LS Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand

Transkript

1 LS Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand

2 Titel: Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand Datum: Författare: Louise Gustafsson, Uppdragsansvarig, Sweco Infrastructure Marie Karlsson, Sweco Infrastructure Emma Wiklund, Sweco Infrastructure Beställare: SATSA 3.1 Ombud: Jonas Thörnqvist, Trafikverket 2 (56)

3 Förord Projektet SATSA, Samverkan för effektivt transportsystem, har pågått sedan 2009 och avslutas i september SATSA är ett samverkansprojekt mellan Tillväxt, miljö och regionplanering (Landstinget), Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Storstockholms Lokaltrafik och Stockholms stad. Projektet syftar övergripande till att stärka samverkan mellan aktörer i Stockholms län och genom stärkt samverkan uppnå en effektivisering av transportsystemet. Inom ramarna för SATSA har ett antal delprojekt genomförts. SATSA 3.1 gav under sommaren 2011 Sweco i uppdrag att bygga vidare på de förstudier som gjorts i Sickla och Nacka Strand inom delprojekt 3:1 Steg 1-åtgärder för effektivare resor. Fokus i uppdraget har varit att studera möjligheterna att cykla till och från de två områdena. Utgångspunkt för arbetet har varit att ta fram åtgärder som bidrar till ett ökat cyklande. Stockholm September 2011 Louise Gustafsson Uppdragansvarig 3 (56)

4 4 (56)

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Utredningsområde Nacka kommun Nulägebeskrivning Brister och behov Sickla Nulägesbeskrivning Behovs- och bristanalys Åtgärdsförslag Nacka Strand Nulägesbeskrivning Behovs- och bristanalys Åtgärder Gemensamma åtgärder Drift och underhåll Kompletterande åtgärder för ökad cykling Aktörssamverkan Slutsatser och rekommendationer Referensförteckning Skriftliga källor Internetkällor Muntliga källor Bilaga 1 Karta Åtgärder Sickla Bilaga 2 Karta Åtgärder Nacka Strand Bilaga 3 Sammanställning åtgärder Sickla Bilaga 4 Sammanställning åtgärder Nacka Strand 5 (56)

6 6 (56)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det övergripande målet i SATSA är att stärka samverkan mellan olika aktörer i regionen och verka för en effektivisering av transportsystemet i Stockholms län. SATSA har delats upp i nio delprojekt varav det här uppdraget ingår som en del av delprojekt 3:1 Steg 1-åtgärder för effektivare resor. I delprojektet har två förstudier i områdena Kista arbetsplatsområde och arbetsplatsområdena i Sickla och Nacka Strand genomförts. Delprojektet 3:1 omfattar även delområdet ökad och säker cykling. Det här uppdraget är en idéstudie av cykelinfrastrukturen till och från de två arbetsplatsområdena. Utgångspunkt är att skapa två områden som är de bästa arbetsplatsområdena i länet att cykla till. 1.2 Syfte Utredningen är en idéstudie över vilka cykelåtgärder för ökat cyklande i två arbetsplatsområden i Nacka kommun, Sickla och Nacka Strand. Syftet med utredningen är att identifiera problem och ta fram åtgärdsförslag för cykelinfrastrukturen i arbetsplatsområdena i Sickla och Nacka Strand. I utredningen studeras även aktörer och ansvarsfördelning. Vidare studeras övriga åtgärder, utöver infrastrukturåtgärder, som kan bidra till ökad cykeltrafik. 1.3 Utredningsområde Utredningen omfattar arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand vilka båda är belägna i Nacka kommun, se figuren nedan. Utredningen omfattar en översyn av cykelinfrastrukturen inom dessa arbetsplatsområden samt övergripande kopplingar till områdena. 7 (56)

8 Figur 1. Sickla och Nacka Strand 8 (56)

9 2 Nacka kommun 2.1 Nulägebeskrivning Sickla och Nacka Strand är två stora arbetsplatsområden i Nacka kommun. De två områdena har varit föremål för förstudier inom ramen för SATSA samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. I ett delprojekt har Nacka Strand och Sickla studeras avseende Steg 1-åtgärer för effektivare resor. Nacka kommun har ett nätverk av cykelvägar och cykelbanor. Totalt finns ca 100 km cykelvägar. Det finns även tre utpekade regionala cykelstråk, Värmdöstråket, Ältastråket och Saltsjöbadsstråket. Under 2010 genomförde Nacka kommun en inventering av cykelvägnätet i syfte att studera cyklisternas trafiksäkerhet i kommunen. Resultatet av inventeringen visade framförallt på brister i cykelvägvisning och behov av separering mellan gående och cyklister utmed de större cykelstråken. Baserat på inventering genomfört 2010 har kommunen avsatt finansiella medel för cykelinfrastrukturen i budgeten år Dessa medel kommer att användas för att måla mittlinjer på Värmdöstråket och se över cykelvägvisningen på ett antal platser. Nacka kommun saknar strategiskt mål för cykeltrafiken. Det finns ej heller någon cykelplan i kommunen. Arbetet med cykelinfrastrukturen sker genom punktinsatser som prioriteras utifrån behov. Cykelinfrastrukturen i Nacka kommun finns samlad i en cykelkarta, vilken dock endast finns tillgänglig i pappersformat mot en kostnad. 2.2 Brister och behov Nacka kommun är en viktig länk mellan Stockholm och de östra delarna i Stockholmsregionen. Cyklister från Älta, Saltsjöbaden och hela Värmdö kommun är hänvisade att cykla genom Nacka kommun för att nå Stockholms kommun. Stockholm är en viktig målpunkt i hela Stockholmsregionen även om det finns många andra viktiga målpunkter utmed vägen. Det finns en rad små, men viktiga, aspekter för att cykeltrafiken ska fungera i en region. En viktig del är planering och underhåll av cykelinfrastruktur. Detta görs normalt i cykelplaner och underhållsplaner på kommunal nivå. Nacka kommun har i dagsläget ingen cykelplan. En cykelplan är ett viktigt underlag för planering och underhåll av cykelinfrastrukturen i en kommun. Det finns inga direktiv eller krav på att en kommun måste ha en cykelplan däremot är det ett viktigt medel för att skapa bättre förutsättningar för cykeltrafiken. En cykelplan visar tydligt på kommunens ambitioner och målsättningar vad det gäller cykeltrafiken och dess utveckling. En cykelplan möjliggör att åtgärder kan delas upp, planeras och prioriteras. Med en upp- 9 (56)

10 daterad cykelplan ökar möjligheterna att säkerställa cykeltrafikens anspråk vid exempelvis detaljplanearbete. Cykelinfrastrukturen i Nacka kommun finns samlad i en cykelkarta. En brist är att denna endast finns i tryckt version och måste köpas. Genom att göra kartan digital och tillgänglig på internet och mobiltelefonen skulle möjligheterna för cyklister att ta del av informationen öka. I Stockholmsregionen finns i dagsläget två reseplanerare på internet som även inkluderar cykeltrafik; Trafiken.nu och cykla.stockholm.se. I dessa två reseplanerare visas även delvis cykelinfrastruktur i Nacka kommun. Utvecklingen av reseplanerare är ett viktigt steg i att kunna öka och tillgängliggöra cykelmöjligheten i Stockholms län. I framtiden kommer troligen en satsning göras på en samlad reseplanerare vilket innebär utveckling och förbättring. 10 (56)

