Den sokrateiska dialogen

Transkript

1 Den sokrateiska dialogen 1. Vad tänker du om det här? 2. Vad betyder det här för dig? 3. Vad rör sig i ditt inre just nu? 4. Vad är det som stöder det här antagandet? 5. Finns det ett annat sätt att tänka om den här saken? 6. Om det där var sant, vad skulle det betyda för dig? 7. Vad annat tänker du på? 8. Hur förklarar du det där? 9. Vilka är för och nackdelarna med ditt val? 10. Hur förstår du den här saken?

2 Pastoralkurs i själavård Samlevnadsfrågor Familjefrågor Jan-Erik Nyberg

3 Varför skall församlingen vårda familjen? NT: familjen/oikonomia är den minsta enheten i samhället, inte individen. Luthers regementslära Synen på hur Gud verkar i världen och i kyrkan Vår kunskap om de nära relationernas betydelse för människans välmående, hälsa och upplevelse av livsmening.

4 Det bortglömda regementet Den lutherska regementsläran omfattar också ett mindre behandlat tredje regemente, familjens regemente, som delvis överlappar det världsliga och det andliga regementet och samtidigt utgör en särskild enhet. Det andliga regementet Det världsliga regementet Hemmets regemente

5 Den katolska vs den lutherska synen på kyrkans roll i världen (Lasse Halme, 2011) Den katolska synen Gud Kyrkan som förmedlare Den lutherska synen Gud Kyrkan som tjänare och gemenskap Världen Världen Den lutherska synen: Gud handlar med världen omedelbart och via kyrkan => Gud är redan närvarande i familjen när kyrkan möter familjen

6 Hur arbetar Gud med familjen? Genom kallelserna: Barnets kallelse: Vem är jag? Kallelsen till vuxenhet: Vad är min uppgift? Kallelsen att leva i relation där jag älskar och är älskad. Kallelsen att bli förälder, att möta och spegla barnets fråga... I alla kallelser finns Gud närvarande och verkande

7 Hur själavårdar kyrkan familjen Låt familjen bli synlig i församlingens verksamhet, genom att tala till familjen, inte bara till de olika åldersgrupperna. Genom det personliga mötet med familjen, det stödjande och vårdande förtroliga samtalet Familjen är närvarande i alla prästers själavårdande möten genom sitt arbete Familjen behöver ibland särskilt utbildade själavårdare, familjerådgivare Svenskspråkiga kyrkliga familjerådgivare finns i Borgå, Helsingfors, Esbo, Karis, Åbo, Vasa, Jakobstad, Karleby.

8 När ska man hänvisa en individ/ett par/en familj till familjerådgivningen Det här är en fråga om själavårdarens professionalitet. Professionalitet är i grunden att veta vad man klarar av, och har resurser, både tid och krafter, för. Det hör till god professionalitet att våga säga att nu är det här ett problem som jag inte kan hjälpa er att lösa. Också en erfaren familjerådgivare/terapeut kan ställas i den situationen.

9 När ska man hänvisa...några tumregler Tumregel 1:Om en person vill funderar och reflektera över sig själv och sitt eget sätt att fungera i äktenskapet kan en församlingspräst med tillräcklig självkännedom fungera bra som professionell samtalspartner. Tumregel 2: Om relationen däremot verkar väldigt intrasslad och själavårdaren riskerar att bli indragen i en känslomässig triangel är det bra att hänvisa till en specialutbildad person. Tumregel 3: Parterapi hör till de svåraste formerna av terapi, som utsätter terapeuten för många motstridiga krafter, utmaningarna kan komma inifrån en själv eller utifrån, från klienten.

10 Vad gör mig kompetent som själavårdare för en familj, ett par? Den första utmaningen handlar om att vara på det klara med vad vi själva menar när vi talar om kärlek, och specifikt den sexuella kärleken mellan två vuxna människor. Den andra utmaningen är att hålla sig uppdaterad på de utmaningar som möter parrelationen idag, både på det samhälleliga och det individuella planet. Några frågor att fundera på: Vilken är min egen bild av en idealisk parrelation? Vilka utmaningar möter parrelationen i vår tid? Samma frågor beträffande familjen

