0 5 P l a n f ö r s l a g & i l l u s t r a t i o n e r

Transkript

1 05 P l a n f ö r s l a g & i l l u s t r a t i o n e r

2 0 5 P l a n f ö r s l a g & i l l u s t r a t i o n e r 5. 1 Ö v e r g r i p a n d e p l a n Syftet med planen är att ge en bild av hur området kan förändras och utvecklas utifrån dess framtida roll i ett snabbt expanderande Göteborg. Som följd av områdets storlek och geografiska läge i regionen kan planen i första hand representera en övergripande utvecklingsriktning som förmedlar en idé och ett angreppssätt än den enskilda byggnadens placering. O r t h o f o t o + e k o n o m i s k k a r t a B e f i n t l i g s t r u k t u r Förslaget ger möjligheten för staden att expandera mot söder och skapa ett befolkat stadsrum där människor kan bo, arbeta, handla, mötas eller bara uppehålla sig i en mänsklig miljö. Området ska i framtiden kunna erbjuda såväl gröna och trivsamma miljöer som livfulla och stadsmässiga platser som kan erbjuda ett utbud av både varor och tjänster. Samtidigt uppfylls behovet av goda kommunikationer och möjlighet till fortsatt expansion

3 Kombinerat rese- och handelscentrum Mölndalsåns kanter öppnas upp och görs tillgängliga för att vara det sammanhängande gröna stråket från norr till söder E6/E20 breddas till sex körfält och Västkustbanan byggs ut till fyra spår. Trädplanteringar förbättrar trafikmiljön och stärker gaturummet 0 5 Ny pendeltågsstation och gc-förbindelse mot Kallebäck Kompletterande bebyggelse längs gatan som sluter gaturummet i l l u s t r a t i o n s p l a n Almedals gamla fabriker lyfts fram i en öppen parkmiljö Mindre lokalgator dras in i området och delar upp dagens stora kvarter Bostäder i slutna kvarter Gång- och cykelbanan görs helt sammanhängande från norr till söder Tvärförbindelsen Lackarebäcksmotet rätas ut och kompletteras med rondeller Ett grönt stråk binder samman Salfjället och Lackarebäcksfjället De större korsningarna byggs om till rondeller Spårvagnshållplatsen vid bl.a. Varbergsgatan kan kompletteras med tak eller vänthall och eventuellt mindre handel / kiosk N Parkering för handel samt pendeltågsstation Trädplanteringar längs Göteborg/Mölndalsvägen

4 T r a f i k Trafiken har en elementär betydelse i dalgången och styr mycket av den resterande markanvändningen. Som ett första steg kan E6/E20 tillsammans med Västkustbanan byggas om till sex filer respektive fyra spår. Stråket får behålla nuvarande sträckning men breddas ut. Längs stråkets båda sidor och emellan vägen och järnvägen görs planteringar med syftet att höja den estetiska kvaliteten. Planteringen kan bidra både till en rumsbildande effekt som till att förstärka trafikmiljön (t.ex. kurvor samt av och påfarter) samt skapa en sekvensindelning och rytmisering med utblickar. Då E6/E20 förstärks för att vara det uppsamlande stråket, byggs Göteborg/Mölndalsvägen om till en stadsallé. Gatan behåller fyra körfält med smalnas av och delas tydligare in med gång- och cykelbana, planteringar och spårvagnsstationer. Gatan bör dock behålla en någorlunda hög framkomlighet för att klara av den trafik som alstras av de större arbetsplatserna och den storskaligare handeln. De större korsningarna byggs om till rondeller för en ökad säkerhet, trevligare trafikmiljö samt för att underlätta ett jämnare trafikflöde. Spårområdet i gatans mitt kan planteras med gräs. Med trädplanteringar på båda sidor förstärks gaturummet samt uppdelningen mellan gata och gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen dras på båda sidor om gatan genom hela området. B e f i n t l i g b e b y g g e l s e s t r u k t u r B e b y g g e l s e s o m r i v s N y b e b y g g e l s e De tvärgående förbindelserna behåller nuvarande bredd för en högsta möjliga framkomlighet. Vid Lackarebäcksmotet rätas vägen ut och ges en högre prioritet. Förbindelsernas kopplingar mot E6/E20 samt Göteborg/Mölndalsvägen, görs tydliga genom att vägen breddas, på- och avfarter görs längre samt att trafikmiljön förbättras och förtydligas. Detta kan göras t.ex. genom att arbeta med olika material, belysning, vegetation och skyltning. Kompletterande tvärförbindelser med gång- och cykelbana görs även vid Krokslätt, Maxi stormarknad och över till bostäderna i Kallebäck. Mindre lokalgator dras in och delar upp dagens stora kvarter. Gatorna formas till ett sammanhängande trafiknät som kopplas på dagens omgivande struktur. Genom att ha genomgående gator genom kvarteren skapas underlag för en viss genomströmning även inne i kvarteren och motverkar på så sätt dagens utifrånmatning. Parkering kan ske utmed gatorna och på de öppna gårdarna mellan husen N y b e b y g g e l s e s t r u k t u r För att stärka kollektivtrafiken i och genom området föreslås en pendeltågsstation mellan Krokslätt och Almedal. Stationen kordineras med handelsområdet vid Maxi stormarknad och kompletteras med handel och service. Trots barriären som E6/E20 med Västkustbanan utgör, når stationen tack vare gång- och cykelförbindelsen även boende i Kallebäck. Spårvagnsstationerna längs Göteborg/Mölndalsvägen förtydligas och ges en god tillgänglighet. Stationerna Elisedal, Varbergsgatan, Krokslätts torg och Lackarebäck kan förstärkas och byggas ut med tak och vänthallar samt mindre handel eller kiosker. Cykelparkering bör också finnas i dess omedelbara närhet

