EXEMPELSAMLING. Prov i svenska för utländsk vårdpersonal. Läkare. Folkuniversitetet Göteborgs universitet

Transkript

1 EXEMPELSAMLING Prov i svenska för utländsk vårdpersonal Läkare Folkuniversitetet Göteborgs universitet

2 Innehåll Prov i svenska för utländsk vårdpersonal 3 Specifikation för läsförståelse 5 Läsförståelse sökläsning frågor 6 Läsförståelse sökläsning text (Barns livskvalitet) Läsförståelse detaljläsning text (Socialstyrelsens föreskrifter om 8 vaccinationsverksamhet) Läsförståelse detaljläsning frågor 10 Specifikation för hörförståelse 11 Hörförståelse frågor 12 Specifikation för yrkesspecifikt prov anamnes för läkare 15 Instruktion för anamnes 17 Skrivblad för anamnes 18 Specifikation för skriftlig produktion 22 Uppgift för skriftlig produktion 24 Faktablad för skriftlig produktion 25 Specifikation för muntligt prov 26 Facit 28 Läsförståelse sökläsning (Barns livskvalitet) 29 Läsförståelse detaljläsning (Socialstyrelsens föreskrifter om 31 vaccinationsverksamhet) Utskrift av text till hörförståelsen 32 Facit hörförståelse 36 Anamnes Eva Fransson, text till dialogen 38 Anamnes Eva Fransson, facit 40 Ljud till hörförståelse och yrkesspecifikt prov finns på hemsidan och finns inspelat på CD 2

3 Folkuniversitetet Göteborgs universitet Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (PSV) En person som har genomgått utbildning för ett legitimationsyrke i tredje land (ett land utanför EU/EES-området) ska kunna visa att hon/han har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska språket. Ett sätt att göra detta är att delta i Prov i svenska för utländsk vårdpersonal. Även en person som har legitimation från ett land inom EU/EES-området och som har erhållit svensk legitimation inom yrket kan med Prov i svenska för utländsk vårdpersonal bevisa sina kunskaper i svenska med sjukvårdinriktning. Provets inriktning Prov i svenska för utländsk vårdpersonal kräver kunskaper i svenska med allmän inriktning på hög språklig nivå, samt i svenska med viss yrkesinriktning. (Nivå C1 enligt Europarådets nivåbeskrivning.) Ett godkänt resultat ger behörighet till kompletteringar mot svensk legitimation inom yrket, behörighet till högskolestudier och är starkt meriterande i kontakten med arbetsgivare. Delmoment Läsförståelse 45 min (Detaljläsning 20 min, sökläsning 25 min) Hörförståelse ca 25 min Yrkesspecifikt prov 105 min Skriftlig produktion 135 min Muntlig produktion ca 15 min Bifogat finns specifikationer och exempel på de olika delmomenten i provet. Till hörförståelsemomentet samt de yrkesspecifika momenten hör en ljudfil som kan laddas ned från hemsidan. Bedömning Samtliga delmoment måste vara godkända för ett godkänt resultat. Underkända moment får göras om vid max två tillfällen inom ett år. 3

4 Specifikation Delmoment: Läsförståelse Del 1 Sökläsning: Uppgift: Att läsa en längre text, t ex ur en uppslagsbok, och kort svara på cirka 15 innehållsfrågor. Syfte: Tid: Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information i längre texter. 25 minuter Bedömning: 1 poäng ges för varje helt rätt svar. Del 2 Uppgift: Syfte: Tid: Bedömning: Detaljläsning: Att läsa en författningstext och svara på fem innehållsfrågor i form av fallbeskrivningar. Frågorna besvaras med rätt eller fel. Svaret ska styrkas med hänvisning till stycke. Uppgiften prövar förmågan att förstå författningstext på detaljnivå. 20 minuter Varje korrekt besvarad fråga ger 2 poäng. För att svaret ska vara rätt, skall både svaret på innehållsfrågan samt hänvisningen i texten vara korrekta. Totalbedömning Totalpoäng: 25 Gräns för godkänt: 17 (dock minst 6 poäng på detaljläsningen och 9 poäng på sökläsningen) 5

5 Sökläsning Svara kort på frågorna nedan. Använd rubrikerna i texten som hjälp när du letar efter svaren. OBS! Läs inte igenom hela texten Barns livskvalitet 1) I vilken åldersgrupp verkar barn ha högst livskvalitet? 2) Nämn två faktorer som kan göra att barn ammas kortare tid. 3) När kvinnor förgriper sig sexuellt på någon, vilka tycks falla offer? 4) I vilket land är användningen av cannabis bland ungdomar vanligast? 5) På vilken plats är gymnasieflickor mer utsatta för våld än pojkar i samma ålder? 6) Hur många barn tror man föds med utvecklad FAS (fetalt alkoholsyndrom) per år? 7) Under 1990-talet ökade antalet polisanmälningar om barnmisshandel. Vilka två grupper var det som ökade sin anmälningsfrekvens? 8) Nämn två av de faktorer man tittar på när man vill mäta hur bra liv barn har. 6

6 9) Hur många fler pojkar än flickor (i procent) löper risk att dö innan de börjar skolan? 10) På 1990-talet skar man ner på familjestödet. Nämn två stöd som minskades. 11) Skolproblem hos för tidigt födda barn kan bero på att de drabbats av vissa komplikationer strax efter födseln. Vilka komplikationer? (Nämn två.) 12) Hur många procent av de svenska flickorna i WHO:s skolbarnsundersökning uppgav att de blivit mobbade minst en gång i veckan? 13) Vad kan enligt Stockholmsundersökningen vara inkörsporten till droganvändning? 14) Ungefär hur många procent av familjerna med en ensamstående förälder hade problem att klara ekonomin ? 15) Vad upplever så många som nära 50 procent av de yngre barnen som ett problem i skolmiljön? Källa till texten till sökläsningen: Socialstyrelsen 7

