Förhållningssätt till barns sexualitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förhållningssätt till barns sexualitet"

Transkript

1 Förhållningssätt till barns sexualitet En intervjustudie bland förskolepersonal i Malmö stad Sociala resursförvaltningen Anna Kosztovics, socialpedagog På uppdrag av Sexuell hälsa Malmö stad 1

2 Tack Inledningsvis vill jag tacka all den förskolepersonal som ställt upp och medverkat i intervjuerna. Därtill Jack Lukkerz, sexolog och doktorand vid Malmö högskola, Camilla Löf, doktor i pedagogik anställd vid Malmö stad, Lena Oxelgren, gymnasierektor i Lund för råd under arbetet med denna undersökning. Niclas Olsson, utvecklingssekreterare Sexuell Hälsa, Malmö stad, för genomgång och strukturering av materialet. Och ett speciellt stort tack till barnen som ritat bilderna. Anna Kosztovics 2

3 Förord Denna rapport har tagits fram inom ramen för arbetet för sexuell hälsa i Malmö stad. Verksamheten finns organisatoriskt inom Sociala resursförvaltningen. Rapporten har tagits fram i samverkan med Förskoleförvaltningen och har författats av socialpedagog Anna Kosztovics som har en lång erfarenhet av arbete med barns sexualitet. En strävan är att arbetet med sexuell hälsa i Malmö stads olika verksamheter ska vara kunskapsbaserat. En viktig del är då att ta fram underlag som beskriver och ger förslag på hur vi på bästa sätt kan möta de faktiska behov som finns inom olika verksamheter och dess professioner. En viktig yrkesgrupp att uppmärksamma är förskolepersonalen då de dagligen möter våra barn. De fyller en viktig funktion för att främja goda relationer och samspel på såväl grupp- som individnivå. De bidrar till det förebyggande arbetet bland de barn som riskerar att fara illa. Utgångspunkten måste vara ett välfungerande dynamiskt samspel mellan barn, föräldrar och personal. Inom denna sfär ryms även barns sexualitet, ett område som kan förefalla svårtillgängligt och som man kan behöva stöd i för att kunna ha ett professionellt förhållningssätt till. Ett förhållningssätt som är inkluderande där varje barn möts utifrån sin unika person och behov. Förskolan och dess personal kan då skapa en miljö som både är hälsofrämjande och förebyggande, som ger trygga individer med en god självkänsla. En viktig del i att skapa social hållbarhet för framtidens Malmöbor. Annelie Larsson Förvaltningsdirektör Sociala resursförvaltningen 3

4 Sammanfattning 4

5 Förskolepersonalen på de 22 förskolor som ingår i undersökningen är överens om att förhållningssättet till barns sexualitet är av stor betydelse för barnens utveckling och identitet. Det finns stora skillnader på förhållningssättet både inom personalgruppen på en och samma förskola och mellan olika förskolor. Pedagogerna efterlyser en samsyn. Förskolepersonalen anser att onani och lekar med sexuellt innehåll ingår i barns sexualitet men många uttrycker svårigheter att förhålla sig till det på ett professionellt sätt. Flera lyfter vikten av att besvara barnens frågor om sexualitet men även det är förenat med svårigheter. Identifierade hinder till att förskolepersonalen inte kan förhålla sig till barns sexualitet på det sätt att de önskar, är: - Rädsla för negativa föräldrareaktioner. - Oro för kollegors negativa reaktioner. - Kunskapsbrist gällande barns sexualitet. - Osäkerhet inför vilket förhållningssätt som är det bästa för barnen. - Förskolepersonalen ser en förändring över tid angående barns minskade handlingsutrymme kopplat till möjligheter att uttrycka och utforska sin sexualitet. Flera pedagoger har uppmärksammat barn som menar att de har en annan könstillhörighet än vad kroppen visar. Förskolepersonal i undersökningen lyfter kollegors homofobiska uttalanden som ett problem i det vardagliga arbetet med barnen. Hen är ett ord som sällan används på förskolorna. Inte heller orden hetero-, homo-, bi- och transsexualitet används. Det finns ingen självklar stödfunktion inom Malmö stad dit man kan vända sig med frågor och funderingar kring barns sexualitet. I många fall har de pedagoger som sökt stöd antingen fått beskedet att stödet inte finns eller fått flera olika och ibland motsägelsefulla svar. Personal inom förskolan uttrycker behov av fortbildning inom området barns sexualitet. Önskemålen är: Utbildning i ämnet, professionellt ledda diskussioner inom personalgruppen för att hitta ett gemensamt förhållningssätt, redskap för att prata med föräldrar samt stöd från Malmö stad i form av en policy eller dylikt. Sammanfattning 5

6 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund och uppdrag Metod och urval Tidigare forskning på området Resultat Barnens sexualitet Hur skulle ni beskriva vad barns sexualitet är? Ingår onani i barns sexualitet? Ingår lekar med sexuellt innehåll i barns sexualitet? Ingår prat i barns sexualitet? Personalens förhållningssätt Hur tycker ni att ett öppet förhållningssätt till barns sexualitet ser ut? Vilken skillnad gör det för barnen om man har ett öppet förhållningssätt? På vilka sätt tror ni att ert förhållningssätt till barnens sexualitet har betydelse för barnens utveckling och identitet? Tycker ni det är viktigt att ha en samsyn i de här frågorna? Rädslan för negativa föräldrareaktioner Förskolans bemötande Vilka uttryck för sexualitet ser ni hos barnen på förskolan? Hur förhåller ni er till dessa uttryck för sexualitet? Gör de flesta på samma sätt? Hur är skillnaden på då och nu? Förklara hur ni förhåller er till lekar med sexuellt innehåll mellan barn av samma kön? Och hur ni förhåller er till lekar med sexuellt innehåll mellan barn av olika kön? Har ni erfarenhet av barn som menar att de har en annan könstillhörighet än den kroppen visar? I så fall hur bemöts dessa barn? Hur pratar ni om hetero- homo- bi och transsexualitet i den pedagogiska verksamheten med barnen? Hur används ordet Hen på förskolan? Innehåll