5 G r ö n s t r u k t u r Markytor för större grönområden är mycket begränsade varför den generella principen i hela området bör vara att alltid försöka få in mindre gröna element för att istället skapa en grön helhet. Gatorna utformas med trädplanteringar och ytorna mellan husen utvecklas med gräsytor och blandad vegetation. Mölndalsåns kanter öppnas upp för tillgänglighet, varvat med tätare grönska som stärker årummet. Längs ån från norr till söder anläggs ett sammanhängande grönstråk som binder samman de större gröna och rekreativa områden vid Liseberg, Almedal, Krokslätt - Lackarebäcksmotet samt Mölndals centrum. Almedals fabriker öppnas upp och utvecklas mot hus i park för att lyfta fram de gamla fabriksbyggnaderna samtidigt som kopplingen mot grönytorna öster om E6/E20 vid Skår förstärks. Området mellan Krokslätt och Lackarebäcksmotet sparas ut från ny bebyggelse och görs till ett sammanhängande grönområde som ska binda samman de båda omgivande större naturområdena Salfjället respektive Lackarebäcksfjället. Kopplingen förtydligar landskapsrummet och skapar en gräns mellan Mölndals tätort mot den norra delen av området och Göteborgs stad m 2 b o s t ä d e r v e r k s a m h e t h a n d e l k o n t o r f ö r s ä l j n i n g s e r v i c e B e b y g g e l s e Att förändra områdets bebyggelsebestånd handlar både om att renovera, riva, komplettera och förnya. Ny bebyggelse ska ta hänsyn till den befi ntliga och anpassas efter landskapet och gatan. Ny verksamhetsbebyggelse etableras längs med E6/E20 som långsmala sammanbundna bebyggelsekroppar som tar upp buller och avgaser från trafi ken och ger en skyddad miljö mot väster in i området. Bebyggelsen görs sammanhållen i karaktär och form, men varieras i höjd. Entréer och parkeringar läggs ut mot de mindre lokalgatorna och på de öppna gårdarna mellan husen. Innanför verksamheterna ligger bostäder i helt eller delvis slutna kvarter. Husen stärker kvartersstrukturen och gaturummen och bidrar till en stadsmässig karaktär i området. De slutna gårdarna ger samtidigt en skyddad boendemiljö. Karaktären, formen och höjden varieras från norr till söder, men görs mer sammanhållen inom det enskilda kvarteret