7 Barns och ungdomars hälsa WHO:s skolbarnsundersökningar (30) har inte visat några stora förändringar över tid vad gäller svenska barns fysiska aktivitet. Majoriteten av barnen tränar minst två gånger i veckan, pojkar mer än flickor. Två flickor av tio tränar inte alls. Resultaten överensstämmer med Nordiska hälsovårdshögskolans studie från 1996 där andelen med hög idrottslig aktivitetsnivå var nästan 75 procent. Mest aktiva var pojkar i tonåren. Stadsbarn var mer aktiva än barn på landet, och barn i familjer med god utbildning och hög inkomst tränade mer. Andelen som aldrig var aktiva, cirka 15 procent, hade inte ändrats mellan 1984 och 1996 (43). Barns livskvalitet Barns livskvalitet har bedömts med en metod som utvecklats vid Nordiska hälsovårdshögskolan i de samnordiska studierna 1984 och 1996 (44). Bedömningen grundar sig på både objektiva och subjektiva skattningar som berör a) socioekonomiska förhållanden, b) struktur och funktion hos barnens nätverk och c) barnets psykiska välbefinnande. År 1984 bedömdes skandinaviska barn generellt sett ha hög livskvalitet. Trots den ekonomiska nedgången under första halvan av 1990-talet, som i hög grad drabbat barnfamiljerna, finner man totalt sett att barnens objektiva livskvalitet förbättrats i alla länderna 1996, och de svenska barnen rankades högst. Att den ekonomiska nedgången inte tycktes ha inverkat mer på livskvaliteten kan bero på att det svenska välfärdssystemet fortsatte att fungera väl och att blivande föräldrar senarelägger barnafödandet (44). Barn med unga föräldrar bedömdes ha objektivt lägre livskvalitet, delvis beroende på att många unga studerar allt längre upp i åren. Den subjektivt upplevda livskvaliteten hade dock försämrats. Barn i åldern 7 12 år tycks ha den bästa livskvaliteten och de äldre barnen sämst. Flickor verkar generellt sett nöjdare med sina liv än pojkar. I en undersökning av ungdomars subjektivt upplevda livskvalitet, baserad på Stockholms kulturvaneundersökning 1998 fann man att flickor bedömde sin livskvalitet som sämre än pojkarna under högstadietiden. Efter 16-årsåldern förbättrades flickornas situation och i åldern år bedömde unga kvinnor sin livskvalitet generellt högre än unga män. Skillnaderna mellan unga män och unga kvinnor var oberoende av familjens sociala ställning och eventuella invandrarstatus (45). Trivsel i skolan Skolan är barnens arbetsplats och den miljö där de vistas en stor del av dagen. Yngre elever brukar uppge att de trivs väl med skolan. I undersökningen Barns vardag (46) uppgav huvud- Procent Damm/smuts Instängd luft Obehaglig lukt Låg temperatur Figur 4:6. Skolbarns besvär med skolmiljön. Källa: Dahm 2000 (47). 179

8 Barns och ungdomars hälsa parten av svenska fjärdeklassare att de trivdes bra i skolan, och 70 procent kände att de flesta vuxna där brydde sig om dem. Tre av fyra elever tyckte att skolans lokaler var fina och att skolmaten var bra. Men 14 procent tyckte att lektionerna var bråkiga, en tredjedel att ljudnivån var för hög och en av tio att luften var obehaglig eller tung. Nästan hälften av eleverna angav att det var obehagligt att gå på toaletterna. Äldre elever klagar mer över skolmiljön än yngre. Undersökningar från Stockholm har visat att högstadie- och gymnasieelever i hög grad besväras av damm och dålig luft till följd av dålig städning (figur 4:6). Besvär av låg rumstemperatur förekommer främst under vinterhalvåret (47). Att bortemot var tredje elev lider av instängd luft och låga temperaturer anger att skolorna i liten utsträckning tagit hänsyn till elevernas besvär. Sociala och ekonomiska förhållandens inverkan på barns hälsa Barn i socialt mindre gynnade grupper har sämre hälsa än andra. Detta kan till en del förklaras av att de i högre utsträckning utsätts för riskfaktorer som passiv rökning, avsaknad av amning och otrygg anknytning mellan barn och föräldrar. Den främsta förklaringen är dock att de utsätts för flera olika belastningar samtidigt som de också har sämre ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Familjepolitik och ekonomisk omfördelning får därför stor betydelse för barns hälsa, särskilt för dem i utsatta miljöer (48). Familjens sociala ställning har bedömts förklara procent av barns ohälsa i Sverige. Under 1990-talet har betydande regeländringar skett i familjestöden, men huvuddragen har stått sig. Nedskärningarna av barnbidrag, bidragsförskott och bostadsbidrag i mitten av 1990-talet drabbade dock ensamstående föräldrar relativt hårt. Alltfler fick socialbidrag, i synnerhet ensamstående kvinnor med barn samt ungdomar mellan 19 och 22 år. I början av 1990-talet var barnfamiljer endast marginellt överrepresenterade bland de socialbidragsberoende. Antalet barn i familjer med socialbidrag ökade till det tredubbla mellan 1991 och Barn till icke facklärda arbetare, till arbetslösa, till ensamförsörjare och i barnrika familjer har vanligen betydligt svagare ekonomi än övriga (49). I Nordiska Hälsovårdshögskolans samnordiska undersökning av barns hälsa 1996 (43) fann man i alla länderna ojämlikhet i fråga om såväl långvariga hälsoproblem som psykosomatiska symtom och funktionsnedsättningar hos barn mellan 2 och 17 år. I motsats till vad man funnit Procent Ensamstående Sammanboende Figur 4:7. Andel familjer med svårigheter att klara löpande utgifter ( ). Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB 180

9 Barns och ungdomars hälsa i andra undersökningar utjämnades inte denna skillnad under tonåren. Ojämlikheten i hälsa var dock ännu mer uttalad bland barnens föräldrar. Andelen fattiga barnfamiljer 11 var 1996 lägre i Sverige (3,3 procent) än i övriga Norden (7,5 procent). Andelen familjer i Sverige som hade svårt att klara sina löpande utgifter har dock ökat sedan mitten av 1980-talet, enligt undersökningen av levnadsförhållanden (figur 4:7). Risk- och skyddsfaktorer under barna- och ungdomsåren Alkoholbruk under graviditet Under tidig graviditet är alkohol sannolikt den vanligaste kemiska exponeringen. Alkohol kan skada fostret och ge upphov till s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS), ett tillstånd som i sin fullt utvecklade form består av tillväxthämning, psykisk och motorisk utvecklingshämning, avvikande utseende och inre missbildningar. Kvinnor konsumerar numera alkohol i större mängd och oftare än förr. Troligen föds i Sverige minst 50 barn per år med utvecklad FAS, men på grund av att åkomman uppträder i varierande former upptäcks bara cirka 10 fall om året. Dessutom föds sannolikt betydligt fler barn med mindre utvecklad FAS utan att det upptäcks annat än undantagsvis (50). Passiv rökning Ett stort antal studier har visat att föräldrars rökning är en betydande riskfaktor för ökad sjuklighet hos barnen under första levnadsåret, särskilt för luftrörskatarr och lunginflammation. En svensk studie har visat att rökning är den viktigaste faktorn bakom sjukhusvård för bronkit och astma upp till fyraårsåldern. Samband har också visats med mellanöroninflammation och plötslig spädbarnsdöd. Däremot finns inga belägg för samband mellan föräldrars rökning och utveckling av cancer hos barnen (51). Andelen gravida som röker har minskat i alla åldrar sedan År 1998 rökte 13 procent av alla gravida då de skrevs in på mödravårdscentralen. De yngsta mödrarna röker i större utsträckning än övriga kvinnor i barnafödande åldrar. Många kvinnor lyckas sluta röka under graviditeten och 1998 rökte 9 procent av mödrarna när barnet var 1 månad gammalt (52). Psykiskt sjuka föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar lever ofta under stora påfrestningar och löper större risk än andra att utveckla egna psykiska och psykosociala problem. Det gäller i synnerhet om båda föräldrarna är sjuka eller om problemen är långvariga. Samtidigt går många barn relativt oskadda genom en komplicerad barndom (53). 13 En nyligen publicerad dansk långtidsuppföljning av barn till psykiskt sjuka föräldrar visade att 7 8 procent av alla barn hade haft en eller båda föräldrarna inlagda för vård av psykisk 11 Fattigdom har mätts enligt det s.k. europeiska fattigdomsstrecket (= mindre än hälften av medianinkomsten för landets familjer). 12 Se figur 6: Mer om detta i kapitel