7 Hur pratar ni om sexualitet i den pedagogiska verksamheten med barnen? Hur pratar ni om kärlekar i den pedagogiska verksamheten med barnen? Förskolans lärande och hur personalen hanterar frågor om sexualitet inom personalgruppen När och vid vilka tillfällen pratar ni om barnens sexualitet i personalgruppen? Hur diskuterar ni inom personalen om att prata med barnen om hetero-, homo-, bioch transsexualitet? Upplever ni att dessa frågor har stöd i läroplanen? Vet ni vart/till vem ni ska vända er för att få hjälp i frågor kring barns sexualitet? Är ni nöjda med det? Förskolepersonalens tankar om behov, framtida arbete med barns sexualitet Vad skulle behövas för att ni ska bli mer nöjda mer ert förhållningssätt till barns sexualitet? Vilken skillnad skulle det göra för er och barnen? Vad skulle en relevant fortbildning för förskolepersonal innehålla? Diskussion och rekommendationer för framtida arbete Innehåll 7

8 Inledning Barn har en sexualitet och den tar sig olika uttryck utifrån deras perspektiv och ålder. De som möter barnen varje dag är förskolepedagogerna. Denna yrkesgrupp har störst kompetens kring hur man bemöter barn, då de varje dag bidrar med trygghet och nyfikenhet i barnens liv. Detta är bakgrunden till att förskolepedagogerna har medverkat i denna unika intervjustudie. De har fått besvara frågor om hur de uppfattar och förhåller sig till barns sexualitet utifrån sin yrkesroll på sin arbetsplats. I intervjuer på 22 förskolor i Malmö har pedagoger fått uttrycka sina upplevelser och reflektioner kopplade till situationer där sexualitet står i fokus. Sexualitet är för många ett tabubelagt ämne men dessa pedagoger har med lust och engagemang vågat besvara och diskutera dem tillsammans. Detta är ingen totalundersökning som ger en helhetsbild utan istället en undersökning som kan bidra med att ge olika bilder kring förhållningssätt, barn och sexualitet bland förskolepersonal. Syftet är att söka svar på följande; Hur uppfattar pedagogerna barns sexualitet? Hur förhåller pedagogerna sig? Vilka möjligheter och hinder ser pedagogerna att arbeta utifrån ett förhållningssätt de tycker är lämpligt? Hur vill förskolepersonalen gå vidare med arbetet i framtiden? Bakgrund och uppdrag Malmö stads har en strategi för sexuell hälsa som sträcker sig över åren Det första handlingsprogrammet, , har som en av sina åtgärder genomfört en kartläggning av sex- och samlevnadsarbetet på två förskolor per stadsdel. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer med förskolepersonal på förskolorna. Utförare av intervjuerna och författare till denna rapport är Anna Kosztovics, socialpedagog. Anna har genom sitt engagemang för RFSU varit en drivande kraft bakom det numera etablerade ordet snippa för flickors könsorgan. Hon har också skrivit boken Snippor och Snoppar och rapporten Barns sexualitet, RFSU Anna föreläser i ämnet på Malmö högskolas sexologi, 15 hp. Till sin hjälp har Anna haft Frida Jönsson, folkhälsovetare och medarbetare i projektet SåSant. Projektet arbetar med utveckling av skolor kring sex och samlevnadsundervisning utifrån en normkritisk metod 8 Inledning

9 och tillhör Centrum för pedagogisk inspiration (CPI), Malmö stad. Frida har fungerat som administrativt stöd under intervjuerna och har sammanställt det stora material som 18 intervjuer omfattar. Därtill har Linda Leveau, projektledare för SåSant och kollega till Anna i fortbildningsuppdrag kopplat till barns sexualitet, fungerat som konsult till Anna i framtagandet av frågor och sammanställning av texten. Metod och urval Uppdraget från Malmö stad bestod i att intervjua pedagoger och förskolechef på två förskolor per stadsdel. Det fanns tio stadsdelar i april och maj månad år 2013 då intervjuerna utfördes. Barn- och ungdomscheferna i respektive stadsdel fick i uppdrag att välja ut två förskolor vardera. Uppdraget fördelades sen ut på förskolecheferna inom de olika stadsområdena. Detta innebar att det sammanlagt blev 18 intervjutillfällen med personal från 22 förskolor med sammanlagt 54 personer varav 16 var förskolechefer. 5 personer av de som deltog i intervjuerna var män. De två extra förskolorna som deltog gjorde det på grund av intresse från personalen eller för att chefen beslutade att ta med en personal från vardera av sina förskolor i stället för två från samma. Intervjuerna pågick i cirka två timmar, mellan en och fem pedagoger deltog och vid nästan alla intervjuer deltog även förskolechefen. Intervjuerna har gjorts av två personer, en som skött samtalet med förskolepersonalen och en som antecknat och bidragit med reflektioner. Samtalen spelades in på bandspelare för att intervjuarna skulle kunna kontrollera citat. Materialet kan inte ses som en heltäckande kartläggning över hur förskolepersonalen i Malmö stad ser på barns sexualitet. Resultatet ger istället en bild av hur man förhåller sig till barns sexualitet inom förskolan. Därtill vad man som förskolepersonal skulle behöva för att utvecklas vidare i arbetet med barns sexualitet. Upplägget med att redovisa resultatet i form av fråga, citat och kommentarer har inspirerats av en rapport från en forskningscirkel; Från normativ till nyfiken, FOU Malmö-utbildning Författarna till den rapporten har i sin tur inspirerats av sin handledare; Bim Riddersporre, universitetslektor och prodekan på Malmö högskola. Inledning 9

10 Citaten som valts ut är de som är mest representativa kring hur förskolepersonalen svarat på frågorna. Vissa av citaten har valts ut för att de innehåller illustrativa berättelser. I andra fall är svaren från intervjupersonerna samstämmiga vilket har inneburit att färre citat valts ut. Tidigare forskning på området Det finns vetenskapliga undersökningar, även om det inte är mycket, på barns sexuella beteenden men det är stor skillnad på att undersöka hur barns sexualitet yttrar sig jämfört med hur vuxna förhåller sig till den. Nedan redovisas två undersökningar som gjorts i Sverige. En större studie som gjorts i Sverige angående barns sexualitet kan man hitta i avhandlingen: Children and sexuality. Normal sexual behaviour and experiences in childhood. Skriven av Ing-Beth Larsson. Linköping university, Ing-Beth Larsson har bland annat låtit förskolepersonal observera barnens sexuella beteenden på förskolan samt låtit föräldrarna till samma barn iaktta beteendena i hemmen. I sammanfattningen kan man bland annat läsa (författarens översättning inom parentes): Explorative sexual activities among preschool children are common both at home and in preschool groups (Undersökande sexuella aktiviteter bland förskolebarn är vanligt både hemma och i förskolegrupper). Parents observe more sexual behavior in their children at home than do staff in observations at preschool. (Föräldrar observerar mer sexuellt beteende hos sina barn I hemmet än personalen gör på förskolan). Gender aspects influence behavior and possibly also adult reports. (Kön-/genusaspekten påverkar beteenden och möjligen också vuxnas iaktagelser). Adults openness influence reported, and possibly expressed, sexual behavior in children. (Öppenheten hos vuxna påverkar iakttagna, och eventuellt också uttryckta sexuella beteenden hos barn). I Ing-Beth Larssons avhandling finns flera studier, en av dem är unga vuxna som svarar på frågor om sexuella beteenden de haft i sin barndom, denna studie ger ytterligare en dimension åt Ing-Beth Larssons slutsatser. År 1995 gjordes en ny studie: Preschoolers sexual behavior at daycare centers: An epidemiological study. Frank Lindblad, Huddinge university hospital, Karolinska institutet samt Per A Gustafsson, Ing-Beth Larsson 10 Inledning