11 3 Sickla 3.1 Nulägesbeskrivning Området Sickla ligger nära kommungränsen mellan Nacka och Stockholm. I Sickla arbetar idag ca personer. 1 Huvudsaklig fastighetsägare i Sickla är Atrium Ljungberg. Granne på andra sidan kommungränsen i Stockholm ligger Hammarby Sjöstad som under många år utgjorts av ett exploateringsområde. Hammarby Sjöstad ska vara fullt exploaterat år 2017 och då innebära hem för ca invånare. Sickla kan beskrivas som två huvudsakliga områden; västra delen med kontor och ett mindre antal butiker, biograf m.m. samt den östra delen med Sickla köpkvarter som är ett av Stockholms mest populära köpcentra. Sickla köpkvarter har växt de senaste åren och har årligen ca 12 miljoner besökare. 2 De arbetande i Sickla har i resvaneundersökning uppgett att de bor i följande områden 3 : Nacka öster om Skurubron 6 % Nacka väster om Skurubron 10 % Fisksätra och Saltsjöbaden 3 % Värmdö 6 % Stockholms innerstad 16 % Söder om mälarsnittet 41 % Norr om mälarsnittet 18 % Denna fördelning innebär att en majoritet av de arbetande i Sickla färdas från Stockholms innerstad och söder om Stockholm till Sickla. Arbetsresorna genomförs i huvudsak med kollektivtrafik och bil och gång- och cykeltrafiken utgör en mycket liten del av det totala arbetsresandet till och från Sickla. Arbetsresorna fördelas enligt följande 4 : Bil 46 % Kollektivtrafik 46 % Gång 4 % Cykel 4 % Det finns stor potential att öka andelen cykelresor till Sickla. Det finns god tillgång till större cykelstråk intill området och 25 procent av de arbetande i Sickla bor inom 5 km från området. 1 SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, (56)

12 Det finns en bilpool med två bilar i Sickla. Företaget Sunfleet som driver bilpoolen planerar att utöka denna verksamhet under hösten. 5 Nyttjandegraden är hög under kvällar och helger vilket innebär att det främst är privatpersoner som använder bilpoolen. Företagen i området använder bilpoolen sporadiskt, och det är då främst Atlas Copco som nyttjar bilarna. En förutsättning för att bilpoolen ska kunna fungera och i framtiden expandera är att nyttjandegraden ökar och att fler företag nyttjar möjligheten med bilpool vilket medför ökad användning under dagtid. Detta är något som Sunfleet arbetar aktivt med. 6 Stockholm City Bikes planerar att expandera lånecykelsystemet som i dagsläget finns i Stockholms innerstad. Planerna är att expandera i mer perifera områden, i ytterstadens krans, med start i Sickla. Atrium Ljungberg, fastighetsägare i Sickla, och Clear Channel har pågående diskussioner om utbyggnaden av lånecykelsystemet i Nacka. I dagsläget finns planer för tre stationer i Sickla; en vid Saltsjöbanans hållplats Sickla, en centralt i handelsområdet och en vid Magasinet (det större komplexet utmed Järlaleden). Planerna är att dessa stationer ska implementeras senast till cykelsäsongen Trafikverket har genomfört en förstudie om Järlaleden mellan trafikplats Sickla och Gillerondellen. Denna sträcka av Järlaleden är kraftigt trafikerad under helger och det uppstår ofta köer. Det finns gång- och cykelbana på norra sidan om Järlaleden och på delar av den södra sidan. I utredningen finns förslag på att göra om dagens cirkulationsplatser till fyrvägskorsningar med trafiksignal, se figur nedan för korsningar. I dagsläget är korsningspunkterna för gående och cyklister bristfälliga och i förstudien har även åtgärder för att förbättra för oskyddade trafikanter inkluderats. I samband med att ev. åtgärder görs utmed Järlaleden kommer stråk och korsningspunkter för gående och cyklister att förbättras. En översyn av gående och cyklisters framkomlighet och trafiksäkerhet kommer då att genomföras. Det har potential att ge positiva effekter på resandet med cykel till och från Sickla arbetsplatsområde. Utmed sträckan kan även andra åtgärder såsom förbättrad skyltning bli aktuella Sundblad J, Sunfleet Lindskog, K. Nacka kommun 12 (56)

13 Figur 2. Cirkulationsplatserna Atlas och Gille föreslås göras om till fyrvägskorsningar 8 Atrium Ljungberg, den huvudsakliga fastighetsägaren i Sickla, äger och förvaltar de fastigheter som finns i området och är därmed även ansvariga för gator och parkering. 9 Atrium Ljungberg arbetar med att förbättra förutsättningarna för cyklister. Under 2011 har antalet cykelparkeringar nästintill fördubblats, från ca 200 till ca 400 cykelparkeringsplatser. 10 Atrium Ljungberg planerar för bättre koppling från intilliggande gång- och cykelvägnät in till Sickla. Det finns i dagsläget tidiga förslag på cykelstråk inne i området. Cykelvägvisning är en prioriterad punkt hos Atrium Ljungberg. I alla nya kontorsprojekt byggs cykelrum i kombination med dusch och omklädningsrum in som standard. Detta ger stora möjligheter för arbetande i fastigheterna att nyttja cykeln som färdmedel till arbetet. I dagsläget pågår tre kontorsprojekt i Sickla; Atlas Copcos nya huvudkontor, Intrium Justitia kontor och nytt kontor till Akzonobel, samtliga är placerade i de västra delarna av Sickla. I dessa nya kontorshus kommer cykelrum och omklädningsrum att finnas. 3.2 Behovs- och bristanalys Cykelinfrastrukturen i Nacka kommun omfattar ett huvudsakligt cykelstråk, det regionala cykelstråket mellan Stockholm och Gustavsberg, se figur nedan. Det regionala cykelstråket sträcker sig utmed med Värmdövägen och fungerar idag som en stomme i cykelvägnätet i kommunen. Det regionala cykelstråket är det huvudsakliga cykelstråket mellan Nacka/Värmdö och Stockholm. Det finns ett flertal cykelvägar som ansluter till Värmdöstråket. Det är det regionala cykelstråket utmed Värmdövägen fungerar även som huvudsaklig väg till och från de två studerade områdena, Nacka Strand och Kjellberg, L. Atrium Ljungberg 13 (56)