10 Barns och ungdomars hälsa sjukdom. Familjeupplösning och föräldrars alkoholmissbruk visade klara samband med för tidig död hos barnen, men man fann inte något sådant samband med enbart föräldrarnas psykiska sjukdom. Generellt tycktes barnen ha drabbats hårdast i de familjer som saknade nätverk och där man inte backade upp familjen med tillräckliga resurser (54). Amning Amning är på flera sätt en viktig skyddsfaktor för barnet, där det tidiga samspelet med modern och ökad motståndskraft mot infektioner är två viktiga komponenter. Därför är det viktigt att så många barn som möjligt kan bröstuppfödas. Sedan 1970-talet har också antalet barn som ammas ökat kraftigt. På 1980-talet ammades Andel ammade År < 2 månader 2-4 månader 4-6 månader 6 månader eller mer Figur 4:8. Ammade barn födda Källa: Amning av barn födda Socialstyrelsen 2000 cirka hälften av barnen upp till 6 månaders ålder. Vid slutet av 1990-talet var andelen 75 procent (figur 4:8). Det har visats att mödrar som ammar med kortare intervall, som har högre utbildning eller som har ammat tidigare barn tenderar att fortsätta amma sina barn längre. Pojkar och flickor ammas lika mycket. Att modern röker och användning av napp är förenat med kortare amningsperiod (55). Problem med tidig anknytning Det nyfödda barnet är totalt beroende av sin omgivning för sin överlevnad. Nyfödda barn tycks dock vara genetiskt förprogrammerade att under sitt första levnadsår knyta an till en eller ett par vårdare. De flesta vuxna tycks också ha en inbyggd beredskap att reagera adekvat på små barns behov. Föräldrar varierar dock starkt i sin lyhördhet för spädbarns signaler. Föräldrar med svåra obearbetade upplevelser (i form av trauman eller förluster) feltolkar i högre grad spädbarns signaler och reagerar med aggressivitet eller rädsla. Speciellt uttalat är detta i misshandelsfamiljer. Förälderns beteende blir oförståeligt och skrämmande för barnet. Barnet kan då utveckla en s.k. desorganiserad anknytning som allvarligt kan försämra dess känslomässiga och sociala utveckling, åtminstone under förskoleåren. Det finns dock studier som tyder på att det är möjligt att hjälpa föräldrar att åstadkomma en bättre anknytning (56, 57). För tidigt född Barn som föds för tidigt, särskilt de med födelsevikter under gram, har som grupp betraktat sämre framgång i skolan än jämnåriga som inte 182

11 Barns och ungdomars hälsa fötts för tidigt. Det gäller särskilt förmågan att lösa matematiska problem, men det drabbar också beteendet i form av hyperaktivitet och försämrad finmotorik. Särskilt utsatta är barn som varit så sjuka i nyföddhetsperioden att de måste behandlas i respirator eller som drabbats av blödningar i hjärnan. Uppföljningar av mycket lågviktiga barn upp till nio års ålder har dock visat att ungefär hälften av dem klarade sig lika bra som sina jämnåriga. Av hela gruppen barn hade endast 6 procent neurologiska funktionshinder och majoriteten av barnen bedömdes ha god livskvalitet (58). Utländska uppföljningar av barn som varit extremt små vid födseln (<750 gram) talar för att nästan hälften får problem som kräver särskild assistans i skolan, speciellt i ungdomsåren. Dessa barn var dock födda omkring 1980, och nyföddhetsvården har förbättrats väsentligt sedan dess (59). Att vara pojke Det är sedan länge känt, att pojkar har betydande överrisk att dö till följd av olycksfall och att de betydligt oftare än flickor har psykomotorisk försening och koncentrationssvårigheter (17). En undersökning av alla barn som föddes i Finland 1987 och som följts till 7-årsåldern visade att pojkar jämfört med flickor hade betydande överrisker både för problem i nyföddhetsperioden och under förskoleåren (tabell 4:2). Pojkarna hade vidare två till tre gånger ökad risk för psykomotoriska avvikelser, försenad skolstart och behov av specialundervisning. Könsskillnaderna kunde inte förklaras med vare sig att fler pojkar var för tidigt födda eller med sociala förhållanden. Mycket talade för att skolan ställde krav på pojkar som de inte var mogna att leva upp till (60). Tabell 4:2. Överrisker (procent) för pojkar jämfört med flickor. Överrisk i procent För tidig födsel 11 Låg Apgar* 20 Insjuknande i astma 64 Intellektuella funktionshinder 43 Vårddagar på sjukhus 37 Långtidsmedicinering 13 Dödsrisk under förskoleåren 22 *APGAR är en poängbedömning av barnets vitalitet som görs i samband med förlossningen. Låga poäng tyder på att barnet mått dåligt. Källa: (60). Våld, misshandel och vanvård Den polisanmälda misshandeln av barn har ökat kraftigt i Sverige under 1990-talet. Anmälningar från läkare och annan vårdpersonal minskade samtidigt som fler anmälningar kom från socialtjänst och föräldrar. Det har lett till diskussioner om det legat en verklig ökning av misshandel bakom eller om det rört sig om ökad rapporteringsbenägenhet. Misshandel av barn i åldrarna 0 6 år har nyligen analyserats av Brottsförebyggande rådet (61). Anmälningar av brott som förövats av en person som barnet är bekant med mer än fördubblades (från 330 till 709) mellan 1990 och Drygt två tredjedelar av gärningsmännen är män. Nästan hälften av gärningsmännen var tidigare kända för brott. Av offren hade 38 procent utsatts för upprepat våld. Den övervägande delen av skadorna bedömdes som lindriga eller så kunde inga skador alls påvisas. En sammanfattande analys talar för att den 183

