Rapport från Biblioteksdagarna i Lund 2015.

Transkript

1 Rapport från Biblioteksdagarna i Lund Här följer en rapport från de seminarier som vi besökte under biblioteksdagarna i Lund. Det var två intressanta dagar med både inspirerande och tankeväckande föreläsningar. Nedan hittar ni namnen på de seminarier som vi besökte samt lite kort om vad som lades fram under varje seminarium. Ni kan även hitta inspelningar av årets föreläsningar på Svensk Biblioteksförenings hemsida. Biblioteken och integritetsskyddet (David) Daniel Westman, Stockholms universitet. En ny personuppgiftsförordning är under arbete inom EU. Den kommer att gälla i alla EUländer och beror hur hanteringen av personuppgifter (PU) ska ske. För att förstå varför man gör en ny PU-förordning är det bra att känna till historiken. 70-talet: Antogs Datalagen 90-talet: Personuppgiftslagen (PUL) 95: EU lanserade Dataskyddsdirektivet. EU-domstolen har behandlat detta direktiv i flera förhandlingar. En av de mer uppmärksammade förhandlingarna är Rätten att bli glömd, om att personer har rätt att få viss information borttagen från Googles sökmotor. Digitalisering En hel del händer på den digitala marknaden som påverkar hanteringen av PU. Bland annat blir allt fler bibliotek digitala, där många har påbörjat digitalisering av äldre medier. I motsats till arkiven är biblioteken inte undantagna från PU vid digitalisering vilket medför vissa problem. När ett bibliotek digitaliserar ett verk och publicerar detta digitalt blir biblioteket således ansvariga för PU i den digitaliserade boken. Biblioteken vilar inte under samma rättigheter som exempelvis en dagstidning eller författare. Ett sätt att komma runt detta är att enbart digitalisera böcker där alla omnämnda personer inte längre är i livet. Då behöver man inte ta hänsyn till PU. Dock gäller fortfarande lagstiftningen kring upphovsrätten. Nya tjänster som sparar information Vissa bibliotek erbjuder tjänster såsom lästips som baserar sig på vad du tidigare har läst. Dessa tjänster sparar således information om vad låntagaren har läst. Denna lagring kräver ett separat avtal med varje enskild låntagare. Det går inte att baka in detta i de generella lånereglerna. Även vid andra typer av digitala tjänster där någon form av uppgifter sparas (utöver vanlig service) är det viktigt med samtycke från låntagarna. Det är även viktigt att informera låntagarna om hur biblioteken lagrar information om PU och lån.

2 Tredjeparts leverantörer Måna bibliotek använder sig av tredjeparts leverantörer, såsom e-böcker, digitala tidskrifter osv. Det är viktigt att tänka på att biblioteken ansvarar för PU i alla lägen. Vissa leverantörer hämtar nämligen PU för att vissa tjänster ska fungera och detta måste biblioteken informera om samt bevaka så att informationen inte missbrukas. Det är viktigt att läsa igenom avtalen med leverantörer för hur PU hanteras i alla lägen. Detta är ett område som lätt glöms bort. Are Digital Laws Making or Braking Libraries (David) Benjamin White, British Library. Talade om copyright-reformer i EU. Rättsliga hinder för det digitala biblioteket Är digital tillgång till kunskap möjlig? (David) Jerker Rydén, verksjurist vid KB. För att kunna digitalisera verk måste dessa först klareras, vilket betyder att man måste få tillstånd från upphovsägaren för digitalisering av verket. Det finns avtalslicenser som kan införskaffar för att underlätta klareringar men dessa omfattar inte alla böcker. Återigen belystes problemet med PUL när bibliotek digitaliserar egna verk (se föreläsning Biblioteken och integrationsskyddet). Verksjuristen rekommenderar bibliotek att prenumerera på tjänster av digitaliserade verk. Då blir biblioteken förmedlare av verkan och PUL-ansvaret hamnar hos leverantören. Om att skapa förutsättningar för goda serviceupplevelser (David) Anette Svingstedt, Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap, Lunds Univ. Vikten av god service finns hos alla verksamheter. Det är inte bara personalen som måste förberedas/tränas för kundmöten utan även lokalerna måste vara utformade för bra kundmöten. Verksamheter måste fråga sig om det inre klimatet är byggt för goda kundmöten? Hur mår personalen, finns det konflikter, är det tidspressat? Detta frågor är viktiga för hur man bemöter kunder. Det är även viktigt att belöna anställda för deras arbete då moral/arbetsvilja annars kan sjukna. Tjänster måste underlättas för kunden. Det ska inte vara svårt att använda verksamhetens tjänster och det måste finnas möjlighet till bra handledning/instruktioner vid svårare tjänster. Det är väldigt viktigt med kompetensutveckling och medbestämmande för att en verksamhet ska växa och där de anställa mår bra. Detta kommer i sin tur leda till goda kundmöten och bra service. Ibland riskerar verksamheter att stanna upp i utvecklingen då man har standardiserat för hårt vilket begränsar anställdas handlingsutrymme.