11 och Björn Lundin, alla från: Department of Child and Adolescent Psychiatry, Faculty of Health Sciences, Linköping, Sweden. Denna studie består av en enkätundersökning med 50 förskolepersonal angående barns sexuella uttryck. Förskolepersonalen har fyllt i enkäter om 251 barns sexuella beteenden de senaste två månaderna. Man vill se vilka beteenden som är normala och kommer fram till att många av de beteenden man tidigare sett som möjliga tecken på barn som varit utsatta för sexuella övergrepp sällan observeras av förskolepersonalen. Man kommer också fram till att onani inte är ovanligt bland små barn samt att bristen på epidemilogisk forskning (forskning som har som målsättning att identifiera och värdera betydelsen av olika riskfaktorer för ohälsa i detta fall handlar det om att identifiera barns som utsatts för sexuella övergrepp) är slående. Forskning på personals förhållningssätt till sexuella uttryck hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, pågår just nu på Malmö högskola av Jack Lukkerz. Resultatet av den forskningen kan vara intressant även för förskolans personal i deras vidare arbete med sitt förhållningssätt till barns sexuella uttryck. Vid sökningar på vetenskapliga artiklar som handlar om förskolepersonals förhållningssätt hittar man en undersökning som gjorts i Grekland och Skottland. I den kommer man fram till att förskolepersonalen i båda länderna tycker att det är viktigt med sexuell utveckling och sexualkunskap. Trots att man tycker att detta är viktigt är det inte någon person som deltagit i undersökningen som tycker att familjerna eller förskolorna kan erbjuda lämplig sexualundervisning. I studien diskuteras läroplaner och behovet av utbildning för personalen samt det faktum att personalen borde bli mer medvetna om vad de faktiskt redan gör för barnen inom detta område. (Joan Menmu1r & Alexandros Kakavoulis (1999) Sexual Development and Education in Early Years: A Study of Attitudes of Pre-school Staff in Greece and Scotland, Early Child Development and Care, 149:1, ). Resultat Resultatet från intervjuerna redovisas med en inledande huvudrubrik. Därefter sker en uppdelning på de olika delfrågetställningar vilka förklaras i en inledande text och sammanfattas i en avslutande kommentar. Citaten där emellan syftar till att bidra med olika representativa beskrivningar. För tydlighetens skull är citaten indelade i underrubriker. Inledning 11

12 Barnens sexualitet Den första delen av resultatredovisningen handlar om hur barns sexualitet beskrivs ur förskolepersonalens perspektiv, hur man tänker och reflekterar kring barns sexualitet. (Detta behöver inte vara kopplat till hur man gör i sitt arbete.) 12

13 Hur skulle ni beskriva vad barns sexualitet är? En öppen fråga där vi ber om pedagogernas egen definition på barns sexualitet. Utan undantag säger intervjupersonerna att barn har en sexualitet. I nästan alla intervjusvar återfinns ordet upptäcka. Många pratar om onani när man frågar om barns sexualitet och nämner också orden nyfikenhet, lust och kön. Flera berättar om hur barn jämför könsorgan flicka-flicka/ pojke-pojke och flicka-pojke men med ganska stor tonvikt på jämförelsen flicka pojke. De som uttrycker svårighet utifrån otydlighet och tystnad kring sexualitet Barns sexualitet är något som aldrig diskuteras. Man har hamnat i situationer där man inte riktigt vet hur man ska tackla det, för man vill inte lägga locket på och inte skuldbelägga. De som nämner upptäckt, nyfikenhet och kroppen i förhållande till barns sexualitet Det är barnets upptäcktsfärd. Jag tror inte att det är sexualitet så som vi ser sexualitet. Hur barn upptäcker sin kropp och andras kroppar. Med små barn är det mycket kring kroppen, våra barn är väldigt intresserade av att titta på varandra, den har snopp där och så vidare. Vad är sexualitet? Det kan man ju också fråga sig! Barns sexualitet är den här nyfikenheten, att undersöka sin egen kropp och att titta på andra, men också att känna på sin egen kropp. När det väcks någonting, barnen upptäcker att det finns något skönt att gör, några gör det mycket, andra gör det bara någon gång, vad vi kan se. Olikheter mellan pojkars och flickors fysiska kroppar, det är mycket prat om det. Att barnen gömmer sig eller är hämmade i att prata om sexualitet och att vi är olika med mera. Jag skulle vilja att det var mer öppet. Det är helt naturligt, barnen upptäcker sin kropp och dess funktion. De som tar upp onani och skillnaden i förhållande till vuxna Barns sexualitet är som ord, det har väldigt lite att göra med vuxnas sexualitet. För vuxna är det en medveten handling, vuxna som onanerar vet att de gör det och går undan då. Men när barn kommer på att det är skönt att ta på sig själv så gör de det oavsett var de är, om det nu är soffan eller var de än befinner sig. Sen när de är klara är det inte mer med det men jag tror inte att barnen vet att det är onani de gör. Små barns sexualitet, njutning. Barnen upptäcker något som är behagligt, ett slags kittel. Jag har hört att barns sexualitet inte är som vuxen sexualitet så då kanske onani och pill inte borde vara barns sexualitet, men jag tycker nog att det är det ändå. Barnens sexualitet 13