6 5. 2 S t r u k t u r p l a n Strukturplanen redovisar ett förslag till huvudsakligt innehåll för den nya bebyggelsen. Då dalgången bör och troligtvis kommer att byggas ut under en längre tidsperiod, är det rimligt att beslut om kvarterens innehåll tas vid en senare tidpunkt. Dock kan följande plan fungera som riktlinjer för en övergripande struktur och indelning. Planen bygger på en blandning av olika användningar. Med blandning avses därmed en blandning på kvartersnivå, dvs. att inslag av både verksamheter, bostäder och handel finns inom N S t r u k t u r p l a n

7 varje kvarter eller mindre delområde. Ett genomgående tema vid den fortsatta planeringen kan 0 5 A n v ä n d n i n g i n o m v a r j e b y g g n a d mot denna bakgrund vara att eftersträva bostäder i alla kvarter samt öppenhet och intressant innehåll i husens bottenvåningar med utåtriktade verksamheter och allmän tillgänglighet. B l a n d a d s t a d s b e b y g g e l s e Kvarteren närmast de större korsningarna vid Almedal, Krokslätt samt norra Mölndal kan efterhand utvecklas mot en blandad stadsbebyggelse. Här är genomströmningen av människor som störst och det kan finnas tillräckligt underlag för handel och service. Dessa punkter kan växa fram till mindre lokala center i området och ha en tätare och mer stadsmässig bebyggelse. Handel och service funktioner kan även finnas längs med hela Göteborg/ Mölndalsvägen men blandas upp med en större andel bostäder och verksamheter. Handeln som i första hand förläggs i markplan uppgår i följande plan till ca m2. m a r k p l a n 2 v å n > 2 v å n E x e m p e l - s e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n 61 61

8 B o s t ä d e r Området kompletteras med bostäder vid både Liseberg, Almedal, Krokslätt och norra Mölndal. Bostäderna förläggs framför allt ovanför markplan. Strukturplanen redovisar totalt ca m2 boendeyta vilket kan motsvara ungefär lägenheter av blandad storlek. V e r k s a m h e t, k o n t o r & f ö r s ä l j n i n g Som tidigare nämnts läggs verksamheter framför allt längs med kommunikationsstråket i öster. Här kan de förutom att skydda området från buller och avgaser dra nytta av annonsläget mot förbipasserande. Motsatt sett kan en blandad verksamhet göra att upplevelsen från vägen blir intressant. Som ersättning till bostäder, kan verksamheter som pågår utanför ordinarie kontorstid vara ett rikt tillskott. Med verksamhet menas i det här fallet en blandning av både lättare produktionsverksamhet, kontor och försäljning. I strukturplanen föreslås totalt ca m2 verksamheter, kontor & försäljning. E v e n e m a n g, k u l t u r & i d r o t t Hela den norra delen av området mellan E6/E20 och Göteborg/ Mölndalsvägen upptas av Lisebergs nöjesfält. Nöjesfältet är den södra delen av det så kallade Evenemangsstråket som sträcker sig vidare upp längs Mölndalsån. Tillskottet av evenemang, kultur och idrott/nöjen i området utgörs därmed i första hand av nöjesfältets fortsatta utbyggnad öster om Mölndalsån samt mot söder. Närmast Göteborg/Mölndalsvägen i väster har nyligen Universeum (vetenskapscentrum) färdigställts och strax söder om byggs för närvarande Världskulturmuséet. P a r k e r i n g Dagens stora parkeringar tas bort och ersätts av en småskaligare och närmare parkeringslösning som innebär att platser anordnas mellan husen samt utmed lokalgatorna. Dessutom kan husen byggas ovanpå parkeringsgarage som läggs under mark. Den större parkeringsplatsen vid Ica Maxi behålls och kombineras med pendeltågsstationen vid Kallebäck. Bilplatsbehovet ska på detta sätt lösas inom den enskilda fastigheten eller kvarteret. I n n e h å l l - s a m m a n f a t t n i n g Förslagets ungefärliga innehåll framgår av nedanstående sammanställning. Totalt rymmer förslaget ungefär m2 bruttoytor ovan mark fördelade inom nedanstående ungefärliga ramar. Användning Yta m2 (BTA) Bostäder m2 ~ lägenheter av blandad storlek ( m2 BTA / lägenhet) Handel & service m2 Verksamheter, kontor & försäljning m2 Evenemang, kultur & idrott...inga föreslagna kompletteringar Parkering...Löses inom den enskilda fastigheten / kvarteret Totalt m