3 Det är även bra om verksamheten har serviceorienterat ledarskap. De viktigaste punkterna inom serviceorienterat ledarskap är: Synlighet Finnas där för alla anställda. Lyhördhet Tydlighet Upprätta ramverk som tillåter handlingsutrymme och utveckling. Omtanke Visa uppskattning och beröm. Engagera och motivera anställda. Hur Google förändrar vår syn på kunskap och bibliotek (David) Olof Sundin; Lunds Univ. Sara Kjellberg, Malmö Högskola, Gunilla Fors, Malmö Stadsbibliotek. Föreläsning om informationssökning och dess konsekvenser. Det är viktigt att ställa oss frågorna, Varför söker vi?, Hur söker vi? Och Hur tänker vi? Det är viktigt att få fram det osynliga, det som inte går att få fram via Google. Det är informationen som är aktuell just idag som kommer fram. Äldre information placeras längre bak i sökresultatet och vem går till sid 29 i träfflistan? Dessutom är de första träffarna från aktörer som betalat Google för att få den rankingen i träfflistan. Det är viktigt att folkbibliotekarier ständigt förnyar sina kunskaper och får sökträning. Det blir lätt att viktig kunskap om sökvägar glöms bort om de inte används tillräckligt ofta. Inflikning, Ulf: Googlifieringen av samhället i allmänhet och söktekniken i synnerhet har förstås grovt utmanat biblioteken och dess service vi märker det på att den minskar av riktiga referensfrågor. Folk nöjer sig med de första 3 träffarna som sökningen ger på google. Man ska veta att Google arbetar väldigt medvetet och inte av en slump. Exempelvis sparas all information om den enskilde användaren. På detta vis skapas filterbubblor kring var person som är individuell och som bygger på tidigare sökt material, vem personen är osv. Bibliotekens kompetens att sätta saker i sitt sammanhang, relativisera, skapa följdfrågor, visa på vad som påverkar vad, problematisera osv. kommer i bakvatten och här måste biblioteken hitta strategier för att finna tillbaka till en av sina kärnuppdrag. Det finns embryon och försök som Bibblan svarar, Fråga en bibliotekarie mm. men det behövs mer. Några förslag var att: Betona och tänkt på den viktiga pedagogiska uppgift biblioteken har i detta sammanhang Komplettera den oftast massiva textbaserade informationen i våra bibliotekskataloger, t.ex med internetmedier, filmer, quiz osv. Detta är en tanke att ha med sig när vi nu ska upphandlla nytt bibliotekssystem!