14 Sickla. För att systemet ska fungera med ett större stråk samt fler mindre anslutande stråk ställs höga krav på vägvisning. Detta har vid platsbesök visat sig vara i behov av översyn från det regionala cykelstråket till de två områdena. Det regionala cykelstråket är i behov av uppdatering även gällande beläggning. Beläggningen är dåligt underhållen och på flera håll ojämn. Vägvisning finns utmed stråket men kan förbättras för att skapa ännu tydligare förhållanden gentemot cyklister. Värmdövägen utgör ryggraden i cykelinfrastrukturen och att cyklisterna sedan matas i vissa punkter till arbetsplatsområdena. Cyklister leds till områdena genom vissa specifika entréer. Exempelvis från Värmdövägen via Sickla Industriväg till Sickla. Vid entréerna ställs därmed höga krav på tydlig vägvisning då det i dagsläget saknas cykelinfrastruktur inom de två områdena. I Sickla saknas dessutom tydlig vägvisning om hur cyklisterna ska komma från de omgivande cykelvägarna in till själva handels- och kontorsområdet. Runt handels- och kontorsområdet Sickla finns flera cykelvägar. Det regionala cykelstråket passerar norr om området utmed Värmdövägen och söder om området går ett större cykelstråk utmed Järlaleden. Även det regionala cykelstråket från Älta ansluter till Sickla vid Gillevägen. Det innebär att det på cykelvägarna runt Sickla passerar en stor mängd cyklister dagligen. Till dessa kommer även cyklisterna med målpunkt i Sickla. Gång- och cykelvägar omkring Sickla, på Värmdövägen, Järlaleden och Gillevägen, är inte separerade vilket skapar problem med konflikter mellan gående och cyklister. Problem uppstår mer specifikt kring busshållplatser och på stråk med större flöden av gående. Sickla köpkvarter är en stor målpunkt vilket innebär att en stor mängd besökare kommer med buss eller Saltsjöbanan. Nacka kommun har vid inventering på platsen pekat ut bristerna på separering mellan gående och cyklister som ett stort problem. Det finns planer inom kommunen att inom kort måla skiljelinje på större gångoch cykelstråk, då även kring Sickla. 14 (56)

15 Figur 3. Befintlig cykelinfrastruktur i och omkring Sickla Sickla ligger nära kommungränsen mellan Nacka och Stockholm. Granne på andra sidan kommungränsen i Stockholm ligger Hammarby Sjöstad vilket innebär ett stort kundunderlag för Sickla handelsområde. Därtill gör att avståndet mellan Hammarby Sjöstad och Sickla köpkvarter är litet, ca 1 km från centrum i Hammarby Sjöstad till centrum i Sickla köpkvarter. Det motsvarar ett fullt överkomligt gång- och cykelavstånd. Dock är bristerna i gångoch cykelvägnätet över kommungränsen ett stort problem. Det finns i dagsläget tre kopplingar där cyklister och gående kan ta sig mellan Stockholm och Nacka. Det är i första hand en gångtunnel under Sicklavägen mellan Södra Länken och Värmdömotet som används av cyklister. Det finns bra anslutningar till tunneln på Nacka sidan men kopplingarna på Stockholms stad sida är sämre. Orsaken är till stor del de ombyggnationer som pågår i Hammarby Sjöstad. Detta kan ses som en mellankommunalfråga som bör lösas. Tunneln är en viktig kommunikationsport för cyklister från hela östra Stockholmsregionen. Det finns även en koppling mellan Nacka och Stockholm vid Sickla Sluss samt ett övergångställe utmed Sicklavägen vid Uddvägen. Vägen via Sickla Sluss är mer en vacker och naturskön gångväg än en cykelväg och övergångstället är inget alternativ då tunneln finns inom 50 meter. 15 (56)

16 Det innebär att tunneln under Sicklavägen är den huvudsakliga kopplingen där all cykeltrafik från östra delarna av Stockholm passerar. I anslutning till tunneln är vägvisningen otydligt och i behov av översyn. Anslutningarna på Stockholms kommun sida är i stort behov av översyn och större ombyggnad. Detta antas genomföras när Hammarby Sjöstad färdigställs. På Nacka kommuns sida finns behov av översyn av framförallt vägvisningen, se figur nedan. Figur 4. Skymmande buskage och klotter vid vägvisning vid tunnel mellan Nacka och Stockholm Enligt figuren ovan hänvisas cyklister mot Sickla norrut från gång- och cykeltunneln. Det saknas dock uppföljning på denna skylt vilket innebär att cyklister lätt kan missa att ta av från cykelbanan upp mot Sickla Industriväg. Resultatet om denna avtagsväg missas är att cyklister ansluter utmed Värmdövägens norra sida och därmed måste korsa Värmdövägen en gång, helt i onödan, vilket de inte behövt om en skylt funnits för att leda cyklisterna rätt. En cykelinventering identifierade brister i cykelvägvisning i kommunen. 11 Vid tunneln under Sicklavägen ansågs stora brister i cykelvägvisningen. Inventeringen studerade framförallt skyltning mot Nacka (och alltså inte mot Stockholm). I tunneln finns behov av kompletterande cykelvägvisning. Cykelvägvisning vid rampen upp mot Sickla Industriväg saknas helt, vilket är 11 Nacka kommun, (56)

17 den naturliga vägen in till Sickla (dock med rejäl lutning). Cykelvägvisning vid Sickla station, Värmdöstråket, bör ses över och tillfälliga skyltar ersättas med permanenta samt uppdatera befintlig cykelvägvisning till att vara med enhetlig. Figur 5. Cykelvägvisning mot Sickla vid Sickla Station tvetydig med olika benämningar och skylttyper Cykelinfrastrukturen i och omkring Sickla fungerar men är i behov av kompletteringar gällande bl.a. kopplingar mellan omkringliggande cykelvägar in till handelsområdet. Utmed Sickla Industriväg finns cykelbanor utmed både östra och västra sidan. Utmed den östra sidan pågår flertalet ombyggnadsprojekt av fastigheter vilket även påverkar gång- och cykelbanan. Här bör en översyn göras så att cykelbanan blir genomgående utmed hela gatan då projekten är klara. Lokala kopplingarna inom Sickla handels- och arbetsplatsområde saknas helt. Cyklisterna kan välja att färdas i körbanan in till Sickla men det finns ingen cykelbana i området. Det ställer stora krav på att vägvisningen är tydlig och att det på de platser där cyklister leds in i området finns cykelparkering eller återkommande vägvisning. Detta saknas i Sickla. Gatunätet i Sickla köpkvarter saknar cykelbanor men generellt är hastigheten låg och cykling i blandtrafik är enda möjligheten. Cykling i blandtrafik är godtagbart vid hastigheter på 30 km/h, vilket är fallet i Sickla. Kopplingar saknas från Järlaleden in till Sickla. Det finns tre huvudsakliga punkter i cykelvägnätet där cyklister kan ledas in till handelsområdet; vid Sickla Industriväg, Gillerondellen och Planiavägen. 17 (56)

18 Figur 6. Avsaknad av cykelbanor inne i Sickla Korsningspunkten vid Siroccogatan Järlaleden är besvärlig för cyklister. Gång- och cykelbanan övergår endast i ett övergångställe i korsningen. Cyklisterna har här helt glömts bort. På den västra sidan om övergångstället, vid Texas Burger (där cyklisten befinner sig i figuren nedan) finns en asfalterad ramp som cyklisterna använder vilket innebär att de måste färdas mot körriktningen ett par meter för att komma upp på gångbanan. Den kombinerade gång- och cykelbanan är mycket smal och det kan ifrågasättas om detta verkligen är en gång- och cykelbana eller endast en gångbana. Gångoch cykelbanan sträcker sig runt restaurangen och gör en mycket tvär kurva runt huset. Denna lösning är i behov av förbättring. 18 (56)