9 5. 3 U t b y g g n a d s e t a p p e r Dalgången upptar en mycket stor yta och sträcker sig över två kommuner. Dessutom innehåller området många stora och viktiga funktioner som E6/ E20, Västkustbanan och spårvägen, som var för sig kräver olika utredningar och studier. Att förändra hela området i en etapp eller på kort sikt är därmed mycket svårt samtidigt som det skulle resultera i att den tidsmässiga variationen i området försvagas. Som verksamhetsområde skulle det även bidra till en lägre flexibilitet genom att det blir svårare för nya företag att etablera sig eller dra igång sin verksamhet i området. 1 B y g g a u t E 6 / E 2 0 t i l l 6 f i l e r o c h k o m p l e t t e r a V ä s t k u s t b a n a n m e d y t t e r l i a g e r t v å s p å r F ö r s t ä r k a o c h f ö r b ä t t r a t r a f i k m o t e n o c h d e t v ä r g å e n d e f ö r b i n d e l s e r n a f ö r e n h ö g r e t r a f i k s ä k e r h e t o c h e n b ä t t r e t i l l g ä n g l i g h e t t i l l o c h f r å n o m r å d e t s a m t M ö l n d a l s c e n t r u m 0 5 I stora drag kan man säga att området successivt kan utvecklas från att vara ett industriområde till att bli ett område med lättare verksamhet och kontor inom likartade branscher som tillsammans kan skapa ett dynamiskt företagsklimat. Verksamheten bör på kort sikt förbli den största markanvändningen men efterhand blandas med bostäder och handel. Istället för att dela upp området i preciserade och väl avgränsade utbyggnadsetapper där varje delområde färdigställs inom en given tidsram, kan planen mer fungera som en referens för att styra utvecklingen i enlighet med de större riktlinjerna. Utbyggnaden kan delas in i ett första och andra steg: E f t e r h a n d f l y t t a u t d e n t y n g r e v e r k s a m h e t e n s a m t r i v a b e b y g g e l s e s o m ä r a v m i n d r e v ä r d e e l l e r s o m h i n d r a r e n f o r t s a t t f ö r t ä t n i n g F ö r t ä t a k r i n g d e s t ö r r e k o r s n i n g a r - n a l ä n g s G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n s a m t i M ö l n d a l s c e n t r u m S t ä r k a g a t u r u m m e t l ä n g s G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n, u p p r u s t n i n g s a m t m i l j ö f ö r b ä t t r a n d e å t g ä r d e r 2 F ö r t ä t a o c h d e l a u p p k v a r t e - r e n m e d m i n d r e l o k a l g a t o r E f t e r h a n d u t v e c k l a å m i l j ö n s a m t t v ä r g å - e n d e g r ö n a s t r å k s o m b i n d e r i n o p o c h s k a - p a r s a m m a n h ä n g a n d e r u m a v g r ö n s k a. S k a p a v a r i a t i o n o c h s t ä r k a l a n d s k a p s r u m m e n F o r t s ä t t a a t t f ö r t y d - l i g a s t r u k t u r e n o c h f ö r s t ä r k a l a n d s k a p e t f ö r a t t s k a p a v a r i a - t i o n o c h i d e n t i t e t F o r t s a t t f ö r t ä t n i n g k r i n g d e s t ö r r e k o r s n i n g a r n a 63 63

10 5. 4 G e s t a l t n i n g o c h u t f o r m n i n g B e b y g g e l s e Bebyggelsen ska utformas på ett sätt som både visar den befintliga bebyggelsen respekt men ändå ger den ett eget uttryck som präglas av sin tid. Formen, skalan och höjden ska svara mot den enskilda platsen både i form av återhållsamhet för att anpassa mot det lilla gaturummet, årummet längs Mölndalsån eller bostadskvarteret såväl som den ska vara uttrycksfull för att svara upp mot de storskaliga miljöerna kring E6/E20 och Västkustbanan samt förstärka och befäst de olika förtätningarna kring Göteborg/Mölndalsvägen. L a n d s k a p & v a t t e n Grönskan och vattnet spelar en viktig roll i området både ur ett estetiskt, miljömässigt och rekreativt syfte såväl som det är rumsbildande och bidrar till den övergripande landskapsstrukturen. Vegetationen bör varieras öppen och sluten samt tät respektive gles för att skapa variation, förstärka rum och utblickar samt i största möjliga mån göras tillgänglig. 4 2,5 3,75 3, ,5 S K2 K1 P Gc 42 m G a t u r u m S e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n, e n k e l s t a t i o n V å n i n g s a n t a l 64 64

11 O f f e n t l i g a r u m Utöver gator kommer en betydande del av marken inom området att utgöras av offentliga rum, som allmänna platser, parker och stråk. Det är av stor vikt att dessa delar av marken ges en stadsmässig behandling med en medveten bearbetning och tydliga gränser. K v a r t e r s m a r k På samma sätt som de offentliga rummen ska ges en stadsmässig karaktär och behandling är det av stor vikt att de exploatörer/byggherrar som kommer att ansvara för de enskilda kvarteren medvetet arbetar utifrån en inställning att skapa en stadsmässig bebyggelse och hög utformningsstandard även när det gäller den yttre miljön B e l y s n i n g Ljuset ska förtydliga sammanhangen i området, öka överblicken över stadsrummen, förhöja rumsupplevelsen och underlätta orienteringen. Genom att använda olika belysningsprinciper för olika stads- och gaturum definieras dessa gentemot varandra. G a t o r & v ä g a r Förnyelse av gator och andra offentliga rum är en viktig del av stadsomvandlingen i syftet att förbättra stadsbilden och överbrygga barriärer. Gaturummet bör därför delas upp och utformas mer stadsmässigt. G a t u r u m G a t u s e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n, d u b b e l s s t a t i o n G a t u r u m + å r u m S e k t i o n M ö l n d a l s å n - l o k a l g a t a G a t u r u m + å r u m S e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n - M ö l n d a l s å n 4 2,5 3,75 3, ,5 S P P K1 K1 P Gc 48 m 4 2, ,5 m 4 2,5 3,75 3,75 4,5 S K2 K1 P Gc årum + 36 m 65 65

12 G a t u r u m S e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n, d u b b e l s t a t i o n m - Å r u m S e k t i o n M ö l n d a l s å n 66 66

13 G a t u r u m G a t u s e k t i o n l o k a l g a t a 3 2, ,5 m G a t u r u m G a t u s e k t i o n G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n 4 2,5 3,75 3,75 4,5 S K2 K1 P Gc 36 m ,75 3,75 3,75 K3 K2 K1 ~ 60 m T r a n s p o r t l e d S e k t i o n E 6 / E 2 0 & V ä s t k u s t b a n a n i d a g T r a n s p o r t r u m S e k t i o n E 6 / E 2 0 & v ä s t k u s t b a n a n 3,75 3,75 K2 K1 36 m ~10 m 67 67

14 5. 5 D e l o m r å d e Almedalsområdet är en av dalgångens ursprungliga bebyggelseförtätningar där en industriell verksamhet tidigt växte upp. Här låg under 1800-talet och början av 1900-talet spinneri, väveri och färgeri. Strax söder om ligger idag bilserviceföretag och ytterligare lite söderut vid Elisedal fi nns en öppen tomt där Tändsticksfabriken tidigare låg. Med föreslagen plan kan detta området åter igen få nytt liv och förtätas. Almedalsfabrikerna som är kulturhistoriskt värdefulla miljöer sparas ut och utvecklas mot hus i park där bebyggelsen lyfts fram i en öppen parkmiljö. Korsningen mellan Göteborg/Mölndalsvägen och Sankt Sigfridsgatan har en hög genomströmning och kan därför utvecklas till att bli ett nytt lokalt centrum som sträcker sig ner till området vid Ica Maxi som är en stor målpunkt. Korsningen byggs om till en rondell och gaturummet sluts genom att omkringliggande kvarter förtätas. Tidigare Almedals station får nytt underlag för att åter igen tas i bruk och bli ett stopp för framförallt pendeltågstrafi ken på Västkustbanan. Stationen fl yttas dock något längre söderut där den kombineras med handeln vid Elisedal och samtidigt kan nås av boende i Kallebäck, via en gång- och cykelväg över järnvägen och motorvägen. Utbyggnaden i denna delen av området kan bestå av en sluten kvartersbebyggelse i ett stadsmässigt utformande. Kvarteren ges ett blandat innehåll med lämpligen butiker och kontor i markplan och bostäder i de övre våningarna. a x o n o m e t r i f r å n N V 68 68

15 K a l l e b ä c k M a x i s t o r m a r k n a d K a l l e b ä c k s m o t e t S a n k t S i g f r i d s g a t a n N y b e b y g g e l s e A l m e d a l A A A - A t v ä r s n i t t Ö s t V ä s t 69 69

16 p e r s p e k t i v f r å n S Ö p e r s p e k t i v f r å n S G ö t e b o r g / M ö l n d a l s v ä g e n p e r s p e k t i v f r å n S E 6 / E 2 0 & V ä s t k u s t b a n a n 70 70

17 s t a d s r u m å r u m S e k t i o n M ö l n d a l s å n r e s e c e n t r u m Området kring stationen och dagens Ica Maxi butik, kan utvecklas till ett mindre centrum med en fortsatt komplettering av handeln. En ny stationsbyggnad kan inrymma mindre butiker i markplan och kontor i de övre planen

18 K o n s e k v e n s e r Hela förslaget innebär att Mölndalsåns dalgång på längre sikt kan utvecklas från ett relativt osammanhängande och ostrukturerat verksamhetsområde mot en blandad stadsbebyggelse som utgör en del av staden. Förnyelsen av området kommer att förbättra stadsbilden genom att nya byggnader uppförs och tydliga stadsrum bildas. Även förändringar av gatumiljön med trädplanteringar bidrar till att förbättra stadsbilden. Gröna områden knyts ihop och utvecklas, och de historiska miljöerna kring Mölndalsån förbättras och görs tillgängliga. Tyngre och störande verksamhet flyttas och lämnar plats åt kontor och modern och lättare verksamhet inom bland annat informationsteknologi och service. Med denna typen av verksamheter kan därmed bostäder och handel lätttare integreras i området. Trafikförbättringarna på E6/E20 och Västkustbanan leder bort en del av trafiken från Göteborg/Mölndalsvägen vilket resulterar i en trevligare och säkrare miljö. Förändringarna på vägen och järnvägen ska förhoppningsvis även leda till färre trafikolyckor. Den ökande trafikmängden kommer dock att generera mer avgaser och buller, men med bättre möjligheter för kollektivtrafiken kan denna efterhand utvecklas ytterligare. Området blir en ny stadsdel i regionen och knyter ihop Mölndal med Göteborg både socialt och fysiskt. Samtidigt som området utvecklar den radiella strukturen och skapar en tydlig och representativ entré till Göteborg från söder, stärks Mölndal som ort och centrum vilket stärker regionen som en flerkärning region. Sammantaget kommer en utveckling av dalgången förbättra stadsdelens miljöer och bidra till att ~2100 nya attraktiva och relativt centrala bostäder kan skapas, nya företagsetableringar kan tillkomma och regionen därmed kan fortsätta att växa