12 Barns och ungdomars hälsa faktiska barnmisshandeln trots de ökade anmälningarna är oförändrad eller har minskat (61). Preliminära resultat från undersökningar som gjorts av socialdepartementets kommitté mot barnmisshandel stöder denna uppfattning. I en riksomfattande undersökning 1998 av gymnasieelever uppgav 19 procent att de någon gång varit utsatta för grovt våld, 10 procent för sexuella trakasserier och 2 procent för sexualiserat våld. 4 procent hade ofta upplevt våld i hemmet. Flickor utsätts oftare för våld i hemmen än pojkar medan pojkar oftare utsätts för våld av obekanta. Mer än var femte elev har varit utsatt för våld i skolan, huvudsakligen av kamrater. Mer än var tionde elev svarar att de utsatts för våld till följd av alkohol eller drogpåverkan. De som utsatts för våld i hemmet är också mer utsatta för mobbning och annat våld i skolan. De ungdomar som själva varit utsatta för våld utövar mer våld mot andra elever. Den viktigaste förklaringsgrunden till att elever själva utövar olika former av våld ligger i att de själva tidigare utsatts för samma typ av våld (62). Att vara utsatt för våld eller att bevittna våld i hemmet ger hos många barn långtidseffekter i form av ökade psykiska och psykosomatiska symtom (63). Sexuella övergrepp mot barn I Sverige polisanmäls årligen 1 2 misstänkta sexuella övergrepp per barn under 15 år. En anmälan av tio leder till åtal. Under sin uppväxttid har 7 8 procent av flickorna och 1 3 procent av pojkarna blivit utsatta. Två tredjedelar av anmälningarna gäller övergrepp i familjen och ofta rör det sig också om upprepade övergrepp. Flickornas medelålder vid övergreppen är 8 10 år medan pojkarna är något äldre. I nästan 90 procent av fallen är förövaren en man, vanligen en nära bekant till barnet. Internationell forskning talar för att kvinnor vanligen begår sina övergrepp mot tonårspojkar i bekantskapskretsen. En kunskapsöversikt har nyligen givits ut av Socialstyrelsen (64). Mobbning Risken att mobbas är störst i åldrarna 7 12 år för pojkar. För barn med låg social status finns en risk i alla åldrar (43). I WHO:s skolbarnsundersökning 1997/98 (30) uppgav 18 procent av de svenska pojkarna att de blivit mobbade minst en gång och 2 3 procent minst en gång i veckan. För flickorna var motsvarande siffror 12 respektive 0 2 procent. Förhållandena verkar likartade i olika årskurser och har inte förändrats mellan 1993/94 och 1997/98. Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor Svenska ungdomar dricker oftare än ungdomar i flera andra EU-länder mycket alkohol vid samma tillfälle. 14 Många svenska ungdomar börjar dricka alkohol i fjortonårsåldern och därefter stiger konsumtionen konstant upp till tjugoårsåldern. I de lägre tonåren dricker flickorna något mer, men pojkarna ökar sin konsumtion snabbare och redan i tjugoårsåldern ser man det vuxna mönstret, där män står för två tredjedelar av alkoholkonsumtionen. Tidig alkoholdebut är kopplad till senare hög konsumtion. De barn som blir 14 Ungdomars alkohol- narkotika- och tobaksvanor behandlas även i kapitel 6, Levnadsvanor och folkhälsa. 184

13 Barns och ungdomars hälsa bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker generellt mer (65). Andelen elever som prövat narkotika har mer än fördubblats under 1990-talet (figur 6:24), en trend som observerats i de flesta västeuropeiska länder. I Storbritannien har cirka 40 procent av ungdomarna använt cannabis och i Nederländerna 30 procent, medan motsvarande siffror för Sverige är 7 procent (66). I undersökningar från Göteborg och Stockholm uppgav dubbelt så många niondeklassare 1996 som 1990 att de prövat illegala droger (35, 66). I Stockholmsundersökningen fann man mycket stora skillnader i drogvanor mellan olika skolor. I skolor där många elever rökte tobak var det vanligare att man även brukade alkohol och andra droger. Dagligrökning kunde betraktas som en varningssignal för annan droganvändning. Totalt sett uppfattades dock narkotikaanvändning som ett marginellt problem jämfört med alkoholbruket. Svenska pojkar röker minst i Europa. Av pojkar i årskurs 9 röker omkring 10 procent och av flickorna strax under 20 procent. Då drygt 20 procent av pojkarna snusar (flickor 2 procent) är dock fler pojkar tobaksanvändare (7). 185

14 Detaljläsning Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:18) om vaccinationsverksamhet Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp A Socialstyrelsen meddelar efter samråd med läkemedelsverket samt hörande av styrelsens rådgivande vaccinationsnämnd följande allmänna råd till ledning för berörda huvudmän, läkare och annan sjukvårdspersonal. Dessa allmänna råd ersätter socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS) 1976:2) för stelkrampsprofylax. B Difteri och stelkramp är enligt smittskyddslagen (1988:1472) klassificerade som anmälningspliktiga sjukdomar och skall därför anmälas till smittskyddsläkare och statens bakteriologiska laboratorium (SBL). C Trots ett mycket litet antal sjukdomsfall per år utgör stelkramp (tetanus) även i vårt land ett potentiellt allvarligt problem med dyrbar intensivvård och betydande dödlighet för inträffade sjukdomsfall. /... / D Aktuella vacciner Vaccin mot difteri och stelkramp (Duplex eller DT) innehåller 7,5 Lf (flockningsenheter) tetanustoxoid och 30 Lf difteritoxoid per ml. Detta vaccin bör som regel användas för såväl difteri-som stelkrampsprofylax. E F Vaccin mot enbart stelkramp, tetanus, (T), innehåller 7,5 Lf tetanustoxoid per ml. Vaccin mot difteri (D), innehåller 30 Lf difteritoxoid per ml. Dessa båda vacciner skall bara användas i undantagsfall t. ex. om det är medicinskt kontraindicerat att använda det kombinerade duplexvaccinet. Grundvaccination Grundvaccinationen av yngre barn omfattar tre injektioner med 0,5 ml DT vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Minst en månad bör förflyta mellan injektion 1 och 2, och minst 6 månader mellan injektion 2 och 3. För skolbarn och vuxna följs samma program med undantag av att den tredje dosen reduceras till 0, 25 ml DT för att minska de lokala biverkningarna. /... / G Alla ovaccinerade bör grundimmuniseras Det är av stor vikt att grundimmunisera alla ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer i alla åldrar mot difteri och stelkramp. Av stor vikt är också att dessa uppmanas att fullfölja vaccinationerna för att få ett fullgott skydd. 8