4 Vi inom biblioteksvärlden måste omfatta MIK-begreppet fullt ut i större utsträckning; Meröppna bibliotek / Åsa Presentation av en studie om meröppna bibliotek. Frågor som diskuterades var bland andra: Farhågor inför meröppet är ofta dels att det ska bli skadegörelse, dels att det kommer bli nedskärningar av personal. Båda farhågorna har hittills visat sig obefogade, men oron över att personal kommer att försvinna finns ändå kvar. En intressant iakttagelse man gjort är att användarna på meröppna bibliotek verkar bli mer benägna att hjälpa varandra, även när det finns bibliotekpersonal närvarande. Man hjälper den som inte vet hur man lånar vid automaterna osv. Användarna beter sig annorlunda när bibliotekspersonalen är närvarande, någon hade uttryckt det som att när det är obemannat kan man låna mer skämmiga böcker. Bibliotekspersonalen kan alltså verka hämmande på besökarna! Vad händer med yrkesrollen hos personalen när biblioteket görs om till meröppet? Flera av de intervjuade på meröppna bibliotek pratar om att det är viktigt att visa närvaro fast man inte är där hela tiden, t ex genom att skylta med boktips. Man får också ompröva sitt sätt att kommunicera med låntagarna: vissa besökare lämnar lappa med frågor till perosnalen som man sen får besvara via mail eller telefon. Placeringen av meröppna bibliotek diskuterades. Hur ser de områden ut där man startar meröppna bibliotek? Vilka låntagare gynnas? Strategiska planer för meröppna bibliotek finns sällan. Sammanfattning: meröppna bibliotek befinner sig i första utvecklingsstadiet. Nu är det dags för fas 2: hur ska vi utnyttja alla fördelar som ett meröppet bibliotek innebär? Hur får vi närsamhället att använda sitt meröppna bibliotek som mötesplats fullt ut? Kan man ännu mer koncentrera personalen till tider då extra mycket folk behövs, t ex när förskolegrupper kommer eller efter skolan när barn/unga kommer? Kanske kan fritids ha meröppetkort och gå in i bibblan under meröppettider? Många spännande möjligheter finns! Inpass / Ulf: Vi ska försöka att gå i bräschen i Bankeryd genom att under ett läsår med början till hösten i projektform tillsammans med Regionbiblioteket dels implementera meröppetfunktionen i Bankerydsbornas medvetande och dels arbeta /undersöka hur vi på ett medvetet och klokt vis ska kunna använda detta i personalens arbetssätt, hur / när man jobbar. Barnet som läsare med Anne-Marie Körling som föreläsare / Åsa Anne-Marie Körling är lärare, författare och föreläsare. Efter att ha lyssnat på henne kan man inte tvivla på vikten av att arbeta med skönlitteratur i skolan, att som vuxen förebild själv läsa och visa barn hur roligt (inte bara nyttigt!) och livsnödvändigt det är.

5 Hur hjälper man barnet att hitta sin inre läsare? Vikten av boksamtal och resonemang kring det texter man läst. Ett av barnen som Anne-Marie arbetat med kom efter ett resonerande svar på en frågeställning om rymden fram till att mitt eget svar förvirrar mig. Inte utan att man kan känna igen detta;)! Här är föreläsningen i sin helhet: Spelar det nån roll vad folk läser? Om kvalitet i barn- och ungdomslitteratur /Åsa Anna Hällgren, Mary Ingmarsson och Dag Hedberg, samtliga deltagare i Svensk Biblioteksförenings plakettjury, samtalade om kvalitet i barn- och ungdomslitteraturen. Nominering mars-april, fritt fram för biblioteken att nominera. Hur förändras normer för vad som är bra eller dåligt, finns det värden som står sig över tid, ska man gå bara på känsla? Kanske får man tänka som Emily Dickinson: If I feel physically as if the top of my head were taken off, I know this is poetry Studiebesök på Mötesplats Klostergården /Åsa Mötesplats Klostergården är ett nybyggt bibliotek där bibliotek och fritidsverksamhet samarbetar och samsas om lokaler. Biblioteket har från att ha varit ett bibliotek med i huvudsak äldre låntagare ändrat fokus till barn- och unga. 11 maj börjar man också med meröppet. För att få ihop de olika personalgrupperna (bibliotekpersonal och fritidspersonal) och komma fram till bra sätt att samverka försöker man hitta gemensamma projekt att samarbeta kring, t ex Boktrailers där man först utbildat personalen och sen filmat barnens boktips. Boende i området har medverkat i en idéverkstad där man fick komma med ideer om hur bibliotekets verksamhet skulle utformas. Mer om Klostergårdens bibliotek hittar man här: Inspel / Ulf: Intressant i sammanhanget att här hade politiken satt ner foten och haft en tanke med den nya verksamheten, det nya biblioteket. Barn och unga skulle prioriteras och man var medveten om att kanske en del äldre personer inte skulle uppskatta nyordningen vilket var precis det som skedde men å andra sidan finns det fler bibliotek i Lund, inte minst stadsbiblioteket dit de kunde gå. Kanske måste man tänka så framöver alla bibliotek kan inte vara för precis alla även pom alla förstås ska vara välkomna. Det är en fara om minsta lilla filialbibliotek ALLTID liknar ett slags ministadsbibliotek för då tror jag det är lätt att det inte blir intressant för någon målgrupp. Bibliotek för det neste århundrade Aslak Sira Myhre, nationalbibliotekar i Norge / Ulf En lite udda riksbibliotekarie håller sig Norge med; relativt ung man med lång lugg. Jag hörde kommentarer som rockbibliotekarien bland de i församlingen väldigt frekventa kvinnorna i