19 K ä l l o r & u n d e r l a g Program till detaljerad översiktsplan för Mölndals dalgång. Del av Mölndals kommun: 1998, Mölndals stadsbyggnadskontor Kommunal samverkan - Regional styrka. Inbjudan till rådslag, version 1.1: Göteborg 2002, Göteborgsregionens kommunalförbund K ä l l f ö r t e c k n i n g Programsamråd för Mölndalsåns dalgång: 1998, Göteborgs stadsbyggnadskontor Linjenätskarta för kollektivtrafik i Göteborg, Mölndal och Partille: Göteborg 2002, Västtrafik Alexander, Christopher: A city is not a tree, Arkitekten vol 1, 1967 Dunér, Katarina & Hall, Thomas: Den svenska staden, Sveriges radios förlag, Lund 1998 Fog, Hans & Westerlind, AnnMari: Göteborg, stadskärna, region, framväxt, framtid, Byggforskningsrådet, Stockholm 1979 Göteborgs kommuns hemsida (senast uppdaterad ): Göteborgs stad. Om Göteborg, Ansv. Källström, Ulf, Tillgänglig: < > Göteborgs Överens Kommelsen, informationstidning: Göteborg 1998, Göteborgsregionens kommunalförbund m. fl Handeln kring Mölndalsvägen och Göteborgsvägen: Stockholm 1999, INRE- GIA, Henriksson, Cecilia Kommunal samverkan - Regional styrka. Inbjudan till rådslag, version 1.1: Göteborg 2002, Göteborgsregionens kommunalförbund Lynch, Kevin: A theory of good city form, The Massachusetts Institute of Technology, Massachusetts 1981 Miljoverndepartementet: Stedsanalys Innhold og gjennomforing. Kvalitativ Stedsanalys, 1993 Mölndals kommuns hemsida (senast uppdaterad ): Mölndals kommun, Ansv. Björneloo, David, Tillgänglig: < > Norberg-Schultz Christian: Genius loci, 1980 Norberg-Schulz, Christian: Mellom jord og himmel. En bok om steder og hus, 1978 Norberg-Schultz Christian: Nattlandene, 1993 Norberg-Schultz Christian: Stedsbruk, 1993 Statistiska centralbyråns hemsida (senast uppdaterad ): Statisktiska centralbyrån, Ansv. Morberg, Håkan & Thiel, Lisa, Tillgänglig: < http: // > Strannelind, Maria: Mölndalsåns dalgång, Länstryckeriet, Göteborg 1994 Söderlind, Jerker: Stadens renässans. Från särhälle till samhälle. Om närhetsprincipen i stadsplaneringen, SNS Förlag, Kristianstad 1998 Vagstein, Anne Marit: Kvalitativ stedsanalyse, 1993 Verksamhetsplan för 2002: Göteborgs stadsbyggnadskontor Väg E6/E20 Mölndal - Göteborg. delen Åbromotet - Kallebäcksmotet. Sammanfattning av förstudie: Göteborg 2001, Vägverket - Region Väst, Flygfältsbyrån, Örestaden. Helhedsplanen: Rosenberg 1995, Örestadsselskabet I/S, Graulund & Jörgensen A/S Översiktsplan för Göteborg. ÖP99. Utställning: Göteborgs stadsbyggnadskontor Översiktsplan 1990 för Mölndals kommun. Utställningshandling: Mölndals stadsbyggnadskontor B i l d k ä l l o r Ekonomiska kartan 1930: Göteborg 2003, Lantmäterimyndigheten i Västra Götalands län Google (senast uppdaterad 2003): Google bildsökning, Tillgänglig: < http: // > Göteborgs utbyggnad. Utveckling och planering i industriregioner, rapport 3: Göteborg 1977, Andersson, Birgitta, Heijl, Matts, Jacobsson, Helena, Josefsson, Tommy & Jönsson, Eva, Chalmers tekniska högskola MVRDV: Meta city data town, 010 Publishers, 1999 Rotterdam Programsamråd för Mölndalsåns dalgång: 1998, Göteborgs stadsbyggnadskontor Söderlind, Jerker: Stadens renässans. Från särhälle till samhälle. Om närhetsprincipen i stadsplaneringen, SNS Förlag, Kristianstad 1998 Trafikstråket i Mölndalsåns dalgång. Utdrag ur översiktligt gestaltningsprogram: Göteborg 2000, Vägverket - Region Väst m.fl Väg E6/E20 Mölndal - Göteborg. delen Åbromotet - Kallebäcksmotet. Sammanfattning av förstudie: Göteborg 2001, Vägverket - Region Väst, Flygfältsbyrån Örestaden. Helhedsplanen: Rosenberg 1995, Örestadsselskabet I/S, Graulund & Jörgensen A/S Översiktsplan för Göteborg. ÖP99. Utställning: Göteborgs stadsbyggnadskontor U n d e r l a g s m a t e r i a l Göteborgs stadsbyggnadskontor: -Ortho-foto i tiff-format -Primärkarta i shape-format Mölndals stadsbyggnadskontor: -Ortho-foto tiff-format -Primärkarta i dwg-format 73