15 H Ovaccinerade nyförlösta kvinnor kan med fördel få första duplexinjektionen efter förlossningen på förlossningsavdelningen och en andra injektion vid kontrollen några veckor senare. Duplex-vaccinet kan ges samtidigt med andra vacciner och kan t.ex. kombineras med poliovaccin. I J Ovaccinerade gravida kvinnor kan med fördel få de två första injektionerna under andra eller tredje trimestern vid kontrollbesöken i den förebyggande mödravården. En ofullständigt vaccinerad kvinna bör erhålla en injektion i början eller mitten av den tredje trimestern. Skälet till detta är den iakttagna ökningen av hemförlossningar och det stora inslaget av invandrare som kan förmodas vara ofullständigt vaccinerade. En sådan vaccinering är ett säkert skydd mot stelkramp under nyföddhetsperioden och rekommenderas av världshälsoorganisationen (WHO) för kvinnor i u-länder. Förnyelsedos mot difteri önskvärd i vissa fall Den del av den svenska befolkningen, som är födda före mitten på 1950-talet, har enligt serologiska studier som utfördes i samband med difteriutbrotten ett generellt sett otillräckligt skydd mot difteri och i vissa fall även mot stelkramp. Det gäller särskilt kvinnor. Det finns skäl att beakta detta vid kontakter med hälso-och sjukvården, t.ex. vaccinationer i samband med utlandsresa. Man bör även uppmärksamma behovet av ett bättre difteriskydd hos sjukvårdspersonal i dessa åldersgrupper. Om det gått lång tid ( minst 30 år) sedan den fjärde difterisprutan erhölls, är det lämpligt att ge ytterligare en duplex-vaccination. /... / K Åtgärder till skydd mot stelkramp vid inträffad skada I Skandinavien orsakas ofta stelkrampsfall av sår som enligt traditionell bedömning inte ansetts medföra risk för stelkramp, exempelvis inomhusskador och enklare skrapsår. Stelkramp inträffar därför inte sällan efter skador som är så obetydliga att de inte föranleder läkarbesök. Det enda säkra skyddet mot stelkramp är därför att var och en har ett fullgott vaccinationsskydd. 9

16 Namn: Socialstyrelsens föreskrifter om vaccinationsverksamhet Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp Besvara följande genom att skriva RÄTT eller FEL i direkt anslutning till påståendet. Skriv också under VILKET STYCKE du hittar svaret. 1. Bo Ek renoverade köket hemma i villan. Han skadade sig i handen och var tvungen att uppsöka sjukhus. Där konstaterades att han insjuknat i stelkramp, och under en viss tid svävade han mellan liv och död. Antalet personer som insjuknar i stelkramp i Sverige är litet men dödligheten bland de drabbade anses vara hög. enligt stycke 2. I Sverige följer man världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för kvinnor i u-länder, när det gäller vaccinationer mot stelkramp och difteri bl. a därför att antalet hemförlossningar i Sverige har ökat. enligt stycke 3. Stelkramp tillhör de sjukdomar som måste anmälas till såväl statens bakteriologiska laboratorium som till smittskyddsläkare. enligt stycke 4. Sven-Erik Persson ska för första gången i sitt liv åka utomlands. Han ska åka till Afrika och Asien. Han beställer tid på vårdcentralen för att få reda på vilka vaccinationer han bör ta innan han reser. Läkaren bör för säkerhets skull föreslå honom att han ska vaccineras ännu en gång mot difteri trots att Sven-Erik redan är vaccinerad. enligt stycke 5. Grundvaccinering mot difteri och stelkramp ges till såväl barn som vuxna, med 0,5 ml DT i tre omgångar med minst en månad mellan injektion 1 och 2 och minst 6 månader mellan injektion 2 och 3. enligt stycke 10

17 Specifikation Delmoment: Hörförståelse Uppgifter: Detaljförståelse Innehåll: vardagliga dialoger Svarstyp: ifyllnadsuppgifter/luckor Förståelse av siffror och vanliga namn Innehåll: samtal som innehåller olika typer av siffror, namn och instruktioner/doseringar etc. Svarstyp: ifyllnadsuppgifter/formulär Övergripande förståelse Innehåll: vetenskapsradio och nyhetsinslag Svarstyp: rubrikmatchning Varje prov innehåller samtliga tre ovanstående uppgiftstyper. Språket är både informellt (t ex samtal mellan kollegor) och formellt (t ex Vetenskapsradion). Regionala varianter av rikssvenska kan förekomma (ej renodlade dialekter). Tid: Cirka 25 minuter Hjälpmedel: inga hjälpmedel Syfte: Syftet med provet är att mäta provdeltagarens förmåga att uppfatta talad svenska i olika situationer, såväl informellt som mer formellt språk. Instruktion: Materialet är inspelat med pauser där provdeltagaren får tid att läsa igenom frågorna och att skriva svar. Varje uppgift spelas upp två gånger. Bedömning: 1 poäng per korrekt besvarad fråga Totalpoäng: 22 Gräns för godkänt:15 11

18 Hörförståelse Uppgift 1 Du får nu höra 5 dialoger. För varje dialog är det två meningar som du ska komplettera. Varje dialog repeteras direkt. Du får en minut på dig att läsa igenom meningarna och exemplet. Efter den sista dialogen får du en minut att renskriva dina svar. Exempel: De träffas på..jobbet 1. a En kollega.. på lördag. b Peter sköter.. 2. a Många i personalen b De behöver framför allt personal på.. 3. a Kvinnan har varit.. b Kvinnan jobbar....% 4. a De har varit på.. b Mannen har problem med a De ska. b Kvinnan slutar. 12

19 Uppgift 2 Du får nu höra en telefondialog mellan en patient och en sjuksköterska. Fyll i uppgifterna på blanketten. Samtalet spelas två gånger. Du får en minut på dig att läsa igenom blanketten och exemplet. Efter repetitionen får du en minut på dig att renskriva dina svar. Exempel: Vårdcentralens namn: Väst 1. Patientens namn: 2. Patientens personnummer: 3. Läkarens namn: 4. Tid för andra provtagning: 5. Telefon till läkaren: 6. Provtagningens öppettider: öppet: lunch: 13

20 Uppgift 3 Du får nu höra 6 korta nyhetsinslag. Sätt nyhetens nummer efter rätt rubrik. Observera att det finns tre rubriker för mycket! Alla inslag repeteras efter sista delen. Du får en minut på dig att läsa igenom rubrikerna. A. Frukt för alla. B. Gifter liknar hormon. C. Hormon skapar stress. D. Läkemedelskostnaderna är för höga. E. Läkemedels negativa konsekvenser måste rapporteras F. Förebyggande mat. G. Fler läkemedel för egenvård. H. Studier förbättras med sömn. I. Studenter sover för mycket. Slut på testet! (Svaren och alla kladdpapper lämnas in.) 14

21 Specifikation Delmoment: Anamnes för läkare Uppgift: Tid: Ett inspelat semiautentiskt samtal mellan en läkare och en patient avlyssnas (ett flertalgånger) och en anamnes skrivs enligt en given mall. 105 minuter Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Övrigt: Samtliga papper tillhandahålls av provanordnaren och samlas in efter delmomentet. Blyertspennor och radergummi och/eller kulspetspennor medtages av provdeltagaren. Syfte: Mottagare: Syftet med delmomentet är att pröva förmågan att uppfatta och skriftligt återge den information en läkare inhämtar vid ett samtal med en patient. I momentet prövas även förmågan att - överföra tal till skriftspråk - formulera sig kortfattat och utan störande grammatiska fel - återge händelse- och sjukdomsförlopp i relation till tid och rum - använda yrkesområdets specifika språk, ord och uttryckssätt Sjukvårdspersonal samt patienter. Instruktion: Instruktionsblad med sökord/rubriker samt allmän information om momentet delas ut. Stimulus: Ett inspelat semiautentiskt samtal mellan en läkare och en patient. Samtalet behandlar vanligt förekommande symtom och sjukdomar. Bedömning: Minst två bedömare läser och bedömer den skrivna anamnesen. Den skrivna anamnesen bedöms med avseende på (A) uppfattning och nedtecknande av innehåll, (B) anamnesens organisation och uppställning samt (C) yrkesområdets specifika grammatik och ordförråd. A Uppfattning och nedtecknande av innehåll i ett semiautentiskt patient-läkarsamtal: Har instruktionen följts? Har provdeltagaren förstått det som sägs i dialogen och presenterat det på ett adekvat sätt? Stämmer texttypens konventioner? Är samtliga faktauppgifter noterade? 15