14 Kommentar: En del vill skilja ut barns sexualitet från vuxnas och man pratar till exempel om en omedveten onani där man betonar att barnen inte vet vad de gör. Man pratar om en så kallad omedveten sexualitet i motsats till den vuxna som är medveten. Denna diskussion återkommer i intervjuerna och kanske är det ett sätt att hålla barns sexualitet på ett behörigt avstånd från vuxnas. Omgivningen uppfattar att barnet gör en handling för att det känns skönt, en handling som det saknas ord för. Något som dessutom sker vid upprepade tillfällen. En reflektion blir då att detta handlingsmönster skulle kunna betecknas som en medveten handling. Ingår onani i barns sexualitet? Inför intervjuerna hade vissa nyckelord förberetts. Detta i syfte att ytterligare undersöka vad pedagogerna upplever ingår i barnenens sexualitet. Ett nyckelord var onani. Alla de tillfrågade är överens om att onani ingår i barns sexualitet. Alla har vid något tillfälle sett det. Vanliga situationer där personalen uppfattar att barn onanerar är: på vilostunden, mot pinnen i barnstolen eller mot bordskanter. De som ser onani som något naturligt och oproblematiskt Onani ingår, att till exempel gnida sig mot något. De förstår inte att det är onani men de tycker det är skönt. Barnens onani är när de tar på sig själv, det är inget som är hemligt och farligt. Små barn onanerar mycket och sen går det över, onani är en naturlig del. De som ser onani som något naturligt men samtidigt ser behov av gränser och tydlighet Absolut, helt klart. Det är väldigt naturligt. Man får inte skambelägga men lära barnen att förstå att onani inte passar vid alla tillfällen. Men onani är okej, det får bara inte gå över en gräns där onanin tar över. Onani passar inte i köket eller vid matbordet. Det är inte handlingen vi fokuserar på, utan tillfället. Det har inte varit många gånger under åren, men de gånger det har varit så har det varit ganska omfattande vid alla tillfällen och det är väl kanske det som är lite störigt för oss vuxna att barnen inte går undan med det. Men för dem är det ju inte något mer än att dricka vatten ur kranen, det är väl vi vuxna som gör det till något mer och säger: - så ska du inte göra här, och blir alldeles upprörda och tänker: -vad ska vi nu göra? -Måste jag ta ställning, ska jag ingripa? 14 Barnens sexualitet

15 Kommentar: Vissa pedagoger påpekar att det kanske inte kan kallas onani när barnen inte vet att det de gör kallas onani. Man är ofta ute efter att belysa det omedvetna i handlingarna. Många talar om vikten av att inte skambelägga barnen, att det är väldigt viktigt att man får utforska sin kropp och njutning. Samtidigt är det många som betonar gränser, att onanerandet inte får ta över och hindra barnen i leken. De flesta pedagoger verkar dock tycka att man ska ta barnens egna utforskande av sitt kön med ro. Låt dem pilla, som en av intervjupersonerna uttryckte sig. Ingår lekar med sexuellt innehåll i barns sexualitet? Att lekar med sexuellt innehåll ingår i barns sexualitet är de flesta pedagoger också överens om, det blir dock ytterligare ett snäpp svårare att förhålla sig till, av flera skäl. Exempel på lekar med sexuellt innehåll som pedagogerna nämner och som man tycker ingår i barns sexualitet är: Att klä av sig och visa varandras kroppar och kön, att jaga varandra och pussas, att ligga ovanpå varandra, att leka gravid och föda barn och att gå på toaletten ihop. Trots att man tycker att lekar med sexuellt innehåll är en del av barns utforskande av sin sexualitet glider många intervjupersoner över till att problematisera. De som beskriver sexualitet som en naturlig del av leken. Lekar med sexuellt innehåll ingår, det är en form av nyfikenhet. Jag tror inte att barnet ser det som sexuellt relaterat, det är inget begrepp som de känner till. Det är ju vi vuxna som känner till det begreppet, jag tror det är mer en undersökning av kroppen, sen är det vi vuxna som gör att det blir sexuellt laddat och det är vi som överför den sexuella laddningen. Barnen vill upptäcka. Om man upptäcker att något är skönt och fortsätter leka så ingår det i barnens sexualitet. De som problematiserar handlingarna Ja, det ingår men kläderna ska vara på så att de inte stoppar in något i snippan eller rumpan. Lekar ingår. Barnen ser mycket i media hemma och det kommer fram i leken. Jag tänker mycket på föräldrarna för jag tror inte att de tänker att deras barn är sexuella varelser. Så jag är rädd att de ska komma hit och fråga mig vad det är vi tillåter här. Barnens sexualitet 15

16 Jag det är en del av barns sexualitet. Jag låter dem vara men håller mig i närheten i fall en annan personal skulle komma. När annan personal avbryter viker jag mig oftast, det är liksom redan slut på leken då. Lekar ingår i barns sexualitet, doktorslekar där det handlar om utforskande, spänning, det känns som att det är en klyscha men det är ju faktiskt det barnen leker. Men vi släpper dem inte ensamma i ett rum och leka doktor, någonstans har man det in bakhuvudet, så man vill vara i närheten så att det inte går över en gräns, men var går den gränsen? / /Det får ju absolut inte bli fel, och det är jättesvårt! Kommentar: De intervjuade belyser vikten av att en vuxen ska finnas till hands och se så att allt går rätt till. Det är flera som understryker gränser som måste finnas i lekarna och att inget barn ska bli utsatt för något som de inte vill. Några är oroliga för att barnen ska stoppa in något i rumpan eller snippan. Vissa poängterar åter att barnen inte ser det som någon sexuellt utan det är vuxna som ser det så. I frågan om lekar med sexuellt innehåll är de intervjuade mer kluvna i sin inställning än till onani, vilket inte är så konstigt eftersom allt mellanmänskligt är mer komplicerat att förhålla sig till. Man är rädd för föräldrars reaktioner, man är osäker på övrig personals inställning. Flera berättar historier om när annan personal reagerat på ett sätt man tycker är överdrivet och som kan skambelägga barnen. En del är rädda att barnen ska göra varandra illa fysiskt men ännu mer att barnen ska utöva kontroll över varandra och att de som inte vill ska tvingas att delta. Oron över detta är stor och personalgrupperna behöver prata om det. Ingår prat i barns sexualitet? Med prat menas till exempel barnens samtal och frågor om snippor och snoppar, om hur barn blir till, om skönkänslor och nejkänslor. Enligt de intervjuade förskolepedagogerna pratar barnen om sexualitet. Barnen pratar om vem som har snopp och vem som har snippa, vem man kan vara kär i, hur kärlek känns, andra känslor samt prat om olika familjebildningar. De som pratar om språk, utveckling och mångfald Språket är en influens som gör att man växer som människa och blir trygg och säker i sin sexualitet. Det är en balans, man måste prata om det, men inte prata sönder det. Man måste göra det med respekt. Man ska heller inte värdera med ord eller handling, aldrig skuldbelägga. Att prata om sexualitet är en del i att leda framåt. 16 Barnens sexualitet