19 Figur 7. Problematisk korsningspunkt vid Siroccogatan cykelöverfart saknas och målningen är sliten Siroccogatan är en huvudsaklig infart till Sickla. Mellan Marcusplatsen och Smedjegatan är Siroccogatan mycket smal. Denna infart är en huvudsaklig infart även för cykeltrafik då den enda vägvisningen in till Sickla för cyklister hänvisar till denna infart. Utmed denna sträcka finns stora behov av att få till en bättre lösning för cykeltrafik, se figur nedan. Figur 8. Smal körbana och avsaknad av cykelbana mellan Marcusplatsen och Smedjegatan 19 (56)

20 I Sickla finns idag ca 400 cykelparkeringsplatser. 12 I de västra delarna finns flera väderskyddade parkeringar, se figur nedan. Det finns dock ingen ordnad cykelparkering inomhus trots att det finns flera större parkeringsgarage. I de östra delarna finns endast enklare cykelparkering med pollare eller enkla cykelställ. Det finns ingen väderskyddad cykelparkering i de östra delarna. Fastighetsägaren Atrium Ljungberg har arbetat aktivt under med att förbättra cykelparkeringen i området och antalet cykelparkeringsplatser har fördubblats. Enligt rekommendationer i handböcker (bl.a. GCM-handboken) beräknas antal cykelparkeringsplatser vara platser/1 000 kvm kontor. Det innebär att behovet i Sickla, enligt handbokens rekommendationer, är ca platser endast för kontoren i området. Därtill tillkommer platser för handelsområdet. Mer realistiskt är dock att beräkna att en viss procentsats av de arbetande i området cyklar. En målsättning kan exempelvis vara att 10 procent ska cykla till jobbet (denna siffra är idag 4 procent). Det innebär ett behov av 300 cykelparkeringsplatser. Denna rekommendation gäller en beräkning av antalet anställda i Sickla och räknar inte med behovet för handelsområdet. För besökande till handelsområdet bör antalet ökas ytterligare. Figur 9. Väderskyddad cykelparkering i de västra delarna av Sickla 12 Kjellberg, L. Atrium Ljungberg 20 (56)

21 Figur 10. Cykelparkering i de östra delarna i handelsområdet Sickla 3.3 Åtgärdsförslag Åtgärder för ökad cykling kan gälla mer än bara fysisk infrastruktur. Därför har ett antal åtgärdskategorier tagits fram och föreslagna åtgärder presenteras i följande kategorier: 1. Cykelinfrastruktur; cykelbanor, cykelfält 2. Vägvisning 3. Cykelparkering 4. Drift och underhåll 5. Kompletterande åtgärder för ökad cykling 6. Aktörssamverkan Åtgärdskategorier 4, 5 och 6 presenteras i kapitel Cykelinfrastruktur Cykling i blandtrafik är idag enda möjligheten att färdas inom både Sickla och Nacka Strand. Det är en godkänd lösning vid lägre hastigheter, såsom 30 km/h. Att anlägga cykelbanor eller cykelfält innebär dock fördelar sett till framförallt trafiksäkerhet. Det tydliggör cykelmöjligheten och kan med fördel kombineras med anslutande cykelparkering och andra faciliteter. Cykelbanor bör prioriteras vid anslutande stråk och på större gator där hastighet och flöde är högre. Cykelbanor och cykelfält har trafiksäkerhetshöjande effekter för cyklister. Cykelfält är en lämplig åtgärd vid platsbrist och då målgruppen främst är vuxna cyklister. Cykelfält är i det här fallet en tänkbar lösning då det är vuxna människor som i första hand förväntas cykla till och från de två arbetsplatsområdena 21 (56)

22 Se Bilaga 1 för sammanställning av alla föreslagna åtgärder i Sickla och Bilaga 2 för alla åtgärder i Nacka Strand. I Bilaga 3 finns en sammanställning av samtliga föreslagna åtgärder i en matris som även beskriver omfattning och ansvarsfördelning. I Sickla föreslås översyn av befintlig infrastruktur, nya cykelbanor, cykelvägvisning, cykelparkering enligt följande: Figur 11. Förslag nya cykelstråk i Sickla Sickla Industriväg Översyn av cykelbanor på båda sidor. I samband med att de byggprojekt som just nu pågår på den östra sidan bör cykelbanan rustas upp. Cykelvägvisning vid Sickla station bör ses över liksom vägvisningen i korsningen vid Järlaleden. Koppling från Sickla Industriväg Denna bör placeras vid Järnvägsgatan för att undvika konflikter med fordonstrafik till och från parkeringsgaraget. Om anslutningen läggs utmed Järnvägsgatan behövs ej heller separat cykelbana då denna gata endast är en återvändsgata utan genomfartstrafik. Åtgärder i form av cykelvägvisning in till Järnvägsgatan vid Sickla Industriväg behövs liksom vägvisning inifrån handelsområdet mot Järnvägsgatan. 22 (56)

23 Figur 12. Järnvägsgatan idag Koppling vid Gillerondellen Anslutningen från Järlaleden in mot Sickla vid Gillerondellen bör ses över. Ny cykelbana utmed Siroccogatan bör eftersträvas för att på ett tillgängligt och trafiksäkerhet sätt leda in cyklisterna i Sickla. Övergångstället norr om Gillerondellen bör i första hand utformas som en gång- och cykelöverfart med tillgänglighetsanpassad kantsten och linjeföring. Samordning med pågående Trafikverksutredning gällande Järlaleden bör göras för att skapa en trafiksäker och tillgänglig lösning för gående och cyklister. Siroccogatan Utmed Siroccogatan är trafikflödet stort och det finns behov av separat cykelbana, alternativt cykelfält, för att förtydliga infarten för cykeltrafik in till Sickla. Denna åtgärd finns även beskriven i kompletterande utredning till Förstudien över Järlaleden. 13 Cykelbana föreslås utmed norra sidan om Siroccogatan mellan Gillerondellen och Planiavägen. Utmed Siroccogatan, vid Magasinet, föreslås cykelbanor på båda sidor om gatan då gaturummet är storskaligt och biltrafikens hastighet hög. Cykelbanor på båda sidor om gatan på denna sträcka ger goda kopplingar till intilliggande cykelvägnät. En ny anslutning föreslås från cykelvägen väster om Magasinet in mot ICA. I dag finns planer på att anlägga en lånecykelstation i anslutning till busshållplatsen. Det finns även ett hastighetssäkrat övergångställe som leder in mot ICA via en bredare refug. Här finns utrymme att skapa en gång- och cykelbana. Det skulle innebära en tydlig cykelentré till Sickla. 13 Trafikverket, (56)