22 B Anamnesens organisation och uppställning: Är anamnesen klart och tydligt disponerad? Är informationen placerad under rätt sökord/rubrik samt i tydlig tidsordning? C Yrkesområdets specifika grammatik och ordförråd: Innehåller texten en för uppgiften korrekt grammatik? Används ett kortfattat och för yrkesområdet anpassat språk, ett adekvat ordförråd och en lämplig stilnivå? 16

23 Instruktioner för anamnesskrivning vid Prov i svenska för utländsk vårdpersonal I en dialog får du lyssna till ett samtal mellan en läkare och en patient. Lyssna först på hela intervjun. Därefter kan du gå tillbaka och lyssna igen medan du skriver ned informationen under respektive rubrik. Skriv kortfattat (anamnesspråk/telegramspråk) men korrekt. Du har möjlighet att lyssna så många gånger du själv önskar och hinner under totalt 105 minuter. Observera att detta är ett språkprov och därför ska all information som framkommer vid intervjun noteras, även sådant som du som läkare bedömer som icke relevant i sammanhanget. Även negerande uppgifter ska tas med. Allmänt accepterade förkortningar får användas. Följande rubriker tillämpas: Patient Född/Ålder Inkomstorsak/kontaktorsak (och/eller diagnos) Läkare Klinik/Avdelning/Sjukhus/Mottagning Datum Her eller Ärftl Soc Gyn Tid sjd Nuv sjd Aktuellt Allmänt Med Överkänsl Observera att även kladdpapper ska lämnas in tillsammans med anamnesen. Skriv ej i marginalen! Observera också att inga hjälpmedel är tillåtna! Lycka till! 17

24 Namn: Anamnes Skriv ej här! 18

25 Skriv ej här! 19

26 Skriv ej här! 20

27 Skriv ej här! 21

28 Specifikation Skriftlig produktion Uppgift: Skrivtid: Omfång: Hjälpmedel: Övrigt: Skriva en sammanhängande text enligt instruktionerna Två timmar och en kvart (135 minuter) ord svensk-svensk ordbok, blyertspenna, radergummi Samtliga papper tillhandahålls av provanordnaren och samlas in efter delmomentet Texttyp: Skrivuppgiften har ett centralt tema med anknytning till hälsa. Texten som provdeltagaren ska skriva ska vara väl sammanhållen samtidigt som den behandlar de deluppgifter som nämns på provbladet som t.ex. att ge råd, informera, resonera, beskriva eller förklara. Alla delmoment förekommer alltså inte vid samma provtillfälle. Deluppgifter: Syftet med deluppgifterna är att pröva olika skriftliga färdigheter som är relevanta för vårdpersonal. Ge råd Informera Resonera Beskriva/ Förklara Att pröva förmågan att ge lättförståeliga råd och ev. motivera dem. Att pröva förmågan att strukturera och på ett tydligt sätt presentera fakta samt att kunna ge tydliga beskrivningar. Att pröva förmågan att framföra åsikter och motivera dem, men även att kunna redogöra för samt bemöta andras åsikter. Att pröva förmågan att analysera, jämföra och redogöra för fakta, som presenteras på faktabladet bl.a. i form av tabeller och diagram, samt kunna ange möjliga orsaker, lösningar, konsekvenser m.m. Ämnen: Varje skrivuppgift har ett centralt tema med tydlig anknytning till hälsa. Ämnet är av allmän karaktär inom området för att passa de olika yrkeskategorier som skriver detta prov. 22

29 Mottagare: Textens mottagare är framför allt en intresserad allmänhet utan medicinsk utbildning som läser dagstidningarnas artiklar om hälsa, tidningar som Apoteket och Hälsa eller skaffar sig information via apotekets informationsblad eller dylikt. Språket ska anpassas till mottagaren, som alltid anges i uppgiften Faktablad: Till varje skrivuppgift bifogas ett faktablad som kan innehålla korta texter, diagram, tabeller, stödord, faktauppgifter och illustrationer. Bedömning: Minst två bedömare läser och bedömer det skriftliga delmomentet. Det som bedöms är: Lösning av uppgift och ämnesbehandling Har provdeltagaren följt instruktionerna? Är ämnet behandlat på ett korrekt och relevant sätt? Har provtagaren informerat/gett råd/resonerat/beskrivit/förklarat så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgruppen? Textens organisation och sammanhang Är texten väl disponerad så att läsaren kan följa den utan ansträngning? Är styckeindelningen någorlunda tydlig och logisk? Finns det sammanhang inom och mellan meningar och stycken i texten? Språklig kvalitet Uttrycker sig provdeltagaren utan störande fel med avseende på grammatik, stavning och interpunktion? Är meningsbyggnaden någorlunda varierad och komplex? Är ordvalet huvudsakligen idiomatiskt, varierat och relevant? 23

30 Skriftligt delmoment Hjälpmedel: svensk-svensk ordbok Tid: 135 minuter Allmänna instruktioner Du ska skriva en sammanhängande text på ord. Tänk dig att din text ska kunna publiceras i tidningen Apoteket, som är en tidning för allmänheten. Till din hjälp har du ett faktablad där figur 1 ska användas, medan du kan använda övrig information om du vill. Du bör undvika att använda allt för många siffror i din text. Tänk på att läsarna inte har tillgång till informationen på faktabladet. Uppgift Inled texten med att informera kort om övervikt och fetma. Använd figur 1 för att redogöra för skillnader mellan kvinnor och män, samt förändring över tid. Ange de viktigaste orsakerna till ökningen av antalet överviktiga och feta i Sverige. Ange några eventuella konsekvenser för individ och samhälle. Avsluta din text med tre till fem goda råd, om hur man kan gå ner i vikt. (skriv gärna i punktform) Skriv en egen rubrik. Lycka till! 24

31 Faktablad Figur 1 Andelen överviktiga och feta i åldern år. (Sverige) (Figur 1: SCB (ULF) Stödord Livsstil Levnadsstandard Motion Matvanor Sjukdomar Fördomar Komplex Depression Sjukvård Figur 2 Tallriksmodellen 1. Grönsaker, frukt, bär 2. Ris, pasta, rotfrukter 3. Kött, fisk, ägg 25

