52 %. Studieoch yrkesvägledarna arbetar efter en strukturerad plan med tydliga mål för vägledningen under gymnasietiden. God etablering på arbetsmarknaden: Antalet elever på yrkesprogrammen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar inom 2 år efter avslutad gymnasieutbildning är högre än riksgenomsnittet. (Indikator, personliga kontakter med yrkeslärarna). Resultat: 78 % av eleverna som gick ut från ett Yrkesförberedande program 2011 arbetar eller studerar våren På byggprogrammet arbetar 18 av 31 elever inom byggbranschen. På fordonsprogrammet arbetar 10 elever av 14inom fordonsbranschen. Samtliga elever har arbete. Av de 21 elever som gick ut Handelsprogrammet arbetar 10 inom Handeln, bland dessa är det också vanligt med arbete inom förskolan. Kvalitetsmåttet är tänkt att mäta anställningsbarhet och hur väl skolan lyckas med uppdraget att eleverna ska vara väl förberedda för yrkesliv eller studier. 9

12 Hög andel elever som uppnår grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Andelen elever från ett studieförberedande program vid Vallentuna gymnasium som uppnått grundläggande behörighet för universitets-och högskolestudier ska minst motsvara genomsnittet för riket. (Indikator, Antal elever med Högskoleförberedande examen) Resultat: 87 % av eleverna som gick ut gymnasiet 2012 hade uppnått grundläggande behörighet. Detta värde ligger i nivå med målvärdet. Andelen elever från ett yrkesprogram vid Vallentuna gymnasium som uppnått grundläggande behörighetför universitets- och högskolestudier ska minst motsvaragenomsnittet för riket. Resultat: 74 % har uppnått grundläggande behörighet. Målvärde minst 87 %. Fortsatt arbete för att nå målet. Åtgärder som har genomförts handlar om förstärkta insatser av specialpedagogerna, sommarskola för elever som har fått icke godkända betyg samt schemabrytande intensivdagar med matematik. Hög andel elever som fullföljer utbildningen inom fyra år. Andelen elever vid Vallentuna gymnasium som fullföljt utbildningen inom fyra år ska minst motsvara genomsnittet för riket. (Examensbevis och elevstatistik) Resultat: 78 % av eleverna vid Vallentuna gymnasium fullföljer utbildningen inom fyra år. Detta resultat är högre än målvärdet som är minst 76 %. Hög andel behöriga lärare Andelen behöriga lärare vid Vallentuna gymnasium ska vara minst 80 %. Resultat: 77 % av lärarna är behöriga. Yrkeslärare är undantagna från skollagens krav på behörighet. Gymnasiet har två yrkeslärare som ska påbörja sin utbildning under läsåret 2013/2014. Miljö och energi Utveckling av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Resultat: Vallentuna gymnasium arbetar enligt ansökt certifiering, Grön flagg. 10