17 Våra barn pratar mycket om kärlek, de ligger och gosar och säger att de tycker om varandra. Dessa känslor är starka och jag tycker nog att det ingår i barns sexualitet. Flickor blir kära i flickor, viktigt att bejaka det och prata om att alla kan vara kära. De som pratar om att sätta ord på sexualitet samt ser paralleller till andra känslor Det är bra att få ord på det, pratet är ett steg i utforskandet och intresset. Jag jobbar med de små barnen. Jag pratar hela tiden med barnen om känslor och sätter ord på känslor och allt som händer, exempelvis: jag ser att du är arg nu eller jag ser att du är ledsen, så varför skulle inte känslor där sexualitet är inblandat sättas ord på? Men gör vi det som vuxna, sätter vuxna ord på känslor där sex är inblandat, kanske det inte är så? Och då är det kanske därför vi inte pratar om det med barnen? För egentligen är det också en känsla, precis som ilska och glädje till exempel. De som tar upp skillnaden mellan pojkar och flickor Barn är nyfikna på sina kroppar och på andras kroppar och de diskuterar fram och tillbaka: du har snopp, jag har ingen snopp. De undrar hur barnen kommer in i magen, de ser ju både mammor och personal med bebisar i magen, vissa vet precis hur det går till. Prat ingår. Snoppar är roliga, snippan hör man inte så mycket om, väldigt sällan. Pojkar snackar om snoppar men inte om snippor. Kommentar: Förskolepersonalen menar att barnen pratar mer om snoppar än om snippor. På många förskolor är snippa ett vedertaget ord men det används ändå inte i samma utsträckning som ordet snopp. På en förskola lyfte man att det är mer ovanligt att barnen ritar snippor än snoppar och flera pedagoger nämnde att barn knappt ritar nakna människor alls. Barnens sexualitet 17

18 Personalens förhållningssätt Den andra delen av resultatredovisningen handlar om förskolepersonalens förhållningssätt och om hur de reflekterar över detta samt vilken skillnad det skulle göra med ett förhållningssätt man är nöjd med. Även här frågar vi efter hur man tycker och tänker, inte hur man gör i sitt arbete. 18

19 Hur tycker ni att ett öppet förhållningssätt till barns sexualitet ser ut? Ordet förhållningssätt inkluderar hur man pratar/låter bli att prata, betonar/inte betonar, bemöter/inte bemöter, synliggör/osynliggör, ord man använder, kroppsspråk och så vidare. Att definiera öppet förhållningssätt är en förutsättning för att kunna diskutera skillnaden i hur man skulle vilja förhålla sig och hur det ser ut i verkligheten. De intervjuade betonar att ett öppet förhållningssätt bottnar i att barnen inte skall skuld- och skambeläggas, att barnen skall få utforska sig själv och andra samt att vikten av att svara enkelt och ärligt på barns frågor. De som positivt bekräftar barnen och deras handlingar Ett öppet förhållningssätt skulle vara att le när man ser barn onanera eller att när de leker doktor fråga vad de leker och sen bekräfta. Man ska också svara ärligt på barns frågor. I skolan har jag fått lära mig att vi inte ska göra något, till exempel att inte avbryta onani på en samling. Jag har varit chockad och anti men tänkt om. Och nu tycker jag att man ska låta dem onanera. När det gäller lekar så tänker jag också att jag ska låta dem vara. Att prata öppet om det, svara på deras frågor. Man ska inte svara det man tycker utan det som är rätt, till exempel får man aldrig uttrycka homofobi även om man har sådana åsikter. Det ska inte finnas någon fråga som chockerar personalen. Frågor jag har hört är att barn undrar över graviditeter och när flickans snopp försvann. Barn behöver svar på sina frågor och därför måste vi vuxna vara förberedda. De som ser resonerar kring sina egna begränsande handlingar På toaletten är det okej att visa sig naken men det får ju bara vara i sammanhang där man tar av sig. Kläderna får vara på när man exempelvis är i en koja. När man får frågor ska man svara som om det inte är något konstigt, man behöver inte göra det komplicerat, kanske låna böcker. Det är ett känsligt ämne för föräldrar är olika. Vissa vill inte att det ska pratas om det, jag tänker på olika religioner och så, då får man respektera det. En gyllene regel är att behålla kläderna på. Barnen tycker om att pussas men här är det inte tillåtet att pussas på munnen, det är mest av hygieniska skäl. Det är fortfarande tabu, pratar inte mycket om det. Jag känner att jag vill att det ska vara naturligt även om jag inte själv är uppväxt så. Ett öppet snack om till exempel hur barn blir till, på barns nivå, det är naturligt. Personalens förhållningssätt 19

20 Kommentar: De intervjuade glider även i detta sammahang över till att prata om var gränserna för barns sexuella beteenden går. De pratar om vikten av att behålla kläderna på när man är på förskolan, trots att man tycker att barn ska få utforska sin egen och andras kroppar. Man pratar om att inte skuld- och skambelägga men vill ändå avleda onani och förbjuda pussar på munnen. Man vill svara ärligt och enkelt på barns frågor men blir väldigt osäker när det gäller att besvara frågan om hur barn blir till. Ambivalensen inför dessa frågor blir tydlig. Det finns stora olikheter mellan vad personal tycker om ett öppet förhållningssätt, både inom en och samma förskola samt på olika förskolor. Vissa intervjupersoner skulle exempelvis låta barn utforska sig själva och pussa på andra barn medan andra skulle avbryta eller förbjuda pussar på munnen. Positivt och gemensamt för alla är dock att man efterlyser stöd i att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt som är bra för barnen. Vilken skillnad gör det för barnen om man har ett öppet förhållningssätt? I föregående fråga om vad som är ett öppet förhållningssätt var svaren från pedagogerna förhållandevis olika. I frågan om vilken skillnad det gör för barnen med ett öppet förhållningssätt är svaren enstämmiga; det är mycket viktigt, det gör stor skillnad och det påverkar barnen i hög grad. Man pratar också mycket om vikten av ett förhållningssätt som gör att barn får förtroende för personalen på förskolan. De som ser kopplingen till sig själv, barnens självkänsla och helheten Stor skillnad. Om jag är öppen och kan prata om det utan att bli generad så behöver inte barnen heller känna att de blir generade. Det öppnar upp för ett framtida öppet förhållande till sig egen sexualitet. Jag tror att det skulle vara positivt för barnens självkänsla och identitet. Sexualiteten är en del av en människa, personligheten, allt ingår ju i det. Man måste bejaka det. Jag tror att det skulle kunna bli en lugnare barngrupp, lite mer avspänt. Det är så mycket nej fy och usch i dag och det blir för mycket för barnen att hålla koll på. Jag tror att barnen hade känt ännu mer att de kan komma till oss med vad som helst, att det är naturligt, att det inte är något konstigt, att barnens förtroende för oss skulle öka. Att barnen är trygga i sig själva och känner att man får se olika ut och att det är okej, det ökar barnens självsäkerhet. Det är viktigt att man pratar om kroppen, det stärker identiteten. 20 Personalens förhållningssätt