11 Att hitta sig själv som förälder

12 Föräldraskap kräver mod att lyssna på sig själv och uppriktigt engagera sig i sin egen utveckling. Tommy Hellsten

13 Vem är jag som förälder? Det är relationen till barnen som gör oss till föräldrar. Också som föräldrar måste vi växa och lära oss nya saker i takt med barnen. Den viktigaste uppgiften är att se varje barns särskildhet, de unika resurser och behov som varje barn har att lära sig att hantera. Detta kräver en beredskap från oss att hantera olika roller som föräldrar. Vi behöver därför bekanta oss med det som hindrar oss från att vara goda föräldrar

14 Vad är det som hindrar oss från att vara goda föräldrar? Oklara och otydliga värderingar. Om vi inte är klara över vad vi själva tycker är viktigt klarar vi inte heller av att förmedla några sunda värderingar till andra.

15 Vad är det som hindrar oss att vara goda föräldrar? Upplevelsen av att inte räcka till förlamar, vi får svårt att orka tro att man kan mogna till en god förälder. Upplevelsen av otillräcklighet gör att vi känner oss bristfälliga som föräldrar och vi hittar ingen bot.

16 Vad är det som hindrar oss att vara goda föräldrar? Det överbelastade parförhållandet, kraven och förväntningarna på en välfungerande relation växer samtidigt som det finns allt mindre tid att satsa på parrelationen. Tommy Hellsten: FÖRÄLDRASKAP makt och ansvar, Församlingsförbundet 2000

17 Vad är det som hindrar oss att vara goda föräldrar? Slaveriet under brådskan. Det är utanför vår makt att behärska stressen i vårt samhälle. Men brådska är något vi kan styra, vi väljer vad som är viktigt och mindre viktigt. Tommy Hellsten: FÖRÄLDRASKAP makt och ansvar, Församlingsförbundet 2000

18 Vad hjälper? Klara, tydliga, och tillräckligt reflekterade värderingar Vi behöver upptäcka våra egna resurser Ett fungerande samarbete som föräldrar/ åtskillnad mellan föräldraroll/parrelation Förmågan att disponera tillräckligt med tid, krafter och rum för relationen till barnen. Tommy Hellsten: FÖRÄLDRASKAP makt och ansvar, Församlingsförbundet 2000

19 Familjens relationer och gränser Parrelationen Föräldrarnas relation Förälder barnrelationer Syskonrelationer

20 Rollkarta för föräldraskapet Den som undervisar i konsten att leva Den som ger kärlek Den som kan mänsko-relationer Den som sätter gränser Den som vårdar Källa: Varsinais-suomen lastensuojelukuntayhtymä

21 Den som vårdar ger barnet mat o kläder ser till att barnet får tid för vila lär barnet sköta sin kroppsliga hygien, ser till att det får frisk luft sköter det sjuka barnet är den som ger impulser tar ansvaret för ekonomin den som ansvarar för miljön

22 Den som ger kärlek tycker om sig själv ger ömhet och respekt tröstar och ger närhet skyddar mot faror accepterar ofullkomlighet uppmärksammar det goda

23 Den som sätter gränser garanterar den fysiska okränkbarheten skapar trygghet följer och övervakar överenskommelser och kontrakt säger nej tydligt ansvarar för dygnsrytmen ställer upp sina egna gränser

24 Den som kan mänskorelationer ställer upp som diskussionspartner lyssnar när barnet berättar erbjuder hjälp vid konfliktlösning (stöder och vägleder barnet att lösa konflikter) uppmuntrar och stöder barnets självkänsla accepterar barnets känslor

25 Den som undervisar i konsten att leva lär ut färdigheter för vardagslivet lär ut skillnaden mellan rätt och fel lär ut sociala färdigheter ger modeller genom sitt eget beteende lär ut seder och bruk för vidare traditioner förmedlar värderingar uppskattar skönhet

26 Rollkarta för föräldraskapet Den som undervisar i konsten att leva Den som ger kärlek Den som kan mänsko-relationer Den som sätter gränser Den som vårdar

27 Den som undervisar i konsten att leva Den som ger kärlek Den som kan mänskorelationer Den som sätter gränser Var hittar du dig själv bland rollerna? Den som vårdar Vad behöver Ditt barn av mest Dig just nu? I vilken roll är Du starkast och svagast? I vilken roll är barnets andra förälder starkast och svagast? Hur kompletterar ni varandra? Konkurrerar Du eller samarbetar Du med din partner?