32 Specifikation Delmoment: Muntligt prov Uppgift: Ett samtal mellan en provdeltagare och en testledare. Delmomentet består av tre delar: 1. Ett informellt, vardagligt samtal 2. Ett patient-/kundsamtal av varierande karaktär beroende på yrkeskategori 3. Förklaringar och beskrivningar Tid: Övrigt: Syfte: minuter Samtalet spelas in Syftet med momentet är att pröva förmågan att med tillfredsställande flyt, ordförråd och hörförståelse, adekvat språklig korrekthet och ett fungerande uttal (språkljud och prosodi), kommunicera i den aktuella yrkesrollen. Del 1 Syftet med del 1 är att pröva förmågan att samtala om allmänna ämnen. Del 2 Syftet med del 2 är att pröva förmågan att: - påbörja, hålla igång och avsluta ett yrkesrelaterat samtal - ställa adekvata frågor och följa upp dessa - vid behov begära förtydliganden - lyssna, förstå och kommunicera - byta mellan talar- och lyssnarrollen Testledaren presenterar en situation där provdeltagaren går in i sin yrkesroll och testledaren är patient eller kund. De symtom, sjukdomar och behandlingsformer som tas upp är vanligt förekommande. Del 3 Syftet med del 3 är att pröva förmågan att: - redogöra för och informera om ämnen inom yrkesområdet - uttrycka tankar och åsikter Efter patient-/kundsamtalet kan patientens/kundens symtom eller liknande problem diskuteras. Provdeltagaren får närmare redogöra för t.ex. symtom, sjukdomsbild och behandlingsalternativ. Instruktion: Provet inleds med en muntlig instruktion från testledaren som informerar om tillvägagångssättet. 26

33 Bedömning: Minst två bedömare lyssnar på och bedömer det muntliga momentet. Bedömning görs med avseende på (A) kommunikativa färdigheter och interaktion, (B) formell korrekthet och uttrycksförmåga samt (C) uttal, intonation och flyt. A Kommunikativa färdigheter och interaktion: Kan provdeltagaren ställa relevanta frågor och följa upp dessa? Kan provdeltagaren vid behov begära förtydliganden? Kan provdeltagaren på ett någorlunda uttömmande sätt förklara komplexa förhållanden? Kan provdeltagaren binda samman satser och yttranden på ett meningsfullt sätt? Kan provdeltagaren på begäran förtydliga eller omformulera sig? Förstår provdeltagaren om testledare t ex byter ämne? B Formell korrekthet och uttrycksförmåga: Har provdeltagaren tillfredsställande flyt i språket? Har provdeltagaren ett för situationen tillräckligt ordförråd och ett någorlunda varierat och precist ordval? Är grammatiken på en nivå där felen inte är störande? C Uttal, intonation och flyt: Är prosodi och uttal på en sådan nivå att samtalspartnern kan förstå provdeltagaren utan ansträngning? 27

34 FACIT 28

35 Barns livskvalitet Facit 1) I vilken åldersgrupp verkar barn ha högst livskvalitet? 7-12 år 2) Nämn två faktorer som kan göra att barn ammas kortare tid. Att modern röker och användning av napp 3) När kvinnor förgriper sig sexuellt på någon, vilka tycks falla offer? Tonårspojkar i bekantskapskretsen 4) I vilket land är användningen av cannabis bland ungdomar vanligast Storbritannien 5) På vilken plats är gymnasieflickor mer utsatta för våld än pojkar i samma ålder? I hemmet 6) Hur många barn tror man föds med utvecklad FAS (fetalt alkoholsyndrom) per år? (minst) 50 barn 7) Under 1990-talet ökade antalet polisanmälningar om barnmisshandel. Vilka två grupper var det som ökade sin anmälningsfrekvens? Föräldrar och socialtjänst 8) Nämn två av de faktorer man tittar på när man vill mäta hur bra liv barn har. Socioekonomiska förhållanden / (Struktur och funktion) hos barnets nätverk / barnets psykiska välbefinnande 9) Hur många fler pojkar än flickor (i procent) löper risk att dö innan de börjar skolan? 22 procent 10) 10) På 1990-talet skar man ner på familjestödet. Nämn två stöd som minskades. Barnbidrag / bidragsförskott / bostadsbidrag 11) Skolproblem hos för tidigt födda barn kan bero på att de drabbats av vissa komplikationer strax efter födseln. Vilka komplikationer? (Nämn två.) (Varit så sjuk att de) måste behandlas i respirator under nyföddhetsperioden / drabbats av blödningar i hjärnan. 29

36 12) Hur många procent av de svenska flickorna i WHO:s skolbarnsundersökning uppgav att de blivit mobbade minst en gång i veckan 0-2 procent 13) Vad kan enligt Stockholmsundersökningen vara inkörsporten till droganvändning? Dagligrökning / tobaksrökning 14) Ungefär hur många procent av familjerna med en ensamstående förälder hade problem att klara ekonomin ? Cirka 50 procent (stapeldiagrammet) 15) Vad upplever så många som 50 procent av de yngre barnen som ett problem i skolmiljön. Att gå på toaletterna / toalettbesök 30

37 Detaljläsning Facit Vaccinationslagen svarsblankett B 1. RÄTT enligt stycke C 2. RÄTT I 3. RÄTT B 4. RÄTT J 5. FEL F 31

38 Hörförståelse Manus Uppgift 1 Dialog 1 - Jasså, där är du! Det är fika nu. - Njaa, jag vet inte.. - Vadå? Det är klart du ska vara med och fika! Anna bjuder ju på tårta och allt! Du vet väl att hon fyller femtio på lördag. - Ja just, ja. Det hade jag glömt. Ska vi inte ha någon insamling då? - Jamen, det har vi ju redan haft! Är inte du med på den? - Nää. Det måste jag ha missat. - Snacka med Peter så fixar han så du är med på presenten. - Okej. Det ska jag göra. - Kom nu! Du behöver en paus. - Jaja, okej då. Jag ska bara skriva färdigt det här. - Okej. Dialog 2 - Duu. Har du tid en stund? - Jaa, en liten stund i alla fall. - Det var några saker som jag ville kolla med dig. Vi kan väl gå in till mig. - Javisst. Gäller det schemat? - Ja, just det. Jag vet inte hur vi ska få ihop det under helgen. Det är lite ont om folk nu när influensan går. - Ja, det är klart. Vi har kanske inte sett det värsta än heller. - Nää, troligen inte. Det verkar som om lördagen är bemannad men söndag saknas det folk både på morgonen och kvällen. - Eva, vet jag, hoppar gärna in lite extra. Jag ska prata med henne. - Ja, vad bra! Dialog 3 - Nämen hej! Det var ett tag sedan nu. - Ja, det var det. - Hur är det med dig? Är du bättre nu? - Ja, jag mår bra nu. Det tog sin tid men nu är det mycket bättre. - Du ser verkligen frisk och pigg ut! - Tack, ja jag känner mig mycket starkare. - Har du börjat jobba fullt, eller? - Nää, inte riktigt. Jag går på 80 % nu till en början. - Jaha. Kul i alla fall att du är tillbaka! - Ja, tack. Det tycker jag också. 32