21 För oss som jobbar i förskolan handlar det mest om lärande. Barns sexualitet och att sätta ord på det är också ett lärande och det ingår i förskolans uppdrag. De som tar upp behovet av ökat fysiskt utrymme för barnen samt ambivalens Hade vi haft fler utrymmen hade barnen kunnat dra sig undan och experimentera vilket hade utvecklat deras sexualitet. För barnen skulle det göra skillnad på det viset att de skulle känna att de duger som de är och att de får öva på att säga ja eller nej till saker. Däremot kan vi få föräldrar mot oss, det var väl på 80-talet det vände, att man tror att barnen skadar sig. Lugnare för oss i personalen också, en situation mindre att säga till om. Hela tiden säger man till bara - du får inte göra det och du får inte göra det. Det är som när Emil i Lönneberga säger: -Om jag inte har några pengar så kan jag inte dricka sockerdricka, men nu har jag pengar och nu får jag inte dricka sockerdricka. När hundan ska jag dricka sockerdricka?. Kommentar: Alla intervjuade är överens om att ett öppet förhållningssätt gör stor positiv skillnad för barnen. Både för deras tillvaro här och nu samt för deras framtid som vuxna människor. Att det skulle vara bra med mer fysiskt utrymme på förskolan kommer också upp i samtalen, rum som barnen kan dra sig undan till och utforska sin sexualitet i lek. På vilka sätt tror ni att ert förhållningssätt till barnens sexualitet har betydelse för barnens utveckling och identitet? En fördjupning av frågan om vad för skillnad ett öppet förhållningssätt till barns sexualitet gör, med betoning på utveckling och identitet. Samstämmighet råder utifrån att de intervjuade ser en stark koppling mellan förhållningssätt, utveckling och identitet. De som ser kopplingen till minskade framtida problem Det har stor betydelse. Det är ett ämne som kommer i skolan och vi är ju skolförberedande i allt annat. Du får ett mindre skuldbelagt barn och mindre skuldbelagd sexualitet. Det blir personlig frihet. Jag hoppas verkligen att min öppenhet att prata med dem gör att barnens sinnen vidgas. Sen är jag väldigt rädd att det tyvärr inte är så, jag tror att barnen möts av helt andra värderingar på andra ställen. Jag hoppas att våra attityder ger barnen en push på vägen. Personalens förhållningssätt 21

22 Om vi gör detta för våra barn så att de kan växa upp med att sexualitet är något naturligt. Då skulle inte sexualitet bli tabu i framtiden och då skulle man inte behöva prata om detta som ett problem! Framtidens pedagoger går ju i förskolan nu och då skulle de kunna föra vidare en friare syn. De som resonerar om självkänsla, likheten i förhållande till vuxna och kön Sexualdriften är en av de starkaste drifterna vi har och det är lika viktigt som mat tycker jag. Har man ett öppet förhållningssätt så bejakar vi barnens känslor, dels deras känslor gentemot oss men även känslor mot sina kompisar. Det är viktigt för dem med kroppskontakt och kramar. Om vi skulle vara stängda för barnens sexualitet, då känner jag att vi inte bejakar barnet som människa/ /. Barn är som vi vuxna fast mindre bara. Att verkligen stärka barnet i sin egen känsla, det tycker jag är jätte, jätte viktigt, kan inte nog tryckas på! Och här har vi en stor möjlighet att stärka barnens självkänsla för det är ju det som ligger till grunden för barnens utveckling. Stor betydelse, speciellt för flickor. Om man bekräftar barnets sexualitet och hela personen så är det ett sätt för dem att bli starkare kvinnor. Kommentar: Det framgår med tydlighet att personalens förhållningssättet till sexualitet har en stor påverkan gällande barnens utveckling och identitet. Svaren på de tre senaste frågorna sammantaget visar att olikheterna gällande hur ett öppet förhållningssätt är en mycket viktig fråga att diskutera i ljuset av att intervjupersonerna har en stark övertygelse om att förhållningssättet till barns sexualitet spelar stor roll för barnens utveckling och identitet. Tycker ni det är viktigt att ha en samsyn i de här frågorna? Engagemanget i den här frågan var mycket stort. En samsyn verkar vara viktigt för att kunna känna sig trygg i sitt förhållningssätt. Ingen tror att det blir lätt att nå en samsyn men man behöver varandra för att kunna förmedla den värdegrund som förskolan vilar på. Frågan om en samsyn inom personalgruppen är enligt pedagogerna avgörande för att kunna praktisera det förhållningssätt som personalen tror är det bästa för barnen. De intervjuade understryker att en samsyn skulle leda till att man som personal kände sig mindre utlämnad till det man tror att man vet, till det man känner eller tror är rätt. Med en samsyn skulle man inte heller behöva ta så mycket hänsyn till föräldrar och kollegers olika tyckande utan i stället känna att man gör det som är professionellt. 22 Personalens förhållningssätt