6 övre medelåldern Nåväl en bra föreläsare var han utan tvekan vilket krävs i sådana här sammanhang om det inte ska bli taffligt. Biblioteken vi formar idag är framtidens bibliotek. Tänk på dagens bibliotek som i stor utsträckning blev byggda på 60 och 70-talen vilket speglar såväl form som innehåll. När och om vi nu får möjlighet att göra nytt måste vi ha modet att tänka framåt om vi ska vara relevanta framöver. Biblioteken i Norge (och Sverige) har högt förtroende hos allmänheten, de är populära och de är väl nyttjade. Detta bör vi ha med oss. Problemet är att idén med bibliotek behöver breddas, idag är den alltför hårt förknippad med utlån och återlämning av fysiska medier. Eftersom detta kärnuppdrag minskar i volym och kommer att minska måste biblioteken finna fler kärnvärden. Och vi har detta även om det inte är så uttalat och vi måste även tänka det när vi tänker nya bibliotek. Aslak vill bredda biblioteken till Kunskapscenter och Kulturhus. Två huvudorsaker; Det räcker inte med Google se ovan, biblioteken måste ta sitt kunskapsuppdrag på ett seriöst sätt och då inbegripet den kunskap som finns digitalt. Här är bibliotekens pedagogiska insatser av största vikt. Likaså FÖRMEDLINGEN av denna kunskap, tillgången är definitivt inte nog. Den andra orsaken är att fysiska mötesplatser försvinner eller kommersialiseras allt hårdare, här har biblioteken en viktig nutida och framtida uppgift att tillhandahålla spännande sådana ytor. Folk har behov av att mötas, träffas, att göra saker ihop. Detta behov ökar när digitaliseringen medför att vi i allt större utsträckning inte träffas i de sociala sammanhang man gjorde förr. Studiebesök på Garaget, Malmö / Ulf Två av oss som inte besökt Garaget i Malmö passade på att göra det som avslutning på fredagen. Garaget är ett filialbibliotek i Malmö. Öppnat 2008 i ett utsatt socialt område. Verksamheten bygger mycket på delaktighet från besökarna, brukarna. Vilket märks väldigt uppenbart både i innehållet och i verksamheten. Inte så mycket böcker men de böcker man har är nästan bara inköpsförslag. 38% av beståndet är utlånat vid senaste mätningen, alltså hög nyttjandegrad. Transporter till sb går varje dag. Man kan låna mer än böcker, maskeradkläder, verktyg m.m. Väldigt populärt. Lokalen mycket flexibel, besökarna ordnar och donar, flyttar bord och stolar, har möte och skapar i verkstäder, mycket föreläsningar, grupper osv. Väldigt mycket interaktivitet kort sagt. Lokalen går att låna efter stängningstid enligt vissa premisser, väldigt populärt, 300 utlåningstillfällen under Mycket hängiven personal som brinner för sitt bibliotek. Ja, det var ett intressant och spännande sista stopp. Ulf Moberg, bibliotekschef Jönköpings kommun Åsa Storck, chef Huskvarna bibliotek David Bengzon, bibliotekssamordnare Jönköpings kommun