39 Dialog 4 - Det var väldigt vad du var tyst på mötet idag, då. Det är inte likt dig att vara så tyst. - Nää, men idag har jag annat att tänka på så jag var inte så koncentrerad. - Jaha, inget allvarligt hoppas jag. - Nja, jag vet inte. Det är min dotter Lotta som verkligen har kommit i puberteten. Hon är fullständigt omöjlig. Vad jag än säger så tycker hon tvärtom! - Ja, usch ja. Det kommer man ju ihåg hur det var, när man var tonåring själv. Det var inte roligt inte.. - Nää.. Dialog 5 - Duu! Vad bra att jag fick syn på dig. Har du lust att hänga med och käka lite indiskt i kväll? Jag och Peter och Kicki tänkte testa den där nya indiska restaurangen som ligger på Stortorget. - Jaha, jaa, gärna. Det skulle va himla kul men vi slutar väl inte samtidigt. - Nähä.. när slutar du då? - Halv sex. - Jaha, men vi slutar fem så det är ju nästan ingen skillnad. - Nänä.. Ska vi ses där då? - Ja, det gör vi. - Jag kommer så fort jag kan. - Ja det är bra. Okej. Vi ses då! - Ja bra. Hej! 33

40 Uppgift 2 Telefonsamtal angående provtagning på vårdcentralen - Vårdcentralen Väst. Syster Eva. - Hej! Det är så att jag var och tog ett Borreliaprov hos er i tisdags och då sade ni att jag kunde få besked om hur det såg ut efter en vecka ungefär så nu undrar jag om ni har fått något svar på det. - Jaha... Då ska vi se här Vad heter du? - Christer Lindgren. - Christer Lindgren jaha..stavar du med k eller med ch? - ch - Jaha, och vad har du för personnummer? Ja just det nu ser jag här att du har varit här, den 2 augusti. - Ja just det. - Kommer du ihåg vad doktorn hette som du träffade? - Nja Jag tror att hon hette Gunilla. Hon var ganska ung, i 30-årsåldern ungefär. - Jaha. Då var det säkert Gunilla Åström. - Ja, just det. Så hette hon. - Då ska vi se här. Du tog ju två prover och det visar sig att det ena provet är positivt och det andra är negativt. - Jaha, vad betyder det, då? - Ja, det är faktiskt svårt att säga. Det bästa är att du tar om proverna men det kan du inte göra nu direkt utan det ska du vänta med till efter tre veckor ungefär så om du tog de första proverna den 2 augusti...så ska vi se här i kalendern...så blir det bra om du kommer in till oss den 23 augusti, om två veckor alltså. - Jaha. Okej. Får jag träffa en doktor då också? - Nja.. Det är kanske bäst att du träffar doktorn när provsvaren har kommit. Eller förresten...du kan ju ringa henne på hennes telefontid. Hon har telefontid varje tisdag och torsdag mellan och Jaha. Vad har hon för nummer, då? - Hon har ? - Nä, Jaha. - Om du ringer henne någon gång i vecka 36. Då har nog svaren kommit. - Okej. Öhh. Måste jag inte beställa tid för provtagningen? - Nää, det behöver du inte. Vi har öppet till och lunch mellan och Det är bara att komma någon gång då. - Jaha..tack,då. - Tack och hej! - Hej! 34

41 Uppgift 3 Program 1 - Och det var väl det vi trodde. Minnet förbättras av en tupplur, gärna en timme lång. Pluggande studenter förbättrade sitt processminne med en slummer, det vill säga den sortens minne som står för mer komplicerade inlärningsmetoder. Däremot blev de inte bättre på att minnas inköpslistan. Program 2 I kroppsvätskor som svett och tårar och bröstmjölk har man visat att det finns ett protein som kan förebygga kroniska ibland dödliga infektioner. Ett användningsområde för detta protein skulle kunna vara i mat med medicinska effekter och i bröstmjölksersättning enligt svenska forskare. Program 3 Hormonet kortisol är förklaringen till varför miljögifter som DDT och PCB kan förvärra effekten av stress hos vissa djur och kanske även hos människor. En ny avhandling från Uppsala universitetet visar att miljögifterna är så lika kortisolet att de tar hormonets plats och blockerar den lugnande effekt som kortisolet vanligtvis erbjuder vid stress. Program 4 I de flesta fall när människor har dött av läkemedel handlar det om blodförtunnande medel men det finns också exempel på dödsfall i samband med antiinflammatorisk och antidepressiv medicin och i samband med cellgifter. Och det är livsviktigt att läkemedelsverket får just den informationen för att kunna ta ställning till vilka mediciner som ska säljas och hur de ska användas säger Anders Broström. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi får veta vad som händer när patienterna använder sina läkemedel. Program 5 En större del av sjukvårdpengarna måste gå till läkemedelsforskningen, det anser företrädare både från läkemedelsföretagen, sjukvården och apotekarbranschen. Tanken är att en satsning på bättre och mera pedagogiska läkemedel ska få oss att sköta mer av vår behandling själva när vi blir sjuka. Något som kan spara pengar inom sjukvården och därmed i slutänden också gagna skattebetalarna. Program 6 På Sveriges lantbruksuniversitet ska man undersöka flera hundra svenska äppelsorter för att försöka ta fram nya hälsosammare varianter, ekologisk odlade frukter som ska locka fler ätare, framför allt de fem till tio procenten som är allergiska mot de flesta av dagens äppelsorter. Källa: Sveriges Radio 35

42 Hörförståelse Facit Uppgift 1 1. a En kollega fyller 50 år / fyller år / har födelsedag på lördag. b Peter sköter insamlingen till present(en) / insamlingen / presenten / presentinsamlingen / pengarna till present(en) 2. a Många i personalen har influensa / är sjuka / har blivit sjuka / (är sjuk) b De behöver framför allt personal på söndag 3. a Kvinnan har varit sjukskriven / sjuk b Kvinnan jobbar 80 / åttio % 4. a De har varit på ett möte b Mannen har problem med sin (tonårs)dotter / sin dotter som kommit i puberteten / sin pubertetsdotter / dottern / (dotter) 5. a De ska gå ut och äta / gå på (en) indisk restaurang / gå på restaurang / gå ut och käka b Kvinnan slutar (klockan)halv sex / Uppgift 2 1. Patientens namn: Christer Lindgren 2. Patientens personnummer: Läkarens namn: Gunilla Åström 4. Tid för andra provtagning: 23 aug(usti) / tjugotredje aug(usti) / 23/8 / om två veckor 5. Telefon till läkaren: Provtagningens öppettider: öppet:10-16 / tio till fyra/sexton lunch: / halv ett till halv två / tolv och trettio till tretton och trettio 36