23 De som pratar om vikten av ett professionellt förhållningsätt och ser paralleller till andra frågor Det är viktigt att ha ett professionellt förhållande till barns sexualitet så länge vi inte har det så blir det personligt och det är det inte. Barns sexualitet ska ingå i värdegrunden. Det skulle skapa trygghet och göra det mycket lättare för personalen. En del skulle säkert känna sig maktlösa, en del obekväma, en del lättade. Det borde vara precis som med matte, att vi har vissa riktlinjer. Trygghet i personalgruppen leder till att barnen inte blir förvirrade. Och det leder till likvärdighet, att alla barn får lov och tillåts utrycka en sexualitet. Detta är första gången vi pratar om det men nu ska det ingå! Personalen får lämna egna åsikter och tankar om detta hemma, här på förskolan ska vi vara professionella. Jag tycker man ska prata i personalen om vilket förhållningssätt man ska ha, precis som vi gör med allt annat som till exempel regler ute på gården eller vår sockerpolicy. När det kommer till barns sexualitet så lämnas det till den enskilde personalen, så att var och en får ta ansvar själv för detta. De som ser kopplingen till ökad trygghet, minskad skuldbeläggning och barns rättigheter Samsyn skapar en trygghet för barnen men sen vore det ju hemskt om man hade en gemensam syn som sa fy fy, så det beror på vilken samsyn. Förhållningssättet handlar inte bara om att komma överens, det handlar även om vad som är rätt, det finns inget utrymme för att skuldbelägga barnens sexualitet. I slutändan är det en fråga om vad barnen har rätt till, någonstans måste man ju ändå ha en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Det går ju inte att alla tycker som de själva vill, någonstans måste man ju ändå se till barnens rätt. Kommentar: Det som är barnens rätt får mer plats i svaren på denna fråga än vad rädslor för omgivningens reaktioner får. Just barnens rättigheter är ett viktigt perspektiv i frågan om barns sexualitet. Förskolans läroplan är full av strävanden för barns utveckling; Varje barns ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde, man ska sträva efter att barn utvecklar sin kroppsuppfattning och förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Rädslan för olika reaktioner hos omgivningen får inte stå i vägen för barnens rättigheter. Därför vill också alla pedagoger i vår undersökning lära sig mer om barns sexualitet. Så att den samsyn man eftersträvar blir en samsyn som är i barnens intresse och inte bara något man inom personalen kommer överens om. Personalens förhållningssätt 23

24 Rädslan för negativa föräldrareaktioner Eftersom intervjupersonerna i nästan alla frågor tog upp den rädsla de känner för föräldrars eventuella negativa reaktioner, och de negativa reaktioner från föräldrar som de redan varit med om, angående barnens sexualitet och personalens bemötande av den, har vi här lyft fram en del av de intervjusvaren. Oron för vad föräldrar ska tycka är enligt förskolepersonalen ett hinder för att praktisera det öppna förhållningssätt de skulle önska. Föräldrars reaktioner och inverkan gällande frågor som rör sexualitet har lyfts på samtliga förskolor som deltagit i undersökningen. Samtidigt tror en del av intervjupersonerna att detta hinder kan avvärjas om personalen får möjlighet att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt som sedan kan kommuniceras ut till föräldrarna De som ser lösningen i ett öppet förhållningssätt Om vi hade ett öppet förhållningssätt till barns sexualitet här på förskolan så kunde man prata med föräldrar, det skulle jag tycka vara det bästa. Jag hade känt mig ärligare och mer bekväm om vi varit öppna om detta till föräldrar. Till exempel om man säger till föräldrarna att så här gör vi med barns sexualitet, då blir vi mer trygga i det. Vi har ett ansvar inför föräldrarna med därför är det viktigt att vi är överens. Vi har rätt bra kommunikation och det är A och O. Jag känner att det skulle vara lättare för mig om vi hade ett gemensamt förhållningssätt, man får ett bättre förhållande till barn och föräldrar. Alla i personalen har kanske inte samma tankar. Det är lättare om man pratar om det på ett naturligt sätt. Det handlar också om kultur, olika kulturer har olika syn på sexualitet. Det hade varit jättebra för oss med ett öppet förhållningssätt, vi hade sluppit ta en massa strider med föräldrar. De som lyfter fram kultur samt motsättningar i förhållande till föräldrarnas värderingar Kulturer möts här, föräldrar måste få information och grundsynen måste vara densamma. Sen kan man inte förändra alla. Jag vet en pojkes föräldrar som blev helt galna för att han ville ha klänning på sig, de sa att det var mitt fel om han blev homosexuell sen. En pappa var jättearg på mig, det var väldigt obehagligt. Jag sa till honom att vi inte kan säga på något annat vis än att flickor kan och får vara kära i flickor, det står i vår värdegrund. Han tyckte att sådana värderingar ska komma hemifrån. Det är inte alltid lätt att möta föräldrar med de värderingar vi har här. Det kan vara svårt att möta föräldrar som har med sig saker hemifrån, där sex har varit tabubelagt. Det skulle vi vilja ha hjälp med, sa att vi kan prata med föräldrar och barn på ett sätt så att det inte blir fel. 24 Personalens förhållningssätt

25 Om föräldrarna här fick veta att vi läst en bok om homosexualitet skulle det bli liv. Jag skulle även vilja prata med föräldrarna men det är väldigt känsligt. Jag är rädd att föräldrarna sen ska sätta dit oss. De som tar upp sexuella övergrepp och barnens kunskap kring sexualitet Men det värsta som kan hända är att bli misstänkt för sexuella övergrepp. Om barnen måste ha salva i rumpan så är vi alltid två för säkerhets skull. Vi har även haft föräldrar som inte tillåter vår manliga personal att byta blöjor, då kopplade vi in facket och sökte hjälp från Malmö stad men ingen ville ta i frågan. Jag har som chef varit i kontakt med pedagoger som nästan velat anmäla för att de tycker att barnen kan för mycket. Vi svarar på barnens frågor. Men märker vi att barnen kan för mycket om sexualitet så börjar vi undra vad barnet har varit med om. Kommentar: Ett samlat intryck från dessa intervjutillfällen är att man är mest rädd för negativa föräldrareaktioner då man låter barn vara nakna och leka ihop, man oroar sig även för kollegors olika åsikter samt för att bli anklagad för sexuella övergrepp. Förskolepersonal ska enligt läroplanen visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. De pedagoger vi mött tar sig an den uppgiften och man verkar ha ett bra förhållande till föräldrar generellt. Vad det gäller barn och sexualitet är kommunikationen mer problematisk. En av svårigheterna med det är att personalens föreställningar om föräldrars negativa reaktioner läggs till grund för personalens förhållningssätt i praktiken. Det finns en del skillnader i hur man förhåller sig till sexuella uttryck och de flesta som intervjuats anger att de är präglade av rädsla för föräldrars reaktioner. Möjligen är föräldrar också rädda för vad pedagogerna ska tänka om deras barn visar sexuella beteenden, i några av citaten ovan säger man att man börjar undra vad ett barn varit med om det kan för mycket om sexualitet. Detta är en svår balansgång, förskolepersonal ska ju reagera och anmäla om de tror att det pågår sexuella övergrepp och likadant är det för föräldrar. Däremot ska förhållningssättet inte vara genomsyrat av rädsla för andra vuxnas reaktioner. Möjligen skulle denna rädsla kunna nyanseras genom en undersökning av småbarnföräldrars förhållningssätt till barns sexualitet. Personalens förhållningssätt 25