28 Parrelationens utveckling i en kärnfamilj MAKARNAS ÅLDER RELATIONENS ÅLDER O PARRELATIONENS FASER symbios särskiljande kompanjonskap INDIVIDUELLA UTVECKLINGSKRISER (ca7 års intervall) medelålderns mittlivs krisen krisen BARNENS ÅLDER barnen barnen barnen föds i puberteten flyttar hemifrån Parrelationens och familjelivets kritiska år vid år. Flera stressfaktorer samtidigt

29 Äktenskapet en kraftkälla Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen och kvinnan Den kompletterande relationen är den mellan förälder och barn. Vilka är dina förväntningar på äktenskapet? Hur har dina inställning till äktenskapet förändrats under åren På vilket sätt tycker du att ditt (ert) äktenskap är/inte är en kraftkälla Var befinner ni er i er relations utveckling

30 Tankar om äktenskapet Äktenskapet är en möjlighet att lära känna två människor på djupet, sig själv och sin partner. Äktenskapet är ett verktyg och en möjlighet att mogna och utvecklas, och samtidigt påverkas och begränsas i mötet med en annan människa. Äktenskapets stam är viljan, dess tillväxtgrenar är växelverkan och passion. Den sexuella kärleken är den svåraste formen av nästankärlek (M. Luther) Kärlek är inte bara en känsla av att tycka mycket om, det är ett spänningsfält mellan två motsatta krafter, viljan att tillhöra någon annan och viljan att vara sig själv fullt ut. Därför är kärleken i äktenskapet också en kraftkälla.

31 Tankar om äktenskapet 2 Viljan att möta och lära känna den andra och oss själva är förutsättningen för att vi ska lyckas med vår kommunikation Kommunikationen är förutsättningen för att närhet och intimitet skall uppstå i vår relation. Närheten och intimiteten är ger näring åt vilja att fortsätta att möta den andra. Närhet och intimitet är inte samma sak men vi kan uppleva dem samtidigt Närhet är att öppna sig och berätta om det som känns betydelsefullt för en själv till en annan människa och att bli känslomässigt sårbar. Intimitet är att stå i kontakt med sig själv i närvaron av en partner.

32 Parrelationens pyramid Kaarina Määttä, Sternberg m.fl. Passion/ Erotik utvecklin g startpunkt Viljefasthet/ Förbundenhet Kommunikation /Närhet

33 I en parrelation finns det minst sex sätt att se på sex Min relation till mig själv som sexuell varelse Min relation till vårt förhållande som ett sexuellt förhållande Min relation till dig som sexuell varelse

34

35 En fullödig sexuell upplevelse Rollutlevelsen tränger ner i vårt omedvetna där vårt gensvar sker på en nivå där vi inte längre styrs av vår vilja. Det sexuella mötet känns om den enda möjliga fenomenologiska verkligheten för ögonblicket. All uppmärksamhet koncentreras i det som sker i det sexuella mötet. Vi knyter an till partnern i en intensiv objektrelation. Alla klassiska fysiologiska sexuella responser får ett sammanhang i en djupt känd upplevelse av mening. Constructing the Sexual Crucible, David M. Schnarch, 1991

36 Sju sex-myter All fysisk kontakt måste leda till sex, och all sex måste inbegripa samlag Sex kräver erektion och en riktig man vill alltid ha sex Sex går alltid steg för steg framåt och kulminerar i en orgasm Sex borde ske naturligt. I fråga om sex är det, precis som alltid annars, prestationen som räknas. Mannen skall ta kommandot och vara regissör för samlaget De föregående myterna påverkar inte längre dem som en gång trodde på dem (Zilbergeld,1978)

37 Våra egna myter Kvinnor är mera för känslor och romantik, karlar vill ha action. Karlar vill alltid ha mera sex än kvinnor En riktig karl vet vad en kvinna vill ha och kan ge henne det En kvinna som säger nej vill endera bli övertalad eller också gör hon det för att göra mannen på dåligt humör. Det är onormalt att inte vilja ha sex Sex är bara nånting vi gör med kroppen, det viktiga är vad vi gör med själen

38 All fysisk kontakt måste leda till sex, och all sex måste inbegripa samlag 1/2. Den verkliga erotikdödaren och en orsak till att sexlivet börjar kännas tråkigt. Den bär i sig två motstridiga önskningar: omedelbar behovstillfredsställelse och maximal spänning (otillfredsställelse).

39 All fysisk kontakt måste leda till sex, och all sex måste inbegripa samlag 2/2. Olika slag av fysisk beröring barnets beröring (kontaktsökande, undersökande) förälderns beröring, (+ beskyddande, vårdande) sjukskötarens beröring, (neutral) vännens beröring, (kontaktsökande, vårdande) den erotiskt beröringen. ( + erotiskt laddande) Att ge och ta genom erotisk beröring Uttrycker beröringen mina egna behov eller uppmärksamhet mot partnern Förmår jag både att ge och ta emot beröring?

40 Sex och närhet Sex och närhet hör ihop, men vilket kommer först? Närhet är en tre-tvinnad tråd; det är kroppens närhet, tankens närhet och känslans närhet. För bra sex behövs alla sorters närhet Mannen ger sex till kvinnan och får i gengäld uppleva närhet, eller är det tvärtom?

41 Närhet eller intimitet? Skillnaden mellan närhet och intimitet Närhet är att öppna sig och berätta om det som känns betydelsefullt för en annan människa och att bli känslomässigt sårbar Intimitet är att stå i kontakt med sig själv i närvaron av en partner. Närhet och intimitet är inte samma sak men vi kan uppleva dem samtidigt

42 Två nivåer av intimitet Nivå ett står för en intimitet som bygger på den andras förmåga att bekräfta och godkänna mig som den person jag upplever att jag är. (partnerbekräftad intimitet) Nivå två står för en intimitet som bygger på min egen förmåga att bekräfta och godkänna mig själv som den person jag upplever att jag är.(självbekräftad intimitet)

43 Schnarchs definition av intimitet 1/3 Intimitet är en process av upprepad öppen självkonfrontation och avslöjande av självet i närvaron av en partner. Den intima erfarenhetens utmärkande drag accentueras alltmedan relationens betydelse och djupet i självkonfrontation tilltar. Intimitet är en multisystemisk process intrapersonell och interpersonell - som inbegriper både relationen mellan den som öppnar sig och hans/hennes partner och den konfronterande/avslöjande partens relation till sig själv.

44 Schnarchs definition av intimitet 2/3 När responsen från partnern är accepterande och avslöjandet/konfrontationen blir ömsesidig, upplevs intimiteten som kärleksfull och validerande ( d.ä. annanvaliderad intimitet). När intimiteten inträffar i avsaknad av tillit eller bekräftelse från partnern ökar känslan av hot mot självet i proportion till hur betydelsefull upplevelsen är. När den konfronterande partens relation till sig själv tillåter honom/henne att trösta sig själv (self-soothe) och han därigenom kan hantera den otrygghet (anxiety) som uppstår blir erfarenheten självvaliderande och möjliggör differentiering (d.ä. själv-validerad intimitet).

45 Schnarchs definition av intimitet 3/3 Medan annan-validerad intimitet är det allmänt omfattade idealet och förväntningen på parrelationen, är själv-validerad intimitet själva grundstenen i en långvarig etablerad (long-term marital) relation. Sexuell intimitet innebär en själv-konfrontation av och uttryck för den egna eroticiteten. Eller med andra ord, sexualiteten används som ett verktyg för att avslöja olika aspekter på det innersta självet (core self)

46 Förutsättningar för intimitet Förmågan till intimitet på nivå två beror på hur självständig jag är som människa (differentiering). Jag behöver uppleva en tydlig gräns mellan ett jag och ett du. Jag måste accepterar att du och jag har varierande behov av intimitet. Likaså har vi varierande tolerans för intimitet Källa: David M. Scharch, Constructing the sexual crucible

47 Hinder för intimitet Jag måste alltid ha rätt (annars känner jag mig värdelös) Jag måste ha kontrollen över den andra (annars känner jag mig otrygg) Jag har obegränsad rätt att uttrycka mina känslor (annars känner jag mig kvävd) Jag har rätt att ge igen lika för lika (annars känner jag mig förtryckt) Jag drar mig tillbaka (om du inte följer efter mig älskar du mig inte) Källa: Terrence Real: The New Rules Of Marriage, 2007

48 Färdigheter att bygga på Jag-färdigheter 1. Självuppskattning 2. Självmedvetande 3. Gränshantering 4. Ömsesidigt behövande 5. Relatera till sig själv i relationen Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

49 Jag-färdigheter 1. Självuppskattning Förmågan att se på sig själv med värme trots den egna ofullkomligheten Nåd som praktiseras Dysfunktion: skam grandiositet Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

50 Jag-färdigheter 2. Självmedvetande Förmågan att känna igen sin egen upplevelse som en subjektiv erfarenhet, och fömedla den egna upplevelsen på ett sakligt och adekvat sätt till den andra. Jag-budskap, att tala utifrån sitt eget centrum Dysfunktion: Dissociation Perfektionism Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

51 Jag-färdigheter forts 3. Gränshantering, Förmågan att skydda och bära sig själv och samtidigt stå i relation till andra. Tydlighet Utan gränser uppstår inget äkta möte Dysfunktion: för genomsläpplig (reactive) alltför tät (disengaged) Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

52 Jag-färdigheter fortsättning 4. Ömsesidigt beroende Att känna igen sina egna behov och brister, kunna ta hand om sig själv och acceptera en saklig (adekvat) omsorg Sårbarhet och integritet Dysfunktion: överdrivet beroende antiberoende (falskt oberoende) Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

53 Jag-färdigheter forts 5. Att ha kontakt med sig själv i relationen Att kunna relatera sin erfarenhet (subjektivitet) till den andras (subjektiva) erfarenhet på ett sakligt sätt(moderately) Intersubjektivitet Dysfunktion: för lös för spänd Pia Mellody 1989 Facing Co-dependence

54 Färdigheter att bygga på Relationsfärdigheter 1. Att värdesätta den ofullkomliga relationen 2. Berätta inifrån dig själv 3. Hör på vad den andra berättar om sig själv 4. Att komma överens 5. Bevara din känslomässiga integritet i relationen Terrence Real: How can I get through to you? 2002

55 Färdigheter för intimitet 1. Att värdesätta den ofullkomliga relationen Förmågan att bevara en varm inre bild av relationen trots dess ofullkomlighet Den positiva cykeln: (harmoni, besvikelse, reparation) Dysfunktion: Kontroll > hämnd> resignation Terrence Real, 2002

56 Färdigheter för intimitet 2. Att tala i en relation Att tala i medvetenhet om att det finns mer än en synvinkel, mer än ett subjekt Fokus i det jag säger utgår från min medvetenhet, mina iakttagelser, tankar känslor, önskningar och handlingar Positiv förändring: (att gå från klagomål till önskemål ) Dysfunktion: Kampen om verkligheten

57 Färdigheter för intimitet 3. Att lyssna i relation Förmågan att lyssna och bevara sina inre gränser (det här är din upplevelse, det måste inte vara min) Positiv förmåga: Att lyssna efter det man är överens om Trend: börja med att hålla med, inte med att säga emot Dysfunktion: Försvarsattityd, trätande/ murar

58 Färdigheter för intimitet 4. Att göra överenskommelser, Att lämna alternativen vinna/förlora till förmån för relationens visdom. Vilket är viktigare för dig: att få rätt eller att vara lycklig Dysfunktion: Allt eller intet strider, outtalade behov, alltför öppna eller oklara överenskommelser.

59 Färdigheter för intimitet 5. Självständighet i relationen, Förmågan att bevara lugnet när den andra tappar behärskningen. Strävan; att kunna tala och handla utan att vara styrd av den andras beteende eller reaktioner Dysfunktion: Ett omoget beteende leder till ett gensvar på motsvarande nivå. (complimentary or symmetrical reaction instead of mature response)

60 ROLLKARTA FÖR PARRELATIONEN Relationens vårdare Den som respekterar gränser Kompanjon Vardagens hjälte Älskare

61 Parrelationens Dynamik KONKURRENS STELNADE ROLLER SYMMETRI KOMPLEMEN TARITET TRISTESS OJÄMLIKHET

62 Gott är det äktenskap där var och en utser den andre till väktare av sin ensamhet Förutsatt att båda har gjort klart för sig att det är och förblir ett oändligt avstånd även mellan människor som står varandra nära. Så kan ett underbart liv sida vid sida växa upp om de lyckas med att älska vidderna sig emellan vilka ger dem möjligheten att alltid se varandra i helfigur framför en stor himmel. Texten återfinns, i prosaform, i ett brev till Emanuel von Bodman 17 augusti 1901 i Rilke: Brev. Översättning av Mirjam Tuominen 1957, sid