24 Figur 13. Förslag ny gång- och cykelbana in mot Sickla Köpkvarter Översyn cykelstråk västra sidan Planiagatan Utmed västra sidan om Planiagatan finns en gång- och cykelbana. Det behövs en översyn av denna då det saknas skyltning in till Sickla och gång- och cykelvägen endast skyltad som GC-väg i norra änden. Detta är den östra entrén in till Sickla, vilket borde förtydligas. I korsningen vid Siroccogatan finns endast ett övergångställe, cykelöverfart saknas. Detta kan med fördel utformas hastighetssäkrat. I norra änden av gång- och cykelvägen finns en anslutande gångtunnel under Saltsjöbana och den är inte tillgänglig för cykeltrafik. Det är önskvärt att gångtunneln även ska vara tillgänglig för cykeltrafik. En enkel åtgärd på platsen är dock att skapa en väl utformad och tydligt övergång från cykelbana till blandtrafik. Figur 14. Västra sidan Planiagatan gång-och cykelväg men cykelöverfart saknas 24 (56)

25 Lånecykelstationer Det finns planer på att införa tre stationer för lånecykelsystem i Sickla. Det är samma system som idag finns i Stockholms stad. Placeringen för lånecykelstationerna är inte helt fastslagen men enligt Atrium Ljungberg är önskemålet att placera dem enligt följande: 1. Vid Saltsjöbanans station Sickla 2. Centralt i Sickla Köpkvarter; exempelvis vid Härdgatan 3. Nära busshållplatsen vid Magasinet Dessa tre placeringar ger en bra spridning inom området och kan även möjliggöra för interna resor inom Sickla. Om målet med stationernas placering är att skapa interna resor inom Sickla bör de placeras så att cyklister enkelt kan färdas mellan dem. Den föreslagna cykelbanan utmed Siroccogatan är då en viktig del i det. 2. Cykelvägvisning Cykelvägvisning används framförallt för att visa cyklister den tänkta färdvägen. Orienteringen på cykelvägar kan ibland vara svåra då cykelvägar ofta avviker från bilvägens infrastruktur. Det är därför viktigt att leda cyklisterna den väg som anses mest lämplig. Vägvisningen fungerar inte bara som orientering för cyklisterna, utan kan även vara ett sätt att från kommunens sida tydligt visa vilka stråk som prioriteras, när det till exempel gäller snöröjning. Vägvisning bör generellt finnas där det kan finnas tvivel om vägval. Vägvisningen bör hänvisa till viktiga målpunkter samt visa avstånd till dessa. Cykelvägvisningen i Nacka kommun skulle överlag behöva ses över. Detta har även Nacka kommun påpekat i en inventering av cykelvägnätet. 14 Befintlig cykelvägvisning är på många platser otillräcklig eller felaktig. Många skyltar är klottrade vilket ger ett mycket negativt intryck. Kring Sickla används fler olika benämningar på Sickla i cykelvägvisningen; Sickla industriområde och Sickla. Det mest kända uttrycket för området, som även fastighetsägaren marknadsför, är Sickla Köpkvarter. Därtill finns målpunkten Sickla Station. Benämningen Sickla är idag känd för de flesta i Stockholmsområdet och bör därför fungera bra som benämning i vägvisningssammanhang. Befintlig vägvisning bör därför ses över och uppdateras. Vid Sickla finns även skyltning mot Stockholm men avståndet syftar till kommungränsen och inte till Stockholm centrum. Här finns ett behov av samordning mellan Stockholms och Nacka kommun. I Stockholms stad pågår just nu arbete med en översyn av cykelvägvisningen i kommunen. Inom arbetet har kranskommunerna kontaktats för samordning av skyltningen. 15 Det är viktigt att cyklisterna får ett och samma budskap. 14 Nacka kommun, Isaksson K, (56)

26 Figur 15. Cykelvägvisning utmed Järlaleden På kommungränsen mellan Nacka och Stockholm vid tunneln under Sicklavägen finns tydliga skyltar på östra sidan (Nacka) men saknas på den västra sidan (Stockholm). På Nackasidan skyltas cyklister mot Sickla norrut via Sickla Industriväg. Den södra vägen utmed Järlaleden är minst lika gen och trafiksäker. Här bör en diskussion föras vilken som är den mest tillgängliga och trafiksäkra vägen att ta sig till Sickla. Hur ska cyklister skyltas till Sickla från Stockholm? Via Värmdövägen och Sickla Industriväg saknas bra och trafiksäker koppling in i området. Under åtgärdsförslag för infrastruktur ovan har förslag till ny koppling i området via den anslutningen föreslagits. Via Järlaleden saknas också bra kopplingar in i området men vägen utmed Järlaleden är mindre kuperad och det finns cykelbana hela vägen. Eventuellt kan båda alternativen med avståndstillägg skyltas. Vägvisningen utmed Järlaleden är idag otillräcklig. Det finns vägvisning in till Sickla vid Gillerondellen men saknas i övrigt. Det finns behov av skyltning mot Sickla vid Planiagatan. Inom Sickla är bilen det dominerande trafikslaget trots att avstånden är korta. Det finns potential att minska bilåkandet mellan butiker internt i Sickla genom att förtydliga gångvägar och avstånd. Även cykelvägvisning med avstånd internt har potential att minska bilanvändandet för resor inom Sickla. I dagsläget är det svårt att orientera sig hur den kortaste och säkraste gång- och cykelvägen är i området. Tydliga översiktsskyltar samt kompletterande avståndsvägvisning föreslås i området. När lånecykelsystemet implementeras i Sickla förväntas antalet cykelresor internt i området öka. Det ökar därmed även behovet av intern cykelvägvisning. 26 (56)

27 Figur 16. Exempel på tydlig orientering på korta avstånd, lånecykelsystem London 3. Cykelparkering I de två områdena finns idag cykelparkering utomhus på ett flertal platser. I Sickla har fastighetsägaren fördubblat antalet parkeringsplatser. Dominerande i både Sickla och Nacka Strand är dock fortfarande antalet bilparkeringsplatser. Det finns flertalet parkeringsgarage i både Sickla och Nacka Strand. Trots mängden garage saknas möjligheten att parkera cyklar i parkeringsgaragen. I vissa kontorshus finns cykelrum för anställda. För arbetspendling med cykel krävs goda faciliteter och där ingår cykelparkering och omklädningsrum med dusch. Detta är en förutsättning för att andelen arbetspendling med cykel ska öka. Cykelparkering utomhus är generellt avsett för besökande men används normalt både av anställda och besökare. Önskvärt är att det i samband med utomhusparkering finns möjlighet att låsa fast cykeln (av stöldskäl) och att de i största möjliga mån ska vara väderskyddade. Tillgängligheten till cykelparkering från gatan/cykelbana är en annan viktig aspekt som ofta glöms bort. Avfasad kantsten ger god tillgänglighet och är dessutom en mycket enkel åtgärd. I både Nacka Strand och Sickla saknas avfasad kantsten i anslutning till cykelparkering på de flesta ställena. I Sickla har cykelparkering föreslagit kompletteras på ett antal platser utöver befintlig parkering enligt figur nedan. 27 (56)

28 Figur 17. Förslag ny cykelparkering i Sickla Utöver utpekade platser i figuren ovan föreslås att plats avsätts nära entréer i parkeringsgarage och att cykelställ installeras. I Nacka Strand finns cykelparkering främst utmed Augustendalsvägen. Dessa cykelställ är av enkel modell och rekommendationen är att dessa uppgraderas till ställ där det är möjligt att låsa fast cykeln. Antalet cykelparkeringsplatser är idag ca 400 st. Figur 18. T.v. befintlig cykelparkering i Nacka Strand t.h. exempel på cykelställ i Sickla med möjlighet att låsa fast cykeln 28 (56)

29 4 Nacka Strand 4.1 Nulägesbeskrivning Nacka Strand ligger avskärmat från övrig bebyggelse norr om v 222. Området är i huvudsak ett arbetsplatsområde med ca arbetande och totala kontorsytan uppgår till kvm men det finns även bostäder. Huvudsaklig fastighetsägare i Nacka Strand är Vasakronan. 16 Till följd av det geografiska läget finns endast ett fåtal kopplingar till området. Dessa går via kopplingen över väg 222 vid trafikplats Nacka. Området är kuperat och de geografiska förutsättningarna är inte optimala för en hög andel cykeltrafik. Arbetande i Nacka Strand har i resvaneundersökning uppgett att de bor på följande platser: 17 Nacka öster om Skurubron 7 % Nacka väster om Skurubron 10 % Fisksätra och Saltsjöbaden 2 % Värmdö 7 % Stockholms innerstad 14 % Söder om mälarsnittet 33 % Norr om mälarsnittet 26 % Arbetsresorna genomförs i huvudsak med kollektivtrafik och bil och gångoch cykeltrafiken utgör en mycket liten del av det totala arbetsresandet till och från Nacka Strand. Nämnvärt är att ca 2 procent av arbetsresorna till och från Nacka Strand görs med båt. Kollektivtrafikandelen är hög, hela 64 procent. Arbetsresorna fördelades enligt följande: 18 Bil 29 % Kollektivtrafik 64 % Gång 3 % Cykel 4 % Resor till och från Nacka Strand med båt har varit möjligt under flera år i Vasakronans regi. Sedan 2010 har båttrafiken utökats i samarbetet SjöVägen, se sträckning i figur nedan. Sjövägen är ett samarbete mellan SL, Vasakronan, Nacka kommun, Kvarnholmen Utvecklings AB, HSB Bostad AB, JM AB, Elite Hotel Marina Tower och Telegrafberget Fastighets AB. Båtarna trafikerar året runt och det är möjligt att ta med sig cykeln ombord. 16 SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, SATSA 3.1; Förstudier Sickla och Nacka Strand, (56)

30 Figur 19. Sträckning SjöVägen Figur 20. Cykel ombord på SjöVägen I Nacka Strand finns en bilpool som drivs av företaget Sunfleet. 19 Bilpoolen har en bil och startade i april-maj Bilpoolen har varit i drift i ett par (56)

31 månader och än så länge är nyttjandegraden låg. Planer finns på att utöka antalet bilar när nyttjandet ökar. Vasakronan har genomfört en inventering av cykelparkeringar under sommaren Inventeringen visade att det finns ca 400 cykelparkeringsplatser i Vasakronans regi i Nacka Strand. Av dessa finns ca 200 platser fördelade i tre cykelrum och ca 200 utomhus. Cykelrum finns i fastigheten vid Augustendalsvägen 1-7, i fastighet på Cylindervägen och i ett förråd på Fabrikörvägen. Vasakronan har idag inga aktiva planer på att göra investeringar i cykelparkering eller cykelfaciliteter men tar gärna del av resultatet av detta projekt Behovs- och bristanalys Att cykla till Nacka Strand sker huvudsakligen via Vikdalsvägen och Augustendalstunneln. Denna cykelbana ansluter från det regionala cykelstråket utmed Värmdövägen till Nacka Strand. Från Vikdalsvägen och området kring Nacka Forum finns ytterligare en koppling till Nacka Strand via den gång- och cykelbro som finns över väg 222. Gång- och cykelbron leder i första hand till bostadsområdet Jarlaberg i anslutning till Nacka Strand men koppling finns även till Augustendalsvägen. En tredje koppling till Nacka Strand finns via tunnel under väg 222 från Nacka gymnasium vid Griffelvägen och ansluter vid Vikdalsvägen. Utöver den fysiska infrastrukturen för cyklister till Nacka Strand finns kopplingen via vattnet. Sedan ett par år finns möjligheten att komma till Nacka Strand med båt med SjöVägen. Det finns möjlighet att ta med cykeln på de båtar som trafikerar Nacka Strand. En stor nackdel med båttrafiken är den något oregelbundna och glesa turtrafiken samt att det kostar pengar. Cyklister har i många fall inget SL-kort och på så sätt innebär SjöVägen en extra kostnad. Att ta med cykeln kostar inget extra men själva resan i sig betalas kontant eller med SL-kort. 20 Henriksson, E. Vasakronan, (56)

32 Figur 21. Befintlig cykelinfrastruktur i och omkring Nacka Strand Kopplingen via Augustendalstunneln Vikdalsvägen är den tydligaste och huvudsakliga infarten. Eftersom det finns få kopplingar till Nacka Strand finns behov av god vägvisning. Kopplingen mellan Vikdalsvägen till Nacka Strand är i dag en kombinerad gång- och cykelbana utan separering mellan gående och cyklister. Genom Augustendalstunneln är gång-och cykelbanan dessutom något smalare. Genom tunneln finns dessutom endast cykelbana på den västra sidan då den östra sidan av tunneln endast har en smalare gångbana. 32 (56)

33 Figur 22. Gångbana på östra sidan av Augustendalstunneln, cykelbana finns endast på andra sidan (västra). Hänvisning via vägvisning saknas dock. Gång- och cykelbanan som ansluter till Nacka Strand upphör helt vid Augustendalsvägen. Inom Nacka Strand hänvisas cyklister till blandtrafik. I Nacka Strand bidrar terrängen till ett behov av separat cykelbana eller cykelfält, framförallt i backar eftersom körbanorna är smala. Området ligger avgränsat från övrig bebyggelse som en egen enklav i en sluttning ner mot vattnet med stora höjdskillnader. Figur 23. Gatumiljö i Nacka Strand kuperad terräng och avsaknad av cykelbanor/fält 33 (56)

34 Vägvisningen till Nacka Strand från det regionala cykelstråket utmed Värmdövägen leder in cyklister via Vikdalsvägen. Övriga kopplingar är sparsamt vägvisade. Gång- och cykelbron över väg 222 saknar vägvisning från Vikdalsvägen men är i övrigt ett smidigt alternativ att välja för att komma in i Nacka Strand. Figur 24. T.v. skyltning saknas upp till GC-bro t.h. skyltning finns vid brofäste Där cykelbanan vid Augustendalsvägen idag upphör finns vägvisning för cyklister som visar vägen till Nacka Strand, se figur nedan. Inne i Nacka Strand finns ingen cykelvägvisning utöver den skylt som visas i figuren nedan. Figur 25. Cykelvägvisning i Nacka Strand Augustendalsvägen är huvudinfarten för biltrafik till området och det är där flödet är störst. Hastigheten är som högst på Augustendalsvägen och längre in i området är gatusektionerna smalare och därmed blir hastigheten lägre. Eftersom det saknas cykelbanor i området är cykling i blandtrafik enda alternativet. Det fungerar relativt bra inne i området men utmed Augusten- 34 (56)

35 dalsvägen finns behov av separerad infrastruktur för cykeltrafik pga. högre hastighet och trafikflöde. Även gångtrafikens möjligheter att ta sig fram utmed Augustendalsvägen bör ses över. Befintliga cykelparkeringar i Nacka Strand är främst av enklare modell, se figur nedan. Det saknas väderskyddade cykelställ utomhus. Fastighetsägaren Vasakronan som äger och förvaltar större delar av Nacka Strand erbjuder cykelparkering inomhus i ett fåtal fastigheter. Baserat på rekommendationer i olika handböcker bl.a. GCM-handboken bör det finnas cykelparkeringsplatser per 1000 kvm kontor. Det motsvarar ca cykelparkeringsplatser i Nacka Strand. Om 10 procent av de arbetande i Nacka Strand skulle ta cykeln till jobbet skulle behovet av antal cykelparkeringar vara ca 350 st. Därtill är det rekommenderat att utöka antalet för besökare och tillfälliga cyklister. Det totala antalet cykelparkeringsplatser är idag ca 400 i Nacka Strand. De befintliga ställen nyttjas flitigt. Cykelställen utomhus är av enklare modell och saknas möjlighet att låsa fast cykeln. Utmed Augustendalsvägen, norr om Augustendalstorget är cykelställen bra placerade under tak. Figur 26. Enklare cykelparkering vid Augustendalstorget och väl utnyttjad cykelparkering utmed Augustendalsvägen 35 (56)

36 4.3 Åtgärder Åtgärder för ökad cykling kan gälla mer än bara fysisk infrastruktur. Därför har ett antal åtgärdskategorier tagits fram och föreslagna åtgärder presenteras i följande kategorier: 4. Cykelinfrastruktur; cykelbanor, cykelfält 5. Vägvisning 6. Cykelparkering 7. Drift och underhåll 8. Kompletterande åtgärder för ökad cykling 9. Aktörssamverkan Åtgärdskategorier 4, 5 och 6 presenteras i kapitel Cykelinfrastruktur Cykling i blandtrafik är idag enda möjligheten att färdas inom både Sickla och Nacka Strand. Det är en godkänd lösning vid lägre hastigheter, såsom 30 km/h. Att anlägga cykelbanor eller cykelfält innebär dock fördelar sett till framförallt trafiksäkerhet. Det tydliggör cykelmöjligheten och kan med fördel kombineras med anslutande cykelparkering och andra faciliteter. Cykelbanor bör prioriteras vid anslutande stråk och på större gator där hastighet och flöde är högre. Cykelbanor och cykelfält har trafiksäkerhetshöjande effekter för cyklister. Cykelfält är en lämplig åtgärd vid platsbrist och då målgruppen främst är vuxna cyklister. Cykelfält är i det här fallet en tänkbar lösning då det är vuxna människor som i första hand förväntas cykla till och från de två arbetsplatsområdena Se Bilaga 1 för sammanställning av alla föreslagna åtgärder i Sickla och Bilaga 2 för alla åtgärder i Nacka Strand. I Bilaga 3 finns en sammanställning av samtliga föreslagna åtgärder i en matris som även beskriver omfattning och ansvarsfördelning. I Nacka Strand föreslås översyn av befintlig infrastruktur, nya cykelbanor, cykelvägvisning, cykelparkering enligt följande: 36 (56)

37 Figur 27. Förslag ny cykelinfrastruktur i Nacka Strand (grönt = nya stråk, rött = befintliga stråk) Koppling Augustendalsvägen Cykelbanan utmed Augustendalstunneln avslutas tvärt vid Augustendalsvägen. Det finns ett övergångställe men cykelöverfart saknas. Hur det är tänkt att cyklister ska fortsätta ner mot Nacka Strand är ytterst oklart i dagsläget. Det finns behov av att se över denna korsning. 37 (56)

38 Figur 28. Cykelväg utmed Augustendalsvägen upphör vid övergångstället Ny cykelbana/cykelfält Augustendalsvägen Utmed Augustendalsvägen föreslås att cykelbanor alternativt cykelfält anläggs mellan Augustendalstorget och korsningen vid Jarlabergsvägen. En översyn av gångbanor rekommenderas i samband med översyn av cykelinfrastruktur utmed gatan. Ny lösning vid Augustendalstorget Vid Augustendalstorget finns i dag en bussgata med busshållplatser. Körbanan går väster om bussgatan och är mycket smal. Det finns begränsade möjligheter att enkelt bygga cykelbana eller cykelfält där. Därför föreslås att cyklister leds in på bussgatan och att en bättre koppling mot Augustendalstorget skapas genom ombyggnad av planteringen. Cykelparkering kan med fördel även placeras i anslutning till den nya kopplingen. Figur 29. Ny koppling för cyklister föreslås i stenrefugen 2. Cykelvägvisning Cykelvägvisning används framförallt för att visa cyklister den tänkta färdvägen. Orienteringen på cykelvägar kan ibland vara svåra då cykelvägar ofta 38 (56)

39 avviker från bilvägens infrastruktur. Det är därför viktigt att leda cyklisterna den väg som anses mest lämplig. Vägvisningen fungerar inte bara som orientering för cyklisterna, utan kan även vara ett sätt att från kommunens sida tydligt visa vilka stråk som prioriteras, när det till exempel gäller snöröjning. Vägvisning bör generellt finnas där det kan finnas tvivel om vägval. Vägvisningen bör hänvisa till viktiga målpunkter samt visa avstånd till dessa. Cykelvägvisningen i Nacka kommun skulle överlag behöva ses över. Detta har även Nacka kommun påpekat i en inventering av cykelvägnätet. 21 Befintlig cykelvägvisning är på många platser otillräcklig eller felaktig. Många skyltar är klottrade vilket ger ett mycket negativt intryck. Nacka Strand skyltas från det regionala cykelstråket utmed Värmdövägen vid Vikdalsvägen. Skyltningen leder cyklisterna in i området via Vikdalsvägen och Augustendalstunneln. Vid Augustendalsvägen finns den enda skylten i hela Nacka Strand, se figur nedan. Figur 30. T.v. vägvisning utmed Värmdövägen, t.h. enda vägvisningen i Nacka Strand Den gång- och cykelbro som går över v. 222 är inte skyltad från Vikdalsvägen. Skyltning finns endast uppe på bron och detta bör kompletteras. Vid korsningen Augustendalsvägen och Jarlabergsvägen behövs vägvisning. Här finns ingen vägvisning alls idag. Vid cirkulationsplatsen vid Augustendalstunneln Skönviksvägen finns enligt befintlig skyltning, och även rekommendation i denna rapport, endast cykelbana på den västra sidan genom tunneln. Dock finns ett anslutande cykelstråk från Vikdalsvägen och Skönviksvägen. Här behövs hänvisning att cyklister ska fortsätta mot Nacka Strand på den västra sidan. 21 Nacka kommun, (56)

40 Figur 31. Här behövs vägvisning mot Nacka Strand Internt i Nacka Strand kan kompletterande lokal vägvisning vara praktiskt. Förslagsvis kan restaurangen och SjöVägen nere vid kajen skyltas upp vid Augustendalstorget. Avstånd ger användarna god uppfattning om avstånd. 3. Cykelparkering I de två områdena finns idag cykelparkering utomhus på ett flertal platser. I Sickla har fastighetsägaren fördubblat antalet parkeringsplatser. Dominerande i både Sickla och Nacka Strand är dock fortfarande antalet bilparkeringsplatser. Det finns flertalet parkeringsgarage i både Sickla och Nacka Strand. Trots mängden garage saknas möjligheten att parkera cyklar i parkeringsgaragen. I vissa kontorshus finns cykelrum för anställda. För arbetspendling med cykel krävs goda faciliteter och där ingår cykelparkering och omklädningsrum med dusch. Detta är en förutsättning för att andelen arbetspendling med cykel ska öka. Cykelparkering utomhus är generellt avsett för besökande men används normalt för både anställda och besökare. Önskvärt är att det i samband med utomhusparkering finns möjlighet att låsa fast cykeln (av stöldskäl) och att de i största möjliga mån ska vara väderskyddade. Tillgängligheten till cykelparkering från gatan/cykelbana är en annan viktig aspekt som ofta glöms bort. Avfasad kantsten ger god tillgänglighet och är dessutom en mycket enkelt åtgärd. I både Nacka Strand och Sickla saknas avfasad kantsten i anslutning till cykelparkering på de flesta ställena. Kompletterande cykelparkering i Nacka Strand föreslås enligt figur nedan. Det är i första hand utmed Augustendalsvägen vid Augustendalstorget och nere vid kajen som det finns behov av fler parkeringsplatser. 40 (56)

41 LS Figur 32. Förslag ny cykelparkering i Nacka Strand 41 (56)

42 42 (56)

43 5 Gemensamma åtgärder Åtgärder för ökad cykling kan gälla mer än bara fysisk infrastruktur. Därför har ett antal åtgärdskategorier tagits fram och föreslagna åtgärder presenteras i följande kategorier: 1. Cykelinfrastruktur; cykelbanor, cykelfält 2. Vägvisning 3. Cykelparkering 4. Drift och underhåll 5. Kompletterande åtgärder för ökad cykling 6. Aktörssamverkan Åtgärdskategorier 4, 5 och 6 presenteras i detta kapitel. Åtgärder i kategorierna 1, 2 och 3 är mer platsspecifika och presenteras under respektive område i kapitel 3 och 4 ovan. 5.1 Drift och underhåll Det är mycket viktigt att underhålla befintlig infrastruktur. Detta bör vara en högst prioriterad fråga vid en satsning på cykelinfrastrukturen i Nacka. Utmed de berörda cykelstråken i denna utredning bör framförallt beläggningen ses över. En inventering av beläggning bör genomföras för att kartlägga behov av lagning eller byte. Det är även viktigt att buskage röjs så att sikten inte påverkas och att skyltar hålls fria från buskage och klotter. Det bör finnas en plan för underhåll på cykelvägnätet i kommunen. Buskage som skymmer skyltar har noterats bl.a. vid Sicklavägen. Översyn och underhåll av belysning är en viktig aspekt under höst och vinter. Kompletterande inventering under mörker rekommenderas för att kartlägga behovet av underhåll för belysning. Vintertid är det viktigt att det finns rutiner för snöröjning och att huvudstråken prioriteras. 5.2 Kompletterande åtgärder för ökad cykling För att lyckas med en ökning av cykeltrafiken och minska bilberoendet är en uppbyggnad av cykelvägnätet en förutsättning, men långt ifrån den enda lösningen. Det krävs flera åtgärder i kombination för att uppmuntra förändring av resvanor där fler cyklar, går och åker kollektivt till och från både Sickla och Nacka Strand samt inom områdena. Att fokusera på hela cykelresan, dvs. cykelvägen, kopplingen in i området, skyltning, cykelparkering, dusch/omklädningsrum och cykeln som ett av 43 (56)

44 flera färdmedel ger ett helhetsgrepp kring cyklingen till/från och inom områdena. Nedan presenteras ett urval av kompletterande åtgärder med cykeln i fokus. Det är dock viktigt att poängtera att för att få ett hela resanperspektiv finns fler åtgärder som uppmuntrar till resvanor där bilen inte alltid är det självklara alternativet. Information till trafikanter Det finns redan i dagsläget potential att öka andelen cyklister i områdena, speciellt i Sickla. Att informera medarbetare på företagen om vilka möjligheter som finns att cykla till och från arbetet kan vara en viktig åtgärd. Information om cykelvägar, restider, cykelreseplanerare och eventuella satsningar är viktigt att få ut till trafikanterna. Kanaler att nå ut via kan exempelvis vara nyhetsbrev från fastighetsägare och arbetsgivare, intranät och frukostträffar. Cykelpool Många företag erbjuder idag sina anställda att genomföra tjänsteresor med en cykel som tillhandahålls i företagets egna cykelpool. En cykelpool är en relativt billig åtgärd som en arbetsgivare kan införa. Utöver själva tillhandahållandet av cyklar och hjälm behöver det vara smidigt för de anställda att kunna boka, gärna så att möjlighet till framförhållning ges. Cyklarna behöver underhållas vilket kan lösas enkelt genom ett avtal med en cykelreparatör redan från start. Olika bokningssystem används som exempelvis att boka cykeln i receptionen eller via Outlook där det senare ger möjlighet att planera sin resa. Utöver vanliga cyklar erbjuds nu även tillgång till elcyklar på flera arbetsplatser. Elcyklar kan vara lämpliga speciellt om ett område är kuperat. Exempel på kommuner som har elcyklar tillgängliga för de anställdas tjänsteärenden är Malmö, Gävle och Nynäshamn. För arbetsplatser som ligger i ett område där det finns ett lånecykelsystem kan företagen erbjuda de anställda att använda lånecyklarna genom att teckna ett avtal med leverantören som tillhandahåller systemet. Om ett lånecykelsystem kommer till stånd i Sickla finns alltså denna möjlighet för de företag som finns där. Dusch och omklädningsrum En förutsättning för arbetspendling med cykel är goda möjligheter till ombyte och dusch. Detta bör finnas i anslutning till kontoret och vara tillgängligt för anställda. Saknas möjlighet till dusch och omklädningsrum kan ev. samnyttjande mellan fastigheter, hyresgäster etc. vara ett alternativ. I de två studerade områdena finns stora fastighetsägare som har möjlighet att erbjuda lokaler och faciliteter för olika hyresgäster. 44 (56)