26 Förskolans bemötande Tredje delen av resultatredovisningen handlar om hur personalen pratar och gör i mötet med barnen 26

27 Vilka uttryck för sexualitet ser ni hos barnen på förskolan? De uttryck för sexualitet man ser inom förskolan är onani, lekar med sexuellt innehåll, till exempel: leka familj, visa upp kön, ta på varandras kön osv. De som tar upp onani och ambivalens i personalgruppen Onani, ja vi har en som nyligen börjat på vilostunden och en som sitter och gungar och en annan på vilan spänner sig och håller andan. Vi ser onani, gnidningar och att de juckar. I början blev vi helt i från oss, man drar det liksom till sin egen onani och tycker att det är lite svårt. Man skulle vilja säga sluta men det kan man ju inte. En flicka som jag vet fick orgasm när hon satt i en personals knä. Sedan fick hon inte längre sitta i en barnstol med en pinne. Då sa jag emot men ville inte gå in i någon diskussion, jag lägger mig och det måste jag erkänna. De som tar upp sexuella uttryck i förhållande till de fysiska platser barnen använder Barnen vill vara i fred men har så få ställen att vara på men i Dockis är de i bland och där ligger de ovanpå varandra i sängen eller under bordet, de brukar dölja sig med ett täcke. Vi har gympa i bland och det bästa barnen vet är när de får duscha ihop efteråt, då tittar de på varandra. Barnen har lekar med sexuellt innehåll när de leker själva, till exempel sitter de i buskarna och tittar på vad de har mellan benen. De gömmer sig, undras varför kanske de känner att de inte får. Fast det får de ju å andra sidan inte heller. Byxorna ska vara på här på förskolan. Barnen jagar och pussar varandra, men inte på munnen, det får de inte. De leker också att de är kära och gifter sig. De stora barnen låser in sig på toa, jag säger till dem att de inte får låsa, rädd att de inte kan komma ut. Jag har inte tänkt på att det kanske är bra för dem att få vara i fred och att det kan finnas en koppling till sexualitet men det börjar hända mer privata saker på toa. Pojkarna drar i snoppen ofta men flickorna är inte likadana. Ibland är det en hand ner i blöjan men inte alls lika mycket. Ett citat som exemplifierar hur pedagogiska material kan göra skillnad / / Sen kom frågan om pojkar kan ha trosor, jag blev ställd men fick improvisera och säga ja, självklart men det är kanske skönare med kalsonger. Efter det kom en kollega med en bok om snippor och snoppar. Vi berättade för föräldrarna om boken och fick lite problem med några föräldrar men vi förklarade att det handlade om självkänsla och så. De lugnade ned sig så det gick bra sen. Förskolans bemötande 27

28 Kommentar: Pedagogerna berättar om många olika situationer och lekar som de uppfattar har att göra med barns sexualitet. Flera talar om hur barnen tittar på varandra, att de känner på sig själva, att de vill dra sig undan för att få vara i fred och att de blir kära i varandra. Pedagogerna är överens om hur uttrycken ter sig och att det förekommer i olika stor utsträckning. Hur förhåller ni er till dessa uttryck för sexualitet? Med tanke på hur överens intervjupersonerna är i frågorna om att onani och lekar med sexuellt innehåll ingår i barns sexualitet är det viktigt att ta reda på hur personalen förhåller sig till dessa uttryck. De framgår att de intervjuade inte är överens kring hur de ska förhålla sig till dessa uttryck i vardagen på förskolan. Olika uttryck och inriktningar gällande förhållningssätt Vi gör ingenting när barnen onanerar när de ligger på madrasser med filt och så, inte heller när flickorna gnider sig mot kanter på soffor och bord. De får gnida länge innan vi reagerar men om andra barn reagerar så vill vi ju hjälpa barnet i det sociala samspelet. Vi har fått råd av vår specialpedagog att avleda barn som onanerar, diskret. Låt dem vara, fråga inte: vad sysslar du med? Du vet ju som vuxen vad barnet gör. Har barnen händerna i brallan kan man fråga om det kliar och be dem gå in på toaletten och klia vidare. Avdramatisera det. Men det är laddat idag, man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till det. / /Jag ber dem gå in på toaletten för att ingen av mina kollegor ska komma och be barnet sluta och på så vis visa att det är fel. Jag vill skydda barnet. De andra barnen bryr sig inte, det är en myt. Vi är öppna, de får prata om att pojkar har snoppar och flickor har snippor. Det är naturligt, inget man hyschar om. Kommentar: Förhållningssättet till barns sexuella uttryck skiljer sig åt mellan förskolorna och även mellan personalen inom samma förskola. Det verkar vara gemensamt för nästan alla att de låter onani pågå när de ser det. Man pekar dock på vissa restriktioner som till exempel att man avbryter om andra barn ser det. Man vill inte göra så stor sak av att ett barn onanerar men man känner sig generellt osäker på hur man ska förhålla sig och man vet om att det kan finnas pedagoger som tycker annorlunda. Några berättar även att de avstyrt barnens onani på ett sätt som de egentligen inte står för själva men som de ansett nödvändigt då de tror att deras kollegor skulle avstyra på ett sämre sätt än de själva gjort. 28 Förskolans bemötande

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

FÖRSKOLAN & SEXUALITET

FÖRSKOLAN & SEXUALITET Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU FÖRSKOLAN & SEXUALITET en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och

Läs mer

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för alla människor oavsett funktionsgrad Personer med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Örnens förskola www.katrineholm.se Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Lunnen 2014-2015 Förskolan Lunnens vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Slåttergubbens förskola

Slåttergubbens förskola Slåttergubbens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 151201-161130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen, ledningsgruppen

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett

Läs mer

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans namn Planen gäller Hagens förskola, Solrosen Från 201708 till 201807. Ansvariga för planen Berith Jacobsson, Katarina Pettersson,

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller

Läs mer

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Ryrsjöns Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Läsåret 2018-2019 Innehåll 1.Inledning... 1 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete... 1 3. Våra mål... 1 4. Utvärdering... 1 5. Främja... 2-3 6.

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Skriv om upprättad/reviderad 130218 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 180910 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Likabehandlingsgruppen: Sammankallande: Anette

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Landbo Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och personalen på Landbo förskola. Vår vision:

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Agneta Kessman samt likabehandlingsgruppen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Slåttergubbens förskola

Slåttergubbens förskola Slåttergubbens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 161201-171130 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen, ledningsgruppen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara

Läs mer

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vårbacka Förskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att värna barnens rättigheter och skall genomsyra allt arbete på Vårbacka Förskola!

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer